Fodra för full genetisk potential

2021 kom den nya utgåvan av National Research Council’s (NRC) Nutrient Requirements of Dairy Cattle som anses vara den ”gyllene standarden” världen över där rekommendationer för utfodring av mjölkkor sammanställs utifrån ett stort faktagranskat forskningsmaterial.

Den återspeglar kort och gott det nuvarande kunskapsläget för tillämpad utfodring av mjölkkor. Boken utkom första gången 1944 och har sedan dess reviderats 7 gånger vartefter forskningen gått framåt och vi lär oss nya saker om hur våra produktionsdjur fungerar. Det är inte enbart forskningen och kunskapen som går framåt utan även djuren och det genetiska materialet förbättras, vilket i sin tur leder till behov av ny forskning för att se vad dessa djur behöver.

Mjölkproduktionen i Sverige har ökat med nästan 50 % per ko från 1982 till 2022. Det innebär att behoven för en ko på 80-talet skiljer sig markant jämfört med en ko född under 2020-talet.

Nyheterna i senaste NRC

Exempel på uppdateringar i senaste NRC är bl.a. en ny modell för intagskapacitet. Ts-intaget är en av grundstenarna för att beräkna näringsrekommendationer och därför läggs stor kraft på att hitta modeller som kan förutse just hur mycket kon orkar äta. Rekommendationerna för energibehov har höjts. Precisionen för proteinutfodring har utvecklats betydligt och rekommenderade nivåer av vissa mineraler, spårämnen och vitaminer har ökat.

Gammal tumregel fortfarande aktuell

Det finns en gammal tumregel som säger att avkastningen hos en mjölkko beror till 1/3 av foder, 1/3 av management och 1/3 av genetik. Den tumregeln stämmer fortfarande relativt bra. Men ju högre genetisk kapacitet vi får hos våra kor desto högre krav ställs på ett gott management och en väl anpassad foderstat. Det är idag sällan genetiken som är flaskhalsen utan oftast något av de andra två.

För att utnyttja det fina avelsmaterial som finns idag vill vi därför belysa 3 fokusområden: Kalven, Sintiden och Nykalvade

Kalven

Forskning har visat att kvigkalvens tillväxttakt och nivån på dess efterföljande mjölkproduktion är sammankopplade.

Detta kan förklaras genom epigenetik - hur beteende och miljö påverkar det genetiska uttrycket. Det som händer är att gener slås ”på” eller "av", utan att förändra kalvens DNA.

Faktorer som påverkar vilka gener som är aktiva inkluderar näringstillförsel medan kalven ligger i livmodern, råmjölksintag och näringsförsörjning tidigt i livet.

Dessa faktorer påverkar utvecklingen av vävnader, inklusive juvervävnader, som spelar en viktig roll senare i livet. Det är därför oerhört viktigt att fokusera på en god tillväxt redan tidigt i kalvens liv för att möjliggöra fullt utnyttjande av den genetiska potentialen senare i livet hos djuret.

Sintiden

Ju högre avkastningspotential kon har desto viktigare, men också svårare, blir det att förbereda den inför laktationen.

Forskning från länder med stor mjölkproduktion världen över visar att cirka 50 % av 2:kalvare och äldre kor lider av subklinisk kalciumbrist. Ett tillstånd som i sin tur har visat sig vara starkt kopplat till de flesta produktionsstörningar vi ser hos nykalvade kor idag så som ketos, kvarbliven efterbörd och mastit.

Genom att gruppera sina sinkor för att kunna erbjuda en foderstat väl anpassat för de nysinta och sedan justera den med avseende på energi, protein och fibernivå när de närmar sig kalvning, förbereds korna på bästa sätt - vilket kommer att löna sig i längden. En bra sintidsmineral och X-Zelit ger också bästa möjliga förutsättningar för en problemfri start på laktationen.

Nykalvade

Fokus för full potential

En stor utmaning är att näringsförsörja den nykalvade kon eftersom hon har en genetisk potential att mjölka mer än vad hon klarar av att konsumera.

Målet är att minimera energibristen så att kon behöver bryta ned så lite kroppsfett som möjligt för att kompensera för det lägre foderintaget i starten av laktationen. Det är därför oerhört viktigt att det foder hon erbjuds är välbalanserat och högkoncentrerat. Det vill säga, att varje tugga hon äter innehåller mycket näring.

Stötta med extra koncentrat t.ex. vår nyhet Topp Start eller Energi Topp och ett bra foderfett av rätt kvalitet. Tillgång till utrymme vid foderbordet, grovfoderkvalitet, ättider m.m. spelar även stor roll. På grund av det låga foderintaget hamnar korna lätt i en negativ energibalans efter kalvning och många kor löper stor risk för att drabbas av ketos. Här behöver man fodra både förebyggande men ofta även stötta ”akut” under denna period t.ex. med ett flytande energitillskott.

Läs mer på sid 51.