10 minute read
Spelupplevelser för framtiden
I fjol fick Sverige 55 000 nya golfspelare som registrerade medlemskap, gick ut på banorna och precis som vi andra gladdes, eller svor, över sin bollträff. Samtidigt valde nästan lika många att lägga golfklubborna på hyllan. Varför är det så, och hur behåller vi fler golfare i sporten?
Ny teknik, effektiva banor och fokus på spelupplevelsen. När golfen går in i framtiden är det viktigt att anpassa sig – på rätt sätt. Är det science fiction-robotar som krävs för att behålla befintliga och locka nya spelare, eller är lösningarna betydligt enklare?
Enligt banarkitekten Johan Benestam har tiden blivit både en bristvara och hårdvaluta, vilket i sin tur påverkar golfen. – När jag var junior hade vi bara två tv-kanaler. I dag är det betydligt svårare att fördela tiden då det finns så många tidstjuvar. Samtidigt förstår unga att stillasittande och alla intryck från sociala plattformar inte är hälsosamt i för hög utsträckning, medan motion och fokus är det. Jag tror på sikt att vi kommer få ett uppsving för golfen igen. golfbanan i sig är en nog så viktig parameter för att locka golfare. Johan Benestam arbetar med att förbättra spelupplevelsen för den stora skara golfare som bidrar till att en golfbana lever och mår bra. – Bogeygolfarna är den största
FRAMTIDEN
STÅR PÅ SPEL
TEXT Henrik Lenngren gruppen på våra golfbanor, vilket också innebär att banorna bör anpassas för dem som föder branschen och inte tvärtom. Vi får inte skrämma bort dem. Den yttersta eliten motsvarar bara ett fåtal procent av den totala marknaden, säger Johan Benestam.
För något decennium sedan var det mode att ha en bana som var en Championship Course, lång och svår. – För vilka byggde eller skapade man detta monster? Jo, för en liten klick duktiga spelare som inte bidrar nämnvärt till den dagliga driften av en anläggning.
Trenden nu går mot att korta banorna för att bättre anpassa spelet till de som använder banorna mest utan att göra spelet tråkigare för elitsegmentet. En svår balansgång, men en fullt möjlig ekvation. – En sak som kan påverka golfströmmarna är att dagens golfklubbar levererar två olika typer av banor beroende på slaglängder. Skillnaden är generellt för liten mellan traditionell gul och röd tee, säger Johan Benestam.
USGA och R&A arbetar hårt på att finna en bra definition på vad den optimala skillnaden i procent ska vara mellan olika tees på en bana. Den generella skillnaden är och har varit alldeles för liten, påpekar Johan: – En bana upplevs och spelas olika beroende på hur långt du slår.
Kvinna, hcp 20
Kvinna, hcp 31,9 (snitt i Sverige) Man, hcp 21,4 (snitt i Sverige)
Det är viktigt att alla kategorier av golfare får sin berusning av en god spelupplevelse för att kunna behålla dem inom golfsporten. Därför måste vi som arbetar med golf bättre anpassa banorna till medlemmar och gäster för att få fler golfare i framtiden. Upplevelseindustrin är på stark frammarsch. Vi har mycket att lära av den.
mikael ”bobban” frisk är en av Svenska Golfförbundets sju bankonsulenter som arbetar med att förbättra spelupplevelsen på landets banor. – På 1970-talet spelades golf på banor skapade av män för män. Män styrde överallt – de både jobbade på banan, och ritade den. Då tänkte man inte alls på nybörjare, juniorer eller damer. Den inställningen har ändrats, och det är bra. Men många banor är fortfarande för svåra för genomsnittsgolfaren. Vi måste bryta trenden så att fler stannar kvar i golfen.
Många golfbanor är skapade för den lilla gruppen elitspelare och inte den stora massan som faktiskt får golfklubbarna att gå runt. – Det är extremt viktigt att de som jobbar med banskötsel vet vilka deras spelare är. På många klubbar är det män med singelhandicap som styr verksamheten – men vi får inte glömma att det egentli
›gen är genomsnittsherrar med 21 i handicap och damer som ligger runt 32 som vi faktiskt ska rikta oss till. Det är de som måste trivas och ha roligt.
