Gränslös kunskap – Uppsala universitet

Gränslös

Gränslös Gränslös

GRÄNSLÖS

KUNSKAP UPPSALA UNIVERSITET

”Vid Uppsala universitet bedrivs excellent forskning och forskningsanknuten utbildning. Det är forskarna och lärarna som besitter kompetensen att formulera frågorna, vars svar kommer bidra till lösningar på de stora

samhällsutmaningarna världen står, och kommer att stå, inför. Universitetet har därför ett ansvar att med framsynthet bidra till kritiskt tänkande om den långsiktiga utvecklingen, vara aktiv i den demokratiska

samhällsdebatten och medverka till att faktabaserad kunskap stödjer politiska beslut. Universitetet inleder en långsiktig strategisk satsning på forskning som möter dagens utmaningar, men som också lägger

kunskapsgrunden för kommande, men idag okända, utmaningar. Satsningen omfattar tvär- och mångvetenskap, forskning om målkonflikter kopplat till hållbar utveckling samt AI och digitalisering. Vidare omfattar satsningen en breddad ansats på forskning inom områdena migration, grön energiomställning och precisionshälsa.

Målsättningen med satsningen är att utveckla världsledande forskningsmiljöer som leder till internationell påverkan för en hållbar framtid.”

Uppsala universitets yttersta mål är att vår forskning och utbildning långsiktigt ska göra skillnad i samhället. Under mer än ett halvt årtusende har vårt nyfikenhetsdrivna kunskapssökande skapat lösningar på samhällets utmaningar. Idag är vi fast beslutna att med oförminskad kraft fortsätta i samma anda in i framtiden och ytterligare stärka vår framträdande position.

Bredden inom vår forskning och utbildning ger styrka och möjligheter. Här pågår forskning som hjälper oss att förstå vårt samhälle, som gör världen bättre och livet enklare för många människor – forskning som ger nya perspektiv på vetenskapens grundfrågor och samtidigt kunskap som bidrar till miljöns hållbarhet, människans hälsa och samhällets utveckling.

Genom gränsöverskridande samarbeten mellan olika vetenskapsområden och med aktörer i vår omvärld, nationellt och internationellt, kan vi gemensamt bygga en bättre framtid. Den akademiska forskningen är en motor för innovation och nyttiggörande. Kreativitet och innovation uppstår i mötet mellan individer och i skärningspunkten mellan vetenskapliga fält. De komplexa nätverk som idag lägger grunden för samarbeten – mellan forskningsdiscipliner, mellan näringsliv och akademi, mellan företag och mellan individer – ställer helt nya krav på miljöer där forskning och företagande kan mötas. Ur den vetenskapliga forskningen växer nya tvärdisciplinära teknologier fram, långt mer komplexa än enskilda forskargrupper kan hantera.

Dagens framgångar bygger på kunskapstraditioner med djupa historiska rötter.

Carl von Linné, Anders Celsius, Olof Rudbeck och Dag Hammarskjöld är bara några exempel på kända Uppsalaprofiler. Men många fler av våra forskare har genom århundradena medverkat till avgörande genombrott som vi idag tar för givna.

År 2027 fyller Uppsala universitet 550 år. Detta i en tid då de globala utmaningarna är många och komplexa. Med stark grundforskning, gränslös tvärvetenskaplig utmaningsdriven forskning och globalt omvärldsperspektiv står vi väl rustade att bidra till en lösning. Det finns många möjligheter för dig som vill stödja Uppsala universitet. Var med och hjälp oss att göra skillnad!

ANDERS HAGFELDT REKTOR, UPPSALA UNIVERSITET

Innehåll

GRÄNSLÖS HÅLLBARHET

Den globala överlevnaden, biologisk mångfald, hållbar miljö och energiomställning är några av våra gemensamma stora utmaningar. Klimatförändringarna präglar redan människors vardag med minskad tillgång till rent dricksvatten och globalt ändrade förutsättningar för livsmedelsproduktion. Minskad biologisk mångfald kan ha avgörande inverkan på miljöförändringar inklusive klimatförändringar.

Men hur ska vi möta klimatkrisen? Och hur får vi en mer rättvis fördelning av jordens resurser? Jorden och livets utveckling, natur- och energiresurser, miljö- och klimatfrågor, naturkatastrofer och hållbar utveckling. Allt hänger ihop.

För att forma ett framtida hållbart samhälle som förenar naturresurser, ekonomisk utveckling, social välfärd, demokrati, rättvisa och sammanhållning med en hållbar miljö krävs också forskning inom ekonomiska, politiska, rättsliga, sociala, historiska, rumsliga och kulturella frågor. Det hållbara samhället är en komplex utmaning som kräver tvärgående kunskap mellan olika forskningsområden.

I fokus står förnybar energi, hållbart nyttjande av naturresurser, forskning om klimatförändringarnas biologiska effekter, hållbar samhällsutveckling och innovationer. Vid Uppsala universitet finns forskning inom alla dessa områden – i samarbete mellan olika forskningsfält.

Omställning till ett fossilfritt samhälle

En av de mest brännande utmaningarna för att lösa klimatfrågan är omställningen till ett fossilfritt energisystem, i Sverige och globalt. För att klara detta krävs ett teknikskifte. Men omställningen innebär också en stor samhällsförändring med omfattande påverkan på människors vardag.

Vid Uppsala universitet har energiforskning länge varit ett prioriterat område. Här finns starka miljöer inom allt från tekniker för energiomvandling, lagring, bränslen, och energiöverföring och energieffektivisering, till forskning om samhällets omställning och klimatledarskap. Flera av satsningarna görs i samarbete med näringslivet vilket underlättar för forskningsgenombrott att snabbare omsättas i ny, miljövänligare teknik.

– Ska man komma vidare i verkningsgrad måste man byta koncept. Genom att kombinera två solceller blir den teoretiska verkningsgraden mycket högre, säger Marika Edoff, professor i elektronik.

Den nya generationens solceller

Användningen av solceller ökar och solenergi kan snart gå om kärnkraft på global nivå. Forskare världen över arbetar med att förbättra solcellernas verkningsgrad, bland annat genom att kombinera olika tekniker i så kallade tandemsolceller.

– Om vi vill ha ännu billigare solenergi i framtiden behöver vi ta ett tekniksprång, säger Marika Edoff, professor i elektronik.

SOLENERGI SES SOM en av lösningarna för en hållbar energiframtid men vägen dit kräver samarbete. Marika Edoff är föreståndare för avdelningen för solcellsteknik vid Uppsala universitet. Därifrån leder hon två stora samarbetsprojekt mellan akademi och industri: Det nationella kompetenscentret SOLVE som fokuserar på solcellsutbyggnaden i Sverige, och EU-projektet SITA, som utvecklar nästa generations solceller med tandemteknik. Tandemsolceller är hett inom forskningen idag och är en vidareutveckling av de kiselsolceller som nu är vanligast på marknaden. Dagens teknik går inte att utveckla så mycket längre. Däremot kan effektiviteten öka om man lägger till ett lager av ett annat material, som tar hand om en del av solstrålarna och omvandlar dem till energi.

– Genom att kombinera två solceller blir den teoretiska verkningsgraden mycket högre. Istället för att försöka komma upp i 30 procents verkningsgrad så börjar vi komma upp i 40 procent som teoretiskt maximum och då har vi ett större utrymme att göra förbättringar, berättar Marika Edoff.

Storskalig utveckling av solceller är explosionsartad i hela världen. Att intresset för solceller ökar tror 19

hon beror på de ökade elpriserna och möjligheten att tjäna pengar genom att producera egen el. Solceller har blivit så billiga att de är ett alternativ för att sänka sina elkostnader.

– En stor fördel idag är att det går väldigt fort att installera solcellsanläggningar. Vi behöver ju göra någonting åt klimatet nu och även vår energiproduktion. En annan fördel är att vi får gratis bränsle från solen varje dag. En tredje är att solceller under sin användning är helt miljövänliga, tysta och inte släpper ut några avgaser, säger Marika Edoff. Nackdelarna är att när det är molnigt ger solcellerna mindre energi, så det är en mindre styrbar elkälla. Därför måste den kompletteras med andra elkällor, till exempel vattenkraft som vi har mycket av i Sverige.

Mycket av dagens solcellsforskning går ut på att ytterligare öka effektiviteten.

– Inom EU-projektet arbetar vi med att kombinera kiselsolceller med tunnfilmssolceller, så kallade CIGS-solceller. Projektet ska resultera i en prototyp som ska testas under verkliga förhållanden. Vi hoppas att det blir nästa tekniksprång.

– Batterier har en avgörande roll när vi ska ställa om till ett hållbart samhälle. Vår roll är att skapa ny kunskap och driva utvecklingen.

Vi ska vara relevanta i dag men ha siktet inställt på morgondagens lösningar, säger Kristina Edström, professor i oorganisk kemi.

Klimatsmarta batterier

För att klara framtidens energibehov måste mindre, billigare, återvinningsbara och miljövänligare batterier med större lagringsutrymme och prestanda utvecklas. Men för att Uppsala universitets världsledande forskare ska kunna ta nästa avgörande steg i utvecklingen av mer effektiva batterier krävs nya analysinstrument.

DE SENASTE DECENNIERNA har förhoppningarna kring framtidens energisystem i hög grad knutits till utveckling av smartare, effektivare och mer miljövänliga batterier. Batteriforskning har stor relevans för ett mer hållbart samhälle, eftersom energilagring krävs för fortsatt elektrifiering och implementering av förnybara energikällor.

Så kallade litiumjonbatterier är mycket lovande för framtidens olika energiprodukter, inte minst för elektriska fordon eller storskalig energilagring i elnätet. Men dagens litiumbatterier har resurs- och miljömässiga problem. Litiumresurserna i världen är begränsade och ämnet är svårt att återvinna på ett effektivt sätt. Mindre, billigare och återvinningsbara batterier med större lagringskapacitet och prestanda behöver utvecklas.

För att ta fram nya batterimaterial krävs forskning. Här kan Uppsala universitet bidra med avgörande kunnande. En av universitetets internationellt uppmärksammade forskargrupper studerar ytskikt och nya typer av batterier som skräddarsys för att kontrollera prestanda av materialen i batterierna.

Batteriforskning bygger på förståelse av många komplexa reaktioner. För att lyckas fasa ut farliga

kemikalier från kretsloppet letar forskarna efter förnybara och återvinningsbara råvaror som ersättning för bland annat koppar och kobolt, eftersom produktionen av dessa ämnen ger stora koldioxidutsläpp. Men för att kunna ta nästa steg i utvecklingen måste tillförlitliga experiment med mer komplexa batterimaterial kunna genomföras. För att klara detta krävs ny teknik och en ny generation instrument.

Ett stort internationellt projekt inom batteriforskning är den europeiska forskningssatsningen Battery 2030+. Det startade år 2020 och koordineras av Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.

Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik och föreståndare för ANItA.

Samverkan kring ny

kärnkraftsteknologi

Små modulära reaktorer, SMR, förväntas fylla en viktig roll inom framtidens energisystem. Denna kärnkraftsteknologi står i fokus för det nationella kompetenscentret ANItA som leds från Uppsala universitet. Efter en uppstartsfas är nu flera initiala projekt igång. Syftet är att arbeta för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning.

– Att sammanföra resurser från industrin och akademin ger bred vinning, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik och föreståndare för ANItA.

KOMPETENSCENTRUMET Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ – ANItA – startade år 2022 och är en del av Energimyndighetens satsning på kompetenscentrum inom hållbara energisystem. Uppsala universitet är värd för ANItA med Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) samt svensk och finsk kärnkraftsindustri som medsökande. Arbetet inom centret omfattar, förutom kärnteknik, också licens- och lagstiftningsaspekter samt frågor som rör hur införandet av ny kärnkraftsteknik påverkar industrins och samhällets teknisk-ekonomiska strategier.

– Det forsknings- och utvecklingsarbete som sedan många år bedrivs på de ingående lärosätena i ANItA är viktiga pusselbitar för att kunna införa SMR:er i Sverige på ett så effektivt sätt som möjligt, berättar Ane Håkansson. Målet för kompetenscentret är att utveckla en strategi för hur små modulära reaktorer kan införas i Sverige.

– Till SMR:ers fördelar hör att de kan serietillverkas på fabrik, godkännas på typbasis samt kan placeras nära konsumenterna, exempelvis för att behovskomplettera fjärrvärmesystemet, berättar Ane Håkansson. Den fysiska storleken på de här små reaktorerna är ungefär som nuvarande värmekraftverk i städerna. Lättvattentekniken hos SMR:er bygger på liknande teknik som dagens reaktorer. Däremot skiljer sig säkerhetssystemet åt bland annat genom så

kallad passiv kylning, vilket innebär att reaktorn kan kyla ner sig själv i händelse av en incident. Vidare kan SMR:er placeras under jord eller i bergrum för att skyddas mot yttre påverkan. Dessutom behöver de inte laddas med nytt kärnbränsle lika ofta som ett konventionellt kärnkraftverk.

Vid ANItA är nu flera projekt i gång och bemannade från akademi och industri. Fokus ligger på både tekniska och icke-tekniska aspekter av ny kärnkraftsteknologi.

– Vi tittar på en mängd olika tillämpningar av tekniken, även bortom elproduktion som till exempel vätgasproduktion och fjärrvärme liksom bränsleteknik, projekt- och finansieringsstrategier och dimensionering i fråga om härd, drift med mera. Dessutom har vi projekt kring icke-spridning, säkerhetsanalys och materialfrågor. Allt arbete inom ANItA sker i samverkan med industriparternas specialister. I centret ingår energiföretagen Vattenfall, Uniper och finska Fortum samt specialistföretagen Westinghouse och Studsvik Nuclear.

– Nu när vi samlat den akademiska och industriella kärntekniska kompetensen i landet hoppas jag att ANItA kan utvecklas till en kunskapskälla för samhället i stort, inte bara makthavare och media utan även kommuner, större industrier och allmänhet. Det är dessa som har användarperspektivet och är därmed också viktiga aktörer, säger Ane Håkansson.

Biologisk mångfald

Jorden är hem för en rik och till stor del okänd biologisk mångfald som utgör förutsättningar för människans liv som vi känner det. Naturens variation bidrar till att arter och ekosystem bättre kan stå emot och återhämta sig vid förändringar i den lokala miljön liksom vid angrepp av parasiter och föroreningar. Biologisk mångfald och naturens ekosystem bidrar till pollineringen av våra grödor, till att återvinna näringsämnen och till att rena luft och vatten. Biologisk mångfald är därför en försäkring inför framtida behov.

BIOLOGISK MÅNGFALD OMFATTAR all den variation som finns på jorden såväl mellan och inom arter och livsmiljöer, som mellan olika naturtyper och ekosystem.

I FN:s globala mål för hållbar utveckling betonas vikten av att bevara och värna den biologiska mångfalden. Människans påverkan på ekosystem blir allt tydligare och klimatförändringar, urbanisering, och föroreningar av naturliga miljöer hotar mångfalden av arter, deras genetiska diversitet och ekosystemfunktioner. Nyligen genomförda bedömningar bekräftar att biodiversiteten fortsätter att minska över hela världen. Enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald hotas uppemot en miljon arter av utrotning på grund av mänskliga aktiviteter. Hur vi ska gynna och bevara den biologiska mångfalden nationellt och globalt är en avgörande fråga i vår strävan att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling på jorden.

Forskning kring biologisk mångfald är därför avgörande för att nå målet om en hållbar utveckling för kommande generationer. Vi behöver bättre förutsägelser om hur organismer och ekosystem reagerar på förändrade förhållanden och invasiva arters

utbredning samt vilka konsekvenser det kan få för ekosystem och människor. Vi behöver därför förstå de ekologiska och evolutionära processer som gynnar biologiska mångfald och hotade arters överlevnad i ekosystemen. Vi behöver även utforska anpassningar i samhället som begränsar människans hot mot den biologiska variationen. Vilka arter finns och vilka förutsättningar har de för överlevnad? I vilken utsträckning kan populationer anpassa sig till förändringar i sin miljö? Och hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning?

