Tidningen nr 4 2020 - Ett magasin för svensk lantbruksnäring

TIDNINGEN

SKÖRD 2020

Ett magasin för svensk lantbruksnäring

04|2020

g

Perfect Sprin

Ny Yaramila i kombination med starkt vårsortiment för en perfekt vår

Hur lyckas du med maltkorn?

Om engagemang och arbetsglädje

Med Solmjölk på kontot

SKÖRD 2020

n e d d å s r å v ekt start på

En perf

Perfect Spring

En rätt balanserad näringsgiva är avgörande för grödans tidiga utveckling. Fosfor är särskilt viktigt för god rotutveckling och bestockning, särskild under plantans första veckor. Eftersom fosfor är mycket svårrörligt i marken behöver den tillföras nära roten. Svenska Foder har tillsammans med Yara tagit fram Perfect Spring, en perfekt balanserad näringsgiva för vårsådden. Kombiså vårgrödan med Perfect Spring - för bästa skörderesultat.

Läs mer på svenskafoder.se

i samarbete med

Växel 0510-828 00 • www.svenskafoder.se 2

TIDNINGEN|03|2020

LEDAREN

Förändring finns i vårt DNA 2020 lider mot sitt slut. Första året på 20-talet är strax till ända. Den pandemi som härjar har trots allt lämnat vår bransch i relativt gott skick. Återigen kan jag konstatera att du som arbetar i den här näringen, dagligen utför en av de viktigaste uppgifterna. Inte bara det faktum att det som kommer ur det arbete som görs, blir till livsmedel för oss alla. Du är också del i en ständig utveckling av att göra allt lite bättre varje dag. Produktutveckling med fokus på både resultat och hållbarhet; forskning som ser till att våra djur mår bättre, samtidigt som de producerar mer. Förändring tillhör allas vårt DNA. Det ser vi inte minst om vi blickar tillbaka, säg, bara 25 år.

Tänk tillbaka: Hur arbetade du då? Hur arbetar du nu? Det är svindlande när man går tillbaka i minnet. Det handlar såklart om att staka ut sina mål, uppfylla dem, och så är det dags att finna nya. Vi förflyttar våra positioner, och när vi är mitt uppe i det, ser vi det inte.

2021 löper DLG-koncernens strategiplan ut och vi är i full gång med att jobba igenom en ny strategi, som presenteras under nästa år.

Hållbarhet är något som vi alltid har sysslat med i Svenska Foder, men som vi nu i hela koncernen tar ett rejält grepp om. Men det handlar om en hållbarhet som tar ansvar för både ekonomi och miljö. Det gäller då att vara realist med fokus på reell förändring.

Att vi nu är mitt uppe i planering inför våren är ju inget konstig i vår värld. Att ligga steget före är vår uppgift – alla i branschen, du också: Analysera gårdagen för att fatta beslut om morgondagen - det är det vi sysslar med.

Under det att vi fattar dessa beslut, vill jag passa på att önska er en säker och frisk jul- och nyårshelg.

Mina medarbetare som arbetar med produktutveckling inom t.ex. foder eller utsäde, vill se verkliga förändringar infrias. Alla delarna måste hänga ihop. Tittar på samhällsförändringen i stort, inser vi snabbt att hållbarhet är viktigt också på sista raden. Om vi producerar kvalitet, visar det sig i resultatet. Svenska Foder vill vara den som förser dig produktutveckling som gör reell skillnad för dig. Både i produktionen och i resultatet.

Jag tänker på er alla och hoppas och önskar att helgerna även om de kanske blir en smula annorlunda - blir varma och glada. Sen tar vi oss an 2021! Det blir ett spännande och bra år, det är jag övertygad om.

God jul och Gott nytt år!

Carsten Klausen VD Svenska Foder

TIDNINGEN

/svenskafoder

INNEHÅLL

Tidningen ges ut av Svenska Foder

TEXTPRODUKTION

ÖVRIGA BILDER

AB och distribueras i ca 14 000 ex till

INHOUSE Svenska Foder

Svenska Foder AB, DLG och

kunder, rådgivare, skolor, återförsäljare,

Colourbox, om inte annat anges

anställda med flera. Tidningen ges ut

GRAFISK PRODUKTION

4 ggr/år.

INHOUSE Svenska Foder

TRYCK Stibo Complete

OMSLAGSBILD

Johan Andersson

Maja Ekströmer och

ANNONSERING

johan.andersson@svenskafoder.se

Ellinor Johansson,

Johan Andersson, 010-130 29 84

010-130 29 84

djurskötare i Sörby på Öland.

johan.andersson@svenskafoder.se

Fotograf: Svenska Foder

Växeltel. 0510-828 00

NÄSTA NUMMER Nästa nr beräknas vara ute N VA

ENMÄRK

E T

ANSVARIG UTGIVARE

KONTAKTA OSS marketing@svenskafoder.se

S

UTGIVNING

Trycksak 5041 0004

TIDNINGEN|04|2020

3

Omya Agriculture & Forestry omya.com

tbruk.se n a l a y m www.o

Omya Calciprill® S 14 Granulerad svavel & kalcium - sprids enkelt med gödningsspridare Fördelarna med Omya Calciprill® S 14 är många: · Kan med fördel användas i kombination med N27 alt N34 och ersätta t.ex. NS 27-4 · Bra vid precisionsodling och spridning med GPS utifrån markkarta · Idealisk för vall och raps, 300 kg/ha Omya Calciprill® S 14 ger 42 kg svavel · Tillåten att användas i ekologisk produktion certifierad senligt KRAVs regler

Omya AB Kalendegatan 18 211 35 Malmö

4

TIDNINGEN|03|2020

Omya AB | tel. 040-20 67 00 Försäljning: kontakta din växtodlingssäljare

INNEHÅLL

TIDNINGEN 04|2020 3. LEDAREN | Förändring finns i vårt DNA

11

8. VÄXT | Ny gödning för en perfekt vår!

16. VALL | Gröna sidan upp! Våra säljare tipsar 24. PRODUKTION | Foderfabrik med förändring på hjärnan

KVALITETSHAVRE - NYGAMMAL UTMANARE

30. NÖT | TOPP 5 hållbara sätt för proteinförsörjning 34. NÖT | Med Solmjölk på kontot 38. GRIS | Upptäck vårt nya fodersortiment för slaktgrisar!

40. HÄST | 2020 ett utmanande år för en tävlingsmänska 42. KORSORDET | Vinn presentkort hos Djur&Natur

40

2020 ETT UTMANANDE ÅR FÖR EN TÄVLINGSMÄNSKA

20

ÖKAD BALJVÄXTODLING - EN MÖJLIGHET? 2017 startade projektet New Legume Food.

Syftet med projektet är att titta närmare på och utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter.

26

Svenska Foders kraftfoder försvinner från rådgivningens fodermedelstabell

Mats Kilany - Ny Växtodlingssäljare Vi har i Svenska Foder ett mål att utöka vår aktivitet inom området Växtskydd. Därför har vi nu kommit överens med Mats Kilany, tidigare växtskyddsansvarig i Svenska Foder, att återvända som växtsäljare till bolaget.

Mats Kilany kommer närmast från en anställning i precisionsodlingsföretaget SOYL. Mats har en långvarig erfarenhet och ett stort nätverk i branschen, och har en vilja att tillföra värde för lantbrukarens resultat i den

enskilda affären. Vi hälsar honom varmt välkommen tillbaka till Svenska Foder.

TIDNINGEN|04|2020

5

OM VÄRLDEN

UTBLICK Vilken typ av jord finns på Mars?

Mänsklighetens nästa stora steg kanske bli på Mars. Men innan dessa uppdrag kan börja, måste forskare bland annat lära sig hur vi kan odla på den röda planeten. För att göra det har forskare på universitetet i Georgia utvecklat artificiella jordblandningar som efterliknar de prover man hittat på mars. Förutom att Mars har en tunn atmosfär, är extremt kallt och har låg andel syre, innehåller ytan på planeten essentiella näringsämnen, inklusive kväve, fosfor och kalium. Dock betyder inte detta att plantorna kan få del av dessa näringsämnen ur jorden. Det kan också vara så att mängden näringsämnen antingen är för låg för plantorna eller att de är så höga att de blir giftigt. Detta och mycket till återstår alltså att undersöka. Det kanske därför kan vara idé att fortsätta utveckla och ta hand om den planet vi fortfarande står på.

Kyla är inte heller något jag längtar efter… även om det lackar mot jul.

Källa: Science Daily

Jamie Oliver varnar för lägre livsmedelstandard Den kände kocken Jamie Oliver varnar för lägre livsmedelsstandard post-Brexit. Han har anklagat regeringen i Storbritannien för att man går ”bakvägen” och skapar en andrahandslagstiftning för att kunna undvika viktiga livsmedelsgranskningar i framtida handelsavtal. Dock menar regeringen att de inte kommer att skriva på handelsavtal som kompromissar med brittiska standards.

Källa: BBC

Önskas larv i bröd?

Det kan vara svårt att svälja, men enligt forskare på University of Queensland, kan larver från den sopätande flugan bli en ny alternativ proteinkälla för mänskan. Larven innehåller alla näringsämnen som mänskor behöver för sin välfärd, säger Professor Louw Hoffman. Den är rikare på zink och järn än magert kött och kalciuminnhållet är lika högt som i mjölk.

Mycket forskning är gjord på larven som mat för nötkreatur, men det behövs noggranna kontroller innan det kommer att hamna på våra tallrikar. Men att det finns starka miljömässiga anledningar menar professor Hoffman.

-Om du bryr dig om en framtida värld, bör du nog ändå överväga och vara villig att äta insektsprotein, konstaterar han.

Källa: Science Daily

6

TIDNINGEN|04|2020

UTVECKLING

”Jag har valt Hippo för då vet jag att mina hästar mår sitt bästa och presterar på topp”.

Malin Baryard Johnsson

Mer information hittar du på www.svenskafoder.se TIDNINGEN|03|2020

7

VÄXT

Ny gödning för en perfekt vår!

Vi har tagit fram en ny gödningstyp som passar perfekt för en god etablering till våren. Här berättar vi om en för jordarten passande jordbearbetning, en för området passande sort och växtnäring i rätt mängd och på rätt plats är faktorer som gör att du och grödan hänger med utvecklingen.

8

TIDNINGEN|04|2020

VÄXT

i samarbete med

Utveckling över tid

Skördarna av vårsäd stiger och så gör också behovet av växtnäring för en optimal gödsling. Skördar på 6 ton korn bortför cirka 20 kg P/ha, 30 kg K/ha och i allmänhet är behovet av kväve minst 100 kg/ha.

För att växtnäringstillförseln skall följa de ökade skördenivåerna behövs justeringar i produktval.

Som alltid, handlar rätt gödsling både om att tillföra rätt mängd växtnäring, och att tillföra den på ett sätt som gynnar upptagningen. Lyckas man med denna justering kan man se fram emot en högre skördenivå, och samtidigt lägsta möjliga miljöpåverkan.

Kombisådd kväve i form av YaraMila ökar kväveeffekten jämfört med breddspridd kväve. I försök utförda av Yara, går det genom åren att se en tydlig effekt av fosfor tillförd i form av YaraMila NPKgödsel på skott och axantal vilket slutligen syns i skörden.

Välj rätt NPK-strategi

I YaraMila finns både ammonium och nitratkväve.

Ammoniumkväve rör sig ytterst lite på lerjordar och kräver både fukt och värme för att omsättas till nitrat som kan röra sig till rötterna. Å andra sidan behöver nitratkväve bara några få millimeter regn för att flyttas till rötterna även om det tillförs på ytan. Kombisådd kväve i form av YaraMila ökar kväveeffekten jämfört med breddspridd kväve.

I försök utförda av Yara, går det genom åren att se en tydlig effekt av fosfor tillförd i form av YaraMila NPKgödsel på skott och axantal vilket slutligen syns i skörden. Den säkrare effekten av tillförd fosfor med kombisådd blir särskilt tydlig i vårstråsäd.

Ingemar Gruvaeus Chefsagronom, Yara Sverige

Kalium behövs i växten framförallt för att hålla uppe saftspänningen i cellerna. Vid underoptimal nivå blir vattenregleringen sämre och grödan blir mer torkkänslig. Eventuell skördepåverkan på grund av kaliumbrist, blir därför större torra år än fuktiga år. Siktar vi på högre skördar ställs det större krav på grödans kaliumförsörjning. Att välja en YaraMila som är anpassad efter fältets kalciuminnehåll är viktigt för balansen i tillförd P och K.

YaraMila 24-5-4, ger den perfekta våren för vårsäd på lerjordar

420 kg nya YaraMila 24-5-4/ha matchar väl behovet för en grundgiva av kväve och fosforbehovet för en 6 tons skörd på lerjord. Svavelinnehållet räcker dessutom för en tilläggsgiva med Kalksalpeter om det skulle behövas extra kväve.

Kort sagt är nya YaraMila 24-5-4 särskilt lämplig för vårsäd på lerjordar där man vill starta med ca 100 kg N i kombisådd och klara sig fram till i stråskjutning utan ytterligare kväve, allt för att då kunna ta ett beslut om det behövs en komplettering eller ej.