En lösning är att se på banan från fler perspektiv. Bankonsulenterna hjälper klubbarna att göra det genom så kallade ”walk and talk”. – Vi samlar hela paletten av spelare och går hela banan med penna och papper istället för golfklubbor: en äldre gentleman med 26-27 i handicap, en äldre kvinna som ligger runt 34, en elitherre, en elitdam och juniorer. När vi går frågar vi hur de spelar varje hål. Det blir ett uppvaknande på klubbarna. Spelare med högre handicap spelar kanske åt andra hållet för att missa bunkern, någon slår kortare än vad man tror och en elitspelare hamnar på green helt utan utmaning.
Konsultationerna bidrar också till att klubbar hittar nya sätt att tänka runt banskötsel. – Det visar sig ofta att man kan spara massor av klipptid och därmed bränsle, miljöpåverkan och maskiner genom att återskapa helruffar som gör att den naturliga landskapsbilden förstärks.
Något annat som blir tydligt är vikten av att ha en tydlig målsättning med verksamheten. – Man måste fråga sig vem banan är till för. Klubbar som Bro Hof
Längd över vattnet 115 m 85 m 140 m 110 m Hålets längd
Gul tee Röd tee PAR 3
Slott spänner bågen, det ska vara lite tufft och det är rätt där – men helt fel för andra som oftast har gäster som ligger på medelsnittet eller högre i handicap.
mikael frisk tycker att man måste glömma gamla ”sanningar” och blicka framåt för att entusiasmera nutidens och framtidens golfare. – När jag började med banskötsel fick jag lära mig att placera flaggan kortare för att hålet skulle passa de lite sämre golfarna. Det är fel. De kan inte slå höga inspel – de slår lågt utan spinn. Då är det bättre att sätta flaggorna långt bak så bollen kan rulla in på green.
En bunker som spelare med högre handicap ofta fastnar i, men som inte är ett hinder för elitspelarna, kan lätt förstöra ett annars trevligt hål. Den där förbaskade eken som skymmer inspelet på green är en irritation som kan kosta både slag och humör. Behöver den stå där? Antagligen inte. Men att flytta en bunker eller kapa ett träd är inte enda sätten att förändra ett hål på. Det behöver heller inte vara dyrt att göra korrigeringar på banan. – Vi bankonsulenter ska aldrig lägga oss i banarkitekturen, det är inte vårt uppdrag och det gör vi inte heller. Mindre åtgärder som att flytta tee-markeringen i sidled kan förbättra spelupplevelsen avsevärt. Många flyttar den bakåt eller framåt, men det är ofta inte längden som är problemet utan hinder vid utslaget. Banan ska inte slå golfarna, utan golfarna ska slå banan, säger Mikael Frisk.
Johan Hinton, ägare av Hintons Golf AB, håller med om att det kan löna sig att tänka om när det gäller spelupplevelsen. Inför säsongen valde man att ändra en av deras anläggningar, Kvarnby, från 18 till tolv hål. Dessförinnan upplevdes banan som ganska krävande med backar, blinda hål och långa avstånd. – Nu blir slingan mycket lättare och roligare att gå. Vi har nästan inga backar eller blinda hål, och från green till nästa tee är det max 50 meter. Det gör spelet lättare och rundorna snabbare. säger Johan Hinton.
Att erbjuda bättre ranger och simulatorer tror han kan bidra till att fler stannar inom golfen. – När kostnaden för simulatorer och ranger med trackingsystem sjunker kommer fler att nöja sig med att spela på Pebble Beach i simulator under en och en halv timme. Det kommer inte att vara lika viktigt för alla att alltid komma ut på banan. Tyvärr är kostnaden för att installera dessa för stunden lite hög, och det kan också vara svårt att sätta en korrekt prislapp på vad golfaren ska betala för nyttjandet.
när det gäller teknologiska framsteg känns det ibland som framtiden redan är här. I bilen hjälper en
I nästa nummer av Golfa!
Blir golf roligare ju bättre man är?
navigator och fordonsdatorer dig att köra, växla och bromsa. Ingen höjer längre på ögonbrynen över att roboten avlägsnar dammet i vardagsrummet eller klipper gräset i trädgården. Men svingen? Är det verkligen realistiskt att tro att en robotinstruktör kan få bukt med din infekterade slice?