För att kunna hantera nedgången i biodiversitet behövs ett tvärvetenskapligt angreppssätt som inkluderar sociala och politiska dimensioner och som utforskar de styrande sammanhang där beslut om biologisk mångfald tas. Evolutionsbiologi, ekologi och fysiologi är tre grundläggande vetenskapliga discipliner av central betydelse för att förstå, skydda och hantera global biodiversitet i en föränderlig värld. Målet är att utveckla en integrerad förståelse för återkoppling mellan biologisk mångfald och förändrade klimat- och miljöförhållanden, och hur dessa kan förvaltas för en långsiktigt hållbar utveckling av samhället.

Anna Rosling, prefekt vid institutionen för ekologi och genetik

”Stora satsningar tack vare donationer”

– Tack vare donationerna kan vi göra stora och långsiktiga forskningssatsningar. Det ger oss möjlighet att ta oss an Linnés projekt att beskriva allt levande, berättar Anna Rosling, prefekt vid institutionen för ekologi och genetik.

UNDER VÅREN 2022 beslutade entreprenören och fastighetsprofilen Sverker Lerheden att donera 100 miljoner kronor för att främja grundforskning inom ekologi och genetik.

Via stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond delas årligen stipendier ut till ”särskilt utvalda, bäst presterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

– Det är verkligen en helt fantastisk donation till stipendier för unga forskare och den kommer att betyda mycket för oss på institutionen. Det är väldigt roligt att den går till grundforskning som är viktigt att satsa brett på, för man vet inte vad som i slutänden kommer att leda till de stora framstegen. Statliga anslag är ofta styrda men här skapas medel för grundforskning för unga forskare, säger Anna Rosling, prefekt vid institutionen för ekologi och genetik och ordförande för stiftelsen.

Sverker Lerheden har gjort betydande donationer till forskning inom bland annat matematik, ekologi, genetik, musik och konst vid flera svenska universitet och högskolor.

I samband med överlämnandet av donationen till Uppsala universitet i april 2022 berättade han:

– Jag vill med donationen hedra min hustru Birgitta Sintring och förhoppningsvis bidra till att Uppsala universitet förblir ett av världens hundra bästa universitet. Universitetets portalgestalt är Carl von Linné och det är därför naturligt att rikta donationen till unga forskare som bedriver grundforskning inom Linnés fakultet som forskar i hållbarhet. Jag önskar att mitt initiativ kan få bemedlade näringslivskolleger att generöst stödja grundforskning vid svenska universitetet.

Utöver satsningen på unga framstående forskare har stiftelsen donerat ytterligare medel för →

etableringen av ett kompetenscentrum för visualisering av dold mångfald vid Evolutionsbiologiskt centrum (EBC). Bland annat har donationen bekostat ett avancerat mikroskop som gör det möjligt att i 3D studera och beskriva hittills okända mikroorganismer direkt i komplexa prover.

Flera forskargrupper vid Uppsala universitet ligger långt fram när det gäller att utforska och kartlägga den biologiska mångfalden i komplexa prover. Främst studerar de svampar, encelliga parasiter, alger och andra encelliga så kallade eukaryota organismer, det vill säga organismer med cellkärna.

– Vi vill jobba med dold mångfald eftersom vi endast känner till en liten del av alla arter. Bland svampar, som min grupp studerar, är bara mellan en och fem procent av alla arter beskrivna, berättar Anna Rosling. Många av de vanligaste arterna saknar fortfarande namn och vi känner bara till dem via deras DNA-sekvenser. Vi kan inte beskriva dem om vi inte kan se dem. Vi behöver en bild eller en odling och först då kan vi ge dem ett namn. Donationen ger oss möjlighet att ta oss an Linnés projekt att beskriva allt levande!

”Det är väldigt roligt att donationen

går till grundforskning som är viktigt att satsa brett på, för man vet inte vad som i slutänden kommer att leda till de stora framstegen.”

Konfokalmikroskopbild av en okänd svamp odlad på laboratorium. Den var tidigare bara känd från DNA i jordprover. →

ANNA ROSLING, PREFEKT VID INSTITUTIONEN FÖR EKOLOGI OCH GENETIK

Bilden visar AI-förutsägelser av biologisk mångfaldsvärde i svensk skog. Röda färger visar högt värde för biologisk mångfald, blått visar låga värden.

Att mäta biodiversitet med hjälp av AI

Alla organismer, inklusive djur, växter, svampar och den komplexa världen av encelliga organismer, är en del av vår planets biologiska mångfald. Denna biodiversitet minskar i en alarmerande takt eftersom vår mänskliga påverkan vida överstiger hållbara nivåer. För en mer positiv och hållbar framtid krävs noggrant skydd och förvaltning av den kvarvarande biodiversiteten.

HUR KAN VI AVGÖRA vilka områden som har högre värde för biodiversitet än andra? Och hur kan vi ens börja kvantifiera något så komplext som biodiversitet till numeriska värden som kan användas för beslutsfattande och markanvändningsplanering? Detta är några av de frågor Tobias Andermann, vid institutionen för organismbiologi, försöker besvara.

– Min vision är att utveckla standardiserade metoder för att mäta och modellera biodiversitet; metoder som kan användas för att utvärdera specifika områdens värde med avseende på biologisk mångfald, säger Tobias Andermann.

För detta ändamål har Biodiversity Data Lab grundats vid institutionen för organismbiologi. Vid laboratoriet arbetar ett tvärvetenskapligt team av forskare med bakgrund inom ekologi, molekylärbiologi, geomatik och fjärranalys, bioinformatik, datavetenskap och maskininlärning.

– Genom att kombinera expertis från dessa olika fält kan vi kartlägga Sveriges biodiversitet och producera interaktiva modeller som kan visa oss det förväntade värdet av biologisk mångfald i varje område av det svenska landskapet, berättar Tobias Andermann. Därmed kan förutsägelser inte bara göras för den övergripande biodiversiten, utan också för specifika organismgrupper.

– Vi befinner oss i en riktigt spännande tid då vi kan producera biodiversitetsdata med en aldrig tidigare skådad noggrannhet och hastighet baserat på det DNA de avger i miljön (miljö-DNA). Parallellt med den snabba utvecklingen av AI-forskning öppnas för första gången möjligheten att förstå de otroligt komplexa interaktionerna och korrelationerna mellan biodiversitet och dess omgivande mångdimensionella miljö. Här kan vi också dra nytta av de senaste →

framstegen inom fjärranalys, som möjliggör att vi kan modellera miljömatrisen var som helst med en aldrig tidigare skådad rumslig upplösning, förklarar Tobias Andermann.

Han betonar särskilt behovet av att inkludera den ofta förbisedda delen av biodiversitet, den så kallade dolda diversiteten, i vårt beslutsfattande. Hittills har de flesta bevarandebeslut fattats baserat på vad han kallar "den yttersta spetsen av biodiversitetsberget", det vill säga väl utforskade grupper som däggdjur, fåglar och amfibier där det finns stora mängder data. Dock förblir, menar Tobias Andermann, den stora majoriteten av arter till största del helt okända. Enligt nya uppskattningar har cirka 90 procent av alla arter ännu inte upptäckts och beskrivits av vetenskapen.

– Detta är inte bara arter i några avlägsna områden i världen, utan faktiskt arter som lever runt omkring oss, till exempel i jorden under våra fötter. De inventeringar som nu görs med miljö-DNA gör det möjligt att kartlägga denna del av biodiversiteten och producera snabba, precisa och omfattande mätningar av mångfalden. Det betyder att vi för första gången kan belysa denna helt okända, men mycket viktiga del av jordens biodiversitet.

”Min

vision är att utveckla standardiserade metoder för att mäta och modellera biodiversitet.”

TOBIAS ANDERMANN, BITRÄDANDE UNIVERSITETSLEKTOR OCH

FORSKNINGSLEDARE VID INSTITUTIONEN

FÖR ORGANISMBIOLOGI

Illustration av 3D-laserskanningsdata som används som indata för att modellera biologisk mångfald. →

← Tobias Andermanns forskargrupp samlar in miljö-DNA från jord- och insektsfällor.

Tobias Andermann, biträdande universitetslektor och forskningsledare vid institutionen för organismbiologi. ↓

Klimatutmaningen

Klimatförändring och minskad biologisk mångfald utgör reella hot mot dagens samhälle. Klimatfrågan är en komplex samhällsutmaning som kräver tvärgående kunskap från olika forskningsområden. Innovativa angreppssätt krävs för att möta klimatförändringarnas utmaningar. Forskningen om klimatförändringar handlar om allt från naturen och dess naturresurser, biologisk mångfald, energi- och ekosystem till psykologi, ekonomi, juridik, politik och samhälle. Hur kan vi vända utvecklingen?

Niklas Zennström, entreprenör och filantrop.

”Jag vill bidra till att lösa klimatproblemen”

Entreprenören och filantropen Niklas

Zennström vill bidra till att lösa de globala klimatproblemen, och ser mer forskning och utbildning som en förutsättning för att det ska lyckas. Genom att bidra till inrättandet av en tioårig gästprofessur i klimatledarskap vid Uppsala universitet har han kombinerat sina två engagemang.

NIKLAS ZENNSTRÖM HAR engagerat följt utformningen av professuren där Uppsala universitet, varje eller vartannat år, bjuder in en ny gästprofessor.

– Jag är väldigt nöjd med hur professuren har utvecklats. Professorerna har varit mycket framgångsrika, såväl inom forskningen som i att involvera studenter och forskare på institutionen. Det är väldigt viktigt att påverka studenterna, det är först då man kan få storskalighet. Det ger ringar på vattnet.

Niklas Zennström har dubbel examen från Uppsala universitet; dels teknisk fysik dels ekonomi. Efter studierna blev han känd som grundaren av Skype där han var VD fram till år 2007. Idag driver han företaget Atomico, som investerar i teknikbolag, men också Zennström Philanthropies som stödjer verksamhet inom klimatforskning och entreprenörskap.

Han har varit engagerad i hållbar utveckling och miljöfrågor under lång tid. Med den senaste tidens manifestationer kring klimat och miljöfrågor, märks det att medvetenheten ökar.

– Jag tror att det framför allt drivs av ungdomar som är oroliga. Det är ju deras framtid det handlar om. Samtidigt finns det rent ekonomiskt och teknologiskt bättre möjligheter att hitta lösningar idag. Ett intressant tecken i tiden är också att många av dagens entreprenörer tänker på klimatet, när de funderar över vilka problem de ska lösa och vilka företag de ska bygga, menar Niklas Zennström. De satsar på ny teknologi och nya typer av produkter, men har också insikten att några av de här bolagen kan bli finansiellt framgångsrika. Parallellt ser vi investerare som inser att det långsiktigt är mycket bättre att investera i förnybar energi än energi som släpper ut koldioxid.

Niklas Zennströms bolag Atomico har investerat i flera företag där affärsidén är att bygga produkter →

och tjänster som använder mindre energi eller förändrar beteenden kring transporter och mat.

– Vi ser det som en väldigt bra investering som man kan tjäna pengar på, samtidigt som vi bidrar till en bättre miljö.

Lika självklart som att investera i växande företag vill Niklas Zennström investera i forskning och utbildning. Han ser det som olika vägar att nå samma mål – ett mer hållbart samhälle.

– Den bästa långsiktiga investering ett samhälle kan göra är utbildning. Med bättre utbildning och mer forskning som förbättrar den grundläggande kunskapen, skapas förutsättningar för innovationer och för entreprenörer som använder vetenskap och teknik för att lösa problem. Allt det där hänger ihop och för mig har det varit viktigt att vara med i alla delarna.

Niklas Zennström åker gärna ut och träffar studenter, som han vill uppmuntra att satsa på entreprenörskap som yrkesval.

– För att lösa klimat- och miljöproblemen är förutsättningarna på sätt och vis bättre för nya entreprenörer än för etablerade bolag, som har betydande intresse av att fortsätta som tidigare, tror Niklas Zennström. Jag är övertygad om att behovet av klimatneutrala lösningar kommer att växa under de närmaste tio åren. Det måste växa.

”Den bästa långsiktiga investering ett samhälle kan göra för att lösa klimatproblemen är utbildning.”

Därmed finns det också stora möjligheter för studenter och forskare på universitetet, särskilt de unga som har framtiden för sig.

– Det är givande dels karriärmässigt, men också för att man är med och skapar en positiv lösning. Det är också bra att kombinera datavetenskap, biologi eller medicin med energi. Där har Uppsala universitetet väldigt bra förutsättningar med alla sina olika fakulteter. Här finns både möjlighet till tvärvetenskaplig forskning och till entreprenörstänkande, så att man kan man vara med och påverka på ett positivt sätt.

Niklas Zennström med två av gästprofessorerna i klimatledarskap vid Uppsala universitet, Kevin Anderson och Doreen Stabinsky. →

NIKLAS ZENNSTRÖM, ENTREPRENÖR OCH FILANTROP

Fokusera på att lösa de stora utmaningarna. Det var ett av budskapen från Uppsala-alumnen Niklas Zennström när han deltog i en paneldiskussion inför masterstudenter i industriell ledning och innovation på Ångströmlaboratoriet.

Det extrema vädrets effekter

Under de senaste decennierna har vi sett en snabb ökning av den globala medeltemperaturen, främst på grund av mänskliga aktiviteter. Vi lever dock inte i ett medelklimat, utan vi påverkas av klimatets variabilitet, till exempel genom extremt väder. Vad orsakar olika extremväderhändelser, och hur kommer ett varmare klimat att påverka framtida extrema händelser och deras samhällseffekter?

GABRIELE MESSORI, PROFESSOR i meteorologi, forskar om effekterna av extrema klimathändelser. Syftet är att få in tvärvetenskapliga perspektiv på påverkan och effekter av extrema väderhändelser: folkhälsa, samhällsvetenskap och natur och klimatvetenskap.

– Extrema klimathändelser är något som redan påverkar oss mycket och troligen kommer att påverka oss än mer i framtiden. I Sverige kommer vi att få se fler händelser med kraftig nederbörd, troligen fler värmeböljor och extremt varma somrar och färre köldknäppar. För Sverige finns det också en del udda händelser som kan räknas som extrema, till exempel regn på snö som bildar is. Det blir jättebesvärligt för vanligt folk, transporter och för djur. Renar lyckas inte bryta istäcket och komma åt mat, förklarar Gabriele Messori.

Men även i Europa i övrigt är man ofta dåligt förberedda, menar Gabriele Messori. Som ett exempel nämner han översvämningarna i Tyskland, Belgien och Nederländerna år 2021. Trots att alla dessa är högutvecklade länder, med bland annat professionell räddningstjänst och kunniga meteorologer, lyckades man inte att i tid varna befolkningen eller effektivt hantera extremväderhändelsens hela förlopp. För att bli bättre på att förebygga och åtgärda de negativa effekterna av sådana här händelser är det nödvändigt att ha bra grundläggande kunskap.

Det långsiktiga målet för Gabriele Messoris forskning är att vidareutveckla en tvärvetenskaplig förståelse av extremt väder. Genom fysikaliska och matematiska analyser belyser han hur samhället påverkas av extremt väder idag och i framtiden. Hans forskning täcker flera olika ämnen där en del av arbetet fokuserar på att samla in data från olika källor såsom nyhetsartiklar och rapporter från myndigheter. →

En annan del fokuserar på klimathändelsernas påverkan på folkhälsan. Ett tredje område rör samhällsperspektivet – vad innebär en extrem väderhändelse för olika delar av ett samhälle?

– Vi utgår alltid från en fysisk och matematisk beskrivning av extremt väder, men arbetar också med samhällseffekter av extremväderhändelser. Min forskargrupp och jag har exempelvis arbetat med att ta fram en databas över samhällskostnader av olika extremväderhändelser, samt studerat hur en och samma extremväderhändelse kan ha helt olika inverkan på olika delar av samhället.

Forskargruppen har också studerat hur klimatföränd ringarna skapar storskaliga rörelser i atmosfären som kan orsaka sammanträffande extremväderhändelser i olika delar av världen, i nuvarande och i framtida klimat.

– Klimatförändringar påverkar alla aspekter av klimatsystemet. Det är relativt enkelt att mäta den pågående temperaturökningen och dess effekter. Däremot har det varit en långvarig utmaning för klimatforskare att förstå hur klimatförändringar påverkar den atmosfäriska cirkulationen, det vill säga storskaliga luftrörelser som till exempel vindar, som är det som styr vilken väderlek vi får, säger Gabriele

”Det är viktigt att kartlägga effekterna av extrema klimathändelser för att ha mer kunskap inför dem som kommer.”