Medelskörd i Sverige 2000-2019 för vårkorn och havre 5500 5000

vårkorn

Skörd, kg/ha

4500 4000

havre

3500

Näringsinnehåll i YaraMIla 24-5-4 Kväve

3000 2500 2000

2000

2005

2010

År

2015

2020

% 23,6

- ammonium

13,5

- nitrat

10,1

Tillförsel vid 100 kg N= 424 kg/ha 100 kg/ha

Fosfor

4,6

20 kg/ha

Kalium

4,2

18 kg/ha

Svavel

3,0

13 kg/ha

Medel av konventionell o ekologisk areal. * 2019 preliminär statistik

Källa: Sveriges Officiella Statistik TIDNINGEN|04|2020

9

VÄXT

Kvalitetshavre - nygammal utmanare Havre är en nygammal spelare på spannmålsmarknaden, som blivit allt hetare. Livsmedelskonsumtionen av havre ökar för varje år nationellt, men det blir ändå en post kvar på cirka 130 000 ton som går på export. Kvaliteten för året bestämmer hur mycket av detta som blir grynhavre eller foderhavre.

I

dag är det en väldigt spännande gröda, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv - inte minst den svenskodlade havren.

på nya produkter och det här ska vi givetvis försöka fylla med den svenska odlingen.

-Den tyska marknaden väldigt intresserad av den svenska havren, fortsätter Victor. Havreodlingen har ett mycket gott rykte och vi tar inte sällan in vara som ligger mellan 56-59 kg/hektoliter – något som är väldigt ovanligt i grannlandet Danmark och även i Tyskland. Den svenska kvaliteten har ett starkt rykte, och det ska vi ju fortsätta att försöka slå mynt av. De svenska odlarna är duktiga på kvalitet, och det ska givetvis premieras.

Victor Ebel, spannmålsansvarig i Svenska Foder menar att det finns en stor efterfrågan på just svensk kvalitetshavre – och att de svenska lantbrukarna är duktiga på att odla för kvalitet samtidigt som odlingsbetingelserna i landet är goda.

Valet har genom åren stått mellan maltkorn och havre och där havren mer och mer tappat attraktionsförmåga.

-Maltkorn är fortsatt intressant, men har ändå svalnat en del på grund av en minskad konsumtion av öl på grund av Coronapandemin (och restriktionerna som följt kring restauranger, barer, mässor och festivaler). Havren har därför tagit upp den tappade handsken som utmanare. Havrepriset sköt i höjden under torkåret 2018 och har sedan dess hängt kvar till viss del.

Och livsmedelsproduktionen av havrebaserade produkter ökar för varje år. Arten har blivit väldigt eftertraktad i produkter som havredrycker och andra alternativ till mjölk.

-Vi ser en förskjutning av efterfrågan, och idag är havrepriserna riktigt bra, konstaterar Victor Ebel. Vi ser inte heller en avmattning av efterfrågan, snarare tvärtom – livsmedelshandeln ser ökad försäljning

10

TIDNINGEN|04|2020

-Under många år låg prissättningen helt fel på havre, men idag ser det glädjande nog annorlunda ut - vilket gör det till en mycket intressant gröda.

Per Christerson Farm Mac, Halmstadgården

FARM MAC ODLAR GÄRNA HAVRE Någon som tagit detta på allvar är företaget Farm Mac som utgår från Halmstadgården utanför Svalöv och som drivs av Per Christerson och Krister Wiengren. Verksamheten består av mobil, flexibel och kostnadseffektiv teknik för lagring och hantering av spannmål. Dessutom brukar man 1250 ha odling, i en mix av ägd och arrenderad mark. Per Christerson tar emot på Halmstadgården för att prata havreodling.

-Under många år låg prissättningen helt fel på havre, men idag ser det glädjande nog annorlunda ut - vilket gör det till en mycket intressant gröda, konstaterar han. Det kan vi tacka förändringen i livsföringen och all den produktutveckling som skett på havreprodukter i såväl Sverige som utomlands.

Dessutom har maltkornet tappat något i attraktion just för tillfället.

VÄXT

För Farm Mac passar havren bra in i växtföljden – det är en vårsådd gröda som kan mota renkavlen på deras fält. Farm Mac odlar mycket höstvete och behöver rätt avbrottsgrödor för att bibehålla sina goda skördar.

-Jag har alltid tyckt om havreodling och som förfrukt är det en otrolig gröda, om man som vi har mycket vete i växtföljden, fortsätter Per. Men även som förfrukt till rapsen är havreodling bra. Min erfarenhet är att det också ger färre problem med spillplantor.

-I år har vi snittat 6500 kg/ha på havresorten Delfin, med utsäde som vi köper från Vallåkra Lantmannaaffär, avslutar Per Christerson.

Victor tycker därför att de som är pigga på att testa havreodling, inte ska tveka.

-Du behöver ju inte börja med ett jätteareal. Varför inte testa en 10-20 hektar, och se hur det fungerar.

Och sen kan avväga om man vill skala upp. En sak är säker: marknaden vill åt den svenska havren. Det är en bra signal för lantbruket!

– Livsmedelskonsumtionen av havre ökar för varje år, men det blir ändå en post kvar på cirka 130 000 ton som går på export. Kvaliteten för året bestämmer hur mycket av detta som blir grynhavre eller foderhavre.

Svensk mikronäring – från Piteå till Adelaide RAPSMÄSTAREN 2020 • Vi gratulerar ERFA Halland till segern!

• Vinnaren använde 10 liter NoroTec Raps.

• Fröskörden blev hela 7 174 kg/ha!

• 70 % av lagen använde NoroTec.

- En sak är säker: marknaden vill åt den svenska havren. Det är en bra signal för lantbruket!

Victor Ebel Ansvarig Spannmål

Följ oss

”Lille dosering med en høj optagelighed – NoroTec sikrer sundhed til planten og er en god forsikring”.

Mads Henningsen Produktspecialist

NoroTec™ mikronäringsprodukter:

• Bästa behandlingseffekt och odlingsekonomi.

• Överlägsen upptagning i växten. • Enkel användning och lagring.

• Mycket goda blandningsegenskaper.

Beställ produkterna av din växtskyddsleverantör.

Tillverkar NoroTec-produkterna.

Gör dessutom växtanalyser, jordanalyser och markkartering.

NoroTec AB, Södergatan 74, 274 34 Skurup Telefon: 0411- 406 60. mail@norotec.se.

Mobil: 0705-54 08 15. bosse@norotec.se | www.norotec.se

NoroTec AB_annons_2021_185x125_tryck.indd 1

2020-10-29 15:02 TIDNINGEN|04|2020

11

VÄXT

VÄXTDOKTORN

Lars Olsen Rådgivare DLG Växtodling Lars Olsen är 47 år och seniorkonsulent i DLG Växtodling sedan januari 2018. Han är utbildad agronom och teknisk support på växtodlingsdelen i koncernen gentemot säljare i både Danmark och Sverige. Har sköter utbildning av säljare, prövning av nya produkter, kontakt med leverantörer som Yara, BASF, Bayer osv.

Hur lyckas man med maltkorn?

Det är många parametrar som spelar in för att man ska nå framgång i sin maltkornsodling. En av de viktigare är att välja rätt sort som du får avsättning för hos mälterierna. Därför bör du redan nu ta ett beslut kring sorten, så att du är säker på att du får vad du önskar.

Sortval

Dessutom kan vi presentera nya högavkastande sorterna Laureate och Prospect – sorter som är absolut lika bra som de äldre sorterna. Det framgår inte minst av tabellen nedan.

Det traditionella valet är KWS Irina eller RGT Planet som båda har varit med under många år och välkända hos mälterierna.

KWS Irina har utmärkta stråegenskaper, kort strå och låg tendens till strå- och axbrytning, dessutom med en god bestockningsförmåga och medelsen mognad. Skördenivån i KWS Irina ligger lite under index 100.

För att få en extra bra start på din odling, kan du välja att få sorten coatad med mikronnäringen Flowtrax.

Prospect har en trevlig kombination av hög avkastning, långt strå och utmärkta stråegenskaper. Samtidigt har sorten goda resistensegenskaper mot de flesta sjukdomar – inklusive Mloresistens mot mjöldagg. Sorten kommer att vara tillgänglig för eftersäsongsleverans, och är godkänd i det tyska Berlinerprogrammet.

RGT Planet är en frisk sort, resistent mot mjöldagg och nematodras 1 och 2. Sorten har visat jämn och hög skördenivå i den svenska odlingen, vilket borgar för en säker och god skörd.

2016-2020

År Område *Synt. Mätare kg/ha

12

2020

Sverige

A-B

D-F

Sverige

A-B

D-F

7799

7523

8160

8393

8094

8617

KWS Irina rel.tal

97

96

98

97

97

97

RGT Planet rel.tal

100

101

99

99

101

98

Prospect rel.tal

100

100

100

100

100

99

TIDNINGEN|04|2020

*Mätare: RGT Planet, KWS Irina, Dragoon och Laureate

VÄXT

Sådd

Framgång handlar såklart inte bara om att välja rätt sort, utan kräver också management. Maltkorn skall sås på våren första gången jorden är tjänlig. Kommer man ut för tidigt finns det risk för att man sår i fuktig och komprimerad jord. Kommer man då ut för sent kan jorden bli för torr och växtsäsongen blir kortare. I figuren härunder kan man se att kommer man ut för sent, går det snabbt och kraftigt ut över skördenivån.

klass I, II och III. På fält med P-AL-klass och K-AL-klass IV och V kan du anävnda t.ex. Balans 26-3-4. Så mycket som möjligt av gödslingen bör göras i samband med sådden. Kvävegiva efter kornets uppkomst ökar mängden av grönskott vid skörden. Fyll på med mikronäring under loppet av växtsäsongen, om det finns risk för brist och särkskilt mangan är viktigt att använda. Vi rekommenderar att köra 1-2 l/ha Profi Mangan 1-2 gånger.

Plantantal per m2 skall anpassas till förhållandena och normalt är 250-300 planter per m2 är ett föredraget antal. Vid sådd senare än den optimala tidpunkten bör man gå upp i plantantal då man inte kan räkna med en lika god bestockning.

Växtskyddsrekommendationer

Gödsling

Den optimala kvävemängden varierar mycket från år till år och från fält till fält. För maltkorn gäller det att inte ge för mycket så proteinnivån blir för hög. Under normala förhållanden med en skördenivå på 6-7 ton/ha bör kvävegödningen vara på 125-135 kg N/ha. Utöver kväve är det också viktigt att ge den riktiga mängden fosfor och kalium.

Vid en skördenivåen på 6 ton maltkorn och man för bort cirka 3 ton halm tar man sammanlagt bort cirka 22 kg fosfor och 52 kg kalium från fältet. Om du har ett fält i P-AL-klass I, II och III bör du prioritera fosfrogiva och använda vår nyhet YaraMila 24-5-4 eller YaraMila 226-6. Om du för bort halmen från fälten bör du prioritera kaliumgiva och använda YaraMila 21-3-10 eller NPK 22-3-10 på fält med K-AL-

Det är viktigt att bekämpa ogräs tidigt innan det konkurrerar med kornet. Ogrässtrategierna varierar från fält till fält allt efter ogräsart och mängd. Effektiv ogräsbekämpning säkrar också en enklare och ren vara vid tröskningen. Behovet för bekämpning av svampsjukdomar varierar mycket från år till år. Det är därför viktigt att hålla ögonen på fältet och spruta efter behov. Det är också viktigt att känna sin sort och eventuella svagheter när det kommer till sjukdomar.

Insektsagrepp är också mycket årsavhängigt och bör bekämpas genom att överskrida bekämpningströskeln. Svenska Foder ger varje år ut växtskyddsrekommendationer som du hittar på vår hemsida, och du kan också få den genom att kontakta din säljare. Under loppet av säsongen kan du följa med i de aktuella rekommendationerna i växtodlingsbreven som skickas ut på mejl och ligger på hemsidan. Våra rekommendationer är gratis.

Lycka till med din maltkornsodling!

TIDNINGEN|04|2020

13

VÄXT

KRÖNIKAN

SE FRAMÅT Året börjar lida mot sitt slut, skörden är bärgad (höll generellt en god kvalitet) och nya höstgrödor växer sig starka inför vintern. En hög andel höstsådd har det blivit även i år med relativt goda förutsättningar vid sådd och tankarna har för många börjat riktas mot kommande vårsådd.

Vårvete fortsätter att vara en intressant vara för de svenska kvarnarna. Generellt styrs deras behov av hur mycket höstvete, med god kvalitet, som finns. Därför kan det ses som ett komplement av vårgrödor som skall odlas med tanke att nå högt protein med god kvalitet.

Oskar Gustafsson Produktchef Scandinavian Seed Ni når mig här: 0510-48 40 55 oskar@scandinavianseed.se

I dagsläget finns goda exportmöjligheter för grynhavre och intresset grynhavreodling fortsätter att öka stabilt. Prognosen inför 2021 spår fortsatt stora arealer, baserat på prisläget och en fortsatt stor efterfrågan från svenska kvarnar. Det finns idag mycket bra grynhavre sorter på marknaden och därför ligger omställningen till mer havreareal helt rätt i tiden. Ökat intresse för foderkorn våren 2021. Den minskade ölkonsumtionen, i spåren av Covid-19, fortsätter att påverka maltkornsmarknaden och prisbilden mellan maltkorn och foderkorn ligger nu mer nära varandra än de brukar. Vilket har gjort det mer intressant för odlare att välja foderkorn med högre avkastningspotential inför våren. Sverige behöver trots allt en stor volym korn på vår inhemska fodermarknad och ett alternativ kan vara att skifta en del av sin maltkornsareal till foderkorn istället. Utan att behöva pricka in rätt proteinhalt kan man i en foderkorn satsa alla sina kort på en stor totalskörd. I officiella försök syns tydligt att vi numera har kornutsäde av fodertyp som ligger en bra bit över i avkastning jämfört med maltkornsorter på marknaden.

