Tidningen nr 4 2021

TIDNINGEN

SKÖRD 2020

Ett magasin för svensk lantbruksnäring

04|2021

VINTERKRYSSET

Guldet i skogen bygger på respekt

Sänkdalens Gård

Glassigt familjeföretag

Så här ska du gödsla 2022

? e r a l d o s e d ä s t u a y n r å v u d r Ä

SKÖRD 2020

Omya Environmental Solutions omya.com

tbruk.se n a l a y m www.o

Omya Calciprill® Omya Calciprill® är en 2 - 6 mm granulerad kalkprodukt som enkelt sprids med gödningsspridare · Granulerna löses snabbt av dagg och regn, precis som mineralgödsel. · Kalken verkar direkt i marken med full effekt spridningsåret - snabb pH-effekt och respons hos grödan. · Bra vid precisionsodling.

Tillåten att användas i ekologisk produktion certifierad enligt KRAV:s regler

Omya AB | tel. 040-20 67 00 Försäljning: kontakta din växtodlingssäljare

2

TIDNINGEN|03|2020

LEDAREN

Håll sinnet öppet!

Dagarna är korta. Den första snön har fallit på olika håll. Det lackar mot jul – och mot ett nytt år. Så här veckorna innan 2021 går över i 2022 kan det vara bra att reflektera över hur året har varit. Det blev på många sätt ett märkligt år, men kanske ändå inte oväntat. Pandemin har satt sina spår. Nya pandemivågor sveper över oss, och än är det oklart var vi landar. Vi får ändå hoppas att ländernas vaccineringsprogram följer planerna – och att människor runt om i världen faktiskt går iväg och vaccinerar sig… så att vi desto fortare kan återgå till det mer normala.

Så hur ska vi då tänka om året som gått, och hur ska vi möta 2022? Det är ett unikt år som gått, 2021.

Men tiden väntar inte på oss. Jag tror på att hålla sinnet öppet. Uthållighet och flexibilitet måste gå hand i hand med att ha roligt på jobbet. Tycker man inte att ens arbete är roligt, då kan man inte heller utvecklas - eller för den delen vara lönsam. Fortsätt med de saker du brinner för i kombination med att vara öppen för nya lösningar – då blir livet spännande, och du kan lägga ner de där extra timmarna som gör skillnad.

Att priserna på spannmål är otroligt höga, det kan vi slå fast.

Att det beror på brist – bland annat - på högkvalitativt vete, främst i EU, det kan vi också slå fast. Den totala spannmålsproduktion minskade med cirka 7 miljoner ton jämfört med föregående månadsprognos, där framför allt veteproduktionen i USA, Kanada och de större importländerna justerades ned. Även världslagerna med vete minskades med cirka 6 miljoner ton. Rapspriset har också nått rekordnoteringar på den europeiska börsen, delvis på grund av Kanadas – och även EU – nådde en låg skörd jämförelsevis. Samtidigt stiger priserna på insatsvaror. Det innebär att de råvaror som går in i fodren måste anpassas till marknadens priser – vilket skapar prishöjningar.

Dessa priser – höga spannmålspriser, höga råvarupriser - är något som hela branschen måste möta på ett konstruktivt sätt. Vilka insatser väljer vi att göra? I detta sista nummer av Tidningen diskuterar vi bland annat gödningspriserna, och hur man bäst tänker kring sin odling – det finns mycket att vinna genom att tänka smart. Du får också möta olika typer av entreprenörer som jobbar på inspirerande vis med sin företagsutveckling - det finns inte ett företag som är det andra likt, i denna bransch: något som gör det extra inspirerande och spännande. Alla får finnas. Alla följer sina drivkrafter. Det är så utveckling skapas.

Vi vill gärna fortsätta att höra om dina idéer, och vara med och utvecklas – tillsammans med dig! Nu vill jag avsluta med att önska dig en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Bästa hälsningar Carsten Klausen VD Svenska Foder carsten.klausen@svenskafoder.se

TIDNINGEN

/svenskafoder ÖVRIGA BILDER

Tidningen ges ut av Svenska Foder

TEXTPRODUKTION

Svenska Foder AB, DLG och

AB och distribueras i ca 16 000 ex till

INHOUSE Svenska Foder

Colourbox, om inte annat anges

anställda med flera. Tidningen ges ut

GRAFISK PRODUKTION

TRYCK

4 ggr/år.

INHOUSE Svenska Foder

Stibo Complete

ANSVARIG UTGIVARE

OMSLAGSBILD

ANNONSERING

Johan Andersson/Redaktör

Håkan Dalemo Utsädesodlare

Johan Andersson, 010-130 29 84

johan.andersson@svenskafoder.se

Foto: Svenska Foder

johan.andersson@svenskafoder.se

kunder, rådgivare, skolor, återförsäljare,

KONTAKTA OSS marketing@svenskafoder.se Växeltel. 0510-828 00

NÄSTA NUMMER Nästa nr beräknas vara ute v. 13, 2022.

S

INNEHÅLL

N VA

ENMÄRK

E T

UTGIVNING

010-130 29 84 Trycksak 5041 0004

TIDNINGEN|04|2021

3

Bayer

Litet men ack så viktigt.

Inte minst för din ekonomi.

Agronom Hugo Hjelm, en i teamet av växtnäringsexperter på Yara.

Att bruka vår jord ställer allt högre krav på dig som odlar den. Skördarna måste skapas med omsorg, eftertanke och kunskap. Dels för att få bästa möjliga odlingsekonomi efter årets förutsättningar, dels för att odlingen ska ske på ett hållbart sätt med minsta möjliga störning på omgivande miljö.

Läs mer på: yara.se

Vi på Yara bidrar till din odling med högkvalitativa produkter, aktuella underlag för dina beslut och moderna hjälpmedel för växtnäringsstyrning. Allt för att du skall hitta dina fälts gödslingsoptimum. Vårt mål är att din odlingsekonomi skall bli så bra som möjligt med minimal inverkan på omgivande miljöer.

Intresserad av mer information?

Besök yara.se där du hittar intressanta nyheter och läsning om växtnäring.

4

TIDNINGEN|04|2021

Kvalitet som sprider sig.

INNEHÅLL

TIDNINGEN 04|2021

36

3. LEDAREN | Håll sinnet öppet!

10. UTVECKLING | Grön omställning rullar på & banar väg 11 .

NÖT | Glassigt familjeföretag

VÄXTDOKTORN TIPSAR: SÅ HÄR SKA DU GÖDSLA 2022

16. FJÄDERFÄ | Rätt sorts fiber gör hela skillnaden 18. GRIS | Vallensilage till grisar – 2 pågående studier 20 . HÄST | Umgänget med hästarna den stora meningen 24. REATIL | Guldet i skogen bygger på respekt 30. SPANNMÅL | Vilken kontraktstyp är du?

33. UTSÄDE | Nya maltkornssorter för skördemottagning 38. GÖDNING | Anpassad kvävegiva viktigare än någonsin

34

ÄR DU VÅR NYA UTSÄDESODLARE?

14

18

NU SLIPPER DU VÄLJA MELLAN EKOLOGISKT OCH NÄRPRODUCERAT

VALLENSILAGE TILL GRISAR – 2 PÅGÅENDE STUDIER

Richard Rydberg, ny logistikchef Richard har tidigare arbetat som planeringschef för bulkfrakter, och har lång erfarenhet av att arbeta som transportledare inom bland annat XR Logistik och TIMA. Det han tar med sig in i sitt nya värv blir att fortsätta utvecklingsarbetet med en kostnadseffektiv logistik och smarta transport – inom bolagets alla fem verksamhetsområden.

-Som ny logistikchef kommer jag inledningsvis se över de flöden som finns inom bolaget, bilda mig en uppfattning om kostnaderna och vad vi kan göra bättre för att skapa en så kostnadseffektiv logistik som möjligt. Kostnaderna stiger för alla och tillgång till vissa produkter minskar – därför står vi inför stora utmaningar i framtiden.

- Vi måste hela tiden arbeta med att ha förståelse för varandras arbete. Då utvecklar vi vår effektivitet ytterligare.

Jag ser fram emot att få tillsammans med mina kollegor i Svenska Foder utveckla vår effektivitet ytterligare.

Det blir ett stimulerande och utmanande arbete, som jag ser mycket fram emot, avslutar Richard.

TIDNINGEN|04|2021

5

OM VÄRLDEN

UTBLICK Det finns inte en väg att välja Under en tid har internationella organisationer som Världsbanken och FN´s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO – som ett resultat av FNs 17 hållbara utvecklingsmål som presenterades 2016 - rekommenderat tre principer för att uppnå ett hållbart jordbruk: plöjningsfritt, tillvaratagna växtrester och växelbruk. Det här är idéer som bär mycket nyttigt med sig. Men nu visar en meta-analys av universitetet i Basel att just fokus på plöjningfritt, inte uppnår de önskade målen. Ett hållbart jordbrukssystem måste utformas för de lokala behoven och i dialog med de lokala lantbrukarna.

De studier som gjorts har dragit slutsatsen att de angivna målen som att lagra koldioxid, skydda marken och öka skörden, inte kan nås enbart med plöjningsfritt eller direktsådd. Däremot visar att om man lämnar skörderester kvar efter skörd, har man sett prov på de önskade positiva effekterna. Professor Nikolaus Kuhn förklarar att de extremt varierande resultaten av tidigare studier är en konsekvens av den oprecisa definitionen av hur man i praktiken ska gå tillväga, och de internationella organisationernas tendens att presentera förenklade, universella lösningar.

Källa: Daily Science

Bananskal kan halka in som ensilage Bananer är ett av de viktigaste livsmedlen för humankonsumtion i merparten av de afrikanska länderna. Detta livsmedel resulterar också i en restprodukt - nämligen mängder av bananskal. En del av denna restprodukt används också idag som foderråvara för nötproduktion.

Bananskalen har nämligen flera positiva egenskaper, som gör att de blir intressant som ett alternativt foderkomplement under perioder av foderbrist. Bland annat har bananskal låg ts-halt (omkring 15%) vilket gör att djuren bibehåller en god vätskebalans. Bananskal är också en god källa till mineraler, speciellt kalium och natrium och har ett fiberinnehåll på cirka 30% jämfört med omkring 45 % i de flesta gräsarter. Det ger skalen en ökad smältbarhet och ett ökat foderintag jämfört med vallgräset.

I en artikel i the Dairy Global ser man en potentiell användning av bananskal som ensilage. Speciellt som intressant fodermedel i de delar där banan produceras och man kan ha svårighet att få ihop annat foder pga vattenbrist. Hanteringen är i princip den samma vid vall- och majsensilage. Att hacka bananskalen ordentligt är viktigt, eftersom det gör att man kan packa skalen bättre och därmed göra silon mer lufttät. Att hacka bananskalen innebär också att man gynnar fermenteringen, eftersom hackningen ökar energitillgängligheten för mikroorganismerna. Det finns såklart en del begränsningar, framförallt att bananskalen saknar fermenterbart kväve.

Källa: Dairy Global

6

TIDNINGEN|04|2021

EN KOMPLETT ANALYSPARTNER Hur ser ditt analysbehov ut?

Vi på Optilab har ett brett urval av lantbruksrelaterade analyser.

Kontakta oss så berättar vi mer!

0510-54 53 91 HYGIENANALYS

WEBSHOP

www.optilab.se

TIDNINGEN|03|2020

7

INVESTERING & UTVECKLING

Stärkt position ger nya möjligheter DLG-koncernens två stora tyska bolag HaGe och Team, fusioneras och blir därmed bland de största ledande spelarna på den tyska marknaden – som är DLG-koncernens största. När fusionen är genomförd kommer bolaget, som får sitt huvudsäte i Flensburg, omsätta för 32 miljarder kronor och ha uppemot 5 000 medarbetare.

Fusionen kommer efter flera års samarbete mellan de två verksamheterna och skapar en god utgångspunkt för en uppbyggnad av ett effektivt, framtidsorienterat och modern bolag med stora möjligheter till framtida tillväxt.

Om HaGe

Tyskland är en strategiskt viktig marknad för DLG och med fusionen av HaGe och Team kommer vi att stå starka i den skarpa konkurrens som finns på den tyska marknaden. Team och HaGe är var för sig en stark spelare inom deras respektive verksamhetsområde. Tillsammans får de nu ännu mer slagkraft att utveckla vår marknadsledande position i Tyskland och hitta nya verksamhetsmässiga möjligheter, säger Kristian Hundebøll, koncernchef i DLG-koncernen.

Om Team

Det nya bolaget får sitt huvudsäte i Flensburg, där Team är på gång att uppföra en ny hemort med 380 arbetsplatser – som bara ligger en god timmes bilkörning från DLG-koncernens huvudkontor i Fredericia.

