Hur hanterar golfen det nya klimatet?

Nya grässjukdomar och hårdare krav från miljövårdande myndigheter riskerar att slå hårt mot svenska golfbanor. Men det finns både hopp och konkreta åtgärder. STERF:s forskning är en del av lösningen.

AV THOMAS BJÖRN FOTO JOHAN STRINDBERG

Den senaste rapporten från IPCC, Förenta nationernas klimatpanel visade att koldioxidhalten i atmosfären ökar, den globala temperaturen stiger och sannolikt passerar vi 1,5 graders uppvärmning före år 2040. Havsnivån stiger dubbelt så snabbt som under 1900-talet. Städer och öar översvämmas och dricksvattnet hotas när saltvatten tränger in i dricksvattentäkter. Isarna smälter och Nordpolens sommaris har minskat med 40 procent sedan 1979.

Extrem torka kan ödelägga en golfbana och skapa svårlagade sprickor, som de på bilden ovan.

Vårt väder blir som en följd av detta alltmer dramatiskt och oförutsägbart. Stigande vattennivåer och extremväder hotar inte bara banor nära vatten såsom de tre klubbarna på Falsterbonäset – Ljunghusen, Flommen och Falsterbo (läs mer i en senare artikel) – utan även andra. Gävle Golfklubb (läs separat artikel) är en av flera golfklubbar som drabbats av översvämningar. Det är förmodligen bara början.

– Golfen är beroende av naturresurser och nära samklang med naturen. Därför påverkas golfen av klimatförändringar. Ett mer instabilt och dramatiskt väder ger långa torrperioder med bevattningsförbud, som sommaren 2018, samt kraftiga regn och översvämningar. Mildare vintrar med is- och smältvatten skadar gräset mer än låga temperaturer och snötäcke. Nya grässjukdomar och skadeinsekter trivs i ett varmare klimat.

Det förklarar Maria Strandberg, direktör på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF, som är en förkortning av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation. Stiftelsen firar 15 år och bedriver forskning och utveckling inom grönytor.

Maria Strandberg är direktör på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF, som är en förkortning av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation.

Du som är medlem i en svensk golfklubb är med och finansierar STERF, då golfarna i Norden bidrar med en halv euro per medlem och år. Det har gett stiftelsen cirka 50 miljoner kronor. Lägg därtill cirka 30 miljoner kronor i anslag från forskningsråd, myndigheter, organisationer och företag.

Vad händer med gräset?

Totalt har STERF genomfört 230 projekt. I dag används en del av pengarna till ett internationellt projekt om kontroll av nya grässjukdomar som stiftelsen driver i samarbete med R&A, Royal and Ancient Golf Club of St Andrews, Skottland.

– Nya skötselsmetoder för att förebygga dollar spot, myntstora skadefläckar på gräset, och andra grässjukdomar är avgörande för att garantera bra spelkvalitet på våra golfbanor. Dollar spot är en följd av klimatförändringarna i världen och ett allt varmare klimat även i Norden, säger Maria Strandberg.

Nya grässjukdomar och skadeinsekter trivs i ett varmare klimat.

STERF testar kontinuerligt de grässorter som importeras utifrån för att identifiera de sorter som är bäst rustade att överleva i vårt klimat och med våra begränsade ljusförhållanden. Det är grässorter som är toleranta mot sjukdomar och kan konkurrera med ogräs.

Vad STERF vet i dag förekommer dollar spot på minst ett hundratal golfbanor bara i Sverige. Internationellt försöker man begränsa spridningen med hjälp av kemiska växtskyddsmedel, fungicider, ämnen som är giftiga för svampar. En väg Maria Strandberg inte förespråkar, främst av miljöskäl.

Grässjukdomen Dollar Spot sprider sig norrut och finns idag på minst ett hundratal golfbanor bara i Sverige.

– För oss i Norden handlar det om att i stället skapa bättre och effektivare skötselmetoder som stärker gräset. Det är den bästa och enda vägen på lång sikt. Vi arbetar proaktivt och har tagit fram en rad filmer och faktablad med råd och rekommendationer baserade på resultat av forskningen.

– Att motverka vinterskador är det högst prioriterade forskningsområdet bland nordiska golfklubbar. Flera golfklubbar har börjat täcka sina greener med plastdukar för att skapa en torrare gräsyta under vintern. Vår forskning visar att detta ger mindre risk för skador på gräset orsakade av is- och smältvatten, en följd av ett mildare och mer varierat vinterklimat.