14

Kom-i-håg att titta i backspegeln Året bjöd på en del utmaningar i vårt avlånga land. I söder fick de en sen frost som påverkade höstrapsen, en sval vår utmanade uppkomsten av majs och en av de snabbaste/kortaste skördesäsongerna. Mycket var klart redan på två veckor. I Mellansverige var det annorlunda, frosten fick de även där men påverkade främst rapsen genom att den inte blev så hög (om man inte sått den senare än vanligt) däremot var det torrt fram till juni/juli och då kom det mycket regn som gjorde att mycket vårsäd sköt sidoskott långt över huvudskottet så en ny blomning var i antågande.

Vilket medförde ett glapp i tröskningen mellan höstsäd och vårsäd i år.

Vår allra största areal används till vallodling. Vallen är motorn för att vi ska kunna producera foder till djuren och växtodlingsgårdars möjlighet att sälja sina grödor som avsalu till foderproduktion eller humankonsumtion. Etableringen av nya vallar ser ut som det varit det bästa året på ett par år. 2018 års torka tog hårt på insådderna och så även de nya 2019 i vissa områden. Förädlingen genom djuren eller människan är avgörande för att odlare och djurägare ska få en god lönsamhet i sitt arbete.

-Men det viktigaste, tror jag är, att vi innan vi blickar för mycket framåt även tar tiden att reflektera och konkretisera växtodlingsåret som gått. Vilka sortval gjordes och vilka konsekvenser fick det för mig och min odling?

Även för proteingrödor kan Covid-19 komma påverka intresset för odlingen framgent. Om läget fortsätter som det ser ut idag kan priserna på protein triggas uppåt med konsekvensen att det blir allt mer intressant att odla proteingrödor på egna gården. Mycket av svensk ärtodling sker i samodling med spannmål medan åkerböna fortsatt ofta odlas i monokultur.

Jag förespråkar att tiden under vintern, för många en mindre intensiv period av växtodlingsåret, läggs på detta. Tänk så här: Hur vässar jag min produktion inför år 2021? Uppnådde jag de skördar och kvaliteter som sattes inför säsongen? Testades jag någon ny sort, hur stod den sig mot tidigare sorter? Om inte vad bör jag göra annorlunda inför 2021? Hur påverkade vädret min odling? Ja, vädret är en faktor som påverkar mig varje år men som jag inte kan kontrollera.

Däremot kan jag förbereda mig inför liknande situationer. Ska jag gasa eller bromsa, utifrån 2020 års erfarenheter? Behöver jag se över markstatusen på ett annat sätt?

Vid odling av åkerböna är skörden viktig men även att få ett jämnt bestånd över fältet. Det får man enklast med sorter som har en lägre tusenkornvikt som inte sätter igen såmaskinen. Så ett tips är att väga in sorter med ”en lägre tusenkornvikt” vid ditt sortval.

I tider där sorter byts ut allt snabbare är det viktigt att reflektera och dra slutsatser om de insatser som görs under året. Det är bara genom erfarenhet och reflektion vi kan lära oss att odla rätt sorter på rätt sätt.

Vi söker efter stabila sorter över åren men åren kan ändå ge skilda utfall.

TIDNINGEN|04|2020

VÄXT

Med ett stort hjärta Peter Johansson, som innehaft VD-skapet för Vallåkra Lantmannaaffär sedan den 1 juni 2012, har valt att lämna sin tjänst för att i början av 2021 gå i pension. Motivet är att han under lång tid engagerat sig hårt i olika företag och nu vill ägna mer tid åt egen verksamhet och familjen.

P

eter Johansson är väldigt nöjd med sina 8 år i Svenska Foders dotterbolag Vallåkra Lantmannaaffär och sitt stora engagemang i Örkelljung, och menar att han har haft ett roligt arbete att komma till varje dag. När det nu snart är över, känns det självklart lite vemodigt.

-Det har varit en härlig utmaning och ett fantastiskt uppdrag att få arbeta med dessa båda starka aktörer – Vallåkra, primärt, men även Örkelljunga Lantmannaaffär - som verkar och påverkar sin närmiljö, konstaterar Peter.

-Jag har alltid brunnit för att utveckla landsbygdsföretag med ett stort hjärta i det lokala, och det har jag verkligen fått vara en del av här – även som ickeskåning. Tillsammans med mina medarbetare har vi gjort stora förändringar under åren, och bara med det engagemang som finns Vallåkra och Örkellljunga har det varit möjligt. Alla som arbetar i Vallåkra och i Örkelljunga Lantmannaaffär ser företaget som sitt företag, och vill därför enbart det bästa. Detta gör dessa verksamheter så speciella. Det är detta jag kommer att sakna.

Carsten Klausen, Svenska Foders VD, tycker att det är tråkigt att Peter Johansson har fattat sitt beslut, men önskar honom allt gott. Och är samtidigt glad över att han på något vis kommer att vara kvar i verksamheten.

-Peter Johanssons arbete har varit väldigt värdefullt för Svenska Foder

och koncernen. Både Vallåkra och Örkelljunga Lantmannaaffär är en viktig del av vår koncern, och verksamheter som drivs av att möta landsbygdsbornas behov och efterfrågan på bästa sätt. Det är dessa bolags kombination av att möta lantbruket i vardagen med utsäde, frö och olja och samtidigt kunna tillgodose konsumenternas behov av att köpa hund- och hästfoder och byggvaror för både proffs och fritid som gör dem unika. Peter Johansson har fortsatt bygga vidare på den historia som våra dotterbolag kan stoltsera med, och de är idag väldigt stabila och spännande verksamheter.

Därför är det glädjande att Peter fortsatt, vid sidan av sin egen verksamhet med skog och fastigheter, kommer att vara behjälplig med olika uppdrag som rör Vallåkra och Örkelljunga Lantmannaaffär - även i fortsättning.

-Arbetet med att rekrytera en ny VD för Vallåkra Lantmannaaffär har påbörjats, fortsätter Carsten Klausen. Vi beräknar att tjänsten bör vara tillsatt i början av 2021. Det är viktigt att snabbt hitta en ny kraft som likt Peter arbetat för att sy ihop Vallåkras och Örkelljungas olika styrkor, och möta den efterfrågan som finns i respektive närområde.

Styrkan med en lokal butik på landsbygden är servicen, att man lyssnar till förändringarna i det aktuella området Vallåkra Lantmannaaffär AB har ett pågående arbete inom Bygg och Butik för att möta den framtida anpassning som krävs. Det kan även innefatta lämpliga förvärv för att företaget långsiktigt ska kunna utvecklas på ett positivt sätt i dessa segment.

Delfin

Hög avkastning - Gulhavre - Goda stråegenskaper www.scandinavianseed.se

TIDNINGEN|03|2020

15

VALL

Gröna sidan upp!

Här tipsar våra säljare om några av sina favoriter när det kommer till vallblandningar.

Delikat/GEV Kvalitet

-Delikat och GEV Kvalitet är båda framtagna för att ge både hög avkastning och goda näringsvärden.

Rörsvingeln Karolina ger hög skörd och har ett breddat skördefönster tack vare att den mognar något senare än rörsvingelhybriden Hykor. Återväxtförmågan är god vilket borgar för en stor mängd högkvalitativt foder under säsongens samtliga 3-4 skördar.

Torbjörn Eriksson Säljare Växt i Halland

Hipp Hopp Legend/GEV Stabil

-Legend och dess ekologiska motvsarighet GEV Stabil är mycket populära blandningar som passar väl för köttproduktion. Basen av timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs borgar för en härdig allroundblandning, där kombinationen av röd- och vitklöver garanterar både en jämn baljväxtandel över åren såväl som proteininnehåll i grovfodret.

Blandningen kan efterbetas.

Annette Jacobsson Säljare Växt i Västergötland

-Hipp Hopp passar jättebra för hö/hösilage, eller exempelvis i klassisk småbalsproduktion.

Blandningen passar bra på de flesta jordar och torkar snabbt upp på sträng. Framförallt lämplig till häst och får. Skördetidpunkt styr till stor del näringsinnehåll i grovfodret.

Anette Zackrisson Säljare Återförsäljare och Häst

Tålig

-Tålig är nyhet för 2021 och är en torktålig blandning som ger ett grovfoder med högt proteinvärde.

Blandningen har en stor andel lusern som tack vare sin djupa pålrot är torktålig och bidrar med protein såväl som struktur i grovfodret. Tillsammans med rörsvingelhybriden Hykor och rajsvingeln blir detta en otroligt stark laguppställning för att möta förutsättningarna med sommartorka framförallt i mitt område på Gotland och ger goda förutsättningar för en god 2a skörd.

Aron Widen Säljare Växt på Gotland

16

TIDNINGEN|04|2020

GEV Action

-GEV Action är en vallblandning med vit- och rödklöver för en jämn baljväxtandel. Med sin höga andel eng.rajgräs tillsammans med ängssvingel gör denna traditionella blandning att du får en mer intensiv blandning som kräver en snabbare rotation och hög skördeintensitet.

Martina Hallberg Säljare Växt i Östergötland

VALL

Perfekt och GEV Framgång

- Med Perfekt och GEV Framgång får man en högavkastande, torktålig och uthållig blandning. Lusern och rörsvingel Karolina i kombination ger en högavkastande och torktålig blandning, som tack vare just Karolina får ett breddat skördefönster. Den höga baljväxtandelen med både lusern, röd- och vitklöver borgar för att proteinrikt grovfoder.

Lusern utnyttjas bäst på väldränerade jordar med högt pH. Johan Nilsson Säljare Växt i Kalmar och på Öland

Gourmet

-Gourmet är framtagen för att vara både intensiv och uthållig.

Kombinationen av ängssvingel och rörsvingel Karolina ger en intensiv och samtidigt uthållig vall. Rörsvingel Karolina ger ett breddat skördefönster tack vare en senare mognad än rörsvingelhybriden Hykor. Det engelska rajgräset sörjer för en hög skörd första vallåret.

Johan Vårenius Säljare Växt i Västergötland

Långa ljusa dagar ger energi Camilla Haglund, som är säljare för nöt, häst, växt och återförsäljare i de norra delarna av Sverige, berättar om sin syn på vallproduktion.

- Förutsättningarna för vallodling är mycket goda häruppe, säger Camilla Haglund, säljare i Svenska Foder som utgår från vårt kontor i Sundsvall. Vårt klimat gynnar på många sätt produktion av vallfoder med högt energiinnehåll. Med långa ljusa dagar, kan vallen bygga upp energirika kolhydrater.

slåtterblandning som ger mycket fina resultat i de norra regionerna. Den har en hög avkastning och en god foderkvalitet, med hjälp av sin stora andel klöver, men också med timotej.

– En relativt låg temperatur under vår- och försommar påverkar grödan positivt, något som gör att vallfodret vid tidig skörd, ändå kan ge ett högt energiinnehåll med hög smältbarhet, fortsätter Camilla.

– Tillsammans med Timotej gör det GEV Uthållig, vallblandning just uthållig, med goda näringsvärden. Timotej är motståndskraftigt mot isbränna och den etablerar sig snabbt och ger ett smakligt foder av bra kvalitet.

På ekologiska gårdar är baljväxtrika vallar en viktig del i odlingen, för att öka tillgången på växttillgängligt kväve. GEV Uthållig är en intensiv

TIDNINGEN|04|2020

17

VALL

Från vänster: Charlotte Åkesson, lantbruksäljare Stallbyggen Per-Ola Nilsson och Tuve Åkesson

Skörda Tixakt vid rätt tidpunkt Vi besöker familjen Åkesson på deras gård utanför Bromölla i nordöstra Skåne. Charlotte och Tuve Åkesson som driver Charlottes föräldragård. Fokus denna gång var deras vallodling. Åkessons lantbruk med Tuve Åkesson i spetsen bedriver växtodling på 230 hektar, varav 70 hektar vallodling. Gården har 150 dikor, 100 tjurar/ kvigor och 150 tackor – både Gotlandsras för skinnen och köttras med blandning av Texell, Suffolk och Linull. Till djuren har de dessutom 190 hektar betesmark. Charlotte är den som brinner lite extra för fåren.

Tuve koncentrerar sig på korna och odlingen.

Hykorns egenskaper. Vi skördar med ungefär 6 veckors mellanrum, i maj, juli och slutet av augusti. Det har sett fint ut ett år som i år, med bra kvaliteter, konstaterar Tuve.

Han har under många år samarbetat med Stallbyggen i Sölvesborg, och har goda erfarenheter av Optivall-sortimentet.

• Klövergräsblandning • För intensiv produktion • Rödklöver som enda baljväxt

-Jag har tidigare odlat Optivall Balans, och vill ha en klöverblandning för intensiv produktion i vårt treskördesystem. Tixakt kräver i princip skörd 3 gånger per år och vid rätt skördetidpunkt, så att man tar tillvara

Tixakt är en alltså en flerårig klöverblandning, anpassad för en intensiv slåttervallsproduktion. Tixakt innehåller endast rödklöver som baljväxt.

Utsädet har de köpt av Stallbyggen i Sölvesborg.

Optivall 24-7 gör jobbet i Jämtland Andreas Axelsson, Alsens Lantbruk, i byn Alsen, Jämtland, har en nötköttsproduktion. Andreas som från början kommer från Östergötland, valde ett nordligare landskap när han började sin verksamhet. Han trivs bra i Jämtland. Här berättar han att Optivall 24-7 är helt rätt vallblandning för dessa breddgrader.