8

TIDNINGEN|04|2021

HaGe är ett av de största lantbruksbolagen i Tyskland med en omsättning på 16,3 miljarder DKK 2020 och med cirka 1 400 anställda. HaGe säljer lantbruksprodukter direkt till lantbruket i Slesvig-Holsten, Mecklenburg-Vorpommern och de östliga tyska förbundsstaterna. Man förser hela den tyska marknaden med gödning, växtskydd och frö via sitt dotterbolag BSL. Totalt sålde HaGe 4,7 miljoner ton spannmål och raps under förra året.

Team SE har mer än 3 500 medarbetare på över 300 platser och omsatte 2020 15,5 miljarder DDK. Team arbetar inom bygg- och energisektorn och bolaget tillhör bland de allra största i Tyskland. Aktiviteterna i byggdivisionen fokuserar på handel med byggmaterial till såväl byggindustri som privata kunder genom kedjans byggmarknadsbutiker. Aktiviteterna i energisektorn består av handel med mineralolja, el och gas samt smörjmedel. Sällskapet driver dessutom 200 tankstationer.

INVESTERING & UTVECKLING

Grön omställning rullar på & banar väg DLG-koncernens energibolag, Team SE, köper 25,1 % av det tyska företaget GP JOULE CONNECT. Investeringen kommer att understödja den gröna omställningen av energimarknaden och bana väg för ett nätverk av laddningsstationer för elbilar på Teams tankstationer och byggbutiker.

I Tyskland säljs elbilar mer än någonsin förut, och det finns därför ett växande behov för en bättre infrastruktur med mer laddningsstationer, där bilister effektivt kan tanka sina bilar med grön el.

DLG-koncernens energibolag Team vill vara en del i att säkra denna infrastruktur och kommer därför att förvärva 25,1% av företaget GP JOULE CONNECT, som är aktiv i utveckling och implementering av koncept som baseras på förnybar energi.

-Med investeringen i GP JOULE CONNECT får vi en stark partner som gör det möjligt för oss att understödja den gröna omställningen inom energioch transportsektorn, medan vi samtidigt formar en hållbar framtid för vår energiverksamhet. Det är ett samarbete som vi är väldigt nöjda med och som vi ser stora möjligheter med, säger Kristian Hundebøll, Koncernchef i DLG.

-Team är ett innovativt företag som ger GP JOULE CONNECT tillgång till nya marknader i Tyskland och Skandinavien. Vi är också nöjda med att Team har sina rötter i lantbrukssektorn och att hållbart management också är fokus, säger Ove Petersen, medgrundare och VD i GP JOULE-koncernen.

Team äger 77 byggbutiker och 231 tankstationer som framförallt är placerade i norra delarna av Tyskland. Under september öppnade Team den första i en serie biogasstationer som kommer att förse bussar, lastbilar och bilar med grön energi.

Gasstationerna är del av eFarm-projektet som initierades av GP JOULE och där Team är en 10%-ig ägarpartner.

-Med investeringen i GP JOULE CONNECT får vi en stark partner som gör det möjligt för oss att understödja den gröna omställningen inom energi- och transportsektorn, medan vi samtidigt formar en hållbar framtid för vår energiverksamhet.

Kristian Hundebøll Koncernchef DLG

TIDNINGEN|04|2021

9

NÖT I FOKUS

Glassigt familjeföretag Sänkdalens gård har gått från traditionellt lantbruksföretag med KRAV som grund, till ett modernt lantbruksföretag där man förädlar råvaran mjölk till glass. Men basen är fortfarande familjen, och det engagemang som familjen känner för verksamheten. Tidningen träffar Tomas Gunnarsson som tillsammans med stora delar av sin familj driver Sänkdalens gård och övriga verksamhet.

10

TIDNINGEN|04|2021

NÖT I FOKUS

Tomas Gunnarsson som tillsammans med sin hustru Nilla, merparten av barnaskaran och sina medarbetare driver gården och dess olika grenar: Växtodling, mjölk- och köttdjursproduktion – och glass.

H

ur tar vi oss an saker? Vad motiverar oss att ta kliv ut i det okända? Entreprenörer finns det lika många som det finns fiskar i havet, eller stjärnor i himlen.

De drivs alla av de mest skilda övertygelser. En del följer en moralisk kompass som - oavsett hur underligt den kan te sig i andras ögon – de fortsätter att följa, för att de menar att det är rätt väg att gå. Andra drivs av ekonomiska skäl. Man ser en nisch, ett behov som att fylla, och en möjlighet att tjäna pengar. Det finns de som gör upp en tydlig strategi och följer den till punkt och pricka. Återigen andra som griper tillfället när det dyker upp – som spontant följer en ingivelse.

Och så finns alla de som hamnar någonstans mitt emellan.

Ja, företagsamhet kommer i lika många variationer och former som det finns människor eller ja, stjärnor då. Men gemensamt för dem alla är väl ändå tron på en idé – och detta driver verksamheten och utvecklingen framåt. Det handlar om att skapa mening i det man ser och gör utifrån sina förutsättningar. På så vis återuppfinns världen ständigt.

Nya stigar trampas upp, växer, bli större när allt fler slår in på samma stig. Snart nog blir stigen en parallell väg till huvudleden. Och till slut kanske huvudleden.

Varför skriver jag om det här? Jo, jag vill nog mena att det finns allt för många som tror sig veta hur och varför ett företag ska drivas. Men om dessa förståsigpåare hade fått sätta agendan, då hade vi missat många företag. Varför berätta för en humla att den fysiskt inte ska kunna flyga, när den ändå gör det? Vi vet inte vad som väntar, världen förändras oavbrutet. Allt kan ställas på huvudet.

KRAV-gård sedan 70-talet

Man skulle kunna säga detta om Sänkdalens gård: att driva något som omgivningen säger inte ska gå. Jag kommer tillbaka till detta.

Sänkdalens gård ligger belägen på halvön Vikbolandet öster om Norrköping. Man kör genom ett bedövande vackert landskap - man hade lätt kunnat bli naturlyriker. Tidningen är på väg för att möta upp med Tomas Gunnarsson som tillsammans med sin hustru Nilla, merparten av barnaskaran och sina medarbetare driver gården och dess olika grenar: Växtodling, mjölk- och köttdjursproduktion – och glass.

Gården har brukats av familjen Gunnarsson sedan 1800-talet. Och

basen är idag den KRAV-ekologiska mjölkproduktionen. Men för att ha en KRAV-godkänd mjölkproduktion måste även växtodlingen vara KRAV-baserad.

-Vi har en mjölkkobesättning på 120 kor som levererar KRAV-godkänd mjölk, berättar Tomas. På cirka 400 hektar odlar vi efter en sexårig växtföljd, där merparten av grödorna stannar på gården och blir foder för djuren – även om vi också odlar en del spannmål till avsalu.

Det var Tomas pappa som la om växtodlingen till ekologisk produktion redan på 70-talet. Tomas kom in i gårdens arbete från 1985-86 då han tillsammans med pappan drev gården. 2000 tog han över driften helt med hjälp av sin familj. Och idag är nästan alla barnen involverade i det som händer på gården.

-Så fort det fanns avsättning på KRAV-godkänd mjölk, startade vi upp med det, säger Tomas. Att förädla odlingen är enda vägen till att få lönsamhet i bolaget.

Men innan dess var det pappa Per-Gunnars patos och envishet, trots motstånd och skepsis, som ledde familjen in i det ekologiska tänket.

Och det är väl här drivkraftstänkande kommer in.

-På 70-talet, när Per-Gunnar la om produktionen, fanns det få avsättningsmöjligheter, och ingen upparbetad organisation, berättar Tomas.

Tilltaget sågs inte heller med särskilt blida ögon av de som inte trodde på den ekologiska omställningen. Men pappa och hans kusin, som också la om till ekologisk produktion, drevs av en övertygelse. De var pionjärer. Och kritiska till bekämpningsmedel och handelsgödsel i den konventionella odlingen.

-Ekonomiskt var det svårt, fortsätter han. Men de drevs inte av ekonomi.

De ville åstadkomma skillnad på ett annat plan. För att åstadkomma en sådan förändring var han också med om att starta det som skulle bli KRAV.

Topp Eko Pingla

Tomas Gunnarsson utfodrar sin ekologiska mjölkbesättning med Svenska Foders Topp Eko Pingla - ett toppfoder som är utvecklat för att komplettera grovfoder och spannmål. Genom att utnyttja baljväxternas fördelar får vi ett smakligt och prisvärt koncentrat.

Baljväxterna bidrar också med en hel del energi och stärkelse. För att få en optimal balans i proteinets sammansättning ingår också såväl raps som soja i Topp Eko Pingla.

TIDNINGEN|04|2021

11

NÖT I FOKUS

Sänkdalens glass ska såklart vara tillverkad i Sänkdalen, inte i Norrköping. Så 2012 stod äntligen den egna, nybyggda glassfabriken 70 meter från där mjölken produceras. Allt enligt konstens regler. Idag går 1/4 av mjölken som produceras på gården till Sänkdalens glass. Resten hamnar hos Arla.

-När det så blev en glassfabrik ledig i Norrköping, 2009, slog vi till. Att förädla mjölken vidare, och få ytterligare ett ben att stå på, tyckte vi då var ett bra steg. Och glass är en så positiv produkt.

Svår och lång resa

Men det har varit en lång resa, menar Tomas. Det var svårare än han trodde.

Viktigt att hålla på kontrollerna

Sänkdalens glass ska såklart vara tillverkad i Sänkdalen, inte i Norrköping.

Så 2012 stod äntligen den egna, nybyggda glassfabriken 70 meter från där mjölken produceras.

Allt enligt konstens regler.

Sedan sjuttiotalet har vindarna vänt. Politiken har sedan dess satt krav på att vi ska ha en viss andel ekologisk produktion i landet. Konsumtionsmönsterna är förändrade. Det är medvind för de ekologiska produkterna.

-Det är glädjande att det har blivit så, det har gått åt rätt håll, säger Tomas. Under några år funnits ett mycket bättre ekonomiskt läge för ekologisk produktion. Men det är inte därför vi håller på med det.

Vi gör det för att vi vill producera ett mer hälsosamt livsmedel.

-Men ska vi bibehålla förtroendet för den ekologiska produktionen och produkterna är det viktigt att vi också fortsätter att hålla på de rigorösa kontrollerna, för att se till att vi håller rent från fusk. Det är hårda kontroller. Allt ska vara dokumenterat, man ska kunna redogöra för allt.

-Det händer att jag tycker att regelverket är dumt, trångsynt och att det hamnar väl långt från verkligheten. Då är det viktigt att säga till om detta. För att se till så att det ändras. Det får man inte vara rädd för. Men samtidigt är regelverket till för att inte tappa fokus och för att konsumenterna ska fortsätta ha förtroende för produkterna.

Slump och logistik gav glassfabrik

Att ta tillvara på alla delar av den produktion som görs har varit en ledstjärna för Sänkdalens gård. Det var så idén med den kallpressad rapsoljan kom till.

Man ville ta tillvara även gårdens restprodukter. Och under några år som producerade man rapsolja som levererades till butiker runt om i Norrköpingsområdet.

-På grund av att odling av raps passade så dåligt på våra jordar, så tog vi dock beslutet att lägga ner den produktionen, berättar Tomas. På den resan fick vi dock med oss erfarenheter och kontakter om leveranser direkt till butik.

12

TIDNINGEN|04|2021

-Vi gick in i det här med öppna ögon, men vi trodde såklart att det skulle gå snabbare och lättare. Det har inneburit väldigt mycket arbete, och det har ibland känts orimligt trögt att skapa en marknad.

Trots allt har vi ändå trott på det hela tiden, även om man haft perioder då man misströstat.

-När vi köpt fabriken i Norrköping förstod vi ganska snabbt att logistiken behövde förbättras. Och för att få den på plats behövde vi ta hem fabriken till gården. Det skulle också innebära en bättre berättad historia, och förhöja varumärket.

Sänkdalens glass ska såklart vara tillverkad i Sänkdalen, inte i Norrköping. Så 2012 stod äntligen den egna, nybyggda glassfabriken 70 meter från där mjölken produceras. Allt enligt konstens regler. Idag går ¼ av mjölken som produceras på gården till Sänkdalens glass. Resten hamnar hos Arla.

Glassen ger tillbaka

-Det är först nu, som vi börjat se att allt vårt hårda slit börjar ge tillbaka, ler Tomas. Idag har vi ett 20tal smaker. Från Romrussin och Choklad till Körsbär & Amaretto och Saffran. Den röda tråden i glasstillverkningen är att använda riktigt bra ingredienser.

För att få fram den absolut bästa kvaliteten går det inte att ta några genvägar. Gör vi apelsinglass, pressar vi riktiga apelsiner.

-Varje år lanserar vi en ny smak, fortsätter han. Det är Nilla, min hustru, som har fingertoppskänslan för smak. Som förstår vad som krävs, och som ger det lilla extra som får vår glass att bli så god som den är. Det är en gåva. Och utan den hade vi inte varit där vi är idag.