Svaret är ja, och den här gången handlar det inte om Stig-Helmers svingrobot – som för övrigt finns på Lasse Åbergs museum i Bålsta. Tourspelarna Bryson DeChambeau och Vaughn Taylor har testat den avancerade tekniken som lanserades 2017 och som sägs passa även nybörjare.
På Ullna Indoor utanför Stockholm kan man testa ett hypera-
vancerat system där sensorer på spelarens kropp skickar data som omvandlas till en 3D-modell av svingrörelsen och även bryter ned hur många grader höfterna rör sig i svingen. Gears beskrivs som den moderna erans svingröntgen, en tredimensionell sanning i form av ett rörelseregistreringssystem som är lika obarmhärtig som sanningsenlig. Kanske, eller förmodligen, är detta bara början på en teknikrevolution.
Science fiction-osande lösningar som drönare som filmar din runda eller till och med lyfter flaggan när du ska putta, är antagligen mer en gimmick än lösning på ett problem. Men det är ingen slump att antalet digitala bokningar ökar – det går betydligt snabbare att boka starttid med hjälp av några enkla knapptryck via Min Golf istället för att ringa eller åka till klubben. Många antecknar hellre sin score i Golf GameBook istället för att rota fram det fysiska scorekortet och plita ned bogeyn.
Även vägen in i golfen börjar bli mer digital. Det nya Gröna Kortet som lanserades i år innebär att en person själv kan skaffa ett Golf-ID för att börja lära sig teorin och stämma av sina kunskaper digitalt, och hitta en golfklubb direkt på golf.se. Självklart spelas golfen på golfklubben och inte på nätet, men förhoppningen är att den nya digitala teoridelen innebär att startsträckan blir kortare, tröskeln lägre, och att det därmed ökar antalet nya golfare.
En annan närliggande framtidstrend är att svenska klubbar tar hållbarheten på allt större allvar. Både för att bli mer attraktiva och för att samhället kräver det. 2019 var Åtvidabergs GK en av de klubbar som valde att GEO-certifiera sig. En enklare motsvarighet till ISO-certifiering om ni så vill. – I samband med vår ombyggnad av hotellanläggningen var hållbarhet ett av de stora målen och kraven. Då blev så klart även golfbanan en viktig del i miljöarbetet, säger Marcus Carlgren, vd för Villa Baro som driver anläggningen.
Företaget har investerat i bergvärme, valt en lösning där matavfall förvandlas till biogas och satsat på en maskinpark med hybrid- och elklippare. – Vi har även gjort enklare åtgärder som miljöanpassad skogsröjning och införskaffning av bikupor. Restaurangen arbetar med råvaror från trakten och även från vår mark.
Marcus Carlgren tror allt fler klubbar kommer att se potential i en hållbar anläggning. – Alla organisationer, företag och ned till individnivå behöver hjälpas åt för att vara hållbara. Den unga generationen kräver att vi arbetar med hållbarhet, det är en självklarhet.
apropå den unga generationen finns jobb att göra. Antalet juniorer har halverats sedan 2004, från 90 000 till 45 000 spelare. – Under tidigt 2000-tal var många juniorer medlemmar för att föräldrarna ville reservera en plats på golfklubben. Det var svårare att bli medlem på den tiden, så det är tveksamt om alla de juniorer som var medlemmar var aktiva, säger Ulrika Jorsell, projektledare på Svenska Golfförbundet.
Förutom viljan att hålla en medlemsplats var inte utbudet av andra aktiviteter lika stort som i dag. – Nu finns underhållning för barn och ungdomar i deras bakfickor och steget att ta sig till golfbanan blir längre och jobbigare.
Men trenden går att vända: – Det handlar om att golfklubbar behöver ha ett bemötande som lockar och välkomnar även unga golfare. I dag är det vuxenfokus när det gäller bana, miljö, medlemskap och verksamhet.
För att få fler barn att förstå hur roligt det är med golf finns Golfäventyret, ett projekt som ger föräldrar och tränare verktyg och kunskap för att skapa lärorika och inspirerande golfträningar. – Golfäventyret baseras på motivationsteorier som innebär att barnen får närma sig golfen på ett lekfullt sätt, med nyttigt lärande i fokus. Dessutom är det inbyggd gamification som uppmuntrar till nästa steg och att göra fler utmaningar. Det är framtiden. ❍