18

TIDNINGEN|04|2020

-Vi odlar vall på 120 hektar och säljer cirka 300 ton ts av grovfodret till Wången, som en av hästnäringens riksanläggningar. Wången har gymnasium, universitet och folkhögskola inom hästutbildning. Här finns bland annat elithästar inom trav, vilket ställer höga krav på bra vallar.

Optivall 24-7 gör det jobbet. Det växer snabbt här uppe med ljuset, och vi kan hjälpa till med bevattning och rätt mängd gödning. Dessutom innehåller Optivall 24-7 till största delen gräsarter som gör att det torkar upp fort. Något som är positivt för både oss och för våra köpare.

VALL

Skadedjursbekämpa i tid!

Teckna marknadens bästa avtal!

I skadedjursavtalet ingår: Marknadens bästa avtal Direktkontakt och besök av våra tekniker Högklassigt skadedjursskydd

Genom vår nära anknytning till lantbrukssektorn har vi goda kunskaper inom bekämpning av gnagare, djurhälsoprogram, salmonellakontroll etc. Vi ser därför till att eliminera smittspridning mellan gårdar.

Skadedjursavtalet omfattar såväl förebyggande bekämpning som en effektiv insats av våra tekniker om olyckan ändå skulle vara framme.

Låsbara betesstationer i plåt Alla åtgärder och besök dokumenteras

Ring oss redan idag !

0510 -828 00

Nomus AB – en del av Svenska Foder.

Nomus AB är ett helägt dotterbolag inom Svenska Foder-koncernen. Koncernen har ca 300 anställda och en omsättning på ca 4,4 miljarder kronor.

Nomus erbjuder förmånliga serviceavtal för lantbruk, livsmedelsföretag, industrier, fastighetsbolag och försäkringsbolag.

www.nomus.se

NU ÄR DET TID FÖR HYGIENANALYS Missa inte hygienstatus på dina lagrade spannmåls- och grovfoderpartier Det har gått en tid sedan skörd och många partier ligger ännu kvar i lager.

Detta gör att det finns risk för att hygienen har försämrats.

Optilab har analyspaket för hygien i spannmål och grovfoder där förutom mögelstatus även lagringsduglighet kontrolleras. För varje analys bifogas ett utlåtande!

Besök Optilabs webshop på www.optilab.se

Svenska Optilab • Sockerbruksgatan 38 • 531 40 Lidköping • Box 673 • 531 16 Lidköping • info@svenskaoptilab.se

2011_annons_Optilab_Hygienanalys 215X125mm.indd 1

2020-11-06 14:09:38 TIDNINGEN|04|2020 19

VALL

Ökad baljväxtodling - en möjlighet?

2017 startade projektet New Legume Food. Syftet med projektet är att titta närmare på och utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter. Detta för att öka livsmedelssystemets hållbarhet och stimulera en växande bioekonomi baserad på nya, attraktiva och hälsofrämjande livsmedel. Tidningen frågade Georg Carlsson, forskare och lärare på SLU, om projektet som löper ut 2021.

D

et fanns hos mig och några av mina kollegor en vilja att titta närmare på varför vi inte odlar mer baljväxter i landet, när efterfrågan på livsmedelsprodukter som innehåller baljväxter ökar, säger Georg. Vi ville identifiera strategier som kan öka användning av baljväxter som lämpar sig för odling i nordiskt klimat. Vi har även tittat på näringsinnehållet i olika baljväxter och hur detta förändras då de förädlas och processas för nya baljväxtbaserade livsmedel.

-Dessutom har vi tittat närmare på den miljömässiga hållbarheten i produktionen av livsmedel baserade på inhemska baljväxter jämfört med importerade råvaror eller kött, fortsätter han.

För att kunna hjälpa till att understödja och öka en inhemsk produktion av klimatsmarta livsmedel.

I projektet samarbetar SLU-forskare med livsmedelsindustri, regionförbund, odlare och konsumenter. 2021 är sista året för projektet då man ska avlägga rapport om vad man kommit fram till. Vad är det då som gör att vi inte ser mer baljväxtodling i landet, när efterfrågan på dessa livsmedel ökar? Vad är det som gör att inte svenska lantbruk idag producerar mer baljväxter, och att livsmedelsindustrin istället importerar dessa råvaror? Det finns flerfaldiga parametrar som ännu inte svarar upp till en eventuell ökning.

20

TIDNINGEN|04|2020

Vi har bra klimatmässiga förutsättningar för att kunna odla många olika typer av baljväxter i landet – och i vissa fall finns redan odlingen och odlingskunskapen.

Men allt nytt innebär såklart utmaningar.

Georg Carlsson Forskare och lärare på SLU

INGA ODLINGSMÄSSIGA HINDER -Odlingsmässigt finns det egentligen inga hinder säger Georg. Vi har bra klimatmässiga förutsättningar för att kunna odla många olika typer av baljväxter i landet – och i vissa fall finns redan odlingen och odlingskunskapen. Men allt nytt innebär såklart utmaningar.

-I samtal med de engagerade lantbrukarna i projektet, handlar diskussionerna om förhållandevis basala, men inte oviktiga frågor kring odlingsteknik – särskilt när det gäller nyare, oprövade grödor, fortsätter Georg. Vad innebär det t.ex. att odla linser: hur kontrollerar man bäst ogrästrycket och hur löser man skördetekniska frågor? Det här är erfarenhetsbaserade frågor som kan avhjälpas bland annat med andra länders odlingserfarenheter.

Klart är att det också krävs sortutveckling och förädling framöver.

-Mer komplicerade är frågor som gäller processindustri, till exempel för att skala eller mala bönor och ärter eller rena fram protein ur baljväxtfröna. Även rent logistiska frågor, som

VALL

att stora aktörer inom livsmedelsindustrin inte har möjlighet att ta emot specialleveranser från det svenska lantbruket, säger han. Sverige saknar helt enkelt anläggningar som kan göra de första förädlingsstegen för en råvara, till exempel förkokta bönor, mjöl eller protein, som livsmedelsindustrin kan utveckla till nya attraktiva livsmedel.

HUR MÖTS LANTBRUKARE OCH LIVSMEDELSINDUSTRI? Om livsmedelsindustrin efterfrågar ett svenskt proteinmjöl som går att använda i produktionen krävs satsningar av nya aktörer eller redan etablerade livsmedelsproducenter för att utveckla anläggning och logistik för att kunna utvinna proteinmjölet ur svensk råvara.

-Dessutom har lantbrukare och livsmedelsindustri svårt att hitta varandra i frågan. Lantbruket behöver veta att varan går att sälja, självklart. Och industrin vill kunna säkra upp kvalitet och volymer innan man vågar satsa storskaligt på svenskodlade baljväxter.

Därför har vi en industri som idag köper billigare baljväxter och förädlad vara från utlandet, samtidigt som betalningen till lantbruket inte verkar löna sig för en inhemsk produktion. En komplicerad fråga.

TEORETISK STUDIE VISAR MÖJLIG VÄG I en studie som publicerats i tidskriften Renewable Agriculture and Food Systems har forskarna från olika discipliner i projektet tittat på ett scenario där Sverige minskar sin köttkonsumtion med 50 procent och istället ersätter det med ett genomsnittligt dagligt intag av inhemskt odlade baljväxter (ärtor, bönor och linser) som motsvarar 55 gram tillagad vikt. Scenariot utgår från antagandet att den minskade köttkonsumtionen i första hand åstadkoms med minskad import.

-För att täcka detta behov med baljväxter behöver odlingen av ärtor, bönor och linser i Sverige öka från 2,2 procent av åkermarksarealen till 3,2 procent, säger Georg.

Dessutom finns utrymme för att öka den inhemska proteinfoderförsörjningen till den svenska djurproduktionen.

En ökning av baljväxtarealen sker inte av sig själv, den kommer i första hand kräva att det växande intresset för baljväxter hos konsumenterna genererar merbetalning till svenska lantbrukare som producerar dessa grödor, istället för dagens situation då efterfrågan till stor del möts av importerade baljväxter. Vidare behövs alltså ett större utbud av lämpliga sorter, satsningar på infrastruktur och processanläggningar.

VIKTIGT VÅGA TÄNKA KRING MÖJLIGHETER I en debattartikel i DN från 2018 har fem av forskarna föreslagit att det inrättas mål för att styra mot en halverad svensk köttkonsumtion och en ökad svensk produktion och konsumtion av baljväxter. Uppmaningen riktas särskilt till politiker och beslutsfattare inom livsmedelsindustri, handel och offentlig sektor. Det blir inte sällan polariserat när man sätter upp ett nytt synsätt gentemot ett etablerat. Men Georg Carlsson menar att denna polarisering är onödig. Det handlar istället om att noggrant titta närmare på vad denna omställning skulle kunna innebära, för att kunna skapa incitament för branschen.

-Det är ju ingen i vårt projekt som vill tvinga igenom något som inte är möjligt, säger han. Däremot bör man kritiskt tänka kring vilka förändringar vi behöver göra i framtiden. Om vi inte lyfter frågan, om vi inte vågar tänka kring den, går det inte heller att se vad som faktiskt kunde vara en stor möjlighet för det svenska lantbruket, säger Georg.

TIDNINGEN|04|2020

21

TIPS, RÅD OCH PRODUKTER

NYTT & NYTTIGT OM VÄXT SÄTT EN PINNACLE FÖR FUNCTION Function och Pinnacle levererar utmärkta fibervärden - något som borgar för mycket mjölk! Pinnacle är en medeltidig majssort med tidig vårutveckling och mycket god smältbarhet. Sorten är relativt hög, men har utmärkta stjälkegenskaper och är frisk med god sjukdomsresistens.

Har varit en succé under de senaste två åren! Function passar utmärkt i foderstater med hög andel majs. Lågt iNDF och låg total fibernadel, hög stärkelseskörd och högt energiutbyte är det en självklar kandidat för högmjölkande kor. En robust storsäljare med vältäckta kolvar som passar i de flesta lokaler. Hög grad av stay green.

Slår ett slag för Ellinor Ellinore är ett medeltidigt, högavkastande, friskt foderkorn. Sorten har ett långt strå med bra stråstyrka och liten tendens till stråbrytning - ett bra val när du vill ha in mycket halm med andra ord. Låg proteinhalt med hög sorteringsgrad. Har dessutom god motståndskraft mot kornrost och bladfläcksjuka.

Sibelius redan klassisk Det är självklart viktigt med en sort som har hög avkastning och samtidigt säkerhet i odlingen. För en säker odling av vårvete till kvarn krävs såväl högt falltal, god falltalsstabilitet, hög rymdvikt och högt protein. Det är många parametrar som ska stämma. Och det är egenskaper som testas årligen för att säkerställa att sorten håller de höga krav som ställs av såväl dig som kvarnen. Förutom en förbättrad avkastning, minskad mottaglighet mot de vanligaste sjukdomarna samt bättre stråegenskaper lyfter Sibelius bakningskvaliteten för kvarnen. Sibelius har flera års goda resultat i de officiella sortprovningarna, samt i de Cerealtekniska försöken, där de visat mycket goda bakningsegenskaper.

Fredrik Nilsson, Råvaruchef och Vice VD på Berthe Qvarn har sagt om deras provbakning av Sibelius.

-Provmalningen visar på ett mycket högt mjölutbyte, låg aska och mycket hög vattenabsorption. Det är ovanligt att se dessa höga vattenabsorptioner i vårvete, vilket vi ser som positivt. Sammantaget positivt resultat för Sibelius där det högsta värdet framförallt ligger i möjligheten att öka vattenabsorptionen i våra mjöl.

22

TIDNINGEN|04|2020

TIPS, RÅD OCH PRODUKTER

NYTT & NYTTIGT OM FODER En ny lammnäring – Lammomel Lammomel är en lammnäring med hög råvarukvalitet som är skonsamt framställd för att bibehålla hög smältbarhet. Nukamel, som producerar lammnäringen är ett företag med lång erfarenhet som är specialiserade på mjölkersättningar och som nästan uteslutande använder mjölkbaserade råvaror i sina kalvnäringar.

Lammomel har en naturligt hög nivå av protein och fett – vilket är bra när de föds under en kall årstid. Lammnäringen är basera på 30 % skummjölk - en råvara som liknar helmjölk vilket gör den smaklig och ser till att dina lamm får färre mag- och tarmstörningar.

Dialyt Express återställer tarmhälsan Vätskebrist är oftast själva dödsorsaken vid diarré. Ju tidigare behandling med elektrolyter sätts in ju större chans har du att rädda kalven. Elektrolyterna innehåller lättillgänglig energi i form av druvsocker vilket ökar absorptionen av natrium. Elektrolyterna bidrar till energiförsörjningen. Men det räcker inte. Utfodring med mjölk eller kalvnäring måste fortsätta även när kalven har diarré, med samma mängd som vanligt.

Dialyt Express innehåller elektrolyter, buffert och lättillgänglig energi vilka samverkar för att återställa djurets vätskebalans. Dessutom innehåller den utvalda växtextrakter som har visat sig kunna förbättra mag-tarmhälsan. Ellinor Andersson, Östra Sörby, Öland, arbetar på en mjölkgård med 180 mjölkkor, i Östra Sörby på Öland. Precis som många andra svenska gårdarna som testat Dialyt Express tyckte Ellinor att den stora fördelen med produkten var att det blev så lätt att behandla att det blev gjort. Man behöver inte vispa, blanda eller gå och hämta något. Flaskan finns tillgänglig vid utfodring. Man trycker på pumpen och så är det klart. Och så funkar den. Kalvarna blev snabbt piggare och fastare i magen.