NÖT I FOKUS

Idag levererar man glass till 257 olika ställen runt om i landet.

Man arbetar mot grossister såväl som mot sommarcaféer och kiosker. Och sen serverar man även glass hemma på gården.

Glassen börjar alltså ge tillbaka. Men inte bara i fråga om försäljning. Det handlar också om varför man bedriver en verksamhet på gården, som har flera ben: Familjen. Idag jobbar 4 av de 5 barnen i verksamheten. De har hand om sociala medier, administration, försäljning, växtodling, marknadsföring osv.

-En drivkraft för mig och Nilla har varit att skapa något större, som inte bara är beroende av oss, säger Tomas. Den satsning vi gjort här hade inte Nilla och jag kunna göra ensamma. Barnen är och har varit en helt avgörande del i utvecklingen av vårt företagande. För mig är det otroligt tillfredställande.

Att de alla är väsentliga för företaget. Och att vi varje dag får fatta beslut tillsammans och fortsätta utveckla det här ihop. Det är en väldigt stor sak. Då känns allt vårt hårda arbete betydelsefullt.

En avslutning

Man driver en verksamhet bäst om det finns något som gör en engagerad. Ett eget företag innebär mycket arbete. Då gäller det att känna att det arbete man lägger ner känns meningsfullt. En sådan sak är självklart lönsamheten – den är ju fullkomligt avgörande för att man ska kunna fortsätta sin verksamhet. Men lönsamheten enbart kommer aldrig att vara det som skapar engagemang i ett företag. Det är därför vi ser företag inom alla kategorier idag.

På Sänkdalens gård har man hittat olika delar i det egna företaget att utveckla, och varje anställd har en roll att fylla som är avgörande för slutresultatet.

Det har man gjort till en sorts credo - på ett lika enkelt som genialt sätt.

Sänkdalens glassiga glassbod som vintertid är stängd men sommartid är härligt blomstrande.

På Sänkdalens gård har man hittat olika delar i det egna företaget att utveckla, och varje anställd har en roll att fylla som är avgörande för slutresultatet. Det har man gjort till en sorts credo - på ett lika enkelt som genialt sätt.

Varje morgon äter man frukost tillsammans i lunchrummet, oavsett om man arbetar med djuren, växtodlingen, eller glassen.

-Vi är många olika typer av människor som arbetar på gården, och alla har olika egenskaper. För att det ska fungera och för att vi ska ha förståelse för varandra, måste alla veta att ingen är viktigare än den andre. Alla har en viktig roll att fylla. En så praktisk sak som att äta frukost tillsammans, lär oss förstå den andres arbete och hur vi bäst pratar med varandra. Det är en viktig del i hur vi utvecklar managementet på gården, avslutar Tomas.

TIDNINGEN|04|2021

13

NÖT I FOKUS

NYHET

Slipp välja mellan ekologiskt och närproducerat Inga är en serie soja- och palmfria foder bestående av råvaror odlade i Sverige eller Europa.

I många fall fungerar råvarorna som produceras i Sverige och i Europa, som exempelvis rapsprodukter och baljväxter, minst lika bra som soja eller palm. Närproducerade råvaror kräver dessutom kortare transporter vilket är positivt för klimatet. Nu har Svenska Foder tagit fram närproducerade produkter även för det ekologiska sortimentet.

-Vi har tagit fram ett foderkoncept sedan tidigare, Inga, för konventionell produktion, där det finns två olika proteinnivåer som färdigfoder, säger Filip Nilsson, t f produktansvarig för nötfoder. Dessa foder är högkoncentrerade på energi som kommer från en kombination av stärkelse och betfiber.

Svenska Foder såg en efterfrågan på dessa produkter, även inom den ekologiska produktionen. Därför utvecklades Rosa Eko Inga och Topp Eko Inga.

Rosa Eko Inga är ett färdigfoder sammansatt för att fungera som enda kraftfoder i foderstaten, fortsätter Filip.

14

TIDNINGEN|04|2021

- I många fall fungerar råvarorna som produceras i Sverige och i Europa, som exempelvis rapsprodukter och baljväxter, minst lika bra som soja eller palm.

Filip Nilsson t f produktansvarig för nötfoder

Eftersom soja, odlad i Europa, oftast inte finns att tillgå, ligger AAT-nivån något lägre, jämfört med övriga färdigfoder. Men om du har ett bra grovfoder räcker kombinationen av kraftfoder och grovfoder till en hög mjölkavkastning.

-Även när det gäller Topp Eko Inga ligger proteinnivån i det lägre spannet, pga att den europeiska sojan är svår att få tag i. Men med ett av våra färdigfoder, och tillsammans med din spannmål, eller när ditt grovfoder har ett högt proteininnehåll så är Topp Eko Inga en riktigt bra produkt. Eller när du helt enkelt vill fodra med ett närproducerat Toppfoder.

INVESTERING & UTVECKLING

Salt som gör gott.

DET NATURLIGA SVENSKA VALET Får dina djur tillräckligt med salt? I Norden finns inga naturliga källor till salt, därför måste lantbruksdjur ha fri tillgång till saltsten och i många fall tillsatt salt i fodermixen. Våra saltstenar är tillverkade i Falkenberg med en speciell högtrycksmetod vilket gör dem hållbara i hantering och tåliga mot regn. Grundingrediensen

i alla våra saltstenar är naturligt bergssalt som bryts i gamla saltgruvor, vi tillverkar både naturella saltstenar samt saltstenar med mineral- och vitaminpremixer anpassade efter respektive djurslag. Läs mer om oss och våra produkter på spsalt.se

/spsaltaprodukter /SP Saltaprodukter TIDNINGEN|02|2021

15

FOKUS FJÄDERFÄ

Lotta tar fatt i fjäderfäfoder Även om Lotta Waldenstedts arbete som Produktchef Fjäderfä i Svenska Foder blir en helt ny roll i hennes yrkesliv, är det samtidigt en sorts återkomst. Både när det gäller arbetet med foder och geografiskt.

-Jag utbildade mig till husdjursagronom, och mitt ämne kom att bli fjäderfä, forskning och foder på SLU – där jag också doktorerade kring tarmparasiten koccidios och koccidostatika. Det var först när jag startade min utbildning till agronom som jag började intressera mig för fåglar, vilket inte är så underligt, eftersom det är spännande djur.

Tidigare hade jag mest varit intresserad av kor och arbetat som djurskötare på en kogård.

Det här var innan hon 2007 började arbeta som rikslikare och matfågelexpert på branschorganisationen Svensk Fågel, där hon bl.a. utförde uppföljningar och besiktningar kring kvalitetsprogram ute hos uppfödare runt om i landet. Hennes arbete på Svensk Fågel innebar också myndighetskontakter, utbildning, och information ut till allmänheten, både i Sverige och internationellt.

-Nu får jag återigen ägna mig åt foder och diskutera utveckling med såväl kollegor som äggproducenter och matfågeluppfödare, säger Lotta. Det blir väldigt intressant och stimulerande. Just nu fokuserar jag på att sätta mig in i värphönsdelen, som jag inte arbetat så mycket med. Det är en spännande bransch som jag ser fram emot att lära mig mer om.

-Jag ser också att vi har en spännande utmaning i branschen kring hållbarhetsfrågor och klimatfrågor, som står högt på agendan. Hur tar vi fram hållbara, effektiva foder, som ändå innebär en god produktion.

Det kräver helt enkelt toppfoder. Det enda sättet vi i Svenska Foder kan åstadkomma det, är genom att vara ett bra team: från säljare och foderutvecklare till optimering, fabrik och logistik.

-Just nu far jag runt i företaget och träffar alla möjliga människor i organisationen, och det jag märker är att det är en fin stämning och gott om bra kollegor - vilket känns jättebra, avslutar Lotta.

Fakta Namn: Lotta Waldenstedt Tidigare arbetsplats: Branschorganisationen Svensk Fågel Bor: I skogen utanför Uppsala Familj: Man och två hundar, sonen har precis flyttat ut. Delvis kan

man säga att mor och son flyttade hemifrån samtidigt,

eftersom jag veckopendlar till en liten lägenhet i Lidköping.

Intresse: Hundar, två retrivers - och friluftsliv i naturen.

-Dessutom kommer jag att veckopendla till Västergötland där jag från början kommer ifrån – närmare bestämt Karlsborg.

Därför gör rätt fiber skillnaden Längre tillbaka i tiden ansågs fiber vara negativt för hönan. Hönan är inte så bra på att utnyttja näringsinnehållet i fiber och därför menade man att det vara onödigt kostsamt att ha med fiberrika råvaror i fodret. Synen på fiber har dock förändrats under åren och idag vet man att fiber har många positiva fördelar för hönan.

Fiber är ett komplext ämne och det forskas en hel del på olika fiberparametrar. Det finns många olika typer av fiber och det gäller att ha rätt typ och nivå för att hönan ska må bra.

-Rätt sorts fiber är positivt för muskelmagen och hönan löper mindre risk att få bakterietillväxt i tarmen, säger Lars Pettersson, t f Produktchef Fjäderfä. Samtidigt får hon bättre förutsättningar för en förbättrad smältbarhet, torrare gödsel och skydd mot beteendestörningar.

-I muskelmagen uppehålls fodret under den längsta tiden, fortsätter Lars. Muskelmagen är alltså den muskel som mekaniskt bearbetar fodret. Det är också här den största nedbrytningen av protein sker. En välfungerande muskelmage är viktigt för hönans välmående och hennes förmåga att utnyttja fodret på bästa sätt.

16

TIDNINGEN|04|2021

Rätt fiber i rätt mängd är väldigt viktigt för en harmonisk och högpresterande värphöna. Det är också viktigt att alla individer får i sig rätt mängd näringsämnen för att undvika att vissa individer får mer än andra och att flocken därmed blir ojämn.

-I Svenska Foder har vårt Avena-koncept än mer fokus på fiber samtidigt som fodret är fortsatt enhetligt för att alla individer ska få i sig samma näringsämnen.

Läs mer om vårt Avena-koncept på www.svenskafoder.se

Skadedjursbekämpa i tid!

Ring oss redan idag - 0510-828 00

Nu har du chans att teckna marknadens bästa avtal!

Nomus arbetar inom områdena skadedjursbekämpning och brandskydd.

Vår verksamhet bygger på kompetens, kunskap, noggrannhet och god service. Vi har lång erfarenhet och använder oss av traditionella metoder för bästa resultat.

Vi har genom vår ägare Svenska Foder en naturlig koppling till lantbruket, vilket skapar en förståelse och inblick i hur er verksamhet fungerar. Genom vår nära anknytning till lantbrukssektorn har vi goda kunskaper inom bekämpning av gnagare och djurhälsoprogram etc. Vi ser därför till att eliminera smittspridning mellan gårdar.

I skadedjursavtalet ingår: Marknadens bästa avtal Rått/Musgift tillverkas av Nomus för bästa effekt Direktkontakt och besök av våra professionella tekniker Högklassigt skadedjursskydd Låsbara betesstationer i plåt Alla åtgärder och besök dokumenteras på webben

Skadedjursavtalet omfattar både förebyggande bekämpning, och om olyckan ändå skulle vara framme, så gör våra tekniker en effektiv insats för att avhjälpa problemet. Vi tillverkar vårt eget rått/musgift för bästa effekt.

Nomus AB – en del av Svenska Foder.

Nomus erbjuder förmånliga serviceavtal för lantbruk, livsmedelsföretag, industrier, fastighetsbolag och försäkringsbolag.

TIDNINGEN|04|2021 www.nomus.se

17

GRISEN I FOKUS

Vallensilage till grisar – 2 pågående studier Svenska Foder har levererat grisfoder till två olika projekt/studier som handlar om att utfodra ensilage i olika former till grisar. Dessa båda studier är ett tydligt exempel på hur man just nu arbetar intensivt på att försöka hitta nya foderalternativ, som kan närproduceras. Hur vi ska kunna bibehålla vår produktion, på ett effektivt och klimatsmart vis i framtiden.

Pressjuice till grisarna på Sötåsen

Ett av projekten utförs på naturbruksskolan Sötåsen utanför Töreboda i Västergötland i ett 3-årigt EU-projekt som bär namnet Green Valley.

Målet för projektet är att skapa en utvecklingsplattform för bioraffinering. På två olika anläggningar, en i Sverige (Sötåsen) och en i Danmark (Foulum, MidtJylland) vill man försöka demonstrera hur bioraffinering kan utnyttja gräsvallar till att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Anna Wallenbeck, Universitetsprefekt vid SLU och en av de ansvariga för projektet när det gäller utfodring till grisarna:

18

TIDNINGEN|04|2021

-Målet med vår del av projektet, som berör utfodring och grisar, har varit och är att undersöka hur inkludering av pressjuice från ensilage i foderstaten till ekologiska grisar påverkar tillväxten och den generella välfärden hos grisar i en ekologisk besättning.

