Klubben som vägrade ge sig

När kommunen presenterade en ny översiktsplan för Linköping fick golfklubben en chock – det stod ett bostadsområde mitt på golfbanan.

AV Mattias Brännholm FOTO Peter Hagström

PÅ ETT ÖGONBLICK vändes världen upp och ner.

Hösten 2016 presenterade Östgöta Correspondenten, lokaltidningen i Linköping, kommunens nya översiktsplan. Linköpings GK ligger centralt i stan, precis bredvid universitet och företagsparken Mjärdevi. Klubben har 18 hål och ungefär 1 600 medlemmar.

Där golfklubben låg var plötsligt ett nytt bostadsområde inritat.

– Vi blev tagna på sängen, säger klubbens ordförande Carl Falkenberg.

Ingen på golfklubben hade hört något från kommunen om planerna på ett nytt bostadsområde. Marken som golfbanan ligger på arrenderar klubben av kommunen. Det var något år kvar innan arrendet på nytt skulle omförhandlas inför att avtalet gick ut 2021. På golfklubben trodde man att allt var som vanligt.

Plötsligt handlade det mesta på Linköpings GK om att överleva.

HISTORIEN OM LINKÖPINGS GK är kanske det bästa exemplet i Sverige på hotet som hänger över vissa svenska golfbanor. Att kommunernas jakt på ny mark att bygga bostäder på kan betyda slutet för en golfklubb. Historien om Linköpings GK är också det bästa exemplet på hur viktigt det är med bra relationer med kommunen. Och hur bra relationer, bokstavligen talat, är en fråga om överlevnad för vissa golfklubbar.

– Det första problemet var att kontakten mellan golfklubben och kommunen var i princip obefintlig på den här tiden, berättar Carl Falkenberg och fortsätter:

– Det andra problemet är den bristande kunskapen som finns om golfanläggningar hos de som styr i kommunen.

Situationen för Linköpings GK var på intet sätt unik i Sverige.

Spelet kan fortsätta! Linköpings GK skrev på ett nytt arrendeavtal i somras.

Historisk har golfklubbar varit rätt så isolerade öar i kommunerna. Möjligtvis har man skickat in handlingar för LOK-stöd. Har man arrenderat marken av kommunen har det varit lite kontakter när arrenden ska förlängas, men i det stora hela har golfklubbarna skött sig själva.

Det funkar inte längre.

– Om man vill att golfklubben ska ha ett existensberättigande måste klubben kommunicera det. Ligger klubben på mark som kommunen kan använda för att utveckla kommunen är det här viktigt på riktigt, säger Jimmy Jansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Eskilstuna.

Jimmy Jansson har blivit något av en symbol i Sverige för en kommunalpolitiker som förstår nyttan med golfen. Även om han inte var involverad i processen i Linköping har han goda kunskaper om golfanläggningars roll som en viktig del av samhället.

– Inom stadsplanering pratar man om öppna landskap, att gröna ytor är viktigt i en bra stadsplan. En golfbana är en bra och stark tillgång i en bra stadsmiljö – om man använder marken rätt, säger Jimmy Jansson och fortsätter:

– Golfklubbar måste förstå och kommunicera sitt värde: Hur många juniorer är engagerade i klubben? Hur jobbar klubben med jämlikhet? Integration? Hur är klubben med och bygger kommunens varumärke? Hur många besökare och gästnätter bidrar golfklubben med? Hur genererar klubben skatteintäkter? Hur är det med den biologiska mångfalden och de små ekosystemen på banan? Finns det möjlighet för andra än golfare att röra sig på banan?

Då sa någon från kommunen: ›Men kan ni inte spela 16 hål?‹

Egentligen är det rätt enkelt: Om de öppna landskapen fyller en funktion i samhället är det svårare att gå efter marken.

I LINKÖPING VAR situationen besvärlig. Tidigt sökte Linköpings GK stöd av Svenska Golfförbundet (SGF) kring själva arrendeproblematiken, juridiska möjligheter samt hur beslutsfattare och opinion skulle kunna påverkas.