Läs mer om mjölkgården Östra Sörby på Öland på sidorna 34-37

Fettillskott för mjölkkor Mega-Max är ett mångsidigt fettillskott för mjölkkor som kan förbättra mjölkavkastning, mjölkfett, fertilitet och hull under hela laktationen.

Mega-Max innehåller ca 2,5 gånger så mycket energi som spannmål, vilket ger mer energi per tugga, och gör att stärkelse- eller sockerrika foderråvaror kan begränsas för att balansera foderstaten och minska pH-svängningar. På så sätt gynnas fibernedbrytande bakterier och kon får en högre fodereffektivitet. Den balanserade energin från fettet kan påverka mjölkavkastning positivt men även mjölkfettet. Och inte nog med det: för dagens högproducerande kor är det inte bara energiförsörjningen som är en utmaning - utan även fertiliteten. Fett bidrar till ökad produktion av progesteron och just oljesyra har visat sig vara specifikt effektiv för att förbättra utveckling av ägg och därmed öka fertiliteten. Även hullet påverkas positivt. Kor i tidig laktation svarar dåligt på insulin och därför tappar de lätt i hull och fördelar istället energin till mjölkproduktion.

Mega-Max inverkar positivt på insulinet och hjälper kon att hålla hullet i tidig laktation. Du kan läsa mer om Mega-Max och dess fördelar för din produktion på vår hemsida. .

TIDNINGEN|04|2020

23

FOKUS PRODUKTION

Foderfabrik med förändring på hjärnan Förändring är svårt, men också spännande och roligt. När man väl vågar utmana de invanda rutinerna öppnar sig plötsligt nya möjligheter. Och nya rutiner. I Svenska Foders foderfabrik i Åhus har man arbetat mycket medvetet med att utmana och utveckla de gamla rutinerna. För att man fått syn på att gamla sanningar faktiskt är utvecklingsbara, och inte bara så det är. Det har lett till en effektiviserad produktion, som inte handlar om att göra allt på kortare tid, utan att jobba smartare. Planering är ett ledord som skapat positivitet och en känsla av att kunna påverka arbetet som görs på plats.

24

TIDNINGEN|04|2020

FOKUS PRODUKTION

Från vänster: Adrian Cederholm samordnare Åhusfabriken, Henrik Torevik fabrikschef Åhusfabriken och Daniel Brun fabrikschef Tågarp.

D

et är mycket som har hänt på Åhusfabriken under de senaste veckorna. Men det är bara på ytan. Vad är då ytan? Jo, Per-Ola Johnsson, som varit fabrikschef för Tågarp och Åhusfabrikerna i Svenska Foder, har fått det ansvaret övergripande ansvaret för utvecklingen av foderproduktion i bolaget. Daniel Brun som arbetat som samordnare i Åhusfabriken när det gäller råvaror och foderproduktion, tar över som fabrikschef i Tågarp. Henrik Torevik tar över fabrikschefsrollen i Åhusfabriken och tillsammans med Adrian Cederholm som ny samordnare, kommer de ta fabriken vidare in i 20-talet.

Det här alltså egentligen kosmetika. För arbetet med att förbättra och effektivisera på ett sätt som skapar kontroll och stabilitet i en så känslig produktion som fodertillverkning, det arbetar man med dagligen - oavsett om man är processoperatör, samordnare eller fabrikschef.

-För mig blev Leanutbildningen en aha-upplevelse, berättar Henrik Torevik, Fabrikschef i Åhus. Precis som många andra tänkte jag att vi inte kan jobba på något annat sätt. Men det tog inte lång tid in i utbildningen förrän jag och vi andra insåg att det faktiskt inte stämde.

-Saker och ting sätter sig i väggarna, fortsätter Henrik. Vi mänskor har generellt svårt för förändringar, när det gäller oss själva, eftersom det kräver något initialt som innebär att vi måste ta itu med våra invanda föreställningar. Det kräver arbete och tankekraft, och det kan vara motigt i början. Men när man väl börjat, finns det något väldigt lustfyllt och positivt som jag tycker vi alla upplevt här i Åhusfabriken.

Adrian Cederholm fyller i: -Att under utbildningen träda tillbaka och verkligen titta på hur vi gör saker, inte bara vara i situationen, där allt händer just nu, det gav oss ett väldigt bra perspektiv som gav modet att sakta men säkert ändra på saker. Bara genom att ändra på små saker, kan ge stora vinster: Och det har varit en bra lärdom.

Daniel Brun som nu alltså får en annan roll när han går in som fabrikschef i Tågarp, instämmer:

-Man ska ha respekt förändringar, man kan inte bara gå in och göra om. Man måste vara noga med vad det är man gör om och varför. En process i en foderfabrik är känslig och ändra man på något, påverkar det andra saker i den processen – så allt måste hänga ihop.

-Med det sagt är det viktigt att kunna titta på den specifika fabriken och gå in och jobba med sina medarbetare hur det vi gör kan förbättras, med målet att det ska komma våra kunder till nytta. Det är ju det allt förändringsarbete måste grunda sig i.

Leankulturen är förnuftsbaserad. Alltså: det grundar sig på ständiga förbättringar utifrån ett kundperspektiv. Kundperspektivet är det första. Sen måste man gå in i den egna verksamheten och se hur man kan möta upp detta perspektiv på det mest effektiva sättet. Adrian Cederholm menar att det idag genomsyrar hela organisationen.

-Styrkan med att ha Per-Ola som chef är att han har förståelse och kunskap för hela produktionskedjan, konstaterar Adrian. Han utgår också från kundperspektivet, och lyssnar av det arbete som vi alla gör på våra respektive positioner. Det har gett oss alla ett ansvar och en möjlighet att faktiskt kunna förändra för att förbättra.

Henrik Torevik är samtidigt medveten om att arbetet aldrig tar slut.

-Det är väldigt roligt att få ett så stort förtroende, som vi faktiskt fått, säger han. Att bolaget satsar på oss som jobbar i fabriken, istället för att ta in en ny kraft utifrån.

Samtidigt innebär förtroendet att vi inte kan slå oss till ro. Poängen med Lean är att man aldrig kan luta sig tillbaka, samtidigt som man alltid måste utgå från respektive fabriks förutsättningar.

Men tillsammans med våra kollegor i de andra fabrikerna, kommer vi att fortsätta att diskutera förbättringspotential. Det ingår i hela bolagets DNA. Det känns väldigt inspirerande. Per-Olas roll kommer att förstärka denna känsla att vi alla har att lära av varandra, oavsett fabrik.

-Med ganska små medel har vi kunnat öka produktionen och hur vi planerar vår tillvaro. Detta har gjort att vi har ökat vår produktionskapacitet med flera ton per timme vilket gjort oss mer flexibla och minskat produktionstiden.

-Även det faktum att vi fått ta del av transportplaneringen, har gjort att vi redan innan ordern får ta del av information som gör att vi kan lägga upp fodertillverkningen så effektivt som möjligt, fortsätter Henrik. Vi ligger steget före, för att kunna serva kunderna på bästa sätt och det är en win-win för alla parter.

Adrian Cederholm håller med Henrik och lägger till: -Detta betyder att vi producerar på 100% när fabriken är igång. Så fort vi får en lucka i produktionen har vi sen förberett planer för reparation och underhåll. På så sätt utnyttjar vi våra resurser bättre i fråga om bland annat energiförbrukning, slitage och utsläpp.

-Vi upplever också att kvaliteterna på fodret blir jämnare då produktionen är i full gång, fortsätter han.

Sedan den 1 november är den nya organisationen inom bolaget i full gång. Så trots det förhärskande mörkret, känns det härligt ljust framöver.

TIDNINGEN|04|2020

25

NÖT

Kortfattad bakgrund till beslutet Tidigare har det endast varit en rekommendation att använda Norfors tabellvärden för så kallad nedbrytningskarakteristika. Detta är nu ändrat till en tvingande regel.

Fodertillverkarna får alltså inte längre använda sig av resultat från egna, verkliga, analyser, oavsett om det egna analysunderlaget är större eller mer precist än det som NorFor-tabellen baserat sitt värde på. Inte ens när analysunderlag helt saknas till NorFors tabellvärde får fodertillverkarna använda sina egna analyser. Detta har lett till att Svenska Foder nu tar bort sina foder ut NorFors fodermedelstabell.

26

TIDNINGEN|04|2020

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

Svenska Foders kraftfoder försvinner från rådgivningens fodermedelstabell Svenska Foders har nu plockat bort sina kraftfoder från rådgivarnas fodermedelstabell.

Anledningen är att Svenska Foder är oense med NorFors uppdaterade riktlinjer gällande vilka råvaruanalyser som får användas vid deklaration av kraftfodren. ”Vi är noga med den kunskap vi tar fram via våra analyser, och ser dessa som ett konkurrensmedel gentemot våra kollegor. Om vi inte kan konkurrera på kvalitet, kommer det på sikt att innebära att utvecklingen av foder stannar av – något som missgynnar lantbrukaren”, säger Johan Stensson, Marknadschef Foder.

Underlaget i NorFors råvaruvärdering begränsat -In sacco-analyser, som ska användas i analysunderlaget, är kostsamma och tidskrävande – och det gör att analysunderlaget i NorFortabellen ibland är alltför glest, säger Erika Nyström, produktchef Nöt på Svenska Foder.

Bakgrund till beslutet Stora delar av den svenska rådgivningen använder idag ett fodervärderingssystem kallat NorFor för att beräkna foderstater till nötkreatur. För att underlätta det arbetet delar kraftfodertillverkarna med sig av sina näringsvärden för kraftfoder utifrån fastställda riktlinjer till NorFors fodermedelstabell.

I början av sommaren kom NorFor med uppdaterade riktlinjer för vilka värden från de egna råvaruanalyserna som får användas för att deklarera kraftfodren, samt för vilka det är tvingande att använda NorFors tabellvärden.

Tidigare har det endast varit en rekommendation att använda Norfors tabellvärden för så kallad nedbrytningskarakteristika. Detta är nu ändrat till en tvingande regel. Fodertillverkarna får alltså inte längre använda sig av resultat från egna, verkliga, analyser, oavsett om det egna analysunderlaget är större eller mer precist än det som NorFortabellen baserat sitt värde på. Inte ens när analysunderlag helt saknas till NorFors tabellvärde får fodertillverkarna använda sina egna analyser.

Detta har lett till att Svenska Foder nu tar bort sina foder ut NorFors fodermedelstabell.

-Eftersom vi vill producera bästa möjliga foder för våra kunder, fortsätter vi gärna att bekosta analyser av råvaror.

Erika Nyström Produktchef nöt- och hästfoder

-Eftersom vi vill producera bästa möjliga foder för våra kunder, fortsätter vi gärna att bekosta analyser av råvaror, fortsätter hon. Det är bästa sättet som vi kan få en tydlig bild av vad vi optimerar våra foder på. Ett större analysunderlag ger ett säkrare värde.

Råvaruvärdering är en oerhört viktig del i Svenska Foders kvalitets- och utvecklingsarbete och därför har de sedan starten av NorFor valt att göra fördjupande analyser för nedbrytningskarakteristika på många av de foderråvaror som används.

Framför allt rör det sig om råvaror där de sett att tabellunderlaget i NorFors fodermedelstabell varit begränsat i form av antal analyser, ålder på analyserna eller att ursprunget på de analyserade råvarorna inte speglat de råvaror som används i tillverkningen.

TIDNINGEN|04|2020

27

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

-Vi använder oss av ett snitt av våra egna analyser samt NorFors tabellvärden när vi optimerar och deklarerar våra foder eftersom vi tror att det ger en mer korrekt bild av just de råvaror vi använder, säger Erika Nyström.

-Men denna bild blir inte synlig om vi ska använda enbart NorFors tabellvärden, fortsätter hon.

-Vår styrka som företag bygger på att sätta samman foder som skapar lönsamhet för våra kunder.

Det kräver att vi oavbrutet fördjupar våra kunskaper om de råvaror vi använder. Denna kunskap är vår konkurrenskraft.

Johan Stensson Marknadschef Foder

28

TIDNINGEN|04|2020

Förbättrade och säkrare analyser kan inte användas NorFor har som ambition att utveckla en modell för kontroll och jämförelse av kraftfoder som baseras på en enzymatisk analys av smältbarhet som sedan, genom en ekvation, räknas om till Nel20 – det energimått som används för beräkning av foderstater i NorFors fodervärderingssystem. Denna modell fungerar endast om nedbrytningskarakteristikan för de ingående råvarorna förblir oförändrade och om alla fodertillverkare använder samma råvaruvärden.

Detta är en indirekt kontrollmetod vilket innebär att förbättrade och säkrare analyser inte kan användas, eftersom kontrollmetoden då inte fungerar. För att kunna uppdatera råvarorna med nya värden måste ekvationen göras om.

-Vår styrka som företag bygger på att sätta samman foder som skapar lönsamhet för våra kunder, säger Johan Stensson, Marknadschef Foder. Det kräver att vi oavbrutet fördjupar våra kunskaper om de råvaror vi använder. Denna kunskap är vår konkurrenskraft.

-När vi tvingas använda NorFors värden, blir incitamentet att fortsätta investera i våra egna analyser mycket svagt, fortsätter han. Kan vi i Sverige inte längre konkurrera på kvalitet, innebär det att utvecklingen av foder stannar av – något som missgynnar lantbrukaren.