Ingen skillnad i tillväxt – ett bra resultat

I projektet använder man ensilage som producerats på Sötåsen som körts genom en press. Fiberfraktionen efter pressningen ges till korna, pressjuicen går till grisarna. Svenska Foder levererade sitt ekologiska smågrisfoder till projektet.

GRISEN I FOKUS

Genom att blanda pressjuice i stället för vatten i fodret och minska fodergivan med 10 % i försöksgruppen – skulle man kunna tro att tillväxten också skulle ha minskat med motsvarande 10 %. Men så blev det inte.

-Första delen av detta projekt har vi arbetat med tillväxtgrisar, berättar Anna Wallenbeck. Här har vi från avvänjning (6 veckor) till leverans (cirka 11 veckor) utfodrat 4 grupper – varav 2 kontrollgrupper med 100% ekologiskt tillväxtfoder och vatten, och två grupper som serverats pressjuice och ekologiskt tillväxtfoder (90 % av proteinbehovet från tillväxtfoder + pressjuice).

-De resultat vi sett i steg 1 av projektet är att det mellan kontrollgrupperna och pressjuicegrupperna inte finns någon skillnad i tillväxt. Grisarna får i sig bra näring med pressjuicen. Trots att man alltså tilldelat cirka 10% mindre fodergiva i de grupper där man tillsätter pressjuice, har man inte fått en 10% minskning av tillväxten.

Varken hälsa eller tillväxt påverkas

Inte heller hälsomässigt fanns det inte några stora avvikelser mellan kontrollgrupper och pressjuicegrupper.

-Hygienmässigt såg man en viss skillnad mellan kontrollgrupper och de båda alternativa grupperna, konstaterar Anna Wallenbeck. Grisarna var något skitigare. Men inte bakåt, så att säga. Det var alltså inte mer diarréer i pressjuicegrupperna. Djuren var smutsiga på huvud och framdelar, vilket snarare tyder på att grisarna kastat runt maten mer.

Men eftersom varken hälsa och tillväxt har påverkats innebär det inte något till nackdel för pressjuicen.

Nästa steg i projektet på Sötåsen inkluderar i stället suggorna, där man inte räknar med att ha resultat förrän i april 2022. Även här har Svenska Foder levererat sitt ekologiska suggfoder till projektet. Vi följer upp när resultaten i denna studie är färdiga.

Torkat ensilage i pelletsform ger goda resultat

I den andra studien, som drivs i egen regi av SLU, har man värderat hur utfodringsstrategi och vallgräsensilage påverkar tillväxten i grisproduktion. Denna studie görs på SLU:s Funbo Lövsta, i Uppsala. Johanna Friman, doktorand på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, är en av de ansvariga för projektet: -Projektet som precis som studien på Sötåsen, bygger på det ökade intresset för alternativa råvaror, som idag är väldigt stort, säger Johanna.

Det är glädjande. Eftersom vallensilage är en lokal foderprodukt som vi själva kan tillverka inhemskt i landet blir det extra intressant eftersom man då skulle kunna utöka användningsområdet för denna produktion.

-Projektet har löpt på sedan 2019 och är ett 4-årigt projekt, fortsätter Johanna Friman. Målet är att utvärdera användbarheten av gräs/klöverensilage som en lokalt odlad foderresurs i ekologisk grisproduktion.

Eftersom tillgången på högvärdiga ekologiska proteinfodermedel är begränsad, är det nödvändigt att försöka hitta och utvärdera alternativa foderkällor till ekologiska grisar.

-Att ge grisar vallfoder ger också grisarna möjlighet att utföra sitt naturliga beteende då de äter, säger Johanna. Det finns andra studier som visat att tarmens mikrober är involverade i utvecklingen av både nervsystem och hjärna – därför kan möjligen ett fiberrikt foder minska såväl stress som ohälsa bland grisarna.

Torrt ensilage i pellets

Då Svenska Foder kom i in projektet i augusti i år, hade man redan gjort en första studie. I denna första studie åt grisarna dels kontrollfoder, dels pelleterat ensilage inblandat med vanligt slaktgrisfoder, dels TMR (kraftfoder blandat med färskt ensilage) med kraftfoder – antingen med kort hackat (4-15 mm) ensilage eller ett extruderat ensilage (1-3 mm). I denna studie växte de som fick torkat ensilage bäst och gruppen som åt TMR med extruderat ensilage växte lika bra som kontrollen. Även de som fick hackat ensilage fick en godkänd tillväxt. Man såg även en full konsumtion av ensilaget och fick inga foderrester. Slaktkropparna var väldigt fina och köttprocenten skilde sig inte mellan utfodringarna.

-Den goda tillväxten hos de som fick pelleterat ensilage tror vi kan bero på att det fodret innehöll en högre andel proteinråvaror med hög smältbarhet, konstaterar Johanna Friman.

I den pågående andra studien har man inte några klara resultat. I denna studie ingår tre foder: ett kommersiellt, Opti Finish, som utgör kontrollgruppen och två experimentella varianter – där ett av fodren består av Svenska Foders kraftfoder Opti Finish där man blandat i torkat ensilage, och det andra är en koncentrerad del som man blandar med färskt ensilage på gården (TMR), för att uppnå samma näringsvärden som Opti Finish.

-I detta projekt, som alltså pågår, har vi ännu inga resultat, men grisarna har vägts varannan vecka och vi har gjort beteende observationer för att se om utfodring med ensilage påverkar sociala beteenden och aktivitetsnivåer hos grisarna. Vi kommer även att analysera förekomst av magsår, samt hur magens tarmflora och fettsyror i blod korrelerar med grisarnas beteende.

Ensilage ett alternativ med goda möjligheter

Ensilage som foderingrediens kan absolut vara ett intressant alternativ även i konventionella produktionssystem - som en strategi för att förbättra miljöavtrycket och grisarnas välfärd. Att minska andelen importerat protein, som sojabönor, och använda mer lokalt producerade foderingredienser skulle minska den totala miljöpåverkan från foderproduktionen – bland annat genom de minskade transporterna.

-Därför kan ensilage fungera som en ekonomiskt och miljömässigt hållbar proteiningrediens i all grisproduktion, fortsätter hon. Men vi måste göra fler studier för vilken roll ensilage kan spela i framtidens utfodring.

-Något som vi har tittat närmare på är också hur sambandet mellan tillväxt och magsår ser ut. Här har man sett att grisarna i allmänhet får mindre andel magsår ju mer fiber de får i sig – vilket talar för grövre gräspartiklar. Däremot ger det också en något lägre tillväxt.

TIDNINGEN|04|2021

19

HÄSTEN I FOKUS

Förra gången vi mötte Mimmi Elfstrand hade hon precis flyttat till Bjertorp Travcamp i närheten av Vara i Västergötland. Där är hon kvar. Och det är inte utan att man förstår henne, när Tidningen besöker henne en visserligen sval men oerhört vacker höstdag. Träden i brandgula, illröda, brungröna färger, klarblå himmel, fina travbanor och hagar som är som en dröm oavsett om det gäller häst eller människa.

20

TIDNINGEN|04|2021

HÄSTEN I FOKUS

Mimmi Elfstrand travtränare på Bjertorp Travcamp utanför Vara i Västergötland.

Umgänget med hästarna den stora meningen

D

et är en väldigt bra travcamp, som jag är mycket nöjd med. Vi tränare har också hittat en rytm, där vi inte springer in i varandra.

Vi tar hänsyn till och respekterar varandra. Och det är viktigt, när man är många på en plats. Att alla får rum, att alla får möjlighet att göra sitt bästa i sin träning.

-Vi har våra körtider, då vi har intervallträning. Det är inte bara viktigt att få till bra intervallträningar, utan också en bra övning för hästarna att möta andra hästar och lära sig samsas med andra hästar.

Utsätt hästarna för liv

-Visst är hästar olika, de är väldigt individuella, precis som vi människor, fortsätter Mimmi. Men att de skulle må bättre av att skyddas från vissa saker, istället för att utsättas och öva på att hantera det de är rädda för, det tror jag inte på.

Träning och intuition ger resultat

Mimmi kör intervallträning då vi dyker upp på Bjertorps Travcamp. Det är något visst att se den koncentration som häst och tränare ingår i under det att de spränger fram på banan. En sorts flytande balansakt. Men hur tänker hon kring träningen, hur ska man lägga upp det, för att få ut det bästa av hästen – så att den också utvecklas?

Generellt menar Mimmi att vi ibland skyddar hästarna från för mycket. Det gör att de blir mer nervösa, i situationer då de inte borde vara det.

Miljökännedom är a och o för en tävlingshäst. Den ska känna till olika miljöer, den ska ha blivit utsatt för olika miljöer – som till exempel att rida in i en skog, eller ut i ett vattendrag. De ska förstå att det inte är farligt.

-Det handlar väldigt mycket om intuition för mig.

Den erfarenhetsbank jag arbetat upp slår på när jag tränar de olika hästarna. Varje häst är unik. Mitt jobb är att hitta rätt utmaningar för varje häst, så att den inte tröttnar och samtidigt lär sig något nytt, utmanas. Det känner jag på mig i umgänget med hästen. Jag umgås med hästarna varje dag, då lär man känna dem.

-Att utsätta hästarna för andra hästar, för skilda miljöer, för ljud osv är en bra sak, det är en typ av socialisering som de i längden mår bättre av. Om man själv är lugn och trygg, märker hästen att det inte är någon fara.

-Jag börjar ofta med att köra lugnt i inledningen av intervallträningen, som jag tycker är den bästa träningen, eftersom det gör hästarna starka. Vanligtvis kör vi 30-40 minuter. Men det gäller att avbryta i tid, så att psyket inte tar stryk. De ska vara positiva, men känna mjölksyran på sista biten, så att de får känna på att det kan hända och att det inte är någon fara.

Man kan ta exemplet med en hund som hela tiden lyfts upp i knät eller som bärs omkring. En sådan hund tror att allt är farligt och kommer att agera därefter – ofta aggressivt. Vi förstärker deras beteende genom vårt beteende. Det är som att vi ska skydda dem från allt, istället för att låta dem klara av att hantera situationen på egen hand – i en trygg miljö.

Varje dag ny

Det individuella med hästen är styrkan men också utmaningen för en travtränare. Men Mimmi menar att det också är det som gör hennes arbete spännande. Varje dag är ny.

TIDNINGEN|04|2021

21

HÄSTEN I FOKUS

-Visst har spelandet gått upp under pandemin, säger Mimmi. Det är ju bra och positivt. Men samtidigt är det färre som investerar i en häst, som väljer att köpa en andel. Eftersom spelandet sköts på nätet, får spelarna inte upp känslan för sporten, för hästarna. Det finns en poäng med att ha människorna på plats, när det händer – då finns möjligheterna att tala med tränarna, möta hästarna och diskutera mer kring sporten. Då får man upp en känsla för hela paketet, och det kan man också tänka sig att investera i. Allt det där tappar man, när det bara sker på nätet.

Då ser man siffrorna och vinsterna men inte arbetet och det verkliga livet.

-En dag då man lyckats träna en häst på rätt sätt och den är trött, men samtidigt glad – då har man lyckats, konstaterar hon. I en sådan häst finns det en potential att växa – och det är otroligt inspirerande.

-Det är så väldigt mycket från individ till individ kring prestation och uppbyggnad, säger hon. Man måste verkligen lära känna sina hästar, för att kunna utveckla dem på ett konstruktivt sätt.

-Sen är det så, att jag känner när det inte längre kommer att bli bättre. När man kört hästen ett tag och de växt till sig, men man ändå känner att det inte är nog. Då får man helt enkelt avsluta träningen.

När man märker att hästen inte har det i sig, har det som krävs. Det kan ofta kännas lite bittert, och väldigt tråkigt. Men man kan inte göra så mycket åt det.

Nederlag ingår i jobbet när man har med levande material att göra. Det betyder också inspirerande glädje, när man märker att en häst tar nya steg.

-En dag då man lyckats träna en häst på rätt sätt och den är trött, men samtidigt glad – då har man lyckats, konstaterar hon. I en sådan häst finns det en potential att växa – och det är otroligt inspirerande.

Mötet med hästarna livsviktig för sporten Vi talar lite om hur det varit under pandemin och hur det har påverkat sporten. Det har funnits positiva delar. Men också mer problematiska, som Mimmi menar att man måste adressera för att inte urvattna sporten.

-Det är ju viktigt att man återinvesterar i sporten, annars kommer den att avta och bli ännu mindre intressant. Finns det inga pengar ger det sämre material och det ger konsekvensen att vi inte har duktiga tränare - vilket i sin tur att vi tappar i kvalitet. En sport behöver kvaliteten, det där lilla extra för att kunna utvecklas till något större. Det är något vi behöver ta tag i generellt inom sporten.

Hästen är den stora meningen

Men Mimmi har ändå en stor kärlek till travsporten – och kanske framförallt på grund av djuren.

Hästarna är själva målet, på sätt och vis. Den stora meningen.