– Det fanns en väldigt låg kunskapsnivå om golf generellt hos politikerna och tjänstemännen. Vid något tillfälle var det konkreta diskussioner om två hål och då sa någon från kommunen: »Men kan ni inte spela 16 hål?«, berättar ordförande Carl Falkenberg.

Det var han som ägde och drev frågan med kommunen. Strategin var tydlig: Vi måste sprida information om vad vi faktiskt gör på golfklubben och vi ska inte vara konfronterande i vår ton.

– Jag skrev ihop en text om golfklubben och nyttan den gör i samhället. Sedan hade jag ett möte med varje parti där jag förklarade golf och golfbanans roll i samhället, berättar han.

Linköpings GK:s kamp för sin överlevnad dokumenterades i många artiklar i Östgöta Correspondenten.

Carl Falkenberg bjöd in kommunen och näringslivet på informationsmöte. Hela kommunstyrelsen kom.

– Vi visade att golfbanan var ett allmänintresse, inte ett särintresse. Vi pratade multi-aktivitet, footgolf, skidåkning på vintern. Målet var att få politikerna att inse värdet av golfklubben för samhället, säger han och fortsätter:

– Det blev en rätt kul dialog. Reaktionerna var: »Jaha, gör ni det? Jaså, är det så många äldre som spelar istället för att sitta på något hem. Va, har ni några hundra juniorer i träning? Det hade jag ingen aning om.«

– Det blev också en nyttig process för oss som golfklubb. Vi var tvungna att bli tydligare i vår vision och hur vi ska vara bättre på jämställdhet, miljöarbete och integration. Kan du påvisa att du tillför samhället något så har ni ett existensberättigande.

2011 utsågs Flygvapenmuseet i Linköping till Årets museum i Sverige. Det är en besöksattraktion som politikern är väl medvetna om.

– Politikerna reagerade verkligen när jag berättade att golfklubben har nästan lika många besökare varje år som museet har, säger ordförande Falkenberg.

Golfklubben gjorde ett större arbete än de flesta föreningar jag sett

MUHARREM DEMIROK är centerpartistiskt kommunalråd i Linköping. Han har varit med på hela resan med Linköpings GK och på nära håll sett hur samarbetet vuxit fram.

– Golfklubben gjorde ett större arbete än de flesta föreningar jag sett. De presenterade en bild av att det är mer än en golfklubb, och att de vill vara en del av samhällsbygget. Det slog an en ton hos oss politiker. Frågan blev plötsligt större än bara ett bostadsbygge, säger Muharrem Demirok och fortsätter:

– Golfklubben hade också en mycket bra nivå i samtalen. Normalt kommer det bara krav och sällan är det någon motprestation. Ofta är det istället förtäckta hot: »Vi har så många medlemmar och det är många röster för er i nästa val«. Golfklubben hade en helt annan process. Det var ingen kravmaskin, det var snarare: »Det här skulle vi vilja göra, vad tror ni om det?«

Klubben vände på förutsättningarna och presenterade en bra och tydlig vision för politikerna.

– Vi på kommunen pratar om golfen på ett helt annat sätt efter det här arbetet. Min syn på golf har förändrats radikalt. Jag har vänner som spelar golf, men jag hade aldrig förstått hur brett klubben arbetar med jämställdhet, ungdomsverksamhet och med näringslivet. Jag har fått revidera mina fördomar, säger Muharrem Demirok.

SÅ, HUR GICK DET I LINKÖPING?

Översiktsplanen revs upp och gjordes om. 2019 fastställdes en ny översiktsplan i kommunfullmäktige. I den nya planen låg golfbanan kvar.

I somras skrevs ett nytt, rekordlångt arrendeavtal mellan kommunen och golfbanan.

På 25 år.

I Linköping har politikerna och tjänstemännen förstått nyttan med en golfbana. ❍

Carl Falkenberg, ordförande på Linköpings GK vars hårda arbete gav utdelning.

Muharrem Demirok, centerpartistiskt kommunalråd i Linköping.

Jimmy Jansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Eskilstuna.

2020 i siffror

Nya juniorer: + 24 576

Största ökning: åldersgruppen 22-30 år har ökat med 13 622 medlemskap 2020