Messori. Vi ser dock ett tydligt mönster där de atmosfäriska cirkulationsmönster som orsakar värmeböljor i södra Europa och ökade stormar i norra delen av kontinenten har blivit allt vanligare under de senaste decennierna.

Att de här cirkulationsmönstren, som leder till extremt väder i Europa, har blivit mycket vanligare är både överraskande och oroande.

– För samhället är den här typen av sammanträffande extrema väderhändelser kostsamt då de kan orsaka ett stort antal dödsfall samt omfattande skador på infrastruktur. Tidigare studier har visat att extremväder bara det senare året orsakat tiotusentals människors död.

GABRIELE MESSORI, PROFESSOR I METEOROLOGI

← Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper

GRÄNSLÖS HÄLSA

De globala hälsoproblem som världen står inför är stora och utmanande. Hur kan vi skapa beredskap att hantera hälsohot som antibiotikaresistens, utbrott av nya virussjukdomar eller ökningen av folksjukdomar som cancer, diabetes, psykisk ohälsa och hjärtsjukdomar?

Forskningen vid Uppsala universitet riktas mot att förebygga, lindra, läka och bota sjukdomar och att utveckla nya individbaserade behandlingsmetoder som hjälper människor att överleva sjukdom och att leva ett fullt liv.

Med Sveriges omfattande befolkningsstatistik, en samlad klinisk forskning och de unika svenska hälsoregistren och biobankerna har svensk medicinsk forskning en stark position på den globala forskningsarenan.

Hot mot folkhälsan

Antibiotika räddar dagligen många liv över hela världen och har blivit oumbärlig för allt från grundläggande sjukvård till avancerad medicin. Antibiotika

är en av modern medicins största

framgångshistorier och har varit en förutsättning för utvecklingen av modern sjukvård sådan som vi känner den. De har möjligg jort en framgångsrik utveckling av avancerade medicinska terapier där patienter löper hög risk för bakteriella infektioner. Den omfattande användningen och missbruket av antibiotika har dock lett till uppkomsten av antibiotikaresistens hos bakterier.

VAD HÄNDER OM antibiotika helt slutar fungera? Framtagning av nya, globalt tillgängliga antibiotika är inte bara en folkhälsofråga utan också en kritisk faktor för det globaliserade samhället.

Infektionssjukdomar har genom historien varit en betydande orsak till lidande och död. Trots avsevärda medicinska framsteg visar den snabbt ökande antibiotikaresistensen och den explosiva potentialen hos globala pandemier tydligt att hotet från infektionssjukdomar är överhängande. Till följd av infektionssjukdomar, där antibiotika och andra läkemedel mot infektioner inte längre är verksamma, uppskattas redan idag över en miljon människor i världen avlida varje år och detta antal förväntas fortsätta att öka.

Bakterier utvecklar förr eller senare resistens mot alla antibiotika. Det innebär att nya läkemedel och diagnostiska metoder kontinuerligt behöver tas fram. Men läkemedelsindustrins utveckling av nya antibiotika och terapier går oroväckande långsamt.

Utveckling av läkemedel och diagnostik är långdragna processer som kräver stabil finansiering. Därför finns ett stort och tidskritiskt behov av att stimulera forskning som kan identifiera helt nya substanser med antibakteriell effekt, finna alternativa former för antibakteriell läkemedelsutveckling, och att vidareutveckla lovande projekt inom diagnostik.

För att komma till rätta med de växande problemen med antibiotikaresistens krävs forskning på flera olika fronter, men också ökat samarbete mellan olika aktörer såsom industrin och sjukvården, för att få fram nya fungerande antibiotika och mer träffsäker behandling av infektioner. Det krävs också politiska insatser och att läkemedelsföretagen satsar på utveckling av nya antibiotika. →

”En väldigt stor utmaning är att sålla fram de molekyler som har de rätta egenskaperna som gör att de kan utvecklas vidare.”

ANDERS KARLÉN, PROFESSOR I DATORBASERAD LÄKEMEDELSDESIGN

Två som båda forskar om antibiotikaresistens, fast ur olika perspektiv, är Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och Anders Karlén, professor i datorbaserad läkemedelsdesign.

Anders Karlén ägnar sig åt tidig utveckling av antibakteriella läkemedel där forskarna försöker hitta molekyler som har potential att utvecklas vidare mot nya läkemedel i samarbete med företag.

– En väldigt stor utmaning är att sålla fram de molekyler som har de rätta egenskaperna som gör att de kan utvecklas vidare. Även om sådana kan identifieras och de har bakteriedödande effekt så är de inte färdiga läkemedel. Det är bara själva starten för hela den process som förhoppningsvis leder fram till en substans som vi kan ge på apoteket eller i sjukvården, säger Anders Karlén.

Anders Karlén koordinerar också läkemedelsutvecklingsplattformen ENABLE-2 där målet är att hjälpa akademiska grupper i Europa att ta lovande projekt en bit på vägen mot nya antibiotika. Tillsam-

”Om

inte svårigheterna att ta fram nya antibiotika övervinns kommer antibiotikaresistens fortsatt vara ett av de största hoten mot hela världens sjukvård.”

DAN I. ANDERSSON, PROFESSOR I MEDICINSK BAKTERIOLOGI, FÖRESTÅNDARE FÖR UPPSALA ANTIBIOTIC CENTER

mans vill de skapa en ”pipeline” av framtida läkemedel.

– Det vi vill uppnå är att hitta nya unika substanser som har effekt på nya bakteriella måltavlor. Det vi ser i dag i pipelinen är oftast substanser som liknar dem som redan finns på mark naden. Det är förbättringar som möjliggör att vi får effekt mot resistenta bakterier, men det kommer att utvecklas resistens mot dessa

Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi

molekyler väldigt snabbt. Så vad vi verkligen letar efter är helt nya typer av molekyler.

– Det som Anders arbetar med, att hitta nya antibiotika, är en väldigt viktig del. Men lika viktigt är att vi använder antibiotika på rätt sätt. Det är vad vi kallar för stewardship, att vi använder det på ett smart sätt och inte för mycket eller i fel situationer, säger Dan I. Andersson. Han leder forskningen vid Uppsala Antibiotic Center (UAC) – en tvärvetenskaplig satsning vid Uppsala universitet för forskning, utbildning, kunskapsspridning och innovation med syfte att angripa och finna lösningar på den globala utmaningen runt antibiotikaresistens utifrån samhällets alla perspektiv.

Dan I. Andersson forskar om diagnostik, bland annat i form av snabbtest som kan användas för att ställa en mer träffsäker diagnos och därmed kunna välja rätt typ av antibiotika. Inom vården används ofta kombinationer av olika antibiotika som i bästa fall har en synergistisk effekt, det vill säga fungerar bättre i kombination. Men de kan också ha en antagonistisk

effekt och fungera sämre än väntat. Forskningen visar att detta beror på vilken bakteriestam det handlar om. – Det betyder att man för varje patient, och för varje infektion, måste avgöra vilken specifik bakterie som den enskilda patienten är infekterad med. Vi har utvecklat ett test som enkelt kan bestämma om ett isolat har en synergistisk eller antagonistisk respons till en antibiotikakombination, säger Dan I. Andersson.

Snabbtestet kan användas för i princip alla typer av infektioner som behandlas med en kombination av olika antibiotika. Om testet skulle börja användas inom vården skulle man kunna få en bättre effekt av antibiotikabehandlingarna.

– När det gäller våra medel för att kunna motverka antibiotikaresistens på sikt, så tror jag till exempel att det här med snabbdiagnostik kommer att kunna förbättra situationen. Och förhoppningen är väl att ännu fler akademiska grupper och biotechföretag kommer in i det här och återskapar den pipeline som gör att vi får nya antibiotika, säger Dan I. Andersson.

Anders Karlén, professor i datorbaserad läkemedelsdesign

AI kan ge säkrare

hjärtdiagnoser

Med specialtränade AI-algoritmer blir det lättare att ställa diagnos vid hjärtsjukdomar, tack vare tvärvetenskaplig forskning. Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens, samarbetar kring detta.

– DET FINNS FORSKNING som visar att vi kardiologer har fel i ett fall av fyra när det är ett EKG som indikerar en hjärtinfarkt, medan maskinen vi har byggt har fel i ungefär ett fall av hundra, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi. Det är inte så konstigt. Om man är en idog kardiolog eller fysiolog kanske man hinner tolka 20 000 EKG under en karriär, medan den här algoritmen som har fått 600 000 EKG:n, har ett ointagligt försprång.

Tillsammans med Thomas Schön, professor i artificiell intelligens, har hans team utvecklat AI-algoritmer som ett stöd för att diagnostisera hjärtsjukdomar. Nu senast har de tränat ett så kallat djupt neuralt nätverk på ett stort material från ungefär sex miljoner akutmottagningsbesök. Förutom digitala EKG fanns där data om puls, blodtryck, temperatur och tidigare sjuklighet.

– Tillsammans har vi lyckats bygga en algoritm, som kan hitta hjärtinfarkter väldigt bra sedan några i mitt team har blivit upplärda av Thomas team, berättar Johan Sundström.

Han leder verksamheten vid Anders Wiklöf-institutet för hjärtforskning på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. Institutet grundades år 2020, tack vare en donation från den åländske affärsmannen Anders Wiklöf.

På samma adress finns AI4Research, Uppsala universitets tvärvetenskapliga satsning på forskning om AI, som leds av Thomas Schön. År 2020 blev han professor i artificiell intelligens, även det ett resultat av en donation till universitetet från Kjell och Märta Beijers stiftelse.

Vid Uppsala universitet pågår flera tvärvetenskapliga satsningar, som ska utveckla den nya tekniken men också diskutera riskerna när tekniken nu börjar användas brett i samhället. Vem är det som har ansvaret för beslut som fattas av en AI? Och kommer AI att förstärka fördomar som redan finns i samhället?

– Det är samma problem som vi alltid har haft, det är bara det att det plötsligt blir uppenbart för alla att det här problemet finns. Avvägningen mellan möjligheter och risker måste man ju göra och hantera försiktigt, säger Thomas Schön. Det är extremt sällan som det värsta slår in och det är aldrig så att det bara blir bra och fint, utan man hamnar någonstans däremellan. Vi har en viktig uppgift att balansera och nyansera det där.

”Tillsammans har vi lyckats bygga en algoritm, som kan hitta hjärtinfarkter väldigt bra.”

JOHAN SUNDSTRÖM, HJÄRTLÄKARE OCH PROFESSOR I EPIDEMIOLOGI

Därför är den enda vägen att gå att arbeta tvärvetenskapligt, tycker Thomas Schön. Men då gäller det att båda parter verkligen engagerar sig i samarbetet.

– För att det ska fungera på sikt är det väldigt viktigt att båda parter har en tydlig drivkraft i samarbetet. Om det stannade vid att Johan gav mig tillgång till EKG:n och jag löste de tekniska problemen skulle det vara roligt i några månader men inte mer. Om båda kan driva på sina grundläggande funderingar så att de korsbefruktas så brukar det funka fint. Johan Sundström håller med.

– Jag är väldigt glad att få sitta på Carolina Rediviva i den här AI4Research-miljön. Man träffar så många spännande människor som har liknande frågeställningar och problem, men som kommer från helt olika håll.

Där har Uppsala universitet en fördel i att vara ett brett universitet, som gör det enkelt att samarbeta över gränserna. Hösten 2023 inleddes två nya tvärvetenskapliga forskningssatsningar inom Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens, en inriktad på samhällseffekter av AI och en med fokus på livsvetenskaper.

– Det finns ett jättestort behov av att utbilda inom alla fält. Vid AI4Research har vi också jurister, och etiker och humanister. Det behövs en kompetenshöjning på alla fronter vid universitet, säger Thomas Schön.

Han är också involverad i att rusta ingenjörsstudenter inför en framtid med allt större inslag av artificiell intelligens och maskininlärning.

– Vi ser till att de kan den här teknologin, åtminstone så pass mycket att de kan ta till sig det nya och fortsätta att lära sig framöver.

Thomas Schön, professor i artificiell intelligens och Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi. →

– Planen är att få forskningen att expandera rejält! Jag lyckades inte få min bror till läkare i tid, men hoppas att forskningen ska bidra till att rädda hundratusentals människor, säger Anders Wiklöf.

”Planen är att få forskningen att expandera rejält!”

Tack vare långvarigt stöd från den åländske affärsmannen Anders Wiklöf har Uppsala universitet kunnat etablera och utveckla en ny miljö inom hjärtforskning – ”Anders Wiklöf-institutet för hjärtforskning” – baserad på data från storskaliga befolkningsregister och biobanker.

– I Norden dör 30 procent av befolkningen i hjärt- och kärlsjukdom. Så ska det inte vara. Jag vill hjälpa till att förändra det här och förbättra folkhälsan, säger Anders Wiklöf.

ATT ANDERS WIKLÖF valt att bidra till just hjärtforskning är ingen slump. Hans storebror Lasse Wiklöf gick bort i en hjärtinfarkt endast 63 år gammal.

– Lasse betydde enormt mycket för mig. Jag tjatade men fick honom aldrig att gå och undersöka sitt hjärta. När han gick bort tänkte jag att klarar jag det här så klarar jag vad som helst, berättar Anders Wiklöf.

Anders Wiklöf växte upp i ett arbetarhem i Mariehamn på Åland. Hans pappa var murare och mamman led av en ögonsjukdom som gjorde henne blind och arbetsoförmögen i ung ålder.

– I grunden är jag en arbetargrabb som tror på människors lika värde. När jag växte upp hade vi mat på bordet och kläder på kroppen men inte mer än så. Jag kunde inte utbilda mig. Jag var tvungen att börja jobba tidigt. Sådant glömmer man inte, berättar Anders Wiklöf, som började sin yrkesbana som springpojke.

Idag är kommerserådet och ekonomie hedersdoktorn Anders Wiklöf en av sin tids mest framgångsrika affärsmän. Genom koncernen Wiklöf Holding, Nordens största enmansföretag, äger han idag fler än tjugo bolag inom logistik, hallbyggnation, fastighetsägande, handel och turism. Anders Wiklöf äger också en av Nordens främsta privata konstsamlingar, är storägare i de båda åländska tidningarna och är Ålandsbankens störste ägare. Anders Wiklöfs donationer har gjort det möjligt för Uppsala universitet att bygga upp en ny

miljö inom hjärtforskning, under ledning av hjärtläkaren och professorn i epidemiologi, Johan Sundström.

– För vår forskning har Anders Wiklöfs donationer varit helt avgörande för inrättandet och utvecklingen av denna fokuserade och storskaliga forskningssatsning på hjärtkärlsjukdomar. Min ambition är att vi om några år har identifierat nya utlösande faktorer för hjärtinfarkt, och bidragande faktorer för andra hjärtkärlsjukdomar, och därmed kan komma att förutse och förhindra dem i tid, säger Johan Sundström.

Anders Wiklöf följer forskningen med stort intresse.

– För mig personligen är det fascinerande att via Uppsala universitets välmeriterade forskare ha möjlighet att fördjupa mig inom detta angelägna område, säger Anders Wiklöf. Det är verkligen tillfredsställande att få följa framstegen i denna spännande satsning, som kan få livsavgörande betydelse för väldigt många. Detta är något som jag fortsatt kommer att engagera mig i och stödja under många år framåt.

Framtidens diabetesbehandling

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen ökar över hela världen och år 2040 beräknas antalet sjuka uppgå till 640 miljoner. I Sverige är över en halv miljon människor drabbade. De flesta lider av typ 2-diabetes. Men bland svenska barn är typ 1-diabetes den vanligaste kroniska sjukdomen – en sjukdom som idag är obotlig. Samtidigt pågår intensiv forskning om nya framtida behandlingsformer med visionen att sjukdomen en dag ska kunna botas.

– DIABETES OCH DESS följder har stor inverkan på patienternas livskvalitet och är förknippad med allvarliga och kroniska komplikationer i hjärta, njurar, ögon och nerver. Sjukdomen är också kostsam för samhället. I Sverige står diabetes för mer än tio procent av sjukvårdskostnaderna. Av ännu okänd anledning har förekomsten av typ 1-diabetes fördubblats de senaste trettio åren och fortsätter att öka med cirka fem procent per år. Efterfrågan på mer effektiva behandlingar är stor men hittills har forskningen, trots stora ansträngningar, inte identifierat tillfredsställande metoder, säger Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi och föreståndare för Uppsala diabetescentrum.