-Jag umgås med hästar mer än med människor på ett sätt. Visst, jag börjar halv 7, och jag försöker lämna området som vid ett vanligt arbete vid 4, för att kunna ha ett annat liv. Det tror jag är viktigt även för oss som är tränare och som lever det här livet.

Men tankarna på hästarna slutar ju inte. Du tänker kring det här yrket alltid, på sätt och vis. Eftersom det är individer som du får en nära relation till.

-Precis som alla jobb, kan det vara jobbiga dagar, och kallt och regnigt och det kanske går dåligt på träningen - men så gör en häst något, som gör allt det där jobbiga ogjort. Det är svårt att förklara. Men det är en livsstil, som ger otroligt mycket tillbaka – och det mesta beror på umgänget med hästarna, avslutar hon.

Mimmis fodertips!

Mimmi Elfstrand utfordrar alla sina hästar med HippoCompetition Energy. ”Det är ett högenergifoder för hästar som ska prestera, som arbetar hårt, och behöver mycket energi - och det behöver mina hästar.”

HippoCompetition Energy får sin höga energinivå genom en unik kombination mellan stärkelse och fibrer.

Kombinationen av sojamjöl och linfrökaka ger en måttlig proteinnivå av hög kvalitet som är anpassat för den aktiva hästen. Fodret innehåller också betfiber och vetekli vilket tillför en typ av fiber som gynnar hästens mag- och tarmhälsa. Dessa fiber har vätskehållande förmåga, vilket är bra när hästarna jobbar hårt.

22

TIDNINGEN|04|2021

NÖTPRODUKTION I FOKUS

Ett livsviktigt tillskott till din häst

Hästar är vår passion. Vi drivs av att ge varje häst det den behöver för att må bra och prestera på topp.

Som en del av Salinity har vi nästan 200 års erfarenhet av salt bakom oss. All vår tillverkning sker i Falkenberg, Sverige. equisalt.se /equisaltsverige /Equisalts TIDNINGEN|03|2021

23

RETAIL

Guldet i skogen bygger på respekt Wermlands Skogsförråd är ett ovanligt företag, får man nog säga. Här köps det årligen in i snitt mellan 120-130 ton skogssvamp av privatpersoner som har intresse av svampplockning. Dessutom får plockarna bra betalt, tillskillnad från mycket av den plockning som sker i Sverige och utomlands. Ola Hultman och hans dotter Evelina Hultman har under åren byggt upp en stor organisation kring svampen, och där Evelina dessutom vidareutvecklat verksamheten med en butik som ingår i Djur&Naturs franchisekoncept.

24

TIDNINGEN|04|2021

RETAIL

S

kogens guld har man hört talas om. Just det, det handlar om svamp. Har du någonsin mött en person som blivit biten av svampplockandet, så vet du. Börjar du tala om svamp, så tar det inte slut. Det är djupt fascinerande. Det är också förknippat med något väldigt gott. När man följer med personer som har djup och stor kunskap kring alla typer av svampar, så vet du att när du kommer tillbaka från skogen, kommer du att få smaka något gott. Det är konstigt. Om jag, som inte kan något om svampar, skulle få för mig att gå i skogen – hittar jag inte. Men! Om jag följer med någon, som kan svampar, då kommer man alltid hem med svamp. Det är som magi. Eller är det kanske det som är passion, verklig passion?

I vilket fall finns det ett företag som kommit på en bra affärsidé. Att dra nytta av all denna passion och allt detta intresse genom att köpa in den svamp som privatplockare ändå håller på med. Och ge dem rimligt betalt för deras arbete.

Passionen var startskottet

Ola Hultman, som startade Wermlands Skogsförråd, var – eller är, får man nog säga – en sådan passionerad svampmänniska. Det var när han stod på torget och sålde den svamp han plockat i de värmländska skogarna – på sin fritid, alltså – som han kom på den brillianta idén att dra nytta av det engagemang som fanns bland privata svampplockare.

-Tänk om man kunde samla ihop den skogssvamp som plockas i skogarna, behandla den på ett korrekt sätt så att den håller sig ända fram till konsumenterna, berättar Ola att han tänkte.

Den personen var just Ola, som sagt och gjort, drog igång verksamheten. Wermlands Skogsförråd grundades 1995 och sedan dess har handel med skogssvamp varit företagets huvudnäring.

-Idag säljer vi 60 % av den svamp som plockas till svensk detaljhandel, mellan 20-30% går till restauranger och resten går på export till framförallt Danmark, Belgien och Schweiz. Då kan vi inte hela tiden ta in ny personal, som vi på nytt måste lära upp. Vi vill ha personal som stannar, som är självgående, och som förstår vikten av kvalitet och noggrannhet. Det är bara så vi också kan bli den aktör i marknaden som kan betala plockarna bäst, och också ta ut rätt pris i nästa led. Billigare är inte alltid bäst.

-Vårt koncept kan garantera fin kvalitetssvamp – för att vi har de bästa plockarna. Det passar dagligvaruhandeln – och de vet att våra plockar har schyssta arbetsförhållanden, eftersom det bygger på frivillig basis. De plockar som plockar hos oss vill plocka svamp, för att de är skickliga på det.

Djur&Natur-konceptet blomstrar

Men för att kunna behålla denna professionella personal i företaget, insåg Ola och dottern Evelina – som inledde sin karriär i företaget med löneredovisning - att de måste hitta sidoverksamheter till svampplockningen. Det blir ju dessutom en lite svajig ekonomi när alla pengar kommer in under ett så kort tidsspann.

Svampen köps in av privata plockare

-Idag omsätter vi i snitt 120-130 ton skogssvamp per år, berättar Ola. 2019 var ett rekordår, alla kategorier, då vi omsatte 190 ton skogssvamp under en säsong.

All svamp köps alltså in från privatpersoner som är ute i skog och mark och plockar svamp. Svampen tas emot av kunnig personal som vet hur man ska behandla svampen.

-Vi har 6000 privatpersoner som finns i våra register. Varje dag gör vi mellan 100-200 köp/dag av plockare - vissa är självklart mer aktiva än andra. Men varje dag är det olika plockare som vill sälja oss den svamp de plockat.

-Eftersom vi har världens högsta plockarpriser på svamp, attraherar vi också världens bästa svampplockare, fortsätter Ola. De vet hur man hanterar svampen, de vet var de kan hitta den och de kan gå upp till 2-3 mil om dagen för att hitta rätt. Det är på sitt sätt elitplockare. Det gör också att vi får ta emot kvalitet.

Var hamnar svampen?

När plockarna kommer till Wermlands Skogsförråd, tas svampen emot och gås igenom av professionell personal, som vet att bedöma vad som är bra och vad som måste plockas bort. Det här är en viktig del av verksamheten, som Ola inte vill tumma på.

TIDNINGEN|04|2021

25

RETAIL

-Att vår personal är så engagerad betyder hela skillnaden i vår verksamhet.

De känner ansvar för minsta lilla del och de vet att deras arbete betyder något, säger Evelina.

-Svampen är ju en säsongsverksamhet, konstaterar Evelina. Om vi ska kunna erbjuda en bra produkt till våra köpare, är det viktigt att ha en stabil verksamhet där människor vill stanna kvar och jobba.

Så när de flyttade in i sina nuvarande lokaler för ungefär 10 år sedan och skulle hålla öppet hus i lokalerna, föreslog Evelina att man skulle sälja bränslepellets och foder i de tomma lokalerna. Det gick väldigt bra den gången, och sedan dess har Evelina haft på sitt bord att bygga upp det butikssortiment och den verksamhet till vad den är idag.

Svampplockning för hög kvalitet Här några tips i urval från Wermlands Skogsförråd när du plockar för försäljning. Eller varför inte när du plockar för ditt eget behov. På så sätt håller svampen bättre under längre tid.

• Undvik förvaring/transport i varm bil.

• Håll korgen/hinken så långt möjligt i skugga under plockningen.

• Plocka absolut inte i ett mjukt emballage som t.ex. en kasse.

• Ta inte i svampen mer än nöd vändigt.

• Grovrensa i skogen.

• Hygien.

• ”Tvätta” absolut inte svampen i vatten.

• En luftig korg är bäst att plocka i.

Intresserad av Djur&Naturkonceptet?

Läs mer >>

-Sedan 2015 har vi varit franchisebutik i Djur&Naturkonceptet, och vi har haft en bra utveckling, konstaterar Evelina. Idag är den det stabila fjärde benet i verksamheten förutom svampen, försäljning av bränslepellets, och entreprenadverksamheten.

-Utvecklingen har gått relativt fort ändå, från att verkligen ha börjat från scratch, fortsätter hon. Vi har köpt inredning efterhand som vi vuxit, tagit ett steg i taget – och fler och fler har hittat hit. Vi har ju en strid ström människor som kommer hit i och med svampen, och de lär ju känna oss och allt vi kan erbjuda. Det har spridit sig, med åren och idag fångar vi kunder långt utanför orten Kil. Idag omsätter butiksdelen 12 miljoner.

Engagerad personal som stannar

Företagets tillväxt bygger, menar Ola och Evelina, på en medarbetarsyn där alla är lika viktiga - för att det ska fungera.

-Att vår personal är så engagerad betyder hela skillnaden i vår verksamhet, säger Evelina. De känner ansvar för minsta lilla del och de vet att deras arbete betyder något. Som kund hos oss vet att du att du kommer att bli väl bemött och få hjälp med det du behöver få tag i. Det är detta beteende som ger ringar på vattnet.

-Om jag hade fått önska, hade jag såklart velat att vi haft ett ännu bättre läge för våra lokaler, fortsätter hon. Idag är vi lite för trångbodda och det begränsar oss från att utvecklas och bli ännu större. Därför letar vi efter möjliga platser att kunna bygga eget på.

Men dessa tankar är ännu på visionsstadiet.

Respekt ett ledord

Ola och Evelina har ständig dialog kring hur man ska fortsätta att utveckla företaget. Viktigt är också

26

TIDNINGEN|04|2021

att de delat upp vem som har ansvar för vad. Det innebär att man kan tydliga diskussioner och man kan säga vad man tycker, men att man har respekt för den andres kunnande inom det område man har ansvar för.

-Pappa kan svampen bäst och det är den han brinner mest för – det har jag den fullaste respekt för, och jag kan ärligt säga att vi aldrig har bråkat om något som har med Wermlands Skogsförråd att göra.

Ola instämmer. Han tycker det dessutom är viktigt respekt för varandra, något som han tycker ingår i företagets – som han säger – själ.

-Det är viktigt för mig att vi respekterar naturen, där är grunden till vår verksamhet – utan respekt för den, kommer vi inte att få del av svampen. Men det där kan man dra ut till medmänniskan, och till rättvis handel – att vi behandlar våra medmänniskor med respekt: oavsett om de arbetar i företaget, eller är kunder eller svampplockare.

Hårt arbete - och spännande

Vi besöker Skogsförrådet under högsäsongen. Det kommer en strid ström av plockare som vill sälja sin svamp. Jag undrar hur en dag ser ut för Ola under de hektiska månaderna då svampen växer till.

-Det arbete 7 dagar i veckan stenhårt arbete. Dagen börjar klockan 4 på dagen då vi tar hand om all den svamp vi tar emot på kvällen – cirka 2-3 ton.

Detta ska ut nästa förmiddag och hämtas vid tre av kylbilar som kör iväg till dagligvaruhandel eller restauranger eller till export. Sen har man en kort armsträckare, och sen är det dags att ta emot svamp igen. Det ansträngande, men det är också otroligt roligt och stimulerande.

Alla olika människor jag får träffa. Det är otroligt spännande.

SPANNMÅL

Skonsamt och energirikt foder för hästar med hög prestation

Malin Baryard Johnsson utfodrar sin vinnarhäst H&M Indiana med HippoLowCarb Slow Release Energy.

LÄS MER!

• at

t • Sve rka n ve

nsktillverk ve

erkat • tillv S sk

Svensktil

Se hela sortimentet på www.svenskafoder.se TIDNINGEN|03|2021

27

l

TIPS, RÅD OCH PRODUKTER

NYTT & NYTTIGT OM FODER Slipp krångel och sintidsbesvär För att minimera antalet produkter som ska hanteras och doseras finns X-Zelit Complete All Dry - X-Zelit och sintidsmineral i samma produkt.

Produkten innehåller både sintidsmineral, motsvarande Deltamin Sin, och X-Zelit. X-Zelit Complete All Dry ska utfodras med en giva på 300 g per dag under hela sintiden. Tack vare detta får sinkon i sig en välbalanserad sintidsmineral i kombination med X-Zelit.

Produkten har fått en uppdaterad struktur till granulat. Utfodringen av X-Zelit Complete All Dry ska alltid upphöra vid kalvning.

Spannmål + koncentrat= höna på topp

Läs mer...

om Värp mix 38, 55 & 64

Med den nya skörden är det nu skäl att se över läget och beräkna vilket koncentrat som är bäst att använda under det kommande året.

