5 minute read
Skördar vass för att bekämpa foderbrist och övergödning
Vassen skördas med hydrokopter, en farkost som fungerar bra i grunda vatten och inte grumlar upp sediment eller förstör bottnar.
Foderbrist och övergödda vattendrag har blivit allt mer brännande problem i Sverige och resten av världen. Nu undersöker Sveriges lantbruksuniversitet om en mycket vanlig vattenväxt kan vara en del av lösningen: vass.
Advertisement
TEXT: PONTUS LJUNGHILL FOTO: ÖRJAN ÖSTMAN
I sommar har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) låtit skörda mellan tre och fyra ton vass i Östhammarsfjärden i Uppland. Det gjordes av flera orsaker – en är att man vill undersöka hur bra vattenväxten fungerar som djurfoder. Foderbrist blir ett allt större problem. Hösten 2018 uppgav till exempel fyra av tio svenska bönder att de led stor brist på foder till sina djur efter den svåra torkan som varit under sommaren det året. Örjan Östman, universitetslektor i ekologi på SLU, leder forskningsprojektet ”Reed for feed”, där man bland annat undersöker om vass kan användas till djurfoder för hästar och kor. – Det finns ju behov av en stabil tillgång på djurfoder och vass är inte känsligt för vare sig torka eller översvämningar, säger han. – Det kan också finnas en hälsoaspekt på det här. En del grässorter är alldeles för energirika för lågproducerande djur. Kor som inte har så stort energibehov och hästar som inte rids särskilt ofta men ändå får gräsfoder kan drabbas av till exempel fetma och dåliga blodvärden. Den ”magrare” vassen skulle kunna vara nyttig för sådana djur, men för att verkligen veta hur det ligger till behöver vi göra mer systematiska tester.
VASSEN BREDER UT SIG ALLT MER
Det finns väldigt mycket vass i Sverige. Bara runt våra kuster växer över 200 000 hektar – i den siffran ingår inte den vass som finns i landets cirka 100 000 insjöar. I ett historiskt perspektiv har vass blivit mycket vanligare. Det beror till stor del på att övergödningen har ökat när fosfor och kväve från bland annat handelsgödselmedel och djurfoder i allt större mängder hamnat i våra vattendrag. Det leder i sin tur till mer vass och fler igenvuxna vikar, men också algblomning och döda bottnar. En annan möjlig delförklaring till den stora vassökningen kan vara att det förr i tiden inte var ovanligt att kor och hästar betade vass i strandkanten – det förekommer knappt idag.
TESTKOR FRÅN HARGS BRUK
I somras gav Örjan Östman och hans kollegor i projektet ”Reed for feed” ett entreprenadföretag i uppdrag att skörda vass i Östhammarsfjärden. Det arbetet är nu avslutat för i år, men nästa år fortsätter vasskördningen. – I år har vi samlat in vass från olika typer av platser och flera gånger om året för att avgöra var och när det är bäst att skörda den för att få så bra foder som möjligt (vassens näringsinnehåll varierar påtagligt beroende på årstid), säger Örjan Östman. Preliminära undersökningar av hur vass fungerar som foder rent näringsmässigt har redan gjorts tidigare. Örjan Östman säger att ”det ser ganska bra ut”. Frågan är vad djuren som ska äta den tycker.
SLU har låtit skörda mellan tre och fyra ton vass i Östhammarsfjärden i sommar. Örjan Östman är universitetslektor i ekologi.
– Vi har gjort några enstaka tester på hästar och kossor. Jag kan väl säga att det inte var en omedelbar succé, det är inte så att de kastar sig över det. Och det hade vi inte väntat oss heller, det här är ingenting de är vana att äta. Nästa år ska vi göra noggranna studier på hästar och kossor där vi också har kontrolldjur att jämföra med – då kan vi verkligen se hur de påverkas av vassen. Där spelar Hargs bruk i Uppland en viktig roll. I höst ska vass som skördats under sommaren och sedan ensilerats testas på en del av brukets omkring 540 kor. Ett problem med vass är att den, som det är nu, är svår att skörda på ett effektivt sätt. – Visar det sig att vasskördning har stora positiva effekter på vattenmiljön och att det fungerar utmärkt för husdjur att äta, behöver man satsa på att utveckla skördeteknik, logistik och distribution om det här ska bli stort på sikt och kostnaderna hållas på en rimlig nivå, säger Örjan Östman.
MOTVERKAR ÖVERGÖDNING
Effekter på vattenmiljön, ja. En annan viktig del i projektet ”Reed for feed” är just att förbättra denna och motverka övergödning. Att man valde Östhammarsfjärden för vasskördning är ingen slump. Det är en lång havsvik som är kraftigt övergödd, främst på grund av fosforläckage. Vattenkvalitén och den ekologiska statusen är dålig. Vass suger åt sig mycket fosfor och tar man bort en hektar vass försvinner ungefär 10 kilo fosfor från systemet som riskerar att komma ut i vattnet. – Skördar man stora mängder vass kan man faktiskt få bort en hel del fosfor. Jag tror inte att vassklippning är en ”silverbullet” som ska lösa alla problem, men jag tror absolut att det kan hjälpa till att minska övergödningsproblematiken på sikt. Tillsammans med andra åtgärder, som att få ner utsläpp från enskilda avlopp, industrier och dagvatten, säger Örjan Östman. – Minskas fosforhalterna så blir vattnet klarare, syrenivån ökar och algblomningen minskar. Men här pratar vi om något som kan ge resultat på lång sikt och där man behöver skörda vass regelbundet över tid.
VIKTIGT FÖR FISKAR OCH FÅGLAR
När man skördar vass är det viktigt att ha i bakhuvudet att det är en vattengröda som är betydelsefull för många fiskar och fåglar. – Vi har inga planer på att kalhugga vass på något sätt, för den har en viktig funktion i vikar. Vass binder näring och hindrar vågerosion på stränder. Det handlar om att ta bort de yttersta tio eller tjugo meterna av ett vassbälte, men att en vassbård lämnas kvar där fiskar kan leka, fiskyngel växa upp och där fåglar kan häcka, säger Örjan Östman. – Vi tror också på att göra vassen glesare – idag är vassmiljöerna väldigt homogena och svårgenomträngliga. Om vi öppnar upp dem kan vi göra så att fler undervattensarter kan leva där. Dessutom vill till exempel änder och doppingar ha lite öppnare så att de kan komma in i ett vassområde. Nu ska man i projektet titta på hur fågel och fisk påverkas i områdena där man skördat vass.