Forskningen om hur diabetes i framtiden ska kunna botas har två huvudinriktningar, berättar Per-Ola Carlsson.

– En strategi är att försöka stoppa immunsystemets angrepp mot de insulinproducerande cellerna, vilket kräver att sjukdomen upptäcks på ett tidigt stadium när det fortfarande finns celler att rädda. Den andra strategin är att ersätta förlorade insulinproducerande celler med nya insulinproducerande celler. Där har ju stamcellskonceptet kommit att innebära att man kan ta helt andra celltyper, och göra om dem till omogna celler som man sedan utvecklar till en insulinproducerande cell som man kan sätta in i patienten och ersätta de förlorade cellerna.

Per-Ola Carlsson var med och startade Uppsala diabetescentrum i början av år 2021 – ett tvärvetenskapligt centrum för diabetesforskning vid Uppsala universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Det finns många frågor att forska kring, till exempel varför typ 1-diabetes uppstår och hur man kan stoppa sjukdomsprocessen. →

– Inte heller vid typ 2-diabetes har vi någon behandling som ändrar förloppet i grunden, det är fortfarande en progressiv sjukdom där blodsockret fortsätter att stiga över åren. Både vid typ 1- och typ 2-diabetes behöver vi någonting som ändrar inriktningen och det är en forskning som jag tycker är prioriterad.

Anslaget är brett vid Uppsala diabetescentrum. Här möts experimentella och kliniska forskare och forskare från olika vetenskapsområden.

– Angreppssättet är att etablera en integrerad forskningsmiljö som omfattar två av universitetets absoluta styrkeområden – diabetesforskning och läkemedelsutveckling. Detta då tidigare försök att utveckla nya behandlingsmetoder för diabetes har hämmats av en alltför snäv ansats. En ny bredare forskningsmiljö möjliggör direkt kunskapsöverföring från den laborativa basforskningen, via läkemedelsutveckling till den kliniska vården. Därmed öppnas hittills oprövade möjligheter för utveckling av nya strategier och angreppssätt för effektivare behandlingar

Ett exempel är forskningen kring sambanden mellan övervikt och husdjurs utveckling av diabetes och hur AI och ”machine learning” kan användas för att tolka hälsodata. Förutom samarbete mellan olika forskningsinriktningar, krävs samarbete med industrin.

”Vi kraftsamlar för att förebygga, behandla och i förlängningen kanske bota diabetes. Inom tio till tjugo år kommer vi ha tillgång till helt nya möjligheter och behandlingar än idag.”

PER-OLA CARLSSON, PROFESSOR I MEDICINSK

CELLBIOLOGI OCH FÖRESTÅNDARE FÖR UPPSALA

DIABETESCENTRUM

– Det är idag väldigt stora investeringar bakom utvecklingen av nya terapier. Och i princip alla behandlingar är att betrakta som läkemedelsklassade. Då har inte vi i offentlig sektor någon möjlighet att utveckla de läkemedlen själva. Per-Ola Carlsson hoppas på en snabbare utveckling framöver.

– Det var hundra år sedan insulinet utvecklades och det känns som att det är dags för ett nytt stort genombrott. Jag hoppas själv att det ska vara inom stamcellsbranschen.

– Vi är alltid väldigt nyfikna på vår egen art – människan. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje art som lever idag är lika unik som människan, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik.

Nya insikter om sjukdomar och biodiversitet

Förståelse av evolution, mänskliga sjukdomar och biologisk mångfald är alla stora utmaningar. Den nyligen genomförda analysen av arvsmassan från 240 däggdjur kan leda till mer träffsäkra behandlingar av en mängd sjukdomar hos människor och ny kunskap om hur utrotningshotade djurarter bäst bevaras.

– Nu hoppas vi att forskare överallt i världen som jobbar med evolution, mänskliga sjukdomar och biodiversitet ska använda det här unika datasetet för sin speciella forskning, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik.

ETT STORT INTERNATIONELLT konsortium lett från Uppsala universitet har kartlagt och analyserat arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Resultaten visar hur arvsmassan hos både människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos olika arter samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.

– Studien har genererat en enorm mängd information om hur däggdjurs arvsmassor fungerar och utvecklas. Vi har också tagit fram data som kan användas för studier av evolution och för medicinsk forskning i många år framöver, säger konsortiets ledare professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute.

Människans arvsmassa innehåller cirka 20 000 gener som utgör koder för att tillverka kroppens samtliga proteiner. Men arvsmassan innehåller även instruktioner som talar om var, när och hur mycket av proteinerna som ska tillverkas. Den här delen av arvsmassan, som kallas reglerande element, är mycket svårare att analysera än de delar som ger upphov till proteiner. Men genom att studera väldigt många däggdjurs arvsmassor kan man få ett bättre resultat.

– Vår gemensamma hypotes var att om en position i arvsmassan bevarats under 100 miljoner år av evolution är det sannolikt att den har en funktion hos alla däggdjur. För första gången har vi nu fått möjlighet att testa

hypotesen i stor skala, förklarar Kerstin Lindblad-Toh.

Genom att i detalj kartlägga däggdjurens arvsmassor och sedan systematiskt jämföra dem har forskarna fått information om vilka regioner i arvsmassan som är reglerande element och därmed viktiga för korrekt funktion av arvsmassan. Mutationer i dessa kan således påverka uppkomst av sjukdomar eller däggdjursarternas särarter.

Däggdjuren i studien har ett stort spektrum av egenskaper, bland annat olika känsligt luktsinne eller hjärnstorlek. Forskarna kunde hitta regioner i arvsmassan som leder till att vissa arter har extra bra luktsinne eller att ett flertal arter går i ide på vintern.

– Därmed har man fått en bild av vilka mutationer som styrt utvecklingen av specifika egenskaper hos de sinsemellan mycket lika eller olika däggdjuren.

– Med den pågående klimatförändringen och i takt med att allt fler miljöer förändras på grund av mänsklig påverkan, blir det viktigare att värna om utrotningshotade djur och bibehålla en rik biodiversitet. I forskningsprojektet visade det sig att rödlistade djur hade mindre variation i sin arvsmassa, vilket stämmer med att de är utrotningshotade.

– Vi är alltid väldigt nyfikna på vår egen art –människan. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje art som lever idag är lika unik som människan, menar Kerstin Lindblad-Toh.

Rätt individanpassad behandling vid rätt tillfälle

Precisionsmedicin, eller individanpassad vård, är ett relativt nytt begrepp som blir allt viktigare inom sjukvården. Det omfattar diagnostik, behandling och uppföljning som gör det möjligt att ge patienter vård som anpassats efter deras individuella förutsättningar.

MÅLET MED PRECISIONSMEDICIN är att ge patienter vård och behandling som är anpassad efter individen och där hänsyn kan tas till både ärftliga och andra faktorer såsom ålder, kön, medicinska värden och levnadsvanor. Behandlingen baseras på den enskilde patientens unika förutsättningar, exempelvis genetisk profil och specifika biomarkörer.

Precisionsmedicin vinner terräng inom den högspecialiserade vården. Framstegen beror på en snabb utveckling inom ett flertal viktiga forskningsoch teknikområden som är banbrytande i sig själva, men som dessutom sammanfaller i tid och kan kombineras. Det handlar bland annat om molekylärbiologi, storskalig genetisk sekvensering, högupplösande avbildningsteknik, genterapier, biosensorer, möjlighet till uppkoppling och överföring av stora mängder data samt användning av artificiell intelligens (AI).

För att kraftsamla och erbjuda mer avancerad vård har Region Uppsala/Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet inlett ett samarbete inom Precisionsmedicinskt centrum i Uppsala, PMCU, som invigdes i juni 2022. Genom gränsöverskridande forskning och innovation ska centret bidra till att nya lösningar kan utvecklas och implementeras i hälso- och sjukvården.

”Inom cancervården har precisionsmedicin inneburit en revolution.”

GUNILLA ENBLAD, ÖVERLÄKARE OCH PROFESSOR I ONKOLOGI

Det övergripande syftet är att säkerställa att fler patienter får ta del av precisionsdiagnostik och precisionsbehandling.

På Akademiska sjukhuset används sedan ett par år utökad gensekvensering för diagnostik vid olika cancersjukdomar och vid utredning av sällsynta diagnoser. Med den nya generationens sekvenseringsteknik (NGS) ökar möjligheterna till mer precis diagnostik och därmed säkrare val av behandling med önskad effekt.

– Inom cancervården har precisionsmedicin inneburit en revolution. Utvecklingen inom gentekniken har möjliggjort framtagande av nya läkemedel där man modifierar patientens egna celler som blir ett läkemedel skräddarsytt just för den individen. Det är den nya immunterapin, CAR-T-celler, ett typexempel på, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi.

Behandlingen går ut på en genetisk modifiering av patientens egna immunförsvarsceller (T-celler), vilka är centrala i skyddet mot infektioner och cancer. Med hjälp av T-cellsreceptorer (TCR) känner cellerna igen främmande inkräktare och tumörceller. Genom att bygga en ny T-cellsreceptor som förs in i cellerna via en så kallad virusvektor kan T-cellerna attackera cancerceller. Behandlingen gör att man kan bota vissa cancer patienter som tidigare bedömdes obotligt sjuka. Uppsala var först i Europa med att genomföra studier och numera är terapin ett alternativ vid återfall av vissa lymfom och leukemier både som klinisk rutin och inom studier.

– Utveckling pågår för CAR-T-cellsterapi även för andra cancerformer, berättar Gunilla Enblad. Bland annat myelom och solid cancer, det vill säga tumörer i exempelvis lunga, bröst, prostata, tjock- och ändtarm samt urinblåsa.

← Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi

Tidigare upptäckt av cancer – med hjälp av biobanker

Under de senaste decennierna har allt fler cancerpatienter kunnat botas. Men cancerbehandlingar försvåras av att sjukdomen yttrar sig mycket olika för olika patienter. Det är därför viktigt att framtidens behandlingar utformas utifrån den enskilda patientens cancersjukdom. Evidensbaserat stöd till läkaren i beslutssituationer får med den individanpassade vården stor påverkan på chanserna att överleva för den som drabbas.

– VISIONEN ÄR ATT varje enskild patient ska få en bättre och mer individualiserad diagnos, prognos och behandling. För att förverkliga denna vision krävs djupa analyser som drar nytta av erfarenheter från tidigare patienters sjukdom, säger Tobias Sjöblom, professor i tumörgenetik.

Undersökning av cancerpatienters tumörer, sjukdomsutveckling och svar på mottagna behandlingar är centrala för att möta de ökade kraven på individuellt anpassad vård. Kartläggning av både sällsynta och mer vanliga egenskaper som kan kopplas till tumöroch sjukdomsutvecklingen förutsätter att stora mängder patientdata och biologiska prover av känd och hög kvalitet finns tillgängliga för analyser.

– I min forskning utgår vi från profilering av blodoch vävnadsprover som samlats in från patienter med cancer. Vi letar efter samband mellan mätbara molekylära egenskaper och sjukdomsutveckling. På det här sättet har vi identifierat både lovande kandidater för utveckling av diagnostiska test och nya typer av behandlingar mot cancer, berättar Tobias Sjöblom.

Tack vare ett nära samarbete med sjukvården och hjälp från patienter, läkare, sköterskor och laboratoriepersonal har forskningsprogrammet U-CAN idag byggt upp en databank av högsta internationella standard som följer hela vårdprocessen. Sedan starten år 2010 har prover samlats in före, under och efter behandling från 24 000 patienter med 15 olika cancerdiagnoser, och finns tillgängliga för forskare och företag som vill utveckla diagnos och behandling av tumörsjukdomar.

– Inom U-CAN söker vi analysera och omvandla insamlade prover i forskningsresultat till nytta för så många cancerpatienter som möjligt och resursen har idag nyttjats i fler än 140 forskningsprojekt. →

– Ett särskilt intressant område, som min forskargrupp har använt prover från U-CAN till, är utveckling av blodprovsanalyser för tidig upptäckt av cancer, en forskningsfråga som kräver stora grupper med material av hög kvalitet, säger Tobias Sjöblom.

Ett kraftfullt sätt som framhålls för att minska cancerdödligheten är att ta fram indikatorer, så kallade biomarkörer, som möjliggör tidig upptäckt och kirurgisk bot av cancer innan symptomen visat sig och sjukdomen spridits. Huvudproblemet vid utveckling av tester som är avsedda för utbredd screening av stora mängder av människor som saknar symptom på sjukdom, är att de biomarkörer som används måste vara tillräckligt specifika för just den cancerform man letar efter. Därför måste denna form av studier vara väldesignade och genomföras i flera olika tumörtyper.

– Uppsala universitet har en unik kombination av resurser och kompetens för att angripa detta olösta problem på ett systematiskt sätt och med nya analysmetoder. Dessutom har vi starkt stöd från universitetet för att kunna driva våra forskningsupptäckter fram till lösningar som kan tas i bruk inom vården, menar Tobias Sjöblom.

”Kliniskt användbara biomarkörer som möjliggör tidig upptäckt av cancer innan symptomen visar sig och sjukdomen har spridit sig kan vara det kraftfullaste sättet att minska cancerdödligheten.”

TOBIAS SJÖBLOM, PROFESSOR I TUMÖRGENETIK

Omfattande förberedelser har gjorts för att säkerställa framgång, och en stor studie i tre tumörtyper har påbörjats för att hitta biomarkörer för varje enskild cancertyp. Studien är skalbar och meningen är att den i framtiden ska utvidgas till fler tumörtyper och analysmetoder.

– Det är väldigt uppskattat och donationerna bidrar verkligen till att vi kan bedriva bra forskning, säger Karin Forsberg Nilsson, dekan för medicinska fakulteten.

”Donationer är viktiga för bra forskning”

För Karin Forsberg Nilsson, dekan för medicinska fakulteten, skapar donationer en personlig relation mellan givaren och forskaren. Människor ger till det som ligger deras hjärta närmast och därför förutsätter relationen att donatorn känner förtroende för forskarna och för forskningen.

MEDICINSKA FAKULTETEN får ibland ta emot donationer, vilka riktas till olika ändamål inom såväl grundvetenskaplig som klinisk, patientnära forskning.

Forskningen vid medicinska fakulteten är till nästan 70 procent externfinansierad med medel från forskningsråd, stiftelser och fonder. En del av dessa, till exempel Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Hjärnfonden, bygger på donationer från privatpersoner.

– Donationer är extremt viktiga för svensk forskning i allmänhet. Det är förstås extra roligt när privatpersoner eller företag uppmärksammar att det görs bra forskning vid fakulteten och därför vänder sig aktivt till oss för att de vill donera pengar till forskningen. Det kan vara tidigare studenter som känner att de vill ge tillbaka till universitetet eller privatpersoner som har eller har haft anhöriga som är sjuka i cancer eller andra svåra sjukdomar. Med sin donation vill de bidra till att forskningen går fortare framåt.

– Det är vanligt att en donator tittar efter effekt i sjukvården, men det behöver inte vara så. De kan

också ha ett genuint intresse av att stödja grundforskning inom till exempel genetik.

Den här finansieringsformen skiljer sig från andra, menar Karin Forsberg Nilsson.

– Till skillnad från de gåvor som ges till exempelvis Cancerfonden eller Hjärt-Lungfonden, som forskare sedan kan söka stöd från, skapar dessa donationer en personlig relation mellan givaren och forskaren. Människor ger till det som ligger deras hjärta närmast. Relationen förutsätter därför att donatorn känner förtroende för oss och för vår forskning. Därför är vi angelägna att vårda långsiktiga relationer i personliga möten. Vi brukar bjuda in till regelbundna träffar och komma överens med donatorn om de önskar få skriftlig rapportering eller vara delaktiga i projektet på något annat sätt.

– Vi behöver mer kunskap om kvinnors psykiska hälsa. Ambitionen är att bygga upp en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med olika kompetenser för att bättre förstå det växande problemet med ökad psykisk ohälsa, speciellt bland unga kvinnor, säger Agneta Skoog Svanberg, professor i reproduktiv hälsa.