Råvaruvärden förändras, uppdateras och utvecklas Jordbruksverket har det officiella ansvaret för kontroll av kraftfoder i Sverige idag. Dessa kontroller är baserade på parametrar och analysmetoder som anses ha tillräckligt hög säkerhet för att kunna bedriva en säker kontroll.

-Vi blir mer än gärna kontrollerade i vad vi gör, säger Erika Nyström. Men alla kontroller måste vila på en robust modell och tillförlitliga metoder som kan hantera utveckling och nytillkommen information om råvaror. Tyvärr förutsätter NorFors kontrollmetod att alla foderföretag använder samma ingående råvaruvärden för att den ska fungera och kan inte hantera att de ingående råvaruvärdena kontinuerligt förändras, uppdateras och utvecklas.

Merarbete och kostnader för lantbrukaren Svenska Foder arbetar nu på att få fram en teknisk lösning som gör att de kan plocka ut dubbla värden för sina kraftfoder. Dels värden de själva optimerar på och deklarerar. Dels vill de försöka tillmötesgå Norfors krav med fasta tabellvärden.

-Om vi hittar denna lösning kommer foderrådgivarna återigen att kunna hitta våra foder i tabellen, konstaterar Erika. Men med värden som vi anser ligger en längre bit från verkligheten.

Konsekvenserna för lantbrukaren blir då att: • Foderstaten inte blir korrekt anpassad • Det går åt mer kraftfoder än nödvändigt • Foderstaten blir onödigt dyr -Med en välgrundad råvaruvärdering som grund för vår foderoptimering vet vi att våra foder håller vad de lovar ute på gårdarna, konstaterar Johan Stensson. Något våra kunder också vittnar om. Att vi inte längre får deklarera samma värden i NorFors tabell som vi optimerar våra foder på är högst beklagligt.

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

Ökad risk för hygieniska problem i lagrade partier av hö och halm Ulf Thorpert, laboratoriechef för Optilab, ber dig att hålla ett vakande öga på dina lagrade partier av hö och halm.

Hösten och förvintern är även i år mycket fuktig och mild vilket innebär att den relativa fuktigheten i luften är hög.

Beställ dina analyser här:

optilab.se

Om hö och halm lagras på ett sätt så denna luft kommer i kontakt med partierna ökar risken att det torra fodret tar upp fukt med risk för mögelproblem.Vi råder alla djurägare som har dessa lagringsförhållanden att se över sina partier.

För att inte riskera djurproblem skall man vid misstanke om nedsatt hygienisk kvalitet utföra en hygienisk analys innan utfodring.

I dessa fall är det viktigt att alltid bära munskydd vid hantering av varan eftersom en del mögelarter kan ge problem i luftvägarna.

Ulf Thorpert Laboratoriechef Optilab ulf.thorpert@svenskafoder.se

TIDNINGEN|04|2020

29

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

TOPP 5 hållbara sätt för proteinförsörjning Hörnstenen inom idisslarnutrition vilar på relationen mellan mjölkkor och deras vommikrober, skriver Dr Sophie Parker-Norman, Chef för FoU på Volac International, i en artikel i Dairy Global. När mikrobfloran hanteras rätt kan vi förbättra mjölkproduktionen - men det kan vara något av en balansakt, fortsätter hon. Med ett ökat fokus på kvävehantering ur miljösynpunkt, är det viktigt att precisionen för proteinutfodring blir en norm i en hållbar mjölkkofoderstat.

P

roteineffektiviteten hos idisslare ligger idag mellan 16-40 %. När man vet vad proteinråvaror kostar är 16% en smärtsamt låg effektivitet. En dålig foderoptimering med avseende på protein blir då en riktigt usel affär, som dessutom resulterar i ökat kväveutsläpp. Detta kommer att påverka oss mer och mer i framtiden. Fler regler rörande kvävehantering i mjölkproduktionen kommer att komma, vilket påverkar mjölkproducenternas resultat.

Då räcker det inte längre med en 18%-ig råproteinnivå i genomsnitt. Forskning och praktiska försök har visat att det är möjligt att sänka råproteinnivån till 15% - utan att äventyra produktionen.

Fodervärderingssystem så som INRA och CNCPS gör det möjligt att förutsäga avkastning vid lägre råproteinnivåer och hjälper till att förbättra proteineffektiviteten, menar Sophie Parker-Norman vidare.

Utöver foderberäkningssystem finns det ett antal sätt att förbättra proteineffektiviteten. Här har Dr Parker-Norman listat de fem bästa metoderna för att förbättra proteineffektiviteten och skapa en hållbar proteinförsörjning i mjölkproduktionen:

30

TIDNINGEN|04|2020

1

ALTERNATIVA VOMSTABILA PROTEINRÅVAROR Vomstabila proteinråvaror, t.ex. soja, har under många år spelat en viktig roll för att maximera mjölkproduktionen. I Europa har sojan hamnat i rampljuset vad gäller hållbarhet. Därför har intresset ökat för det värmebehandlade rapsmjölet som ett alternativ. Värmebehandlat rapsmjöl blir sannolikt en mycket viktig foderkomponent för framtidens hållbara mjölkproduktion i Europa.

2

UTNYTTJA VALLPROTEINET I länder som odlar vall finns det ofta en stor utmaning när det gäller proteineffektivitet. Vallen innehåller mycket lättlösligt protein men kräver att man balanserar foderstaten med tillräckliga mängder lättlösliga kolhydrater för att kon ska kunna tillvarata allt protein.

3

FODERTILLSKOTT SOM FUNGERAR MED VOMMENS MIKROBIOM Många nya innovationer när det gäller idisslarnutrition kommer från studier kring vommens mikrobflora. Ett område som berör detta är eteriska oljor. Eteriska oljor är flyktiga föreningar som har antimikrobiella effekter. De kan kombineras på olika sätt för att minska proteolytisk aktivitet i vommen (proteinnedbrytning) och användas som en metod för att balansera vommen på protein och energi, öka andelen bypassprotein och minska kväveförluster.

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

Svenska Foders produkter och produktutveckling möter verkligheten Erika Nyström, som är Produktchef Nötfoder, bekräftar Dr Parker-Normans fokusområden.

4

VOMSKYDDANDE FETTER OCH KVÄVEUTNYTTJANDE En nyligen publicerad studie från Universitetet i Wageningen har undersökt energi- och kvävefördelningen hos mjölkkor som utfodrats med antingen en hög eller låg nivå av råprotein. Studien har också tittat på interaktionen mellan glukogena och lipogena substanser som passerar vommen (Nichols et al 2018; Nichols et al.2019). Studien visade att energi från vomskyddade fettsyror förbättrade kväveutnyttjandet vid både höga och låga nivåer av råprotein. Mekanismen bakom detta är fortfarande oklar men indikerar att sammansättningen av övriga foderråvaror kan spela en roll i utnyttjandet av proteinråvaror.

5

BIOLOGISKA ENSILERINGSMEDEL: EN STRATEGI FÖR HELA GÅRDEN Under ensileringsprocessen kan klostridier och enterobakterier orsaka torrsubstansförluster och proteinnedbrytning. Mjölksyrabakterier hjälper till att kontrollera fermenteringsprocessen och kan tillföras i extra höga doser via biologiska ensileringsmedel vilket effektivt minskar ts-förluster och proteinnedbrytning. Möjligheten att producera mer mjölk från eget grovfoder kommer att vara viktigt de kommande åren. Att bättre bevara protein och andra näringsämnen genom att minska ts-förluster gör biologiska ensileringsmedel till ett absolut ”måste” för en hållbar mjölkproduktion.

Behovet av bättre kvävehantering i mjölkproduktionen ökar för varje dag som går. Det medför inte bara fördelar för miljön utan ger också besparingar av foderkostnader. Vi har sett stora förbättringar av gödningsmedel och slamhantering under de senaste tio åren och nu är det dags för nutritionen att ta nästa steg mot en hållbar och mer precis proteinanvändning avslutar Dr. Parker-Norman.

-Svenska Foder har alla dessa frågor högt upp på agendan, säger hon. Flera av punkterna har vi adresserat genom olika produkter som vi utvecklat och säljer till våra mjölkproducenter redan idag.

-För punkt nummer 1 som behandlar det viktiga bypassproteinet så har vi i Sverige ersatt stora delar av sojan under många år med svenskt värmebehandlat rapsmjöl i form av Expro. Men vi behöver också titta på vilken aminosyrasammansättning foderstaten ska ha och tillföra rätt nivåer vid rätt tillfällen i laktationen. Här är Easy-X innan kalvning ett bra exempel. Easy-X är ett kraftfoder med mycket vomstabilt protein och extra vomskyddat metionin. Metionin är viktigt för att upprätthålla en effektiv leverfunktion och få en bra start på laktationen.

-Punkt 3 diskuterar behovet av eteriska oljor för vommens mikrobflora, fortsätter Erika. Vår produkt ProtiSpar hämmar de bakterier i vommen som bryter ned protein. Tack vare detta kommer mer protein från fodret passera vidare till tarmen där de bättre kommer kon till nytta. På så sätt minskar behovet av att tillföra vomstabilt protein.

-Punkt nummer 4 diskuterar förbättrad kväveutnyttjande vid både höga och låga nivåer av protein med hjälp av vissa vomskyddade fettsyror.

Vårt foderfett Mega-Max innehåller cirka 2,5 gånger så mycket energi som spannmål för att möta proteinet i foderstaten. Men eftersom fettet inte bryts ner i vommen och därför inte påverkar vomfloran negativt, är risken för acidos och försämrat foderutnyttjande - som annars finns med många energirika fodermedel – lika med noll.

-Och slutligen punkt 5 som pekar rakt mot våra biologiska ensileringsprodukter SiloSolve som rätt använda är oerhört effektiva. SiloSolve sänker pH snabbt, minskar ts-förluster, bevarar proteinkvalitet och ger ett smakligt grovfoder.

TIDNINGEN|04|2020

31

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

Reducera leverbölder med rätt utfodring Leverbölder hos slaktdjur har flera orsaker, men de uppstår ofta på grund av en intensiv, stärkelserik foderstat. Förekomsten kan dock reduceras genom rätt utfodring. Århus Universitet i Danmark har gjort en mängd studier för att kunna ringa in vad det är som påverkar mängden leverbölder hos slaktdjur.

D

Källa: SEGES Lantbruksinfo

en vanligaste orsaken till att leverbölder uppträder hos slaktdjur är en intensiv utfodring med stärkelserikt foder, samtidigt som mängden strukturfoder är begränsat. Vomfloran blir då ”onormal” för en idisslare, jäsningsmönstret förändras och idisslingsaktiviteten sjunker. Detta i sin tur påverkar produktionen av saliv hos djuret vilket gör att pH-värdet i vommen sjunker – ofta till cirka 5-5,5 jämfört med en välfungerande vom där pH-värdet oftast ligger över 6. Syran gör att det uppstår skador på vomväggen och vompapillerna och de skadliga bakterierna i vommen uppförökas. I första skedet bildar dessa bakterier några mycket små bölder i vomväggen, och därefter förs bakterierna med blodet till levern. I levern kapslar de in sig, eftersom de inte trivs syrerika miljöer – en leverböld har uppstått.

Bölder som hittas vid slakten kan ha bildats flera månader tidigare. Några bölder försvinner med tiden och lämnar bara efter sig ett ärr eller bindväv i levern.

Det kan alltså vara svårt att koppla samman ett fynd vid slakten med när leverbölden uppstod.

NÄR UPPSTÅR LEVERBÖLDERNA? Århus Universitet undersökte en besättning med hög frekvens av leverbölder (> 25% av de levererade djuren). Genom att jämföra 30 kalvpar från 3 månaders ålder har man undersökt hur mängden leverbölder

32

TIDNINGEN|04|2020

Bild: SEGES

STORLEKEN PÅ LEVERBÖLDER VARIERAR Det kan etableras flera bölder i levern – och de kan utvecklas till olika storlekar. I några fall kan bölderna vara upp till 15 cm i diameter. En annan lever kan istället ha 10-15 små leverbölder. Slakterianmärkningarna ger dock bara svar på om djuret haft leverbölder eller inte. Man har gjort många försök på att hitta ett sätt att mäta leverbölder i levande djur, men fortfarande kan förekomst av leverbölder bestämmas säkrast vid slakten.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

kan skilja sig över tid. I varje par slaktades en kalv vid 3 ½ månaders ålder, medan den andra kalven i paret slaktades vid 10 månader. Det hittades några få leverbölder hos kalvarna vid 3 ½ månaders ålder (cirka 5 % av kalvarna) medan det fanns leverbölder hos 27 % av kalvarna som slaktades vid 10 månaders ålder. Utfodringen bestod av pelleterat kraftfoder och spannmål med halm som enda strukturfoder.

Den slutsats man dragit av resultaten var att den intensiva utfodringen med spannmålskross, pelleterat kraftfoder och begränsad mängd strukturfoder är den direkta orsaken till den femfaldiga ökningen av leverbölder hos de äldre kalvarna.

UTFODRINGEN HAR STOR BETYDELSE FÖR UTVECKLINGEN AV LEVERBÖLDER Mycket tyder på att kornhalm av medelmåttig kvalitet som enda strukturfoder inte räcker för att säkra en sund vommiljö. Kornhalm av god kvalitet, som säkrar ett tillräckligt intag, ca 1 kg/dag under slutgödning, kan däremot vara tillräckligt för att begränsa nivån av leverbölder på ner mot 5 %.