Principen i våra koncentrat och siffran i namnet är enkel. Den anger i stort hur mycket spannmål du kan använda med det koncentratet.

Ex Värp Mix 38 anger att det är ca 38 % spannmål du ska använda och dessutom en given mängd grovkalk.

Prata med din fodersäljare om vilket behovs som kan passa för din produktion. Du kan analysera spannmålen via vårt analysföretag Optilab – och sen gör du dina specifika beräkningar för foderblandningarna till hönans olika produktionsskeden eller åldrar.

TIDIGT FODERINTAG GYNNAR SMÅGRISEN Dagens suggor får många levandefödda kultingar vilket innebär en stor utmaning att näringsförsörja alla. LactoCream stimulerar ett tidigt foderintag och innehåller både pro- och prebiotika, allt för att gynna smågrisens tidiga tillväxt. Råvarorna är noggrant utvalda till att ha hög proteinkvalitet och dessutom hög smältbarhet.

För att motverka tarmsjukdomar har LactoCream tillsatt citronsyra som sänker pH och därmed motverkar tillväxten av oönskade bakterier.

28

TIDNINGEN|04|2021

TIPS, RÅD OCH PRODUKTER

NYTT & NYTTIGT OM VÄXT Delfin <3 industrin Högavkastande gulhavre (guldig ton på skalet) med mycket goda strå- och kärnegenskaper. En industrihavre som lämpar sig väl till både foder och kvarn. Hög rymd- och tusenkornvikt i kombination med ett strå av yttersta kvalitet. Medeltidig mognad, högt fodervärde (råfett & proteinhalt), samt god motståndskraft mot mjöldagg. Finns nu även som ekologiskt utsäde.

EKO NYHET

• Hög avkastning • Gulhavre • Goda stråegenskaper

Beställ din gödning idag!

Med rätt gödningsstrategi kan du hålla nere kostnaderna och ändå nå fina resultat (som du kan läsa här på annat håll i Tidningen) – men då måste du få tag i den gödning din mark behöver. På grund av höga gaspriser och begränsningar i marknaden, är det därför ett klokt beslut att redan nu beställa och ta hem din gödning i tid. Det kommer att löna sig.

Karolina - mer än bara hög avkastning Vallfröblandningar med rörsvingeln Karolina ger mer än bara hög avkastning. Det ger också något lite extra smakligt till dina djur, samtidigt som du får ett breddat skördefönster, som ger en flexibilitet i den övriga verksamhet.

Rörsvingelns etablering är långsam men väl inrättad har arten en mycket god återväxtförmåga med hög utvecklingshastighet och konkurrensförmåga som gör den dominerande under vallens senare liggtid. Rörsvingeln bör därför styra skördestrategin, så att de höga näringskvaliterna som eftefrågas uppnås. Med sin sena mognad som medför en bibehållen kvalitet, i ett bredare skördefönster, kompletterar därmed rörsvingelhybriden Hykor.

TIDNINGEN|04|2021

29

SPANNMÅL

Kontakta NOMUS! Du hittar alla våra säljare på www.nomus.se

Här besöker Marcus Furusköld, VD för Furab Nomus och VD Roger Valkegård. Furab har hjälpt Nomus att bygga upp den nya fabriken på bästa sätt.

Svensktillverkat gift för bättre resultat Nomus Skadedjur och brandskydd som arbetar i lantbruks-, industri- och livsmedelssektorn, samt med fastighets och försäkringsbolag har investerat i en egen fabrik som tillverkar gift för skadedjur som råttor och möss. VD Roger Valkegård menar att det är viktigt Sverige fortsatt har en egen produktion av dessa produkter.

-För oss var denna investering ett otroligt viktigt beslut, säger Roger Valkegård. När företaget Equs med Jan Svensson i spetsen skulle sluta tillverka dessa produkter, var vi snabba på bollen. Nu har vi tillsammans med god hjälp av Furab, ett lokalt bolag i Lidköping, byggt upp en verksamhet som kommer att generera nytta för våra kunder.

Och för oss själva. Nomus är nu det enda företaget i Sverige som kan leverera svensktillverkat gift.

Nomus arbete med giftet handlar framförallt att attrahera skadedjurens intresse. Hur gör man det då?

”Oss själva?” - det Roger anspelar på är att Nomus har ansvar alla anläggningar i Svenska Foder när det gäller skadedjur.

Nu har man alltså mjukstartat den egna produktionen av rodenticider (gift) i Lidköping.

-Det är på sätt och vis garanten även för våra andra kunder, fortsätter han. Nomus gör ett stort arbete ute på verksamheter som hantera spannmål och foder och andra verksamheter som gärna drar till sig skadedjur. De insatser vi gör måste fungera. Det är helt nödvändigt för Svenska Foders verksamhet.

-Hade vi inte köpt Equs verksamhet, hade vi inte haft någon gifttillverkning alls i Sverige. Nu vidareutvecklar vi det fina arbete som Equs har gjort och förfinar processerna till att vara automatiserat.

Förutom till de kunder vi själva arbetar med, har vi även fått stora förfrågningar från konkurrenter som vill köpa av oss - och jag tror att vi kommer att få se fler intressenter framöver.

-Vi får blixtsnabb feedback om man märker att en produkt inte drar till sig skadedjuren. Det gör att vi hittar de produkter som verkligen gör jobbet.

30

TIDNINGEN|04|2021

-Som du känner så doftar det väldigt gott härinne, säger Roger. Just nu smaksätter vi våra beten med vanilj och smörkola. Det är denna doft och denna smak som drar till sig djuren – och det är hela vårt arbete, för att uppnå bäst effekt.

VÄXTODLING SPANNMÅL

Vilken kontraktstyp är du?

Vill du gå med i marknaden för att få del av de extra slantarna, men också är beredd på att marknaden kan gå ner. Eller vill du veta när du säljer din spannmål vad du får för pris vid leverans?

Inget val är bättre än det andra, det är snarare ett sätt att hitta balansen i din verksamhet – och att välja ett sätt som funkar för dig. Inför kontraktteckningen framöver bör du fundera på vilken kontraktstyp du är – eller om du möjligen är många.

För Victor Ebel, som varje dag arbetar med att följa marknaden såväl globalt som lokalt är spannmålsprissättningen en ständig fråga. Med de höga priser som vi har i skrivande stund (mitten av november) är det ett inspirerande arbete – samtidigt som marknaden i övrigt påverkas, vilket innebär höga kostnader för lantbrukarna.

-Det är självklart roligt att priserna på spannmål är höga, eftersom det kommer lantbrukarna till del, säger Victor. Samtidigt finns det annat inom växtodlingen som innebär att man måste ta hänsyn till högre kostnader, som insatsmedel som gödning, utsäde och växtskydd. Med en god plan och kontroll på ekonomin hittar man den väg som passar bäst för det enskilda företaget.

4 öre plus för ditt odlingskontrakt Det är rätt tid att fundera på det nu.

-Vi har fyra olika kontraktstyper i Svenska Foder, som odlarna ska ta ställning till, fortsätter Victor.

Men den stora frågan står kanske framförallt mellan Odlingskontrakt och/eller Fastpriskontrakt med prisgaranti. Odlingskontrakt innebär att ditt pris är ett á contopris som fastställs för den leveransperiod då spannmålen ska levereras - i praktiken följer du alltså med i marknaden, oavsett hur den ser ut.

-Bestämmer du dig redan nu kring ett odlingskontrakt, får du 4 öre i tillägg till det pris som fastställs

-Det är självklart roligt att priserna på spannmål är höga, eftersom det kommer lantbrukarna till del.

Samtidigt finns det annat inom växtodlingen som innebär att man måste ta hänsyn till högre kostnader, som insatsmedel som gödning, utsäde och växtskydd.

Victor Ebel Spannmålsansvarig

för leveransperioden. Det är en fin bonus, för ett tidigt beslut. Dock innebär det inte att man inte kan förändra sitt kontrakt – vill man under odlingsperioden 2022 lägga om sitt kontrakt, går detta bra – men då tappar du å andra sidan ditt tillägg.

Fastpris med prisgaranti - tydlig kalkyl från start

Ett fastpriskontrakt med prisgaranti är ett fastställt pris för kontrakterad vara, där man på förhand vet det pris man kommer att få vid leveransdagen.

Dessutom vet du priset, om det skulle vara så att din vara inte håller den kvalitet som kontraktet anger.

-Med vårt Fastpriskontrakt med prisgaranti får du ett garanterat pris, som du kan förhålla dina övriga kostnader till – dessutom vet du vad du får om din volym av någon anledning blir omklassad. Kalkylen för hela din affär med oss blir mycket tydlig. Dock har du då inte heller chansen till att följa med i någon eventuell uppgång.

-Det här är två olika sätt att tänka kring sin spannmålsförsäljning, konstaterar Victor. Och samma odlare kan såklart teckna olika kontrakt på den vara man har.

Så vilken kontraktstyp är du i förhållande till den spannmål och de fält du odlar på? Det är kanske en mer berättigad fråga! Diskutera med oss kring upplägget på din odling, så hittar vi den bästa lösningen för just dig!

TIDNINGEN|03|2021

31

UTSÄDE

KRÖNIKAN

Oskar Gustafsson Produktchef Scandinavian Seed // oskar@scandinavianseed.se

Oskar Gustafsson Produktchef Scandinavian Seed Ni når mig här: 0510-48 40 55 oskar@scandinavianseed.se

GÖR DITT SORTVAL I GOD TID! Maskinerna är inställda i väntan på våren, då finns det tid för reflektion och planering inför kommande säsong. Året som gått har bjudit oss på både toppar och dalar. En sen start på våren, med kallt väder, följdes upp av en torrare och varmare period. För att slutligen ge oss kraftiga regn under en stor del av skördeperioden. Höstsäden klarade sig ganska bra på de flesta håll medan vårsäden fick det betydligt tuffare. Därför uppmanar jag att köpa in vårens behov så snart som möjligt för att säkerställa dig om att du får tag i sorten som du önskar odla.

Prisbilden på avsalu har fortsatt stigit och även insatsvaror vilket förväntas påverka utsäde också. Det spås nu att trindsäd och baljväxter kommer vara högt eftertraktade inför våren, men tänk på din växtföljd så att de inte odlas för tätt. Under höstens träffar har jag från flera håll hört idéer om att ”snålodla” kommande säsong. Frågan varje växtodlare bör ställa sig själv är; Vad är lönsamt för mig?

32

TIDNINGEN|04|2021

Med ett högt avsalupris triggas man säkert att spänna bågen. Men mitt råd är att välja högavkastande sorter som kräver mindre insatser och som har en hög kväveeffektivitet. Så lägg mer tid på ditt sortval än att dra ner på utsädesmängden och ”snålodla” när marginalerna minskar till följd av högre insatspriser. Det är med glädje som jag ser att vårt arbete under de senaste åren gett utdelning. Inte minst ser du det i nytryckta ”UtsädesGuide 2022” som kommer i brevlådan till jul.

Som exempel finns sorterna Prospect och Delfin. Prospect ett nytt maltkorn som är stråstyvt med liten tendens till stråbrytning och en lite högre proteinhalt samt havren Delfin med hög rymdvikt, väldigt frisk och högst avkastande marknadssort.

Lycka till i ditt sortval!

UTSÄDE

NYHET

Nya maltkornssorter för skördemottagning Det är för väl att inte utvecklingen står still. Nu kan vi presentera två nya maltkornssorter för skördemottagning i Svenska Foder. Niklas Ingvarsson berättar mer.

-Vi har under många år haft en otroligt omtyckt sort i KWS Irina, säger Niklas Ingvarsson, ansvarig för Utsäde i Svenska Foder. Det har varit en fantastisk sort som visat på fin uthållighet och kvalitet. Men nu är det dags att fasa ut Irina och istället presentera två nya sorter, som vi tror kommer att generera lönsamhet för odlarna.

-Det handlar om sorterna Prospect och Laurete, fortsätter han.

Prospect - en vidareförädling

Prospect är en vidareförädling av Irina som korsats med en annan sort – för att ge en högre avkastning, och samma goda stråegenskaper som Irina.

-Strået är något längre än Irina, men det är fortfarande kort, säger Niklas. Och maltegenskaperna är exceptionella. Sorten är godkänd i det krävande Berlinerprogrammet, vilket indikerar på en stabil och bra sort. Den är också numera godkänd som maltkorn till Viking Malt.

Laurete – bra sort på torrare platser

-Laurete är en mycket högavkastande sort, som har ett längre strå, vilket därför kräver tillväxtreglering.

Man bör också vara vaksam och inte odla sorten i områden där det finns havrecystnematod, eftersom den inte har nematodresistens.

-Om du däremot bor i försommartorra områden, och/eller har en hög kvävetillförsel som normalt brukar ge höga proteinhalter - ja, då är Laurete en bra sort, eftersom den håller en låg proteinhalt.