Fokus på kvinnors psykiska hälsa

Under de senaste decennierna har det skett en oroande ökning av psykisk ohälsa i samhället. Larmrapporterna om våra barn och ungdomars bristande välmående ökar och särskilt unga kvinnors psykiska ohälsa står i fokus. Kunskapsläget har förbättrats och psykiatrin har idag en arsenal av evidensbaserade behandlingar att erbjuda. Men, det finns fortfarande en stor brist på kunskap om vad som leder till psykisk hälsa respektive ohälsa. Dessutom finns frågor som måste belysas kring rådande okunskap, stigmatisering och fördomar om psykisk sjukdom.

– EFTERSOM PSYKISK hälsa påverkar och påverkas av samhällets alla delar, behöver både utvecklingsarbete och lösningar gå på bredden och involvera samverkan över ämnes- och sektorsgränser. Frågor om psykisk hälsa måste angripas från både ett medicinskt perspektiv och ett bredare samhällsperspektiv, säger Lisa Ekselius, professor i psykiatri vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Ökningen av kvinnors psykiska ohälsa har kopplats samman med förändrade livsvillkor i samhället men fortfarande saknas säkerställda orsaker. Psykisk ohälsa bland kvinnor är vanligast under de barnafödande åren vilket får konsekvenser för kvinnornas livssituation och reproduktiva hälsa. Exempelvis kan en depression i anslutning till förlossning påverka kvinnors förmåga att knyta an till det nyfödda barnet, och i förlängningen till barnets emotionella utveckling.

– Problemet är komplext och behöver belysas ur olika perspektiv, inte enbart det medicinska. Kvinnors psykiska hälsa är ett eftersatt forskningsområde samtidigt som det finns ett starkt samhällsintresse för dessa frågor, betonar Agneta Skoog Svanberg, professor i reproduktiv hälsa vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

För att öka kunskap och medvetenhet om kvinnors psykiska hälsa i ett brett perspektiv har Uppsala universitet inrättat det tvärvetenskapliga centret WOMHER (Women’s Mental Health during the Reproductive Lifespan) med fokus på kvinnors psykiska hälsa i den reproduktiva åldern. Målet är att förebygga, upptäcka

och behandla psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder.

Inom WOMHER samlas ledande kompetenser från universitetets samtliga tre vetenskapsområden för att gemensamt bedriva forskning och utbildning. Utöver forskare från institutionen för kvinnors och barns hälsa är ett femtiotal seniora forskare och doktorander från ett tjugotal institutioner och centrum vid Uppsala universitet involverade i forskning relevant för WOMHERs fokusområde.

– Med denna samlade breda kompetens erbjuds de bästa förutsättningar att förstå, förebygga och behandla den ökande psykiska ohälsan hos yngre kvinnor, säger Lisa Ekselius.

← Agneta Skoog Svanberg, professor i reproduktiv hälsa

Lisa Ekselius, → professor i psykiatri

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor är födda fria och är lika i värde och rättigheter. De gäller oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning eller social ställning. De gäller varje individs rätt till bland annat yttrandefrihet, utbildning, hälsa, social trygghet och utveckling.

Den globala utvecklingen medför stora utmaningar för det demokratiska samhällssystemet och de mänskliga rättigheterna, såväl nationellt som internationellt. Frågor kring demokrati, fred och rättvisa står i fokus. Men krig och konflikter, fattigdom, sociala orättvisor och religionskonflikter utmanar upprätthållandet av individuell och global säkerhet.

Demokrati och högre utbildning

Idag hotas den akademiska friheten och demokratin på olika håll i världen, även nära oss i Europa. Här har Uppsala universitet en viktig roll att fylla.

– Som universitet är ett av våra största bidrag för att stärka demokratin i världen att motverka avdemokratisering genom utbildning och forskning. Att se till att allmänhet och beslutsfattare får kunskap om demokratiska processer, om mänskliga rättigheter och om förutsättningar för fredliga samhällen, säger Tora Holmberg, professor vid sociologiska institutionen och vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.

I EN TID DÅ GRADEN av demokrati sjunker i världen ifrågasätts också allt oftare universitetens position som garanter för oberoende och kritisk kunskap. Därmed skakas grunderna för den demokratiska samhällsordningen på flera sätt. Att öka kunskapen om relationen mellan högre utbildning och demokrati, och hur denna behöver utvecklas och förändras, är därför en central fråga för framtiden. Inom Uppsala universitet utvecklas forskningen om demokrati och universitetets kritiska roll, nationellt och globalt inom det mångvetenskapliga forskningsprogrammet "Demokrati och högre utbildning". Målet är att stimulera ny mångvetenskaplig forskning och dialogen mellan akademi och omgivande samhälle.

– Inom akademin finns strikta principer för att se till att kunskapen är både tillförlitlig och hållbar. Dessa principer har vi som enskilda forskare och lärare, liksom vi som lärosäte, ett ansvar att både leva efter och värna. Det är ett ansvar som kommer med den akademiska friheten, säger Linda Wedlin, som är professor i företagsekonomi och leder programmet. Universitetet ska vara en plats och en verksamhet där tillförlitlig kunskap såväl skapas som sprids och diskuteras fritt, och som har möjlighet att tjäna många olika syften i samhället.

Det breda forskningsprogrammet "Demokrati och högre utbildning" är uppdelat i tre olika teman: "De demokratiska processerna vid universiteten", "Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner" samt "Universiteten och den globala demokratiseringen av nationer", med filosofen Patricia Mindus, USA-kännaren Dag Blanck och litteraturvetaren Christina Kullberg som projektledare.

Inom temat ”Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner” studeras frågor →

”Universitetet ska vara en plats och en verksamhet där tillförlitlig kunskap såväl skapas som sprids och diskuteras fritt, och som har möjlighet att tjäna många olika syften i samhället.”

LINDA WEDLIN, PROFESSOR I FÖRETAGSEKONOMI

OCH CHEF FÖR FORSKNINGSPROGRAMMET DEMO -

KRATI OCH HÖGRE UTBILDNING

som rör hur det svenska samhällets demokratiska institutioner påverkar och påverkas av universiteten och den högre utbildningen.

– Universiteten har till uppdrag att utbilda dem som arbetar i, och ansvarar för, samhällets demokratiska institutioner. Universitetets uppgift är därför att genom sin oberoende forskning bidra med de faktaunderlag på vilka samhället och medborgarna kan fatta välunderrättade beslut, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier (SINAS) och projektledare för temat. Universiteten granskar, av tradition lika oberoende som kritiskt, olika samhälleliga strömningar och idéer som dominerar samhällsdebatten.

Universiteten ska sträva efter att vara en garant för att det öppna samhället fattar välgrundade beslut i god demokratisk anda, menar Dag Blanck.

Wedlin,

Linda

professor i företagsekonomi och chef för forskningsprogrammet ”Demokrati och högre utbildning”.

– Men det finns också hot mot denna ordning: Nya digitala medier och fenomen i anknytning till så kallade post-sanningar är ett bland många hot mot denna ordning.

Forskning som analyserar och problematiserar universitetens demokratiska uppdrag och samspelet med utformningen och förändringen av demokrati och demokratiska processer är i fokus här.

– Frågor som hur kunskap, kulturella uttryck, bildning och utbildning samspelar med, och påverkar, det demokratiska samhället är viktiga. Men också hur relationen mellan demokrati och högre utbildning utvecklats historiskt och i olika kontexter; och vilka problem och möjligheter relationen skapar för demokratin såväl som för den högre utbildningen, säger Dag Blanck.

Uppsala universitets utbildning och forskning har en stark ställning internationellt och ska fortsatt vara en stark röst och förkämpe för att bibehålla och stärka den akademiska friheten och den demokratiska utvecklingen.

– Förutom forskningsprogrammet "Demokrati och högre utbildning", så har vi fler långsiktiga satsningar, berättar Tora Holmberg. Uppsala Forum för demokrati, fred och rättvisa är sedan decennier en viktig internationell arena för forskare och allmänhet. En annan, nyare mötesplats för breda samarbeten och spetsforskning, är Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO). Tillsammans utgör dessa satsningar en helhet.

Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier (SINAS) och projektledare för temat ”Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner”.

Tora Holmberg, professor vid sociologiska institutionen och vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.

Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi och projektledare för temat ”De demokratiska processerna vid universiteten”.

Christina Kullberg, professor i franska, ssk. fransk litteraturvetenskap och projektledare för temat ”Universiteten och den globala demokratiseringen av nationer”.

De möter kärnvapenhotet med kunskap

Mycket har förändrats på kort tid i diskussionerna kring kärnvapen. Från ett ganska stabilt läge med ett starkt tabu mot att använda kärnvapen, till dagens mer oförutsägbara situation. För att verka för kärnvapennedrustning krävs expertis både om fred och konflikter och om kärnfysik. All denna kompetens samlas i Alva Myrdalcentrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet. Centret etablerades år 2021 med ett nationellt uppdrag att samla världens kunskap kring kärnvapennedrustning i vid bemärkelse, inklusive rustningskontroll och ickespridning.

NÄR RYSSLANDS PRESIDENT Vladimir Putin uttalade sitt kärnvapenhot i samband med invasionen av Ukraina år 2022, innebar det ett helt nytt säkerhetsläge i världen.

– Användandet av kärnvapen ses nu som ett reellt hot, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning och föreståndare för Alva Myrdalcentrum för kärnvapennedrustning.

Som föreståndare håller han ihop forskare utspridda över Uppsala universitet och i världen. Själv har sitt arbetsrum vid institutionen för freds- och konfliktforskning i centrala Uppsala, medan forskarna i kärnfysik håller till på Ångströmlaboratoriet i utkanten av staden. Till centret hör också forskare från Stockholm International Peace Research Institute (Sipri) och från Tokyo Institute of Technology, samt andra forskargrupper runt om i världen.

Centrets ansats är bred och det är ingen tvekan om att mer kunskap behövs inom området. Mycket har förändrats på kort tid i diskussionerna kring kärnvapen – från ett ganska stabilt läge till dagens mer oförutsägbara situation, menar Erik Melander.

– För några år sedan kändes frågan om kärnvapen och kärnvapennedrustning viktig men inte alls lika akut. Att man nu faktiskt på allvar diskuterar om Ryssland skulle använda kärnvapen i en konflikt är väldigt svårt att ta in. Tidigare har man tänkt att det finns ett slags tabu mot att använda kärnvapen – att det är omänskligt och hemskt. Idag har tröskeln sänkts och tanken att man kan använda kärnvapen normaliserats. Det är väldigt oroande, säger Erik Melander.

Samtidigt pågår opinionsbildning, som på olika sätt höjer motståndet. Ett exempel är FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, vilken uppmärksammades med Nobels fredspris år 2017. →

– Detta arbete bidrar till att stärka tabut mot kärnvapen och peka ut hur vidriga dessa vapen är. Även om man kan tycka att det känns väldigt avlägset att kärnvapenmakterna skulle göra sig av med kärnvapnen helt så är det en poäng med att jobba för att stärka tabut och höja tröskeln för att använda kärnvapen, menar Erik Melander.

Vad som än händer framöver, finns risken att det blir någon form av kapprustning efter kriget i Ukraina, i vilken också ingår kärnvapen.

– Å andra sidan kommer det att behövas förhandlingar också och att man reglerar en del av de här frågorna. Där finns ett väldigt positivt arbete att göra, säger Erik Melander.

I förhandlingarna före invasionen av Ukraina visade både Ryssland och Nato ett visst intresse för att diskutera kärnvapen, liksom vissa typer av förtroendeskapande åtgärder och inspektioner.

– Det fanns såna verktyg under slutet av kalla kriget som sedan bara har runnit ut i sanden eller övergetts. Det är något som, oavsett vad som händer, kommer att

”I en alltmer osäker värld är risken för

användandet av kärnvapen större än den har varit på länge.”

ERIK MELANDER, PROFESSOR I FREDS- OCH

KONFLIKTFORSKNING OCH FÖRESTÅNDARE

FÖR ALVA MYRDAL-CENTRUM FÖR

KÄRNVAPENNEDRUSTNING

bli aktuellt igen. Att skapa nya sådana ordningar och förhandla fram avtal, menar Erik Melander

Tanken är att det ligger i bådas intressen att konflikten inte eskalerar på grund av misstag eller att det blir onödigt mycket spänning mellan parterna. Man ska till exempel inte behöva oroa sig för överraskande angrepp.

– Båda sidor har ett intresse av att stabilisera situationen. Dessutom skulle båda sidor vinna på att ha färre kärnvapen, att ha någon form av balans men på en lägre nivå. →

Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning

Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning har fått sitt namn efter Alva Myrdal (1902-1986), internationellt känd nedrustningsförhandlare, mottagare av Nobels fredspris år 1982 och tidigare Uppsalastudent.

Sådant skedde också under kalla kriget, så det är möjligt att komma överens och göra förbättringar även mellan fiender, säger Erik Melander.

När det gäller nedrustning av kärnvapen finns det en överlappning mellan det tekniska och det politiska. Ibland kan det finnas tekniska möjligheter, till exempel en mätmetod, som politikerna inte vill använda, därför att det är känsligt.

– Sådant som skenbarligen är tekniskt är också väldigt politiskt och det är viktigt för den som studerar förhandlingar att också ha koll på de tekniska aspekterna. Det är en viktig ambition att försöka överbrygga det här så att det blir tvärvetenskapligt.

Peter Andersson, vid institutionen för fysik och astronomi, forskar inom tillämpad kärnfysik och leder en av arbetsgrupperna vid Alva Myrdal-centrum – med fokus på olika tekniker för att hindra spridandet av kärnämnen och främja nedrustning.

– Den avsaktande nedrustning som vi nu ser i världen sätter fingret på att det trots att kärnvapenkrig upplevdes som otänkbart och tabu efter kalla kriget och tills för några år sedan, så fanns en stor mängd kärnvapen alltjämt kvar och var hela tiden ett latent hot, menar Peter Andersson. Det är därför viktigt att i förväg planera för nedrustning, redan innan det finns politiska förutsättningar för det. Perioder av upptinade relationer kan vara korta, och då är det värdefullt om irreversibla nedrutningsåtgärder redan är förberedda.

Han betonar också vikten av transparens mellan stater för att öka tilliten och vara en motkraft mot skenande kapprustning.

– Det finns tekniska verktyg för fjärrmonitorering som kan användas även utan tillträde till staterna som övervakas. Ju sämre relationerna är, desto viktigare verktyg blir dessa tekniker för ökad insyn i andra stater eftersom de fungerar även om inspektörer inte släpps in. En sådan fjärrmonitoreringsteknik är så kallad radionuklidmonitorering som syftar till att upptäcka kärnvapenprovsprängningar.

Sophie Grape är docent i fysik och forskar om kärnämneskontroll, som används för att säkerställa att material i kärnkraftverk inte kommer på avvägar för att användas i kärnvapen. Vägen från kärnkraftsreaktor till kärnvapen är dock väldigt lång, betonar Sophie Grape. – Bränsle till ett kärnkraftverk är ju framställt för att fungera för just det ändamålet. Men naturligtvis finns ändå alltid risken att materialen används i andra syften.

Att driva en reaktor för civil elproduktion är annorlunda än att driva den för att skapa kärnvapenplutonium.

– Genom att mäta strålningen kan man dra slutsatser om hur anläggningen har drivits och vad kärnbränslet har använts till, förklarar Sophie Grape.

Samma mättekniker kan vara användbara för att verifiera nedrustning av kärnvapen. Material som används inom kärnkraften har liknande egenskaper och sänder samma typ av strålning som material som

Peter Andersson, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi

Sophie Grape, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi

används till kärnvapen. Men förutsättningarna för mätningar är vitt skilda mellan den civila och militära sidan.

– Inom kärnämneskontrollen tar vi reda på så mycket som möjligt om ett använt kärnbränsle, medan verifiering av kärnvapen och dess nedrustning är något helt annat. Där är nästan all information säkerhetsklassad och därmed hemlig. Samtidigt behövs mätningar för att omvärlden ska kunna lita på att nedrustning faktiskt sker, berättar Sophie Grape. Inom Alva Myrdal-centrum vill man bidra till tekniska lösningar som kan främja förhandlingar om nya nedrustningsavtal men också säkerställa att de avtal som finns kan efterlevas, FN:s konvention om förbud mot kärnvapen har hittills skrivits under av ett sextiotal länder, men ännu inga kärnvapenstater.

– På senare tid har det snarare funnits en brist på ambition att nedrusta och utvecklingen gått åt helt motsatt håll, konstaterar Sophie Grape.

