SID 23 (
NYHETER MED AVSÄNDARE
EN ERGI
TAR VI SN ABBT TILLVARA PÅ M EN OCH PRODUKTION STIDEN SN ABBAS TÅLET IN TE BEHÖVER LIGGA PÅ A LÄN GE stålindustrin. Enkelt uttryckt går tekniken ut på att det heta stålet förs in i en tunnel där det ur en mängd specialtillverkade dysor sprutar jetstrålar med kall luft eller ett annat medium för snabb nedkylning av ytan.
energisystem, tror att projektet kommer att ros i land. – Absolut, inte minst för att vi i projektet har tillgång till hela det industriella nätverket, säger han.
Produktionstiden snabbas upp – Med vår metod tar vi snabbt tillvara på överskottsvärmen och produktionstiden snabbas upp eftersom stålet inte behöver ligga på svalbäddar lika länge. Eftersom kylningen kan styras exakt så kan vi också påverka stålets egenskaper, konstaterar Bahram. Det kommer att byggas upp två prototypanläggningar, en hos Ovako i Hofors och en hos Höganäs, för att bevisa att tekniken fungerar även i industriell skala. Projektet ”Kylning av stål med Impigning Jet" är fyraårigt, har totalt en budget på 10 miljoner, och drivs via stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Bahram, som driver projektet tillsammans med en doktorand och några seniora forskare på avdelningen för
Medvind för vindkraften Avdelningen Energisystem arbetar med att analysera energisystem med målet att utforma hållbara energisystem. Forskningen bedrivs inom tre huvudinriktningar: Nationella, regionala och lokala energisystem, industriella energisystem samt byggnaden som energisystem.
Det blåser medvind för vindkraften! I år spås en tillväxt av vindkraftproducerad el i Sverige med hela 36%! Och de planerade vindkraftprojekt som till dags dato beviljats tillstånd har produktionskapacitet för 30 TWh el! PUBLICERAT
2014-02-10
- Det ger oss utmaningar för att bygga ett enhetligt och tillförlitligt elenergisystem där vindkraftens ökande betydelse kan integreras på bästa sätt, uppger Stefan Ivanell som leder KTH Wind Centre på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Centret har många internationella samarbetspartners, bl.a. Danmarks Tekniska Universitet. Det finns även ett nära samarbete med Högskolan Gotland och Uppsala Universitet.
Kunskapsöverföring till industrin
Snart ett minne blott?
- Vi lyfter kunskapsnivån genom att koppla ihop alla kompetenser vi har på KTH inom bl.a. strömningsmekanik, ljud och elbalans i näten till en gemensam resurs i KTH Wind Centre. Vi samlar
och integrerar de här områdena i forskningen för vindkraft. Många forskare samverkar och vi får ett kunskapsutbyte som ger oss en helhetsbild av hur olika faktorer påverkar vindkraften liksom balansen i kraftnäten. Vi höjer blicken, helt enkelt. Forskningen går ut på att planera för en stor vindkraftintegration i Sverige och få en grundläggande förståelse för vakstrukturer i vindparker, ljudalstring och integration i kraftnäten etc, för att kunna optimera effektuttag, livslängd och balansera variationer i elnäten. Den kunskapen förs över till industrin, så att rätt förutsättningar kan byggas in redan i projekteringsstadiet av en vindpark. Studierna görs i en kombination av grundläggande och tillämpade studier.