På Danmarks Kvaegforsknings Center (DKC) har det också gjorts utfodringsförsök kring leverbölder. I det första försöket, då man utfodrade med kraftfoderpellets med mycket lågt innehåll av smältbara fiber (ca 100 g/FE*) och en måttlig mängd stärkelse (390 g/FE*) samt kornhalm som enda strukturfoder, fick 20-23 % av slaktkalvarna lever-

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

bölder. När man istället utfodrade med alternativa kraftfoderpellets, där de smältbara fiberandelen var hög (220 g/FE*) och stärkelsenivån mycket låg (240 g/FE*) gav det bara 5 % leverbölder - även om dessa kalvar fick samma sorts kornhalm som enda strukturfoder.

I ett annat försök fann man att mer traditionella kraftfoderpellets (345 g stärkelse/FE* och 170 g smältbar fiber/FE*) och kornhalm medförde leverbölder på 16 % av kalvarna. I ett tredje praktiskt försök med kraftfoderpellets (350 g stärkelse/FE* och 180 g smältbar fiber/FE*) och kornhalm fann man cirka 18 % leverbölder. Dessa försöksresultat stämmer väl överens med litteraturen – både när det gäller fodrets innehåll av stärkelse och fiber samt mängden leverbölder och stärkte deras hypotes: att om kalven får lite mer och bättre strukturfoder än genomsnittlig halm så reduceras leverböldsfrekvensen.

MAJSHELSÄD KAN REDUCERA LEVERBÖLDER Det är inte bara hö, ensilage och halm som kan reducera leverböldsfrekvensen. I ett försök där man utfodrat med 20 % majshelsäd blev resultatet att under 4 % av slaktdjuren fick leverbölder, medan kalvar i samma besättning som utfodrades med traditionellt kraftfoder (350 g stärkelse/FE* och 180 g smältbar fiber/FE*) och halm låg på cirka 11 % leverbölder. Kalvarna växte lika mycket med bägge foderstaterna.

REDUCERA LEVERBÖLDER MED BRA GROVFODER I FODERSTATEN Om utfodring med kraftfoder och spannmål samt kornhalm ger problem med hög frekvens av leverbölder, och om man redan har förändrat stärkelsemängden och fiberinnehållet i fodret, finns möjligheten att erbjuda kalvarna begränsade mängder av hö för att minska leverböldfrekvensen. Om kalvarnas totalfoderstat innehåller smältbar fiber på över 220 g/FE* kommer det bli en lägre frekvens av leverbölder som förhoppningsvis hamnar på omkring 5-6%. Utfodrar du med ett fullfoder med majsprodukter så ska du försöka optimera andelen majs så att andelen smältbar fiber hamnar på cirka 220-225 g/FE* i foderstaten. Då kan man nå ca 5-6% leverbölder.

En foderstat kan alltså ha ett högt stärkelseinnehåll (350-390 g stärkelse/FE*) men det är svårt att utfodra under 200 g smältbar fiber och samtidigt nå < 5 % leverbölder.

Kornhalm har många olika kvaliteter och i några fall kan bra kornhalm, som kalvarna gärna äter av (gärna 0,5-0,8 kg per dag), utgöra det enda strukturfodret. Men är halmen av dålig kvalitet, och intaget är lågt, bör man snabbt hitta ett annat strukturfoder till kalvarna – särskilt om man vill hålla nere leverböldsfrekvensen.

Kommer du under 5% leverbölder om året, har du nått långt. Visst kan man komma ner till 1-3% leverbölder i enskilda besättningar, men det är mycket svårt att uppnå som generella resultat.

Källa: SEGES Lantbruksinfo *FE= Foderenheter vilket är det danska energimåttet motsvarande 1 kg korn vilket är ca 13 MJ.

Mycket tyder på att kornhalm av medelmåttig kvalitet som enda strukturfoder inte räcker för att säkra en sund vommiljö.

Kornhalm av god kvalitet, som säkrar ett tillräckligt intag, ca 1 kg/dag under slutgödning, kan däremot vara tillräckligt för att begränsa nivån av leverbölder på ner mot 5 %.

TIDNINGEN|04|2020

33

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

Med Solmjölk på kontot Solmjölk är ett instagramkonto som beskriver vardagen för djurskötare på en gård på Öland som bedriver mjölkproduktion. Det är en solig och inspirerande upplevelse, något som vi inte är alltför bortskämda med i lantbruksbranschen.

Tidningen åkte och träffade personerna ”bakom” kontot.

34

TIDNINGEN|04|2020

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

Maja Ekströmer och Ellinor Johansson, djurskötare i Sörby på Öland.

V

i har skrivit om många lantbrukares verksamhet, deras produktion, deras entreprenörskap, deras nytänk och deras val i hur de lägger upp sitt arbete. Fokus hamnar naturligt på ägandet, och hur ägandet förvaltas, eftersom ett ägande i en gård nästan alltid inbegriper att man själv arbetar handgripligen i produktionen. Så vi får med hur arbetet med djuren går eller hur växtodlingen sköts: för att på så sätt kunna förmedla olika tankar och idéer hur en lantbruksverksamhet kan se ut och bedrivas. Men det kan finnas andra på en gård. T.ex. djurskötare.

Ofta har vi talat med lantbrukare hur viktigt det är med att hitta rätt när det gäller djurskötare, och hur fundamentala de är för en bra produktion på gården. Dock är det sällan djurskötarna får komma till tals i Tidningen. Det tänkte vi råda lite bot på nu.

Men det här är inte bara en artikel om djurskötare.

Det är en artikel om engagemang, om arbetsglädje och om att vilja sprida den glädjen, den erfarenheten och den kunskap som man får genom att arbeta med djur.

Det är nämligen också en konst. Att sprida vad man gör för att skapa något positivt.

Detta gör Instagramkontot Solmjölk med sin fina ton, milda humor, vackra och roliga bilder och stora engagemang.

De lyckas på ett avslappnat vis förmedla ett arbete som varje dag pågår runt om i landet på mjölkgårdar av det här slaget.

TIDNINGEN|04|2020

35

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

-Vi vill alltid lära oss mer om hur vi bäst får korna att må och producera bra, säger Ellinor. Snabbt fick vi kommentarer från andra hur de hade gjort i olika frågor. Det är väldigt inspirerande.

-Att kunna fråga varandra om olika sätt att möta problem eller svårigheter, är en viktig del av vår vardag, fortsätter Maja. Vi diskuterar hela tiden hur vi kan bli bättre på det vi gör. Då får vi ytterligare en input via vårt konto.

Bakom kontot Solmjölk ”döljer” sig alltså två djurskötare: Ellinor Johansson och Maja Ekströmer.

Gården hittar vi i Sörby på Öland och drivs och ägs av Andreas och Lovisa Folkesson. Tidningen har tidigare varit hemma hos Andreas och Lovisa och gjort reportage. Men från början visste vi inte att Solmjölk utgick från just denna gård. Det kom som en överraskning. Det är det här perspektivet som är unikt. Två djurskötare som väljer att visa det arbete som görs på gården, hur man arbetar med ständiga förbättringar, hur man tar sitt arbete med djuren på ett stort allvar – och framförallt hur mycket man tycker om att arbeta med djuren.

INSTAGRAMKONTO FÖR KORNA Men Ellinor och Maja, alltså. Det var i slutet av januari i år som de fattade beslut om att starta kontot, då man firade att man mjölkat över 12 ton i tre månader i sträck.

-Det var Maja som kom med förslaget om vi inte skulle starta ett instagramkonto för korna, när det gått så bra, berättar Ellinor som arbetat på gården sedan 2006. Det var mest på skoj i början. Men det utvecklade sig snabbt när vi märkte att det fanns ett stort intresse för de vi berättade om.

-Målet är idag framförallt att visa på ett enkelt och naturligt sätt hur arbetet här på gården går till, säger Maja som började arbeta på gården i Sörby sommaren 2018. Allt som är bra, men också sånt som inte är lika bra!

UTBYTE AV IDÉER Från början hade de inte tänkt på vad ett konto kunde innebära, men snart fick de kommentarer och andra lantbrukare berättade hur de gör.

36

TIDNINGEN|04|2020

Solmjölk handlar om att sprida positivitet. Glädje och lust – och inte minst: humor.

-Det går ju i perioder det där, hur media bevakar den svenska produktionen, säger Maja. Vi upplevde att det var så mycket negativt i våras, så vi ville försöka förmedla att det finns mycket att glädjas åt, mycket att göra i en mjölkproduktion och att det inte är hårt och kallt och industri. Att få umgås med de här underbara djuren är en lyx.

INGEN EMIL I LÖNNEBERGA-IDYLL Ellinor nickar och menar att det är viktigt att inte göra allt romantiskt och spä på bilden av Emil i Lönneberga-idyll, som hon säger. Utan istället kunna visa att bara för att det inte är som förr i världen med två kor och självförsörjning, så betyder inte det att man inte tar hand om djuren, att man inte har en väldigt nära relation och att den är oerhört viktig för att även kunna visa resultat.

-Allt det här hör ihop, fortsätter hon. Vi är oerhört måna om att korna mår bra, att de har det trivsamt, för vi vet att det kommer att avspegla sig på produktionen. Och vi har koll på varje djur. Vi vet när någon mår dåligt, och agerar direkt.

Vi sitter lunchrummet/kontoret och dricker kaffe, och med oss sitter en tredje person – minst lika viktig, som Maja och Ellinor konstaterar. Det är Robert Fijolek. Robert kom till gården för två år sedan då de letade efter en gårdskarl, som de säger.

Robert har lång erfarenhet av mjölkkor, 24 år.

Robert har hand om utfodringen, lastar foder och täcker av silo.

-Jag trivs väldigt bra på gården och vi har ett riktigt bra samarbete, säger Robert.

-Robert är stark, och han har ett otroligt djuröga, och han direkt ser om någon är sjuk, berättar Maja.

Han är också duktig på seminera vilket har gjort att vår redan fina reproduktion har blivit än bättre, med hjälp av Roberts arbete.

FOKUS PÅ NÖTPRODUKTION

-Han har dock överlåtit på oss att ta hand om Instagramkontot, skrattar Ellinor. Men har är en precis lika viktig del i hur det går på gården, som oss andra.

ARBETSMILJÖN VIKTIG Att arbetsmiljön måste vara bra för att man ska orka arbeta med ett så tungt och slitigt arbete som djurskötare, det tror jag alla förstår. Då måste man kunna blanda både allvar och kul. För att stärka stämningen i gruppen försöker de pigga upp vardagen med att gå ut och äta ihop ibland.

-Vi har väldigt roligt tillsammans, och gillar verkligen varandra, säger Maja.

Och det som för oss samman på riktigt är arbetet med djuren. Vi har roligt på jobbet, för vi har en viktig uppgift.

UPPMUNTRAR EGNA INITIATIV OCH DELAKTIGHET Andreas och Lovisa Folkesson som driver gården i Sörby har hela tiden haft siktet på att utveckla verksamheten, steg för steg. Och då behöver man ha med sig medarbetare som vill något.

-De är framåtsiktande och har gått från 56 uppbundna kor 2010 till en lösdrift med tre robotar och 150 mjölkande, berättar Ellinor. De har investerat i solceller för att kunna vara helt självförsörjande på el. De brukar 150 hektar åker och har 60 hektar naturbeten.

-Men de är också öppna med hur företaget går, fortsätter hon. De öppnar upp verksamheten för oss som är anställda, de uppmuntrar oss att ta egna initiativ – eftersom de gärna vill att vi gör det där lilla extra. Om vi ser en lösning på ett problem, uppmuntrar de oss att testa det.

Det kan låta som en självklarhet. Men det handlar också om att öppna upp för sina medarbetare.

Att låta dem förstå när det går bra, och när det går mindre bra.

-Vi diskuterar öppet vad som behövs göras, vilket gör att vi känner oss delaktiga och engagerade i driften, säger Maja. Redan från början känner man att man får ett ansvar och får växa med det. Vi känner oss viktiga, och då tror jag man gör det där lilla extra, som ger resultaten.

DET FINNS ALLTID NÅGOT ATT FÖRBÄTTRA Rutiner är viktiga på en sådana här gård. Man måste veta vad man gjort och ändrar man något, måste man följa upp hur detta har påverkat produktionen.

Men bara för att det finns rutiner, innebär det inte att den ena dagen är den andra lik. Det märks när Tidningen talar med Ellinor och Maja och Robert att de är helt inställda på att alltid förbättra saker, som de ser kan förbättras.

-Det händer alltid saker på en gård som innebär att man måste tänka om, göra annorlunda, skrattar Ellinor. Men vi är noga med att ändå hinna med de rutiner som vi sagt vi ska göra. Det är tvunget, om våra planer ska ge resultat.

Kalvhälsa, juverhälsa och klövhälsa är något de har arbetat noggrant med. Klövhälsan tar både Maja och Ellinor upp att man haft problem med.

-Den har vi verkligen fokus på idag, och vi klövbadar idag noggrant. Det är ett rätt slitigt jobb, och tar mycket tid – inte ens julveckan hoppade vi över.

Men det har också gett resultat. Sista verkningen hamnade vi på 91% friska djur, vilket vi är riktigt nöjda med.

ALLT HÄNGER IHOP -Men allt hänger ihop, klövhälsan, juverhälsan, kalvarna som måste må bra för att växa bra, så att de växer fort upp och kan bli dräktiga och kan leverera bra med mjölk.