Forskarna inom Alva Myrdal-centrum arbetar vidare med att höja kompetensen om de tekniska

”Det krävs en dialog och ett överbryggande av det gap som vanligtvis finns mellan teknik och icke-teknik.”

möjligheterna, så att tekniken och politiken kan gå hand i hand. I en tid då vindarna har vänt och det talas om upprustning snarare än nedrustning, vill de öka kunskapen om de tekniska verktyg som ändå finns.

– Det spelar ingen roll vilka tekniker vi tar fram om inte avtal tillåter att de används. Eller om de som förhandlar om avtal inte känner till att de finns. Så det krävs en dialog och ett överbryggande av det gap som vanligtvis finns mellan teknik och icke-teknik, säger Sophie Grape.

Uppsala universitet har en tydlig profil inom empirisk forskning om väpnade konflikter och konfliktlösning. Inom Uppsala Conflict Data Program (UCDP), vid institutionen för freds- och konfliktforskning, samlar forskarna löpande in information om konflikter i världen och gör all data fritt tillgänglig globalt. Med hjälp av data från UCDP har man också utvecklat ett system som ger prognoser över var i världen väpnade konflikter kan komma att inträffa.

SOPHIE GRAPE, DOCENT I FYSIK

Rättsstatens utmaningar

Grunden för rättsstaten är under tryck. Det pågår en kontinuerlig tillbakagång vad gäller rättsstatlighet och liberal demokrati, såväl nationellt, regionalt som globalt. Utvecklingen väcker viktiga och avgörande frågor för upprätthållandet av vårt demokratiska system. Hur kan vi skydda dess nedmontering?

I vilka politiska system är rättsstatens principer särskilt utsatta och vad innebär detta för utformningen av lagstiftningens innehåll?

I FÖRHÅLLANDET MELLAN det allmänna, enskilda individer, och företag är respekten för rättsstatens principer grundläggande för upprätthållandet av det demokratiska systemet, skyddet för mänskliga fri- och rättigheter, en fungerande offentlig förvaltning och ekonomi, samt det långsiktiga förtroendet för staten.

I tider av ökat tryck på det politiska och samhälleliga systemet är det särskilt viktigt att rättsstatens principer respekteras och upprätthålls. Inom rättsstatens område handlar det inte bara om lagstiftningens kvalitet utan också om de lagstiftningsprocesser som leder fram till ny lagstiftning. I svensk rätt finns en grundlagsskyddad beredningsgång som avser att säkerställa lagstiftningens kvalitet, inklusive en grundläggande respekt för svensk grundlag och mänskliga fri- och rättigheter.

När dessa processer sätts ur spel utmanas också rättsstaten. I ett ökat komplext och heterogent samhälle utgör rättsstaten det fundament som ett inkluderande, jämställt, hållbart, och demokratiskt samhälle vilar på.

Demokratiforskning har under lång tid fokuserat på allmänna val och institutioners betydelse för bevarandet av demokratiska system. Forskning om mänskliga rättigheter växer.

– Vad som dock saknas i denna kontext är en djupare förståelse av rättsstatens principer, dess innehåll och definition, hur de uppstår och bevaras, samt vilken roll, och på vilket sätt, rättsstatens principer skyddar det demokratiska systemet, mänskliga fri- och rättigheter, samt den ekonomiska utvecklingen, säger Anna Singer, professor i civilrätt och dekan för juridiska fakulteten.

Vid juridiska fakulteten har man ambitionen att skapa en samlad forskningsmiljö – Institutet för studier av rättsstatens principer – som enbart är inriktad på denna övergripande problematik med konstitutionell rätt i fokus. →

– Vi vill skapa förutsättningar och en plattform för forskning som bidrar till skyddet och upprätthållandet av rättsstatens grundläggande principer inom olika samhällssektorer, särskilt skola och vård, migration och integration, samt säkerhet och krisberedskap, berättar Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid juridiska institutionen.

Juridiska institutionen är ledande i Sverige inom medicinsk rätt, utbildningsrätt, konstitutionell rätt, offentlig rätt, utbildningsrätt, migrationsrätt och folkrätt.

– Vi har sammanfattat de utmaningar som vårt samhälle står inför i tre teman: välfärdsstatens modernisering och utveckling, migration och integration, samt säkerhet och krisberedskap, säger Anna Singer.

– Vid institutet vill vi också ta ett helhetsgrepp på de viktiga frågorna kring rättsstatens principer. Vad betyder dessa principer, hur yttrar de sig i internationella, regionala och nationella regelverk, och vilket genomslag bör de ha på den offentliga och privata verksamheten i Sverige? Genom att stärka forskningen med fokus på rättsstatens principer och dess bevarande skulle institutet kunna bidra till den internationella forskningsfronten på ett mer effektivt och målinriktat sätt.

Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid juridiska institutionen.

”Utmaningar mot rättsstaten utgör otvivelaktigt ett av det mest komplexa och aktuella hoten mot vår demokratiska ordning nationellt, regional och globalt. Genom att fokusera vår forskning på rättsstatens principer kan vi bidra till hållbara lösningar.”

ANNA SINGER, PROFESSOR I CIVILRÄTT

OCH DEKAN FÖR JURIDISKA FAKULTETEN.

De vill öka förståelsen för judiskt liv och kultur

Många svenska judar vittnar idag om ökande antisemitism i samhället, parallellt med växande tendenser till främlingsfientlighet i stort. En stärkt forskningsmiljö och universitetsutbildning inom judiska studier skulle kunna verka som motvikt till dessa strömningar, stärka den judiska minoriteten och bidra till samhällsklimatet i stort.

– JUDARNA ÄR EN av Sveriges fem nationella minoriteter. Genom forskning och kunskapsspridning kan vi öka förståelsen för judisk kultur och religion, och därmed kan fördomar och rasism i det svenska samhället motverkas, säger Cecilia Wejryd professor i kyrkohistoria och dekan för teologiska fakulteten vid Uppsala universitet.

– För att den judiska minoriteten ska kunna bibehålla och utveckla sin kultur krävs också att svenska judar har möjlighet att inhämta forskningsbaserad kunskap om sin kultur och sitt arv inom ramen för universitetsstudier. En stärkt minoritetskultur kommer även majoritetssamhället till gagn. Därför vill vi verka för att inrätta en professur i judiskt tänkande vid Uppsala universitet.

Judiska studier är ett fält som expanderar vid ledande universitet världen över. Det är ett brett tvärvetenskapligt forskningsområde som undersöker ett stort antal olika aspekter av judiskt liv – filosofi, juridik, kultur, historia, religion och språk. Fältet rör sig mellan en mängd områden inom såväl samhällsvetenskap som humaniora.

Judiskt tänkande (Jewish Thougt) är ett kärnämne inom judiska studier. Här studeras judiska textkällor, deras tolkningar och omtolkningar genom historien och deras filosofiska, religiösa och kulturella inflytande. Fokus ligger på interaktionen mellan den tolkade texten och idéhistoria och hur detta har format judiskt liv och kultur.

Judiskt tänkande har hittills varit fokus primärt för universitet i Israel och USA, snarare än i Europa. I Sverige finns idag inget lärosäte med en professur i judiskt tänkande.

– En ny professur vid Uppsala universitet skulle kunna fylla nuvarande lucka i den svenska →

universitetsvärlden och ge Sverige en stark internationell ställning inom det växande fältet judiska studier. Professuren skulle också konkret bidra till att stärka den svensk-judiska kulturen, öka den kulturella förståelsen och bidra till att motverka antisemitism. Den skulle därmed även bidra till att uppfylla Sveriges uppdrag gentemot den judiska nationella minoriteten.

En förstärkning av forskning inom området skulle vara ett positivt bidrag till såväl kompetensförsörjningen inom professionella branscher med judisk anknytning som inom utbildning och civilsamhället.

– Den judiska erfarenheten av integration med bibehållen kulturell identitet har mycket att dela med sig av vid samtida utmaningar. Detta kunskapsutbyte skulle förstärkas av en gedigen forskningsmiljö inom judiska studier, menar Cecilia Wejryd. Det är värt att nämna att judisk kultur och judisk erfarenhet historiskt, och även i samtida filosofisk debatt, har haft ett stort inflytande på olika områden inom humaniora.

Trots Uppsala universitets breda kompetens inom judiska studier – alltifrån ämnen som de tvåtusen år gamla Dödahavsrullarna till antisemitism i Sverige idag – saknas expertis inom judiskt tänkande.

”Genom forskning och kunskapsspridning kan vi öka förståelsen för judiskt liv och kultur.”

CECILIA WEJRYD, PROFESSOR I KYRKOHISTORIA OCH DEKAN FÖR TEOLOGISKA FAKULTETEN

Uppsala universitet har i många år samarbetat med det akademiska institutet Paideia – The European Institute for Jewish Studies in Sweden – som grundades år 2000 för att sprida kunskap om judiskt liv och kultur inom det tvärvetenskapliga fältet judiskt tänkande. Tillsammans har de skapat förutsättningar för att Sverige ska kunna ta en ledande roll i Norden inom ämnet Uppsala universitet genom sin månghundraåriga tradition av forskning och undervisning i teologi och språk och Paideia genom sin paneuropeiska utblick och internationella utbildningsverksamhet.

– Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet och Paideia arbetar därför gemensamt mot att kunna inrätta en professur i judiskt tänkande vid Uppsala universitet, berättar Noa Hermele, rektor för Paideia.

– Nästa naturliga steg, och en förutsättning för att ta vara på dessa kompetenser, konsolidera och utveckla fältet och skapa möjligheten till en sammanhållen utveckling från grundutbildningsnivå till forskarnivå, är att inrätta en professur i judiskt tänkande att verka vid såväl universitetet som vid Paideia, säger Cecilia Wejryd.

– Forskningsmiljön skulle konkret kunna bidra till att stärka den svensk-judiska kulturen, öka den kulturella förståelsen och därmed också bidra till att motverka antisemitism, säger Cecilia Wejryd, professor i kyrkohistoria och dekan för teologiska fakulteten.

– En utveckling av spädbarnslaboratoriet med forskning om förskolebarn ger möjlighet att identifiera faktorer i barnens miljö som på ett avgörande sätt antingen försvårar eller underlättar barnets övergång till skolan, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.

Barnen vår framtid

Förskoleåldern är en viktig period för människans sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling. Trots det saknas vetenskapligt grundad kunskap om hur förskolans miljö ska utformas för att på bästa sätt tillgodose barnens behov och deras utveckling från spädbarn till skolbarn.

– För att kunna erbjuda kommande generationer bästa möjliga förutsättningar under dessa kritiska år behövs mer forskning. Ett nytt centrum med fokus på förskoleforskning ger möjlighet till svar, menar Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.

I FÖRSKOLEÅLDERN SKER flera viktiga förändringar i barns liv. Då tar de sina första steg i sociala sammanhang utanför familjen, de får sitt lärande i mer strukturerade miljöer och de får möta och interagera med barn och vuxna från olika bakgrunder. Intresset växer för att utforska, leka och lära sig av och om sin omvärld. Samtidigt påverkar förskolemiljöns kvalitet barnens värderingar gentemot samhället, jämställdhet, miljö och andra individer.

När barnens miljö, hemma och i förskolan, samverkar på ett positivt sätt bidrar det till en bra kognitiv och känslomässig utveckling som främjar deras inlärningsmöjligheter.

– Men förskolebarns sociala och kognitiva utveckling är ett eftersatt forskningsområde. Fortfarande vet vi inte hur vi kan skapa en miljö kring barnen som säkrar en god utveckling. Barnens utveckling under övergången från hemmet till förskolan, liksom systematiska studier över tid av deras kognitiva, empatiska och sociala förmågor är angelägna forskningsfält. För att kunna göra tidiga insatser när utvecklingen tar en annan väg behövs också ökad förståelse för hur typisk utveckling ser ut under denna kritiska period i barnens liv, säger Gustaf Gredebäck.

Uppsala universitet har redan ett ledande spädbarnslaboratorium med fokus på den tidiga grunden för kognitiv, motorisk och social utveckling från spädbarn till småbarn. Uppsala barn- och babylab har erfarenhet av att använda barnvänliga, avance-

rade tekniska instrument och lekfulla men precisa forskningsmetoder. Laboratoriet har utvecklat kompetens inom flera metoder, som exempelvis ögon- och rörelsespårning och EEG och i vissa fall också så kallad neuroimaging.

– Nu vill vi expandera denna framgångsrika forskningsmiljö till att även omfatta barn i förskoleåldern. Ingen forskning har tidigare vävt samman dessa åldersgrupper för att förstå grunden för kognitiv och social utveckling tidigt i livet. Förskolenära laboratorieforskning i ett nytt centrum för fler åldersgrupper skulle erbjuda unika möjligheter att få ett helhetsperspektiv på barns utveckling från spädbarn till skolbarn. Det kan bidra till att ge barnen en solid grund och en positiv start för deras fortsatta utveckling som ungdomar och vuxna.

Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi

GRÄNSLÖS INNOVATION

De komplexa nätverk som idag lägger grunden för samarbeten – mellan forskningsdiscipliner, mellan näringsliv och akademi, mellan företag och mellan individer – ställer helt nya krav på miljöer där forskning och företagande kan mötas. Ur den vetenskapliga forskningen växer nya tvärdisciplinära teknologier fram, långt mer komplexa än enskilda forskargrupper kan hantera. Det finns därför ett tydligt behov av att skapa olika former av interaktiva mötesplatser.

En grundläggande förutsättning för att ett forskande företag ska välja att etablera sig i ett land eller en region är närhet till stark akademisk forskning och – inte minst –tillgång till personer med spetskompetens.

Uppsala universitets ekosystem för innovationsstöd är ett av de ledande i Sverige och internationellt konkurrenskraftigt. Här finns en sammanhållen och effektiv innovationsmiljö som erbjuder stöd från idé till kommersialisering eller implementering med betydande samhällsnytta.

Som ett internationellt ledande universitet inte bara frambringar Uppsala excellens, vi bidrar också till att attrahera excellens till regionen och till Sverige.

Vaccin kan bekämpa cancer

Immunterapi med biologiska läkemedel är en kraftfull metod att bekämpa cancer, vid sidan av cellgifter, strålning och kirurgi. Till exempel testas nu ett flertal olika typer av cancervaccin, som lär kroppens eget immunförsvar att känna igen cancerceller.

CANCERFORSKAREN OCH ENTREPRENÖREN Sara Mangsbo befinner sig mitt i den spännande utvecklingen. Hon är professor i protein- och antikroppsläkemedel. Vid sidan av forskningen har hon startat tre företag för att forskningsresultaten ska nå ut till kliniken.

Cancerceller är specialister på att lura kroppens försvarsmekanismer för att inte bli angripna, men på medicinsk väg går det att aktivera immunförsvaret så att det dödar cancern. Den upptäckten ledde till 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Tron på cancervacciner har förstärkts då de nu kan användas tillsammans med så kallade kontrollpunktshämmare. Detta är läkemedel vilka riktar sig mot så kallade immunkontrollpunkter som många cancerformer uttrycker för att skydda sig från immunförsvaret. Genom behandling med kontrollpunktshämmare kan kroppens immunförsvar agera mer kraftfullt mot cancercellerna.

– Utmaningen blir att säkerställa att vi förstår hur vi ska använda oss av kombinationen av olika immunterapier på ett smart sätt och att få data i tillräckligt snabb fart så att det ger patienterna något i slutänden, säger Sara Mangsbo.

Tron på cancervaccin har återuppstått under de senaste åren.

– Förklaringen till det är att man i klinik har flyttat in den nya verktygslådan med kontrollpunktshämmare, berättar Sara Mangsbo. Den verktygslådan hade vi inte på tidigt 2000-tal eller på nittiotalet när man provade cancervaccin under en längre tid.

Med den nya tekniken stärks T-cellerna i kroppens eget immunförsvar, så att de kan bekämpa cancern. Det handlar om så kallad terapeutisk vaccinering som kan förlänga överlevnaden hos patienter med spridd cancersjukdom. →

– Plötsligt förstod klinikerna, industrin och forskarna vilken möjlighet och kraft som låg i immunförsvaret. Jag tror också att det har blivit en förändring i hur samhället ser på möjligheterna att bota cancer.

I ett av de bolag som Sara Mangsbo är aktiv i utvecklas ett vaccin som ska lära upp immunförsvaret att känna igen proteinet telomeras som cancercellerna använder sig av för att växa obehindrat.

