SOCIALT » ASSISTANSERSÄTTNING
”Ett brott mot FNs barnkonvention” Impuls nr 5/2017.
– Regering, försäkringskassan och kommuner bryter mot FNs barnkonvention när den tillämpar lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. Det säger Annika Åkerberg, människorättsjurist på Civil Rights Defenders efter Impuls uppmärksammade reportage om LSS i förra Impuls. TEXT MARIA ORTLER
R
eportaget i förra numret av Impuls (5/2017) om Mias kamp för sin dotter Selma har berört många. Nu visar det sig att allt fler barn med funktionsnedsättning blir av med sin personliga assistans. Annika Åkerberg, människorättsjurist på Civil Right Defenders, är tydlig på frågan om det bryter mot FNs barnkonvention: – Det finns flera bestämmelser i barnkonventionen som säger att barn med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att kunna delta i samhället.
w Om barnkonventionen blir lagstiftning i Sverige, tror du att det kommer gynna familjer med barn som har funktionsnedsättningar?
– Jag tror i första hand att det kan gynna barnen, eftersom barnets rätt att bli delaktig i beslutsfattande processer kommer stärkas i flera lagar. w På vilket sätt?
– Det beror på om de som använder lagen förstår att svenska lagar ska läsas i ljuset av de internationella lagar Sverige ratificerat, däribland FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Om lagtillämparen vet det kommer det nog att betyda mycket för barn med funktionsnedsättning. w Kan föräldrar till barn med funktionsnedsättning som förlorat sin personliga assistans överklaga till FNs övervakningskommitté?
– Till flera av de konventioner 32 IMPUL S NR 6 20 1 7
Sverige har ratificerat har regering en även accepterat tilläggsprotokoll som säger att man kan klaga till den övervakningskommitté som övervakar om länderna följer konventionen. Sverige har valt att inte ratificera tilläggsprotokollet till barnkonventionen, varför barn inte kan överklaga till FN enligt just barnkonventionen.
man dock ha klagat på alla sätt man kan i Sverige. w Finns det möjlighet att klaga hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter?
w Finns det andra möjligheter att över-
klaga?
– Sverige har ratificerat tilläggsprotokollet om individuell klagorätt till den övervakningskommitté (CRPD) som övervakar staternas efterlevnad av rättigheterna för personer med funktionshinder. För att någon ska kunna klaga dit måste
– Europadomstolen kan utdöma skadestånd om de anser att staten har kränkt Europakonventionen, säger människorättsjurist Annika Åkerberg.
– Samma sak gäller för klagomål till Europadomstolen. Då är det kränkningar av Europakonventionen man kan klaga på. Man måste alltså gå in i den konventionen och se om det man vill klaga på finns omnämnt i respektive konvention. w Vad kan hända om den som klagar får rätt i Europadomstolen?
– Europadomstolen kan utdöma skadestånd om de anser att staten har kränkt Europakonventionen. Europadomstolen kan dock inte ändra beslutet som sådant. CRPDkommittén kan endast ifrågasätta det som hänt och rikta kritik mot staten, men inte heller de kan ändra själva beslutet. w Är Europadomstolen ett starkare verktyg än FN?
– När Europadomstolen eller en FN-kommitté konstaterat att Sverige gjort fel måste man alltså ansöka på nytt. En dom eller uttalande från någon av dessa utomnationella instanser kan dock komma till nytta för den enskilde vid ett nytt beslut. w Kan fler än den som klagar ha nytta av ett uttalande från Europadomstolen eller FN?
– Ja, många andra familjer där någon av familjemedlemmarna har en funktionsnedsättning, kan ha det.«