-Gör som alltid alltså, du känner dina marker, och placera rätt sort i rätt område, så får du bäst utväxling på din insats, avslutar Niklas Ingvarsson.

Svenska Foders Grundrekommendation Vilken sort odlar du bäst var? Det är ju alltid kännedomen om den egna marken som påverkar. Men den generella uppfattningen från oss ser ut som följer:

Syd: Prospect Väst: Prospect Öst: Laurete

Laurete är en sort som växer fort på marknaden ute i Europa. Den kommer också bli största maltkornssort i Danmark 2022.

Nyhet våren 2022!

Prospect www.scandinavianseed.se

Niklas Ingvarsson Produktchef Utsäde

Maltkorn godkänt i Berlinerprogrammet.

Med goda stråegenskaper och hög avkastning.

TIDNINGEN|04|2021

33

UTSÄDE

Utsädesodlare sökes – med tillgång till dammsugare Håkan Dalemo driver en ekologisk växtodlingsgård utanför Götene i Västra Götalands län, Ringsåsens Egendom. På ca 200 hektar åker består merparten av utsädesodling för Svenska Foder utsädesproduktion.

Det är en odling som passar Håkan: som kräver noggrannhet, men som också ger ett mervärde – och som dessutom bidrar till att utveckla vårt svenska sortmaterial. Ett plus är också att man får vara med och testa de nya sorterna som är på väg in på marknaden.

V

Håkan lägger mycket tid på att gå i fält och vara väl uppdaterad på hur fälten utvecklar sig, vad som händer i marken, osv.

ad är det viktigaste en utsädesodlare behöver, frågar jag Håkan då vi sätter oss för att prata utsädesodling?

-Egentligen är det inte någon skillnad från hur en engagerad växtodlare alltid arbetar, menar han. En bra växtodlare har alltid blicken skärpt på grödan och vad väder och vind och markkvalitet gör med odlingen. Så att man snabbt kan fatta rätt beslut vid rätt tillfälle.

-En bra dammsugare, skrattar han.

Och lägger till: Och en tröska, tork och flexibel lagringskapacitet, såklart. Även om det var skämtsamt sagt, finns det självklart ett gott stycke sanning i kommentaren. Det är inte särskilt unikt. De flesta växtodlare har ju faktiskt tillgång till allt det där. Men det räcker inte, självklart. Engagemang och intresse är viktiga delar.

-För min del är nyfikenhet en viktig del i utsädesodlingen, säger Håkan. Att få möjlighet att testa nya sorter är väldigt inspirerande, speciellt om sorterna är ut över det vanliga. Och tävlingskänslan, att se till att hålla varan sortren, det är också något som triggar mig. Det är spännande ögonblick när man får utsädestillägget, och förhoppningsvis ett kvitto på att man lyckats.

-Utsädesodlingen innebär mer handpåläggning, fortsätter han. För att skörden ska bli godkänd som utsäde måste jag ha korrekt växtföljd, följa regler för odlingsavstånd och ha en bra översyn på de aktuella fälten. Se till så att odlingen förflyter på bästa sätt så att utsädesråvaran blir den bästa möjliga – grobarheten är det viktiga här, tillskillnad från när man odlar för egen försäljning på spannmålsmarknaden.

- Man behöver heller inte bekymra sig över falltal och proteinhalter - istället får jag betalt för de timmar per hektar jag lägger på min odling, fortsätter Håkan. Och så måste det vara, för att få fram en utsädesvara som håller. Min noggrannhet, ger mervärdet på sista raden.

34

TIDNINGEN|04|2021

-För min del är nyfikenhet en viktig del i utsädesodlingen.

Att få möjlighet att testa nya sorter är väldigt inspirerande, speciellt om sorterna är utöver det vanliga.

Håkan Dalemo Ringåsens egendom Utsädesodlare Svenska Foder

-Eftersom jag odlar ekologiskt, använder jag inga kemiska insatsmedel, säger han. Då måste jag vara smart när det gäller tajmingen – när det gäller exempelvis radhackning och sådd - för att hålla ogräset i schack och så att grödan får möjlighet att växa sig stor.

Samarbetet med Svenska Foder har viktigt för Håkan.

-Den kontakt jag har med framförallt en säljare som Johan Vårenius, men även Henrik Fält på utsädesanläggningen i Kinne-Kleva och Produktchefen Niklas Ingvarsson, är jätteviktig. Att man både kan bolla tankar och idéer, men också lösa uppkomna problem på ett okomplicerat sätt.

-Och det gäller på två håll – jag hjälper också gärna till att lösa saker, så att logistiken blir så smidigt som möjligt, fortsätter han. Då blir allt mycket roligare.

Som sagt, lite mer än en dammsugare behövs – för att bli utsädesodlare.

UTSÄDE

"Egentligen är det inte någon skillnad från hur en engagerad växtodlare alltid arbetar.

En bra växtodlare har alltid blicken skärpt på grödan och vad väder och vind och markkvalitet gör med odlingen."

Håkan Dalemo

Vi söker dig som vill odla utsäde åt Svenska Foder Vill du bli utsädesodlare till Svenska Foder? Just nu söker vi utsädesodlare framförallt i närheten till vårt renseri i Kinne-Kleva i närheten av Lidköping, Västergötland, Den odling vi har behov för är ärter, åkerböner, havre, samt odlare av ekologiskt utsäde. Hör av dig till oss om du är intresserad, så diskuterar vi möjligheterna för detta.

TIDNINGEN|04|2021

35

GÖDNING

VÄXTDOKTORN

Lars Olsen Rådgivare DLG Växtodling

Så ska du gödsla 2022 Hur ska vi gödsla 2022 med de höga gödningspriser på marknaden? Det är en fråga som vi alla ställer oss just nu. Men innan vi ger oss in på ämnet, vill jag bara göra dig uppmärksam på att alla priser är från inledningen av november 2021.

Förra året har priserna för många produkter och tjänster stigit kraftigt. Spannmålspriserna ökade förra året och för cirka ett halvt år sedan började även priserna på gödning att stiga. Först på grund av de ökande spannmålspriserna, men nu kanske mer på grund av de ökande gaspriserna i Europa. Priserna på gödning har nu nått en nivå som är cirka dubbelt så hög som förra året vid samma tid. Det är dock viktigt att komma ihåg att under samma period har spannmålspriserna också haft en kraftig stigning.

De stigande priserna på gödning förändrar den ekonomiskt optimala gödningsnivån. I tabellen nedan kan vi se den rekommenderade kvävenivån till fodervete vid en förväntad skörd på 9 ton/ha.

NS 27-4

N-pris

Kr/kg

Kr/kg N

Spanmålspris, höstvete utan proteinbetaling* 1,50 kr/kg

2,00 kr/kg

2,50 kr/kg

Exempel på gödslingsplan fodervete: Gödning

N

P

K

S

10

37

14

Startgödning

390 kg YaraMila 21-3-10

80

2. giva

445 kg YaraBela Axan 27-4

120

Totalt

200

16 10

37

30

Handel med fodervete och gödsel i november 2020 och 2021 respektive till skørd 2021 och 2022.

Fodervetepriser (nov 2020 och 2021)

Økonomisk optimum kgN/ha

Skörd 2021

Skörd 2022

3

11

180

200

215

Såld fodervete vid skörd på 9 tons/ha

165 / 208 kr/dt

14.850 kr/ha

18.720 kr/ha

4

15

165

185

200

Pris 390 kg/ha YaraMila (21-3-10)

325 / 770 kr/dt

1.268 kr/ha

3.003 kr/ha

5

18,50

150

175

190

Pris 445 kg/ha YaraBela Axan (27-4)

224 / 630 kr/dt

6

22

140

165

180

7

26

130

150

165

*0,25 kr/kg dras av som skördeberoende kostnard t.ex. torkning, fragt ock PK-gödslong Källa: HIR Skåne, Växtodlingsbrev nr. 62, 2 november 2021

Talen har tagits fram med bakgrund av en rad försök och man kan se att det har stor betydelse om man köpte gödningen i somras till 3 kr/kg NS 27-4 eller just nu till 6-7 kr/kg. Den optimala kvävenivån är upp till 50 kg N/ha lägre vid ett gödningspris på 6-7 kr/kg 27-4.

36

Hur hade det sett ut om jag hade gjort mina inköp till skörd 2021 i november 2020, jämfört med inköp gjort i november 2021 för skörd 2022.

TIDNINGEN|04|2021

Intjäningsskillnad 2021/2022

997 kr/ha

2.804 kr/ha

12.585 kr/ha

12.913 kr/ha

+ 328 kr/ha

GÖDNING

Alltså: Om du köpt in all gödning och spannmål på samma sätt vid 2021 och 2022 hade du till skörd 2022 haft en förtjänst på 328 kr/ha.

Den optimala kvävenivån kan variera ganska mycket från fält till fält och från år till år. När du väljer din gödningsstrategi är det viktigt att du hänsyn till din egen situation. Till vilket pris har du köpt gödning?

Vilken är din förväntade skörd? Har du sålt delar eller allt skörd 2022?

Odlingshistoriken på dina fält?

Hur är det med fosfor och kalium och kan jag spara på det?

Här nedan kan man se danska försök med radmyllning och ökande mängder av P och K i vårkorn. Man kan se att en förhållandevis liten mängd P och K ger en merskörd på nästan 9 deciton i förhållande till bara kvävegödsling. Är det maltkorn är det 9 dt/ha x 230 kr/dt = 2.070 kr/ha.

Vid ett pris på 710 kr/dt för YaraMila Balans 26-3-4 och ett pris på 630 för YaraBela Axan 27-4 är skillnaden mellan att använda en Balans och en Axan bara 476 kr/ha, vilket ger en förtjänst på 1.600 kr/ha vid användning av Balans.

halm blir det ytterligare 3 kg fosfor/ha och 23 kg kalium/ha. Använder man inte fosfor och kalium minskar man jordens balans över tid och det kan ta lång tid att återställa.

Goda råd till optimering av gödselutnyttjandet: • Gör spridartest och säkra att du får en god fördelning av näringsämnena.

• Om du kan, gör radmyllning vid sådd av vårgrödor • Utnyttja sattelitbilder eller N-sensor för att variera givan på fältet • Utnyttja markkartan för att variera fosfor- och kaliumgödslingen efter behov.

Den sista rekommendationen är att du ska ta utgångspunkt i din egen situation: till vilka priser har du handlat med spannmål och gödsel? Har du ännu inte köpt din gödsel, så gör det nu och se till att samtidigt sälja en del av din spannmål för att skydda dig mot prisfall. Och se till att du inte tappar skörd och kvalitet genom att spara på kväve, fosfor och kalium.

Vid en skördenivå på 6 ton korn/ha bortför man från fälten cirka 20 kg fosfor/ha och 30 kg kalium/ha. Tar man dessutom bort cirka 3 ton

Källa: 4 landsförsök 2019, alla led tilldelades 120 kg N/ha vid sådden

TIDNINGEN|04|2021

37

GÖDNING

Anpassad kvävegiva viktigare än någonsin Att det varit turbulent på råvarumarknaden det senaste halvåret har vi alla kunnat följa.

Väldigt få kunde i början av året ana, än mindre förutse att vi skulle ha de priser som vi har idag på bland annat spannmål, raps eller mineralgödsel. Helt nya prisnivåer på både intäkts- och kostnadssidan gör att det finns skäl att fundera lite extra på sin kvävestrategi till 2022.

Av Hugo Hjelm, Yara

38

TIDNINGEN|04|2021

GÖDNING

S

ommarens och höstens allmänna prisrusning på råvaror har slagit ojämnt i lantbrukets olika produktionsinriktningar. På växtodlingssidan har spannmåls- och rapspriserna gått upp till tämligen trevliga nivåer.

Dessvärre har animalieprodukter inte alls hängt med och därmed pressat lönsamheten hårt på kött- och mjölkgårdar. På förnödenhetssidan har kostnaderna ökat i allmänhet.

När det gäller mineralgödselkväve har kraftigt ökade naturgaspriser drivit upp gödselpriserna till rekordnivåer. Oavsett produktionsinriktning kommer det vara viktigare än någonsin att gödsla rätt nästa år.

Kvarnvete (kr/kg) Kväve (kr/kg)

1,5

2

2,5

10

231

241

250

15

214

222

232

20

197

208

219

25

179

195

205

Bestäm kväveoptimum

Går både priserna på intäkts- och kostnadssidan upp så påverkar det inte gödslingsoptimum speciellt mycket. För höstraps ger till exempel höstens prisläge på 20 kr/kg för kväve och ett rapspris på cirka 6 kr/kg ingen skillnad i gödslingsoptimum jämfört mot prisläget våren 2021.

Däremot så kan osäkerheten i kommande priser bli en utmaning.