– För att tumörcellerna inte ska dö när de delar sig så ofta drar cancercellerna igång ett maskineri för att producera mer och mer telomeras. Det är nödvändigt för att tumörcellen ska kunna skydda sin genetiska kod, men det gör också att tumören blir synliggjord för immunförsvaret. Med vaccinet tränar vi upp immunförsvaret att känna igen små pusselbitar av proteinet telomeras, så att våra immunceller specifikt kan söka upp och kontrollera tumörtillväxten, berättar Sara Mangsbo.

Studierna syftar till att analysera effektiviteten av vaccinet i kombination med kontrollpunktshämmarna.

Telomeraspåslag är en skyddsmekanism som den absoluta majoriteten av alla cancerceller använder sig av. Därför skulle vaccinbehandling kunna vara effektivt mot de flesta cancerformer.

”Plötsligt förstod klinikerna, industrin och forskarna vilken möjlighet och kraft som låg i immunförsvaret. Jag tror också att det har blivit en förändring i hur samhället ser på möjligheterna att bota cancer.”

– Just nu pågår studier i fem olika stadier på äggstockscancer, hudcancer (malignt melanom), lungcancer, huvud-halscancer och sist men inte minst mesoteliom som man oftast får av tidigare asbestexponering, berättar Sara Mangsbo.

Till skillnad mot de flesta andra vaccin som ges i förebyggande syfte för att undvika sjukdom är tanken med cancervaccinet att det ska ges när en patient redan diagnosticerats med cancer.

← Sara Mangsbo, professor i protein- och antikroppsläkemedel vid institutionen för farmaci.

SARA MANGSBO, PROFESSOR VID INSTITUTIONEN FÖR FARMACI

Cecilia Persson, professor i materialvetenskap

Här utformas morgondagens mänskliga reservdelar

Ålder, skada eller sjukdom – oavsett orsak ökar behovet av behandlingar som kan ersätta ben och andra delar av kroppen. Vid Uppsala universitet använder forskare 3D-skrivare för att utveckla framtidens biomaterial.

Måhända hägrar inte drömmen om evigt liv lika mycket som drömmen om åtminstone en smärtfri kropp.

MÖJLIGHETEN ATT BYTA ut väl valda delar som helt eller delvis kärvar är redan ett faktum, och gränserna tänjs alltmer för vilka mänskliga kroppsdelar som kan tillverkas.

– För en mängd forskningsområden är additiv tillverkning, även kallad 3D-skrivning, en idealisk teknik, säger Cecilia Persson, professor i materialvetenskap vid institutionen för materialvetenskap, medicinsk teknik.

De senaste åren har 3D skrivning för vården tagit rejäla kliv framåt. Kompetenscentret Additiv Tillverkning för Livsvetenskaperna – AM4Life – vid Uppsala universitet omfattar forskare vid vetenskapsområdena för teknik och naturvetenskap samt medicin och farmaci. I fokus står forskning och utbildning om nya tekniker för 3D-skrivning, i samverkan med sjukvård och industri.

Additiv tillverkning är en tillverkningsteknik där man lager för lager bygger upp en tredimensionell komponent utifrån en 3D-CAD-modell. Tekniken har många styrkor. Bland annat tillåter den variation och komplexitet, den tillåter produktion av former som inte går att producera med traditionell teknik och den tillåter snabb prototypframtagning med relativt låg startkostnad. Den möjliggör även utveckling av material med nya mikrostrukturer, och därmed nya kombinationer av egenskaper, såsom högre hållfasthet och korrosionsbeständighet hos vissa metaller. En annan fördel är att den för samman forskare med olika bakgrund, vilket kan leda till nya idéer och innovationer inom en rad områden.

Forskare från bland annat institutionen för materialvetenskap på Ångströmlaboratoriet har stått för ett av de stora genombrotten: Ett skallimplantat vars 3D-tillverkade titannät, i kombination med en →

bioaktiv keram, både kan skydda hjärnan och trigga benbildning. En annan forskargrupp studerar möjligheten att återställa stora bendefekter eller utslitna ryggar med hjälp av 3D-skrivna komponenter. Dagens varianter är inte nedbrytbara, men hoppet finns om att utveckla skrivbara, nedbrytningsbara komponenter som i kroppen omvandlas till lastbärande ben. Nyckeln kan vara upplösningsbar metall.

– De nedbrytbara material man främst har studerat är polymerer och keramer, säger Cecilia Persson. Men polymerer har inte tillräckligt hög styvhet, och keramer är för sköra och klarar inte att böjas. Därför vill vi skriva ut metallmaterial som bryts ner över tid.

Tanken är att placera ersättningsdelar av metall där benet degenererat eller skadats. Allteftersom metallen bryts ner växer det kroppsegna benet samman. Utmaningen ligger i att få till den rätta metallsammansättningen.

– De metaller vi tittar på reagerar i vattenlösningar, vilket är anledningen till att vi vill använda dem, säger Cecilia Persson. Men när man skriver ut dem är de typiskt också väldigt benägna att reagera på syret i luften och man får oxider som kan göra det svårt att tillverka. Så det gäller att kunna kontrollera syrehalten för att kunna skriva ut funktionella material. Med den nya utrustningen vid AM@Å – det vill säga vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskaps satsning på additiv tillverkning vid Ångströmlaboratoriet – har vi fått helt nya möjligheter för denna typ av forskning.

Men finns det några gränser för vilka mänskliga kroppsdelar som kan skrivas ut? Svaren kan finnas hos

”Hoppet finns om att utveckla skrivbara, nedbrytningsbara komponenter som i kroppen omvandlas till lastbärande ben.”

CECILIA PERSSON, PROFESSOR I MATERIALVETENSKAP

3D-skrivningsfaciliteten U-PRINT, vid institutionen för medicinsk cellbiologi. Under ledning av facilitetens grundare, professor Johan Kreuger och hans kollegor, skrivs vävnadslika strukturer ut i 3D vilka kan användas som avancerade modeller för medicinsk grundforskning, läkemedelsutveckling och utvärderingar av nya material. På sikt kan dessa tekniker också leda till att man kan skriva ut vävnad, till exempel av hud, ben och brosk, som kan användas för transplantation.

– U-PRINT samverkar också med sjukhuset, för att ta fram arbetsflöden där kirurger snabbt kan få fram 3D-skrivna modeller för operationsplanering, samt patientanpassade specialverktyg för kirurgiska ingrepp, säger Cecilia Persson. Det är väldigt spännande hur 3D-skrivning hela tiden leder till nya användningssätt. Det finns idag också flera företag som kan tillverka patientspecifika implantat.

För några år sedan tog också Cecilia Persson steget in i företagsvärlden då hon grundade företaget Inossia tillsammans med en bekant med erfarenhet av klinisk implementering av biomaterial. Tillsammans med en doktorand hade Cecilia tagit fram ett nytt bencement som skyddar kotor från nya frakturer genom att materialet är betydligt mer elastiskt och mjukare än dagens material.

Inossias material bygger på upptäckter från Cecilia Perssons forskning vid Uppsala universitet. Nu har de gått från forskning och utveckling till klinik och bolaget har tagit ett första kliv mot den europeiska marknaden. Med det nya elastiska bencementet kan risken för ytterligare kotfrakturer minimeras hos fler patienter med benskörhet.

← Johan Kreuger, professor i medicinsk cellbiologi

3D-skrivna ryggburar för nedbrutna diskar. →

Innovation som kan rädda liv

Sepsis, eller blodförgiftning som det kallas i dagligt tal, är ett livshotande tillstånd som leder till att omkring 8 000 svenskar årligen avlider. Man räknar med att runt en tredjedel av alla patienter inom intensivvården utvecklar sepsis. Med hjälp av Inger Perssons innovation, AI-algoritmen ”NAVOY Sepsis”, finns möjlighet att hitta dessa patienter i tid.

INGER PERSSON, docent i statistik vid Uppsala universitet, har utvecklat en algoritm som upptäcker sepsis, ett sjukdomstillstånd som kan vara svårt för läkare att diagnostisera. Hennes mjukvara, NAVOY Sepsis, hjälper sjukvården att upptäcka risk för blodförgiftning i tid, vilket på sikt skulle kunna rädda ett liv om dagen. År 2023 tilldelades hon Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet för innovationen som ligger till grund för bolaget AlgoDx.

− Det vi har gjort är att utveckla en mjukvara, en matematisk algoritm, som kan förutspå vilka patienter på IVA som löper hög risk att utveckla sepsis. Vi integrerar vår algoritm med det elektroniska journalsystemet på sjukhuset. Mjukvaran läser då in patientdata i realtid, bearbetar den och beräknar hur stor risk det är att just den här patienten utvecklar sepsis.

Algoritmen tar hänsyn till ett tjugotal parametrar såsom blodtryck, kroppstemperatur och blodprovsresultat. Mjukvarans förmåga att snabbt processa denna mängd information; och se hur den förändras över tid, kan hjälpa läkarna att ställa rätt diagnos och sätta in behandling i tid – något som är livsavgörande för patienter som befinner sig i riskzonen.

– Vi har tillsammans med institutet för sjukvårdsoch hälsoekonomi gjort en hälsoekonomisk modell och kommit fram till att om vi kan tidigarelägga

”Att använda sig av AI för att tidigt identifiera sjukdomar kommer bli allt vanligare i framtiden. Det finns många områden inom sjukvården där en liknande lösning skulle kunna användas. Det här skulle kunna göras hur stort som helst.”

INGER

behandlingen med bara några få timmar, så kan vi rädda i princip en patients liv per dag.

NAVOY Sepsis finns tillgänglig för sjukhus och journalsystem att köpa in. Efter en första studiefas på Södersjuk huset håller man nu på med integration på S:t Görans Sjukhus, båda i Stockholm. Eftersom journalsystemen skiljer sig åt måste mjukvaran skräddarsys för varje sjukhus.

Innan Inger Persson började på Uppsala universitet arbetade hon med läkemedelsutveckling. De båda kompetenserna kom väl till pass i utvecklingen av algoritmen som de nu håller på att implementera inom vården.

I samband med att Inger Persson startade bolaget tillsammans med två kompanjoner tog hon tjänstledigt från sitt arbete vid statistiska institutionen. Nu har hon återgått till universitetet och intagit en rådgivande roll i bolaget AlgoDx.

Bolaget har idag nio anställda och ytterligare en produkt på gång – en liknande algoritm som kan användas för att förutspå risken för akut njurskada. Att använda sig av AI för att tidigt identifiera andra sjukdomar tror Inger Persson kommer bli allt vanligare i framtiden.

− Det finns många områden inom sjukvården där en liknande lösning skulle kunna användas. Det här skulle kunna göras hur stort som helst.

Inger Persson, docent i statistik → ← År 2023 tilldelades Inger Persson Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet för innovationen som ligger till grund för bolaget AlgoDx.

PERSSON, DOCENT I STATISTIK

Innovativt kort för blodprovstagning redo att lämna labbet

Hur kommer det sig att vi har svårt att upptäcka tidiga tecken på sjukdom, och varför är det så krångligt att följa upp hur patienter svarar på behandling? Med utveckling av provtagning av torkat blod hoppas forskare från Uppsala universitet bidra till nya insikter och bättre uppföljning av hälsa genom hela livet, en bloddroppe i taget.

NINA SCHILLER ÄR VD och medgrundare av företaget SampleFacts och var tidigare forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Vid SampleFacts leder hon utvecklingen av ett nytt blodprovstagningskort för torkade blodfläckar.

Det som gör kortet unikt är att blodceller och blodplasma åtskils som separata patientprover direkt på kortet vid provtagningstillfället. Metoden utmanar den etablerade rutinen för blodprovstagning där blodprov tas från armen av sjukvårdspersonal för att separeras genom centrifugering vid senare hantering i laboratoriemiljö.

– För att torkade blodfläckar ska kunna nå sin fulla potential och samtidigt motsvara nuvarande hantering av blodprover, är separationen av blodet en viktig nyckel, poängterar Nina Schiller.

De blodprover som samlas in med de nya korten lämpar sig för en mängd analyser. Att de torkade blodproverna dessutom kan sparas i rumstemperatur och är stabila över tid underlättar både uppbyggnad av biobanker och uppföljning av hur patienter svarar på behandlingar.

Enligt Nina Schiller är det här en metod som öppnar dörren till biomarkörsvärlden på vid gavel och i förlängningen även ett nytt kapitel i vår förståelse av sjukdomar, deras tidiga tecken och förlopp.

– Vi kapar flera steg i provtagningskedjan utan att värdefull information om kroppens hälsa går förlorad. På detta sätt kan man följa sjukdomsförlopp och enkelt samla in prover från ett mycket stort antal individer. Vår innovation kan ge nya insikter om biomarkörer och vi tror därför att det är en attraktiv lösning för såväl forskare som läkemedelsföretag.

Bakom projektet finns ett engagerat team med erfarenhet av biobankning, forskning och företagande →

inom medicinteknik. Grunden för provtagningskortet lades av Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin, och hans tidigare doktorand Johan Björkesten vid IGP. De hade tidigare visat att torkade blodprover lämpar sig för analys med moderna storskaliga tekniker. Nina Schiller själv introducerades till projektet för några år sedan efter en tid i Ulf Landegrens forskargrupp.

Den första målgruppen för företaget SampleFacts är forskande läkare som med provtagningskortet enkelt kan följa hur patienter svarar på behandlingen.

– Nu är det utmanande och kostsamt för forskare att få tillgång till patientprover för sina studier, menar Nina Schiller Det kräver betydande resurser, inklusive sjukvårdsbesök för patienterna, sjuksköterskor för provtagning samt korrekt hantering av proverna under transport och förvaring. Vårt kort förenklar provtagning och analys eftersom patienterna själva tar sina prover och skickar in med vanlig post. Hanteringen av proverna inför analys är dessutom automatiserad, berättar hon.

Förutom att göra det enklare för forskare att studera biomarkörer hos patienter i olika stadier av en sjukdom och vid olika behandlingar så bedömer Nina Schiller att deras lösning öppnar dörren för att skapa mycket omfattande biobanker med prover. Innovationsprojektet har på kort tid tagit stora steg framåt. Samarbeten har etablerats

”Vi kapar flera steg i provtagningskedjan utan att värdefull information om kroppens hälsa går förlorad. På detta sätt kan man följa sjukdomsförlopp och enkelt samla in prover från ett mycket stort antal individer.”

NINA SCHILLER, VD OCH MEDGRUNDARE AV FÖRETAGET SAMPLEFACTS OCH TIDIGARE FORSKARE VID INSTITUTIONEN FÖR IMMUNOLOGI, GENETIK OCH PATOLOGI.

med forskare och olika analysplattformar, och forskarvärlden visar stort intresse för att använda provtagningskortet i sina studier berättar Nina Schiller.

– Vi har redan forskningsprojekt igång där vårt kort används och fler väntar. Vi vill se hur korten och hela insamlings- och analysprocessen fungerar i praktiken. Det är viktiga projekt för att visa värdet av den här innovationen för forskningen och i förlängningen för patienterna själva.

← Nina Schiller, VD och medgrundare av företaget SampleFacts.

Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin. ↓

Antikroppen som kan bromsa Alzheimers sjukdom

En ny behandling som visat sig bromsa Alzheimers sjukdom kom ut på den amerikanska marknaden sommaren 2023. Bakom den ligger 23 års metodiskt arbete i samarbete mellan forskare och läkemedelsföretag. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s godkännande av ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har av många beskrivits som ett paradigmskifte för behandlingen av sjukdomen.

ALLT BÖRJADE MED en forskningsupptäckt av professor Lars Lannfelt vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Han hade tidigt ett intresse för att ta reda på mekanismen bakom sjukdomar. För några år sedan nådde han pensionsåldern och är numera professor emeritus, men fortfarande aktiv både inom forskningen och företaget BioArctic.

Sent på kvällen den 28 september 2022 fick Lars Lannfelt samtalet han så länge väntat på: Den sista och avgörande kliniska studien av läkemedlet mot Alzheimers på en stor grupp patienter (så kallad fas 3-studie) visade goda resultat. Det nya läkemedlet kunde faktiskt bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Resultaten av studien påvisade att sjukdomsförloppet hade gått 27 procent långsammare hos de patienter i studien som behandlats med läkemedlet, jämfört med kontrollgruppen.