Och det verkar fungera. När Tidningen besöker gården har de ökat produktionen från 12 000 kg ECM i januari månad – då man firade med tårta (går att se som ett första inlägg på deras konto).

Till att de nu är uppe på 13088 kg ECM, för att vara exakt. Det måste ses som ett kvitto på hur viktigt det är med en engagerad personal – ja, också förstås en drift där ägaren vågar se potentialen i sina medarbetare.

Fakta @Solmjölk Ett instagramkonto som följer arbetet i en mjölkproduktion utifrån djurskötarnas perspektiv.

Kontot sköts av Maja och Ellinor som beskriver sitt arbete i såväl korta som längre inlägg och beskriver deras vardag på ett roligt och inspirerande sätt.

Mjölkkorna på gården utfodras med vall och majsensilage och det fetthöjande kraftfodret Rosa smör. Kalvarna får Primo Müsli och kalvnäringen Beredd, som de har upplevt som mycket positivt för kalvhälsan.

Antal kor: 150 mjölkande Mjölkproduktion: 13 088 kg ECM Fetthalt: 4,2 % Proteinhalt: 3,6 %

TIDNINGEN|04|2020

37

FOKUS PÃ&#x2026; GRISPRODUKTION

38

TIDNINGEN|04|2020

FOKUS PÅ GRISPRODUKTION

Upptäck vårt nya fodersortiment för slaktgrisar!

Vår erfarenhet av den moderna slaktgrisen är att det är en fodereffektiv gris med en fantastisk tillväxtförmåga. För att nyttja den genetiskapotentialen på bästa sätt är ett bra foder avgörande. En lönsam slaktgris är en gris som växer bra, har en god foderomvandlingsförmåga och är frisk. I utvecklingen av det nya slaktgrissortimentet så har huvudfokuset legat på att bidra till ökad lönsamhet på din gård. Därför är det viktigt att ha ett flexibelt sortiment som passar olika uppfödningsformer och förutsättningar på gård. Detta har resulterat i tre konkurrenskraftigt sammansatta foder anpassat till den moderna slaktgrisen.

NYHET

Opti Go är ett startfasfoder med en hög aminosyranivå och vitaminisering för att kunna utnyttja tillväxtkapaciteten redan från insättning. Detta foder är optimalt för dig som har kort omgångsintervall och behöver ha effektiv tillväxt redan från insättning. Det är även ett intressant alternativ för tillväxtgrisar över 20 kg.

NYHET

Opti Max är ett foder för

dig som vill ha en högintensiv enhetsutfodring eller ett mittfasfoder för dig som har flera utfodringsfaser.

NYHET

Opti Finish

är ett foder ör dig som har en lågintensiv utfodringsstrategi och ett långt omgångsintervall eller ett slutfasfoder för dig som har flera utfodringsfaser.

I samtliga nya slakgrisfoder är det en ökad nivå av selen och vitaminer som bidrar till en friskare och därmed en mer lönsam gris. Vi har valt att tillsätta organiskt selen då det kan ha en positiv inverkan på grisens immunförsvar. Höjda nivåer av A- och D-vitamin bidrar till bättre muskelkoordinering och benhälsa.

Allt för att åstadkomma bästa möjliga resultat på gårdsnivå - det är vårt övergripande mål!

TIDNINGEN|04|2020

39

HÄST

Malin Baryard utfodrar sina hästar med Hippo Top Müsli, Low Carb Release Energy, HippoSelection Yea-sacc och Success.

2020 ett utmanande år för en tävlingsmänska Malin Baryards Johnsson professionella liv har precis som alla andras sett väldigt annorlunda ut.

Ja, ni har hört det förut – det handlar om allas vårt Coronavirus. Men annorlunda behöver inte vara dåligt, och man utgår alltid utifrån sina förutsättningar för att ändå kunna skapa något bra.

Vi fick en liten pratstund med Malin.

Fotograf: Daniel Ström

40

TIDNINGEN|04|2020

HÄST

P

recis som för alla av oss har Malin Baryard Johnsson fått anpassa sin verksamhet efter de restriktioner som kom i våras på grund av Covid-19. Strax efter Gothenburg Horse Show i februari fick vi alla se tävling efter tävling ställas in. Och inte minst årets händelse OS i Tokyo. Denna tävling är nu framflyttad till 2021.

-Det har varit ett väldigt konstigt år, säger Malin. Inte minst tråkigt för en tävlingsmänska att inte få utmanas i de riktigt stora evenemangen.

Det har känts riktigt bra med H&M Indiana och därför kändes det så tråkigt att det här året aldrig riktigt blev av. OS-år är alltid viktiga, och det kändes väldigt bra att få komma igång.

-Det har ju trots allt varit lite tävlingar nu i höst här hemma, som SM – det var tacksamt att det inte ställdes in, fortsätter Malin. Jag känner att vi måste verkligen få tävla här under höst och vinter för att kunna möta nästa år på bästa sätt.

Det är såklart OS som hägrar.

Häst och ryttare måste få tävlingsrutinen, att känna att man lyfter sig ett ytterligare snäpp. Men det betyder inte att det har varit bara dåligt med tävlingsuppehållet.

-Vi har av förklarliga skäl rest mycket mindre, och då har vi fått mer tid åt att fokusera på andra saker hos hästarna som vi annars inte hinner med på samma sätt. Det har varit bra för utvecklingen av våra hästar, och även bra för oss som Team. Men det är klart att jag har saknat tävlandet.

Det finns också annat att glädja sig åt. Malin blir ny ryttare för det elvaåriga stoet Chacco Dia, som tidigare varit hos Grevlunda-teamet och Peder Fredricsson. Peder har haft henne i ett år, men ville istället fokusera på andra hästarna i stallet och då fick Chacco komma till Norrköping. Hur fungerar deras samarbete?

-Det känns spännande, men det är för tidigt att säga något om det, eftersom hon är så ny här, säger Malin. Nu ska vi lära känna varandra och börja jobba tillsammans och så småningom tävla. Det ser jag mycket fram emot, hon är otroligt fin.

En annan sak som har hänt under året är att Malin har gått och blivit vice VD och delägare för Brunmåla Smådjursklinik. Det var när Brunmåla Hästklinik ta sitt koncept vidare och även skapa en smådjursklinik som Malin fick frågan av VD:n för Brunmåla Caroline Brunstedt. Brunmåla Hästklinik slog upp portarna 2005 i Täby som idag är en fullskalig hästklinik med operationsavdelning för dagkirurgi.

Men tanken på att även omfatta smådjuren fanns. Den 3 november slog portarna upp för Smådjurskliniken.

-Vi är goda vänner sedan många år, och när jag fick frågan om att gå in som delägare och bli vice VD för smådjurskliniken, så fanns det ingen tvekan, berättar Malin. Nu får jag möjlighet att vara i en verksamhet som faktiskt ligger nära min pappas stora dröm – att jag skulle bli veterinär. Det blev ju inte riktigt så, men med Brunamåla Smådjursklinik får jag möjlighet att bygga upp något nytt från grunden.

Det är otroligt spännande och inspirerande.

Utfodringen av hästarna ser inte jätteannorlunda ut för Malins stall även om det varit mindre tävlingar.

-Jag vill att de ska ha en så jämn foderstat som möjligt, ett riktigt bra grovfoder och kraftfoder som gör att de håller i det långa loppet.

Hästarna kan gå ner i hull en del när man reser, så det måste man hålla koll på. Men nu har vi ju inte rest så mycket som vi brukar.

Malin använder HippoTop Slobber Mash som hon tycker är ett utmärkt havrefritt mashfoder.

-Vi använder det olika mycket till olika hästar, men är jättebra som ett återhämtningsfoder efter att hästarna presterat. Även när man reser med hästarna, underlättas återställningen av vätskebalans och andra behov som man förlorar vid höga prestationer – som salt och magnesium.

-Hästarna får dessutom inte nog av det, de tycker det är jättegott och det är ju väldigt positivt, avslutar Malin.

HippoTop Slobber Mash

Havrefritt mashfoder för återhämtning efter prestation • Sammansättning som främjar vätskebalansen • Ökar hästens vattenintag • Stabiliserar hästens vätske- balans • Havrefri • Ångkokt spannmål • Låg stärkelse • Innehåller rödbeta för bättre ämnes-omsättning • Hög proteinkvalitet • Extra salt och magnesium • Linfrökaka och levande jäst för god mag- och tarmhälsa • Organiskt selen och naturligt E-vitamin • GMO-fria råvaror • Återvinningsbar papperssäck • Müsli

TIDNINGEN|04|2020

41

KORSORDET

VINTERKRYSS

Konstruktör: Emma Pålsson

Prospect maltkorn

Vi lottar ut 3 presentkort från Djur&Natur Butik värda 500 kr, 300 kr och 200 kr.

Skicka ditt svar senast den 31 januari -21 till: Svenska Foder, Box 673, 531 16 Lidköping eller maila orden i de färgade rutorna till marketing@svenskafoder.se. Märk kuvertet eller mailet med ”Vinterkrysset".

Namn:..................................................................................................................................................................

Adress:.................................................................................................................................................................

42

TIDNINGEN|04|2020

GOTT & BLANDAT

Kundtjänst 020-83 00 00

Planera din bulkleverans redan idag! .

Nu närmar vi oss snabbt jul och nyår. Därför vill vi i god tid påminna dig om att tänka igenom foderbehovet under slutet av december. Jul- och nyårshelgen medför att det försvinner många produktions och leveransdagar. Självfallet ställer vi alltid upp och ordnar så att du får din foderleverans men en bra planering av vad som skall levereras underlättar för både dig och oss.

Tänk även på att ha någon dags extra buffert hemma, ibland kan det bli förseningar på grund av vädret. När helgerna kommer önskar vi dig en riktigt God jul och ett riktigt bra jordbruksår 2021!

v. 51

Måndag

Tisdag

Onsdag

14 dec

15 dec

16 dec

Leverans EKO

Underlätta för våra chufförer För att i möjligaste mån underlätta för våra chaufförer vid leveranser vädjar vi till alla att hjälpa till med att göra framkomligheten så bra som möjligt. Få undan snö och lera. Grusa när så behövs.

Ring till kundservice 020-83 00 00 eller er återförsäljare!

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

17 dec

18 dec

19 dec

20 dec

Helg

Helg

Beställning före kl 11.00 för lev. innan jul. Även EKO foder.

Leverans EKO

Leverans EKO

Leveransdag

Leverans EKO

v. 52

21 dec

22 dec

Leverans EKO

Beställning före kl 11.00 för lev. innan nyår. Även EKO foder.

23 dec

24 dec

25 dec

26 dec

Julafton

Juldagen

Annandagen

27 dec Helg Leveransdag

Leverans EKO

v. 53

28 dec

29 dec

Leverans EKO

Beställning före kl 11.00 för lev. innan 6 januari. Även EKO foder.

30 dec

31 dec

1 jan

2 jan

3 jan

Nyårsafton

Nyårsdagen

Helg

Helg Leveransdag

Leverans EKO

v. 1

4 jan Leverans EKO

5 jan Leverans EKO

6 jan Helg Alternativ leveransdag

7 jan Leverans EKO

8 jan Leverans EKO

9 jan

10 jan

Helg

Helg

Alternativ leveransdag

Hitta din närmaste säljare!

TIDNINGEN|04|2020

43

POSTTIDNING B-PRIORITAIRE SKÖRD 2020 RETURADRESS: SVENSKA FODER AB BOX 673, 531 16 LIDKÖPING

M

L TIL

BUTIKEN OC

H

På grund av rådande situation får endast ett fåtal personer vistas i butiken samtidigt. Vi ber dig visa hänsyn genom att hålla avstånd och sprita dina händer under ditt besök.

F

IR

A!

KO

Adresskälla: Svenska Foders adressregister

DJURAFTON X3

21-23/12

BUTIKERNA ÄR FULLSPÄCKADE MED KLAPPAR!

Här hittar du din närmaste butik!

Alingsås, Jordnära AB • Brösarp, Lokalföreningen Brösarp • Charlottenberg, Charlottenberg Pet Product AB Ed, Autodelar i Ed • Eksjö, Eksjö Lantbruksservice AB • Eslöv, Trollenäs Lantmannaaffär AB • Falköping, Djur&Natur • Floda, Djurnära • Göteborg, Naturnära Foder i Tuve AB • Kil, Wermlands Skogsförråd AB • Kisa, Kinda Foder & Maskindelar AB • Laholm, Gårdsservice Mjölkman AB • Lidköping, Djur&Natur • Ljungby, Kastebergs Gård i Össlöv AB • Mariestad, Skaraborgs Skog & Landskapsservice • Mellerud, Djur&Natur • Mjölby, StallMagasinet AB • Munkedal, Munkedals Kvarn • Nossebro, Djur&Natur • Partille, Hästson AB • Skara, Djur&Natur • Skurup, Landäng AB • Skövde, Djur&Natur • Staffanstorp, Djur&Natur • Sundsvall, Djur&Natur • Svenljunga, Axving AB • Sölvesborg, Stallbyggen AB • Tomelilla, Djur&Natur • Tommarp, Järrestads Härads Lantmannaförening • Tranås, RC-Maskiner AB • Vallåkra, Vallåkra Lantmannaaffär • Vankiva, Bröderna Lantz • Vara, Slättens Foder & Trädgård • Vimmerby, Vimmerby Foder AB • Vårgårda, Djur&Natur • Älmhult, Carl Nilsson Maskin AB • Örkelljunga, Örkelljunga Lantmannaaffär • Östersund, Djur&Natur

Följ oss!

44

TIDNINGEN|03|2020