Samma sak gäller för spannmål, om både intäkts- och kostnadssidan ökar så påverkar det inte gödslingsoptimum i någon större grad. Men om spannmålspriserna skulle bli riktigt låga i kombination med höga gödselpriser så får det givetvis en effekt. I tabell 1 och 2 har vi använt oss av gödslingsstrategiförsök i höstvete 2015-2020, totalt 44 försök, för att illustrera olika prisscenarier. I beräkningarna har vi utgått från en prisskillnad på 10 öre/kg mellan fodervete utan proteinbetalning och vete med proteinbetalning.

För fodervete innebär dagens prissituation att tabellgivan fortfarande är 200 kg N på jordar där man kan ta 10 ton i skörd. För kvarnvete blir slutsatsen densamma, men på en lite högre nivå för att nå upp i rätt proteinhalt. Förändringar i kväveoptimum uppstår i tabellens extremer.

Kostar kvävet 25 kr/kg och brödvetepriset skulle vara 1,50 kr/kg blir tabellvärdet givetvis lägre, men ger då också som slutresultatet en lägre skörd och ökad risk för nerklassning till foder.

Ekonomiskt optimal kvävegiva i höstvete med proteinbetalning. Tabellen förutsätter en prisdifferens på 10 öre/kg mellan kvarnvete och fodervete. Beräkningarna baseras på svenska kvävestrategiförsök 2015-2020 utförda på jordar med avkastningspotential på runt 10 ton/ha ett normalår.

Fodervete (kr/kg) Kväve (kr/kg)

1,4

1,9

2,4

10

201

223

237

15

173

198

216

20

148

178

197

25

126

160

181

Ekonomiskt optimal kvävegiva i höstvete utan proteinbetalning. Beräkningarna baseras på svenska kvävestrategiförsök 2015-2020 utförda på jordar med avkastningspotential på runt 10 ton/ha ett normalår.

På förnödenhetssidan har kostnaderna ökat i allmänhet. När det gäller mineralgödselkväve har kraftigt ökade naturgaspriser drivit upp gödselpriserna till rekordnivåer. Oavsett produktionsinriktning kommer det vara viktigare än någonsin att gödsla rätt nästa år.

Hugo Hjelm, Yara

TIDNINGEN|04|2021

39

GÖDNING

Bilder: Yara Sverige

Anpassa kvävenivån

Tabellvärden är ett medeltal och ska alltid anpassas till behovet i dina fält. Från de senaste årens nollrutemätningar vet vi att markleveransen varierar jättemycket. Kvävebehovet skiljer sig inte sällan 60-80 kg N/ ha mellan fält och det finns gott om exempel på ännu större skillnader.

Dela kvävegivan för att få bättre kväveeffektivitet och anpassa kompletteringsgivorna efter kvävebehovet. Använd nollrutor för att bedöma markleveransen i dina fält. Använd Yara N-Tester, kvävestickor och/eller anlita en rådgivare som mäter nollrutans kväveleverans med N-Sensor.

För raps är klippningar nu i höst till Svensk Raps kvävevåg ett mycket användbart verktyg. Ett kilo mer biomassa per kvadratmeter nu på hösten innebär en besparing på 60 kg N per hektar i vår.

Precisionsgödsla

Ju större variationer i jordart och/eller mullhalt desto större vinst blir det med precisionsgödsling. Det finns numer två välbeprövade alternativ att variera kväve med, Yara N-Sensor eller spridning efter satellitkartor. N-Sensortekniken som mäter variationerna i kvävebehov medan du sprider gödseln har använts och förfinats i mer än 20 års tid.

För den som inte vill investera i en egen N-sensor finns det maskinstationer över hela landet som tar på sig spridningen.

Om man vill köra själv men inte investera i en N-Sensor så är tilldelningskartor från satelittjänster ett intressant alternativ.

Kostnaden för ett fullt abonnemang på Yaras satelittjänst atfarm är ett par tusenlappar, och då kan man göra obegränsat antal tilldelningskartor på ett obegränsat antal fält. För den som vill börja att testa på ett fält finns gratisabonnemang.

40

TIDNINGEN|04|2021

Bild till vänster: Nollruta med låg kväveleverans, plantorna är blekgröna, dåligt bestockade och kortare än omgivande fält.

Bild till höger: Nollruta med mycket hög kväveleverans, plantorna är nästan lika gröna som omgivande fält och har samma höjd.

Ta tillvara på vallens baljväxter

Klöver och lusern i vallarna drar ner kvävebehovet förutsatt att det finns plantor. Inventera dina fält på våren och gör en bedömning av plantantalet. Det är främst i nyanlagda vallar det kan finnas baljväxtplantor i tillräckligt stort antal för att minska kvävegödslingsbehovet. I äldre vallar och andra vallar med låg mängd klöver och/eller lusern ger en lägre kvävegiva bara lägre skörd och en väsentligt lägre proteinhalt.

Värdera också kvävegödslingens effekt på råproteininnehållet i vallfodret. Räkna på kostnaden i foderstaten om en låg proteinnivå i vallen måste ersättas med inköpt protein. Börja precisionsgödsla vallarna, det går utmärkt att sprida kväve i vallarna med hjälp av satellitbilder och de tilldelningskartor du kan exportera från atfarm. Använd förra årets satellitbilder till årets första skörd.

Glöm inte fosfor och kalium

Många års fältförsöksverksamhet talar sitt tydliga språk när det gäller gödsling till vårsäd - kombisådd med NPK ger en högre skörd. Ju lägre markvärden du har desto större utväxling får du. Kombisådden av NPK ger också ett högre kväveutnyttjande. Jämför man bredspridd ammoniumnitrat med radmyllad NPK så har fältförsök visat på en förbättring på 10-20 % i kväveutnyttjandet till den kombisådda NPK:ns fördel.

Men lägg inte allt kväve vid sådden i vårsäd. Komplettera efter behov när du vet hur grödan utvecklar sig och hur stor markleveransen blir.

VALL

Snåla inte på vallen, det påverkar produktionen Johanna Öwall, marknadsansvarig Växtodling i Svenska Foder, skickar med budskapet att noga tänka igenom sitt beslut kring sina vallen: ”Snåla inte på vallen, om effekten påverkar produktionen.”

En lönsam djurproduktion bygger på att ha möjlighet att producera fram tillräckligt mycket god näringsmässigt och högkvalitativt vallfoder till en låg produktionskostnad. Det är inte helt enkelt, som du som är producent mycket väl känner till.

-Vallen är en komplex gröda som är beroende av väder, vind, nederbörd och kvalitet och avkastning kan variera år från år. Men det är också flera arter i blandningen som beroende på sina olika egenskaper kommer att påverka vallen olika. Ska du hålla nere dina grovfoderkostnader måste du kunna skörda ett näringsmässigt bra foder i så stor mängd som möjligt för dina djur.

– vilket givetvis också påverkar mjölkproduktionen. Därför är det sällan rätt beslut att spara in på vallarna. Man vill ha en jämn produktion, och ett högkvalitativt grovfoder ser till så att kon mjölkar optimalt.

-Räkna alltid på hela kalkylen, då du fundera på om du ska lägga om dina vallar – bara så kan du avgöra vad det innebär på sista raden, fortsätter hon. Vi ser att en nyetablerad vall är en god investering i hela din verksamhet – det är ju det vi tillsammans vill uppnå.

Johanna Öwall Ansvarig Växt johanna.owall@svenskafoder.se

-Vallens avkastning minskar i regel med ökad ålder, säger Johanna Öwall. Samtidigt förändras även sammansättningen under åren

Läs mer...

om våra vallblandingar

Hitta vallblandningen för dig!

Intensiva blandningar Delikat (GEV Kvalitet)

Delikat (GEV Kvalitet) är framtagen för att ge både hög avkastning och goda näringsämnen. Rörsvingeln Karolina ger hög skörd och har ett breddat skördefönster tack vare att den mognar något senare än rörsvingelhybriden Hykor. Återväxtförmågan är god vilket borgar för en stor mängd högkvalitativt foder under säsongens samtliga 3-4 skördar.

Gourmet

Gourmet är både intensiv och uthållig. Kombinationen av ängssvingel och rörsvingel Karolina ger en intensiv, uthållig vall med breddat skördefönster. Dess engelska rajgräs sörjer för en hög skörd första vallåret.

Perfekt (GEV Framgång)

Perfekt (GEV Framgång) är högavkastande, torktålig och uthållig blandning. Lusern och rörsvingel Karolina i kombination ger en högavkastande och torktålig blandning med breddat skördefönster. Den höga baljväxtandelen borgar för ett proteinrikt grovfoder. Lusern utnyttjas bäst på väldränerade jordar med högt pH.

Tålig

NYHET

Tålig är en torktålig blandning som ger ett grovfoder med högt proteinvärde. En stor andel lusern som tack vare sin djupa pålrot är torktålig och bidrar med protein såväl som fiber i grovfodret. Rörsvingelhybriden Hykor och rajsvingeln ger en stark laguppställning för att möta förutsättningarna med sommartorka framförallt på Gotland, Öland och Kalmarregionen.

Mindre intensiva blandningar Legend (GEV Stabil)

Legend (GEV Stabil) är en mycket populär – vår storsäljare - blandning som passar väl för din köttproduktion. Basen av timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs borgar för en härdig allroundblandning, där kombinationen av röd- och vitklöver garanterar både en jämn baljväxtandel över åren såväl som proteininnehåll i grovfodret. Kan efterbetas.

TIDNINGEN|04|2021

41

VINTERKRYSSET

Konstruktör: Emma Pålsson

GOTT & BLANDAT

Vi lottar ut 3 presentkort från Djur&Natur Butik värda 500 kr, 300 kr och 200 kr.

Skicka ditt svar senast den 30 januari -22 till: Svenska Foder, Box 673, 531 16 Lidköping eller maila orden i de färgade rutorna till marketing@svenskafoder.se. Märk kuvertet eller mailet med ”Vinterkrysset".

Namn:..................................................................................................................................................................

Adress:.................................................................................................................................................................

42

TIDNINGEN|04|2021

GOTT & BLANDAT

NYA

LOKALER

SVENSKAFODER INSTAGRAM LÄS OM GODA ENTREPRENÖRER, VERKLIGHETEN, DET STORA KUNNANDET, VILJAN I BRANSCHEN OCH INTE MINST VIKTEN AV ETT LÖNSAMT LANTBRUK.

Ny butikslokal i Sundsvall I september var det invigning av en ny lokal för vår Djur&Natur-butik i Sundsvall. Invigningen var välbesökt, och alla fick uppleva de nya ljusa, fräscha och rymliga lokalerna.

Den nya lokalen ligger också på en bättre plats vid Birsta köpcentrum, så vi hoppas på att ännu fler kunder kan hitta in till oss. Nu fortsätter vi vårt arbete med att utveckla produktsortimentet och vår försäljning i butiken. VÄLKOMNA!

LANTBRUK • HUSDJUR • HÄST • HEM • TRÄDGÅRD

Se vårt sortiment & shoppa online på

www.djuronatur.se

Här hittar du även din närmaste butik!

Hitta din närmaste säljare!

TIDNINGEN|04|2021

43

POSTTIDNING B-PRIORITAIRE SKÖRD 2020 RETURADRESS: SVENSKA FODER AB BOX 673, 531 16 LIDKÖPING Adresskälla: Svenska Foders adressregister

FULLSPÄCKAT MED KLAPPAR I BUTIKERNA!

DJURAFTON

23/12

Här hittar du din närmaste butik!

Alingsås, Jordnära AB • Brösarp, Lokalföreningen Brösarp • Charlottenberg, Charlottenberg Pet Product AB • Ed, Autodelar i Ed • Eksjö, Eksjö Lantbruksservice AB • Eslöv, Trollenäs Lantmannaaffär AB • Falköping, Djur&Natur • Floda, Djurnära • Göteborg, Naturnära Foder i Tuve AB • Kil, Wermlands Skogsförråd AB • Kisa, Kinda Foder & Maskindelar AB • Laholm, Gårdsservice Mjölkman AB • Lidköping, Djur&Natur • Mariestad, Skaraborgs Skog & Landskapsservice • Mellerud, Djur&Natur • Mjölby, StallMagasinet AB • Munkedal, Munkedals Kvarn • Nossebro, Djur&Natur • Partille, Hästson AB • Skara, Djur&Natur • Skurup, Landäng AB • Skövde, Djur&Natur • Staffanstorp, Djur&Natur • Sundsvall, Djur&Natur • Svenljunga, Axving AB • Sölvesborg, Stallbyggen AB • Tomelilla, Djur&Natur • Tommarp, Järrestads Härads Lantmannaförening • Vallåkra, Vallåkra Lantmannaaffär • Vankiva, Bröderna Lantz • Vara, Slättens Foder & Trädgård • Vimmerby, Vimmerby Foder AB • Vårgårda, Djur&Natur • Älmhult, Carl Nilsson Maskin AB • Örkelljunga, Örkelljunga Lantmannaaffär • Östersund, Djur&Natur

Följ oss!

44

TIDNINGEN|03|2020