Ny teknik inom banskötsel är något svenska golfare kommer att få se mer av i framtiden. STERF har nyligen startat ett pilotprojekt på nordiska golfklubbar, däribland Jönköpings GK, i samarbete med Husqvarna AB. Tillsammans testas hur användandet av robotgräsklippare kan påverka såväl gräskvaliteten som ekonomin för klubbarna.

Multifunktionella banor

Förtätning av våra städer är ett hot mot golfen. När städer växer riskerar golfbanan att få flytta. Årsta Golf i södra Stockholm är ett exempel. Trots drygt 220 000 besök under pandemiåret 2020 på range och korthålsbana, därmed är man en av Stockholms mest besökta idrottsplatser, riskerar anläggningen att försvinna när bostäder ska byggas.

Årsta Golf har föreslagit Stockholms stad att minska anläggningen från nuvarande fem till tre hektar. Delägaren Daniel Bäck hoppas på ett positivt svar till gagn för bland annat alla ungdomar som strömmat till under pandemin.

Ett viktigt utvecklingsområde är golfbanan som en mångfunktionell plats, enligt Maria Strandberg.

Samspelet mellan golfbanan och det närliggande samhället är historiskt sett en del av golfens själ.

– Golfspelare måste vänja sig vid att tätortsnära golfbanor är en del av det omgivande landskapet och används för rekreation, friluftsliv och skolans utomhusundervisning. Att använda en del av golfbanan som utomhusklassrum är kanske den största samhällsnyttan golfen kan bidra med, förklarar Maria Strandberg och fortsätter:

– När lektioner och undervisning genomförs utomhus får elever tillgång till en större yta och kan röra på sig mer, vilket visat sig leda till förbättrade skolprestationer samt ökad hälsa och ökat välbefinnande. Samspelet mellan golfbanan och det närliggande samhället är historiskt sett en del av golfens själ. Det var så allting en gång började.

Golfbanan som utomhusklassrum började som ett pilotprojekt i Motala kommun och får nu sin fortsättning i Stockholms stad där STERF och Svenska Golfförbundet samarbetar med Utbildningsförvaltningen och Skogen i skolan. Cirka 250 elever från tre skolor ska tillbringa en dag i höst och en i vår på en golfbana – Viksjö, Björkhagen och Haninge – för undervisning utomhus. Dagen avslutas med prova på-golf på rangen.

– Att golfklubben når nya grupper av golfare som annars kanske inte hittar till golfbanan är både en möjlighet och en bonus, säger Maria Strandberg som uppmanar landets stadsplanerare följande på ämnet hälsa och livskvalitet:

– När ni planerar för att bygga förskolor, skolor eller ålderdomshem, gör det i närheten av en golfbana! Det ger möjlighet till bättre naturförståelse, ökad rörelse och därmed ökad hälsa för många när grönområdena i tätortsnära landskap blir färre eller försvinner.

Blommor, bin och bekämpningsmedel

Biologisk mångfald är ett begrepp som blir allt viktigare i samhället. Att använda golfbanan för att skapa boplatser för pollinerande insekter är ett projekt som STERF genomför tillsammans med kommunerna Varberg och Falkenberg samt fem golfklubbar i Halland: Falkenberg, Harabäcken, Hofgård, Ullared Flädje och Vinberg.

– Hotet mot biologisk mångfald gör att alla måste ta ansvar för att bidra till ett rikt växt- och djurliv. EU-direktiv 2030 säger tydligt att alla aktörer i landskapet, även golfanläggningar, har en skyldighet att bidra till att skydda och öka den biologiska mångfalden.

Maria Strandberg berättar slutligen stolt att STERF även påverkat politiken på EU-nivå:

– Tack vare resultat från våra projekt kunde vi vara med och påverka formuleringen av EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel. Nu hoppas jag att våra forskningsresultat ska få ännu bättre fäste på landets golfklubbar. Vi behöver hjälpas åt för att ytterligare stärka golfens legitimitet i det moderna samhället. ❍

SÅ KAN DU MINSKA SPRIDNINGEN AV DOLLAR SPOT

Dollar spot, myntstora skadefläckar på gräset, är en av de grässjukdomar som kommit till Sverige som en följd av klimatförändringarna. Maria Strandbergs råd för att minska spridningen av dollar spot är enkel och effektiv:

– Dollar spot sprids via skor, klubbor och maskiner. För golfspelaren handlar det om att tvätta av eventuellt infekterat gräs efter rundan från sina skor och annan golfutrustning, så att sjukdomen inte sprids.

Läs mer om STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, på sterf.org