Ystads frimurarförening – En arbetsenhet utan egen lokal

Text: Urban Fasth

I många mindre städer kom Brödraföreningar till vid sekelskiftet 1800/1900. Andra halvan av 1800-talet innebar en stark ekonomisk utveckling i Sverige. I städerna växte en bildad och ekonomisk stabil medelklass fram ur vilken nya bröder rekryterades.

Besöken i de etablerade logerna vid förra sekelskiftet var tidskrävande och kostsamma då dessa ofta innebar långa resor och oftast övernattning i samband med logebesöken. Förhållandena återverkade förstås menligt på det frimureriska arbetet. Samtidigt saknades i de mindre städerna, som i Ystad, underlag för bildandet av en ny loge. Antalet bröder och de ekonomiska förutsättningarna medgav inte att en ny loge bildades även om saken i omgångar diskuterades bland bröderna. Samtidigt önskades en fastare etablering av frimureriet i Ystad. Så blev instiftandet av en brödraförening, i likhet med vad som i Landskrona, Lund och Eslöv, det alternativ som valdes.

Fast lokal

Föreningens första sammankomst hölls den 17 november 1907, i Rådhusets magnifika Knutssal, under ledning av dåvarande majoren Johan von Seth. Under de första åren sammanträdde föreningen i Rådhuset för att sedan flytta till Hotel Continental du Sud. Där disponerades en för varje gång upplåten lokal för sammankomsterna. Under föreningens första år ökade medlemsantalet och därmed föreningens ekonomiska resurser vilket medförde att en fast lokal kunde hyras på hotellet och att denna kunna inredas permanent. Denna ordning bestod ända till 1956 då hotellet meddelade att man nu behövde lokalen för andra ändamål och att hyresavtalet skulle komma att avslutas.

Ett arbete för att hitta nya lokaler inleddes och i början av 1957 kunde nya lokaler i S:t Petri medeltida kloster tas i bruk. Lokalerna kunde dock inte disponeras mellan sammankomsterna utan dessa måste iordningställas inför och efter varje sammankomst. Måltiden efter sammankomsten kunde inte intas i Klostret utan bröderna fick promenera till någon av stadens restauranger för att äta.

Frimurarhuset i Ystad

Inte lämplig

Sammankomsterna i Klostersalen orsakade efterhand allt fler problem. Stundtals var lokalen inte tillgänglig på sätt som avtalats i hyreskontraktet och förhållandet till Ystads kommun som äger klosterbyggnaden blev alltmer irriterat. Genom en ny överenskommelse ställde Ystads kommun, S.t Petri kyrkas, som är en del av klosteranläggningen, södra långskepp till förfogande för sammankomsterna.

Lokalen i Klosterkyrkan var på många sätt inte lämplig för föreningens verksamhet. På vinterhalvåret var den kall och dragig. Akustiken i långskeppet är så dålig, att bröderna hade svårt att uppfattade vad som sades av tjänstgörande bröder och föredragshållaren. För- och efterarbetet var än mer omfattade än tidigare då materielen behövde bäras långa sträckor från föreningens förråd till kyrkans södra långskepp.

Alternativa lösningar

Att sammankomsterna ägde rum i en aktiv kyrklig lokal medförde dessutom begränsningar för verksamheten vad gällde samlingsmingel och likande. Trots svårigheterna blev föreningen kvar i Klosterkyrkan under tio år under vilka lokalfrågan var ständigt aktuell. Åtskilliga alternativa lösningar diskuterades, främst innebärande förvärv av någon i staden lämplig fastighet.

Föreningen fick under tiden ett förslag från Siriusorden om att förlägga föreningens samlade verksamhet, sammankomster, måltider och bibliotek i deras fastighet Hagermanska huset på Stora Norregatan. Huset används förutom av Siriusorden även av andra ordenssällskap samt hyrs ut till bröllops- och födelsedagsfester, konferenser och liknande. I huset finns en uppskattad krögare, Mats Rodenstam, som löser hyresgästernas behov av mat, dryck, servering etcetera.

Det dukas för måltid.

Vidtalade bröder

Något permanent iordningsställt rum har föreningen inte utan på samma sätt som de senaste 64 åren måste arbetsrummet städas, iordningställas, inför och efter sammankomsterna, normalt åtta stycken per verksamhetsår.

Föreningen arbetar i grad I till VI. Vanligtvis utförs arbetet av tre särskilt vidtalade bröder de så kallade dukarna. Att ställa i ordning tar cirka två timmar per gång eller cirka sex arbetstimmar. Återställningen går något fortare. Det är mycket att hålla reda på säger Håkan Edensten nestorn bland de bröder som nu dukar. Det har ofta gått ett år sedan föreningen sammanträdde förra gången i den aktuella graden och det är lätt att glömma mellan gångerna. Därför har vi utarbetat ett system med lådor för de olika graderna vilket underlättar arbetet betydligt. Att flytta och plocka upp och ned sliter förstås på materielen men vi, liksom tidigare bröder, är försiktiga med sakerna. Den utrustning som vi nu använder är i allt väsentligt den som anskaffades 1913. Under åren har materielen tagits väl om hand av intresserade bröder och allt är i bra skick trots den omfattande hanteringen.

Frimurarföreningens sköld.

Åtta sammankomster

– Medlemsavgifterna till föreningen motsvarar väl hyran till Sirius, Det hade inte varit möjligt att driva en egen fastighet för de pengarna, säger Johan Fogelström, Ystads Frimurarförenings ordförande.

– Eftersom föreningen normalt bara har åtta sammankomster per år är det inte heller ur kapacitetssynpunkt motiverat med en egen lokal som för det mesta står tom. Vi betalar en viss fast hyra för biblioteksrummet, förråd, tillgång till sammanträdeslokaler samt per gång för arbetsrummet och matsal. Det är inte svårt att få tillgång till fler sammankomstdagar om vi så skulle önska. Före pandemin hade vi en del verksamhet riktad till äldre bröder som kan ha vissa svårigheter att delta i kvällssammankomsterna till exempel. I trettio år har vi haft all verksamhet förlagd till Siriushuset. Vi är mycket nöjda med den ordning som vi har. Lokalerna är ändamålsenliga och välskötta, krögaren

och hans personal levererar god mat och bra service, vår relation till Sirius-Orden och de andra ordenssällskapen präglas av ömsesidig respekt. Vanligtvis brukar vi vara ett drygt trettiotal bröder som deltar i sammankomsterna och måltiderna. På högtidsdagarna har vi ofta besök av våra grannar i Danmark och Tyskland.

Även därifrån kommer det uppskattande ord om lokaler, mat och service. Så länge det finns bröder som kan åta sig att ställa i ordning inför och efter sammankomsterna är den lokallösning som vi nu har utomordentlig för föreningen. De bröder som åtar sig sysslorna är oftast avgångna ämbetsmän som vill fortsätta att göra en insats för föreningen. X