Nytt & Blandat

Swedres-Swarm-rapporten handlar om antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning i Sverige. Foto: Anna Shvets /Pexels

Antibitotikaresistensläget fortsatt bra i Sverige

Faran med antibiotikaresistens hos både människor och djur har kallats en av världens ödesfrågor. I Sverige, som arbetat med problemet under lång tid, är läget dock fortsatt gott, visar en rapport från Folkhälsomyndigheten och SVA.

I slutet av juni gavs den senaste Swedres-Swarm-rapporten ut. Den är gjord i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och undersöker antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens i Sverige. Rapporten går igenom läget 2021. Tar man djursidan visar den på en fortsatt låg försäljning av antibiotika till djur och att antibiotikan i regel biter bra på de bakterier den ska bekämpa. 2021 såldes 9 129 kilo antibiotika för djur i Sverige. 2012 låg siffran på 11 385 kilo. Penicillin står för omkring 60 procent av försäljningen. – Generellt är de bakterier som orsakar sjukdom hos djur oftast känsliga för de antibiotika som vanligen används. Men vi får inte slappna av, för vissa bakterier hos vissa djur försämras läget gradvis och fortsatt arbete för god djurhälsa och mot antibiotikaresistens är därför viktigt. Dessutom har det under de senaste åren varit flera mindre utbrott av resistenta bakterier inom hästsjukvården i Sverige. Utbrotten är tydliga indikationer på behovet av att fortsätta arbetet med smittskydd, vårdhygien och friska djur, säger Oskar Nilsson, antibiotikaexpert på SVA, i ett pressmeddelande från samma myndighet.

POSITIV UTVECKLING

Sett på längre sikt har användandet av antibiotika minskat mycket kraftigt i Sverige. 1986 förbjöds användningen av antibiotika för djur i tillväxtbefrämjande syfte i Sverige, som första land i världen. Sedan dess har försäljningen av antibiotika för djur minskat med mer än två tredjedelar. Användandet av antibiotika på djur som är viktig för humansjukvården har också gått ner stort. I de flesta fall där antibiotika används behandlas enstaka djur, inte stora grupper av djur där bara några få är sjuka. – Allt detta är tecken på att när antibiotika används, väljs i stor utsträckning produkter med så liten påverkan på resistensläget som möjligt. Veterinärer och djurägare har tagit antibiotikaresistens på allvar och lagt grunden till det goda läget idag, säger Oskar Nilsson.

DÅ KAN DU REGISTRERA DIN KATT

Från och med årsskiftet träder en ny lag i kraft i Sverige som säger att katter måste id-märkas och registreras. Jordbruksverket har fått uppdraget att utveckla och förvalta ett nationellt kattregister. Myndigheten arbetar nu med en e-tjänst där ägare kan registrera sina katter – målet är att den ska vara i full funktion i mitten av januari 2023. – Vi får många frågor från kattägare som vill veta hur de ska göra. Det kommer alltså inte vara möjligt för dem att registrera sin katt hos Jordbruksverket innan mitten av januari 2023. Det alla kattägare däremot kan göra redan nu är att förbereda sig, genom att id-märka sina katter om de inte redan har gjort det, säger Anders Elfström, chef för Verksamhetsstödsavdelningen på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

CIRKA 100 000 HEMLÖSA KATTER I SVERIGE

Det har länge varit lag på att hundägare måste id-märka och registrera sina djur. I mars klubbade riksdagen igenom att samma sak ska gälla kattägare. Det finns uppskattningsvis 100 000 hemlösa katter i landet – en stor del av dem far mycket illa. Det kan vara katter som sprungit bort, fötts i det vilda eller dumpats när ägarna tröttnat på dem. Det finns sedan tidigare register där kattägare frivilligt kan registrera sina djur hos Sveriges Kattklubbars Riksförbund och Svenska Kennelklubben.

Foto: Manja Vitolic/Unsplash

SNART DAGS FÖR KRISBEREDSKAPSVECKAN

Nu är det inte många dagar kvar till premiären av Krisberedskapsveckan. Den håller på 26 september-2 oktober och årets tema är mat. Ett ämne som blivit högaktuellt efter Rysslands invasion av Ukraina, som gjort att det blivit uppenbart hur hårt ett krig kan slå mot världens livsmedelsförsörjning. – Vi hoppas och tror att temat mat kommer att inspirera många kommuner, länsstyrelser, civilsamhälle, branschorganisationer och näringsliv att delta i årets Krisberedskapsvecka så att vi blir många som samtidigt uppmärksammar vikten av att ha en god beredskap för bra och säker mat, säger Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), i ett pressmeddelande. På sin hemsida skriver MSB bland annat att ”inom temat kan vi kommunicera livsmedelsförsörjning, hoten mot den liksom möjligheterna att säkra den ur ett samhälls- och individperspektiv”. Den första Krisberedskapsveckan hölls 2017. Krisberedskapsveckan är en årlig kampanj som ska stärka människors motståndskraft inför kriser och ytterst krig. MSB har ett övergripande ansvar, men kommuner, länsstyrelser, branschorganisationer, frivilligorganisationer med flera deltar också.

ningar som också visat att det finns en majoritet som tycker att det är självklart med ett gemensamt ansvar för vår beredskap. Ju bättre förberedd befolkningen och samhället i övrigt är, desto bättre kommer vi att kunna hantera kriser och krig, säger Annika Elmgart, chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB, i ett pressmeddelande.

Svenskars försvarsvilja och beredskap kartläggs

De flesta svenskar vill vara en del av totalförsvaret.

I somras presenterades två undersökningar om svenskarnas försvarsvilja och beredskap, båda beställda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De visar bland annat att de flesta vill vara en del av totalförsvaret men att desto färre är villiga att strida med fara för livet.

Undersökningen ”Försvarsvilja och samhällets skyddsvärden” är gjord av Kantar Public på uppdrag av MSB. Den presenterades nu i somras och i den fick drygt 1 100 personer mellan 16 och 70 år svara på enkätfrågor om försvarsvilja och beredskap. 77 procent av de tillfrågade svarar att de vill delta i totalförsvaret. Däremot uppger bara 26 procent att de är ”mycket villiga” eller ”ganska villiga” att gå in i en stridande roll med fara för livet. Skillnaderna är stora mellan könen: siffran för män ligger på 43 procent, för kvinnor 9 procent. I gruppen män mellan 50 och 64 år svarade mer än hälften att de är villiga att strida med fara för livet.

SKRIVER UNDER HEMBEREDSKAPSMÅL

Undersökningen visar också att 86 procent av de tillfrågade är villiga att ta på sig en icke-stridande roll utan fara för livet (alltså en högre siffra än de som uppger sig vilja delta i totalförsvaret) – här finns ingen större skillnad mellan könen. Dessutom tycker 88 procent att de riktlinjer som finns och som säger att den som är vuxen och frisk ska kunna klara försörjningen av mat, vatten, värme och kommunikation i en vecka utan samhällets stöd, är rimliga. – Siffrorna bekräftar tidigare undersökFoto: MSB

UNGA MER STRIDSVILLIGA

MSB har också gett Ungdomsbarometern i uppdrag att undersöka synen på försvarsvilja och beredskap hos drygt 2 000 personer mellan 15 och 24 år. Undersökningen visar bland annat att 40 procent är villiga att gå in i en stridande roll med fara för liv och hälsa om Sverige blir anfallet. Samtidigt svarar nästan hälften av de unga som bor själva att de inte gjort något för att kunna hantera kriser och ytterst krig.