– Det här är något helt nytt, menar Lars Lannfelt. På nittiotalet kom symtomlindrande läkemedel, sedan har man försökt med sjukdomsmodifierande läkemedel som kan påverka sjukdomsförloppet, men det mesta har misslyckats fram tills nu. Det är ganska fantastiskt!

Lars Lannfelt har länge haft ett intresse för hur olika sjukdomar uppkommer. I början rörde det sig om exempelvis akut intermittent porfyri, schizofreni och bipolär sjukdom, men sedan började han forska om Alzheimers sjukdom.

Det dröjde inte länge innan han år 1992 gjorde en första viktig upptäckt, något som amerikanska forskare kallade ”den svenska mutationen”. Den visade för första gången tydligt att det var ämnet amyloid beta som startade sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.

I slutet av 1990-talet var det dags igen. Då upptäckte Lars Lannfelt den så kallade arktiska mutationen, som ledde till Alzheimers sjukdom. Mutationen hittades i en släkt från övre Norrland och år 1999 började forskarna förstå dess konsekvenser.

– Den ledde till en benägenhet för ökad bildning av ett förstadium till de fibriller – långa trådar – av amyloid beta som finns i placken. De här lösliga förstadierna intresserade mig väldigt mycket. Redan då fick jag idén om att försöka utveckla en behandling, immunterapi, mot dessa så kallade protofibriller.

Vid denna tid anställdes han som professor vid Uppsala universitet där han gick vidare i sina försök

”Det som egentligen har intresserat mig mest är att förstå hur sjukdomar uppkommer. Och sedan fick jag med ökande ålder också ett intresse för att försöka göra något åt det.”

att utveckla en antikropp med förmåga att angripa protofibriller. I samarbete med det svenska företaget Mabtech gjordes försök och år 2005 hade en musantikropp tagits fram på Rudbecklaboratoriet. För att kunna ta det hela ett steg vidare startade Lars Lannfelt bolaget BioArctic tillsammans med kollegan Pär Gellerfors. I samarbete med det japanska läkemedelsbolaget Eisai utvecklades en antikropp som var anpassad till människor.

Sedan dess har antikroppen testats i tre omgångar. En fas 1-studie år 2010, en fas 2-studie som pågick åren 2013–2018 och så den senaste fas 3-studien som inleddes år 2019 och genererade resultat hösten 2022. Och i juli 2023 kom så det avgörande beskedet att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänt läkemedlet.

– Vi har alltid haft ett tätt samarbete med Eisai där vi står för de molekylärmedicinska och molekylärbiologiska kunskaperna medan de har stor expertis kring kliniska prövningar, säger Lars Lannfelt.

Att ta fram nya läkemedel är en lång, dyrbar och svår process, men en nyckelfaktor har varit att ta patent på idén och att starta ett företag. Det förstod Lars Lannfelt tidigt.

– Jag hade aldrig kunnat få vårt samarbete med Eisai om vi inte hade haft ett patent, som skyddade själva principen. Sedan kan man heller inte utveckla ett läkemedel i en akademisk miljö. Det måste göras i företagsmiljö eftersom det är så stora värden som står på spel.

LARS LANNFELT, PROFESSOR EMERITUS, INSTI TUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO- OCH VÅRDVETENSKAP

Lars Lannfelt, professor emeritus vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap →

Priset delas ut under högtidliga former i Universitetshusets aula.

Uppsala universitets innovationsoch entreprenörspris

DEN AKADEMISKA FORSKNINGEN är en motor för innovation och nyttiggörande! Kreativitet och innovation uppstår i mötet mellan individer och i skärningspunkten mellan vetenskapliga fält.

Med ett stiftelsekapital om 20 miljoner kronor –donerat av de tio stiftarna – inrättades år 2021 en ny stiftelse vid Uppsala universitet: ”Stiftelsen Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris”. Med ändamålet att synliggöra Uppsala universitets entre-

prenöriella kultur delar stiftelsen årligen ut ett pris om minst en halv miljon kronor.

Priset delades ut för första gången år 2022 till Ulf Landegren, Björn Ekström och Jon Heimer, nyckelpersonerna bakom det framgångsrika bioteknikbolaget Olink Proteomics.

2022 års innovations- och entreprenörspris delades ut till Ulf Landegren, Björn Ekström och Jon Heimer.

Företaget grundar sig i forskning vid Uppsala universitet av professor Ulf Landegren och hans forskargrupp.

Mumier, dinosaurier, böcker, fotografier, bilder, växter och vacker konst. Stora naturvetenskapliga, konstnärliga och kulturhistoriska samlingar har vårdats vid Uppsala universitet sedan medeltiden. Många av föremålen är unika och ovärderliga. Samlingarna är en stor tillgång för forskare, studenter, besökare och andra nyfikna. Kulturskatterna ger oss möjlighet att utforska vårt förflutna, att förstå vår samtid och att spana in i framtiden.

Silverpärm till Codex Argenteus (Silverbibeln).

En kunskapskälla för alla

I 400 år har Uppsala universitetsbibliotek spelat en central roll för kunskapsspridning inom både universitetet och samhället. Samlingarna innehåller allt från tusenåriga handskrifter, äldre tryck och bilder till vetenskapliga publikationer. Med digitalisering kan dessa kunskapsskatter göras tillgängliga för alla.

GENOM AKTIV PUBLICERINGSVERKSAMHET och vetenskaplig kommunikation görs universitetets forskning och universitetsbibliotekets samlingar nåbara såväl digitalt som fysiskt. Universitetsbiblioteket är i framkant av den digitala utvecklingen, och målsättningen är att vara en nationellt ledande digital biblioteksmiljö.

Unika samlingar vårdas och utvecklas för att kunna tillgängliggöras för utbildning, forskning och omvärld. Utöver omfattande resurser för digitala media har universitetsbiblioteket sex miljoner tryckta böcker som kan hittas via bibliotekets söktjänster. På biblioteket Carolina Rediviva finns också stora kulturarvssamlingar i form av äldre tryck, handskrifter, bilder, kartor och musiktryck. Biblioteket har ett angeläget ansvar att bevara och tillgängliggöra dessa kunskapsskatter för forskningen, för omvärlden och för kommande generationer. →

Lars Burman, överbibliotekarie, professor i litteraturvetenskap.

Carolina Rediviva – Uppsala universitetsbibliotek

– Bibliotekets öppna plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv – Alvin – innehåller idag drygt 400 000 poster och nästan 3,5 miljoner fritt nedladdningsbara filer, berättar Lars Burman, överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteket. Digitaliseringsarbetet har dock bara påbörjats. Endast en bråkdel av samlingarna finns än så länge på nätet. Behovet av digitalisering ökar, dels eftersom nya möjligheter öppnas för studier och forskning, dels för att det sköra materialet måste skyddas.

Målet är att vidareutveckla de digitala plattformarna för både vetenskapliga publikationer och kulturarvsamlingar. Men biblioteket vill inte bara fortsätta att göra sitt material fritt nåbart på internet.

– Ambitionen är även att ytterligare öka möjligheterna till användning av digitaliserat material genom att utveckla sök- och nedladdningstjänster, men också digitala utställningar som kan göra kulturarvssamlingarna tillgängliga för alla, säger Lars Burman. Stöd behövs för att kunna intensifiera arbetet att bevara och tillgängliggöra bibliotekets skatter så att de kan komma fler till godo.

”Digitalisering

gör kulturarv till allas. Vi behöver ta kraftfulla kliv framåt. Målet är att vidareutveckla de digitala plattformarna för både vetenskapliga publikationer och kulturarvsamlingar.”

LARS BURMAN, ÖVERBIBLIOTEKARIE, PROFESSOR I LITTERATURVETENSKAP

← Silverbibeln i Carolina Redivivas utställningssal.

Titelsidan till Carl von Linnés Systema naturae finns i Universitetsbibliotekets samlingar. →

– Kombinationen av den historiska byggnadens arkitektoniska kvaliteter, nya utställningar och modern museiteknik erbjuder en helt ny upplevelse av universitetets kulturarv, säger Mikael Ahlund, museichef för Gustavianum.

Gustavianum – universitetets skattkammare

Gustavianum – Uppsala universitetsmuseum – visar upp ett magnifikt kulturarv. Genom århundradena har stora samlingar vuxit fram med arkeologiska och historiska föremål, omfattande konst- och myntsamlingar och historiska vetenskapliga instrument – en skattkammare för både forskare och en bredare publik. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att visa dessa skatter i framtiden har byggnaden genomgått en omfattande renovering.

GUSTAVIANUMS SAMLINGAR sträcker sig från urminnes tider in i vår egen samtid och innefattar en rad olika områden – föremål från kulturerna i Egypten och kring Medelhavet; arkeologiska och historiska föremål från Norden, omfattande konst- och myntsamlingar samt en mängd föremål och instrument med vetenskapshistorisk anknytning. De olika samlingarna och deras föremål berättar om mänsklighetens historia på flera olika områden, men tillsammans är de också en berättelse om universitetets historia. I en serie nyproducerade utställningar presenteras ett brett urval av föremål ur universitetets samlingar.

– En sammanhållande länk mellan dessa olika samlingar är kopplingen till Uppsala universitetet. Genom universitetets verksamhet under århundradena – i lärosalar och laboratorier, genom expeditioner och utgrävningar, genom donationer och inköp – har de olika samlingarna involverats i den undervisning, forskning och kunskapsuppbyggnad som skett vid universitetet, säger Mikael Ahlund, museichef för Gustavianum.

Visionen bakom samlingsutställningarna i det nya Gustavianum är att erbjuda en bredare publik inspirerande och lärorika möten med de unika föremålen i museets samlingar och de många berättelser som de bär på. Gustavianums uppdrag som universitetsmuseum är att vara en plats för samverkan mellan universitetet och det vidare samhället.

– Vid sidan av att visa historiska föremål vill vi också vara en mötesplats för samtal om vår egen tids viktiga frågor, forskning och vetenskap. Vår publika verksamhet rymmer därför program, temadagar, föreläsningar och tillfälliga utställningar med fokus på samtiden – där ny forskning och ny kunskap kan diskuteras och debatteras i ett historiskt perspektiv, berättar Mikael Ahlund. →

Gustavianum – Uppsala universitetsmuseum

KULTUR UTAN GRÄNSER - GUSTAVIANUM

← En viktig del av upplevelsen av Gustavianum handlar om byggnaden i sig. Till byggnadens stora sevärdheter hör den anatomiska teater som skapades av Olof Rudbeck den äldre på 1660-talet. Anatomiska teatern är ett första klassens museiföremål under den klotkrönta kupolen i vindsvåningen.

Ett av Gustavianums mest kända föremål är det konstskåp från Augsburg som skänktes till Gustav II Adolf år 1632. Några månader efter att Gustav II Adolf tagit emot skåpet, dog han i slaget vid Lützen och skåpet fraktades till Sverige. I några decennier stod det på Uppsala slott innan det år 1694 skänktes till Uppsala universitet av Karl XI. Skåpet med sina tusen föremål är idag det enda kabinettskåp i sitt slag som har sina samlingar av föremål och kuriositeter intakt bevarade. →

Anders Wall

”En

alldeles speciell relation”

I många år har finansmannen Anders Wall haft ett stort engagemang för Uppsala universitet. Genom sina stiftelser har han finansierat nydanande genforskning, Anders Walls professur i entreprenörskap, stipendier till masterstudenter och mycket mer ...

RELATIONEN TILL UPPSALA universitetet startade redan när han som tonåring gick på Katedralskolan i Uppsala. Han var en lantbrukarson från Giresta, som med hjälp av en lärare och en präst fått möjlighet att studera vidare på läroverket. För att tjäna pengar till uppehället sålde han kaniner på Fyristorg på lunchrasten. På vägen mellan Katedralskolan och Fyristorg passerade han ofta universitetshuset.

– Jag brukade dagdrömma om att kunna komma dit någon gång och så har det ju blivit. Jag har också under årens lopp haft väldigt många personliga vänner som varit forskare och professorer vid universitetet.

Anders Wall har inte själv studerat vid Uppsala universitet. Istället blev det ekonomistudier vid Handelshögskolan som ledde vidare till arbete i industrifamiljen Beijers olika bolag innan han blev vd för Kol och Koks (senare Beijerinvest). Han var då Sveriges yngste vd i ett börsbolag. Senare hade han ett flertal styrelseuppdrag, bland annat som ordförande i Sveriges största industriföretag, Volvo. Då han avgick som ordförande i Beijer Alma år 2016 var han börsens äldste styrelseordförande.

Idag är han styrelseordförande i Kjell och Märta Beijers stiftelse, som stödjer forskning och kultur, och i Anders Walls Stiftelse, som stödjer unga talanger inom forskning, entreprenörskap, landsbygdsutveckling och musik. Kjell och Märta Beijers stiftelse startades på 1970-talet och Anders Wall frågade dåvarande rektorn Martin H:son Holmdahl om det fanns någon spännande forskning som stiftelsen kunde stödja.

– Han tipsade om genforskningen och jag fick kontakt med Ulf Pettersson, Ulf Landegren och Ulf Gyllensten. De tre kom sedan att bilda kärnan i Beijerlaboratoriet som lockade många framstående genforskare till Uppsala. Det var fantastiskt roligt att, →

som en av de första i världen, få vara med i ett sådant viktigt sammanhang.

Tack vare stöd från Kjell och Märta Beijers stiftelse har även en ny professur inom artificiell intelligens (AI) instiftats. med syfte att förstärka, förnya och vidareutveckla forskningen inom AI och maskininlärning. Vidare invigdes år 2022 Stiftelsens fjärde Beijerlaboratorium vid Uppsala universitet – Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens – med fokus på tillämpning av AI inom livsvetenskaperna samt på AI:s samhällspåverkan.

En annan betydelsefull insats för universitetet är professuren i entreprenörskap, som bär Anders Walls namn. Med startpunkt i en insamling inom näringslivet i samband med Anders Walls sjuttioårsdag instiftades den år 2003, och finns alltsedan dess vid universitetet. Stiftelsens pris ”Årets Uppsalastudent” är ytterligare ett av Anders Walls initiativ. Det delas ut vid det årliga högtidlighållandet av universitetets födelsedag till en student som utmärkt sig i sina studier, i studentlivet och med sitt entreprenörskapstänkande.

– Vi vill visa hur företagande fungerar i praktiken och att entreprenörskap inte bara är lycka. Många är framgångsrika, men man ska inte glömma att resan dit är kantad av många problem och besvikelser. Jag brukar säga att den äkta entreprenören är den som kan ta sig igenom problemen och komma tillbaka.

När Anders Wall fyllde 80 år inrättades ett stipendieprogram för masterstudenter från länder utanför EU. Varje år får ett tjugotal studenter stipendier som täcker både studieavgiften och uppehället vid Uppsala universitet. Precis som med sina andra stipendier vill han vara med och stötta unga, talangfulla människor och bidra med resurser så att de kan uppfylla sina drömmar – såsom han själv fick hjälp en gång i tiden.

– Det är en glädje för mig att tacka prästen och skolläraren som gav mig möjligheten att studera en gång i tiden, att få ge tillbaka i en annan form.

Och det där universitetet, som Anders Wall passerade som ung läroverksstudent, har kommit att bli en stor och viktig del av hans liv.

– För mig är det här en alldeles speciell relation som inte bara har direkt med pengar att göra utan det är också ett engagemang, att vilja bidra till universitetet på olika sätt.

”Det är väldigt, väldigt roligt och stimulerande att vara med och skapa något som bereder så stor glädje. Jag är tacksam att få vara delaktig i utvecklingen.’’

ANDERS WALL, FINANSMAN

Uppsala universitet har, som en gåva från Kjell och Märta

Beijers stiftelse, fått ta emot ett skrivbord som tillhört Carl von Linné. Skrivbordet är placerat i Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Vid överlämnandet av skrivbordet år 2021 var Beijerstiftelsens ordförande Anders Wall den första att signera i universitetsbibliotekets nya gästbok. →

Forskningens och utbildningens själva väsen är gränslöshet: Inte bara tankens frihet utan också överskridandet av kunskapsgränser till andra vetenskapliga discipliner, och av nationsgränser till det globala forsknings- och utbildningssamhället.

Denna rörlighet över nationsgränser, mellan kulturer och till andra vetenskapsområden är en förutsättning för de nya möten och impulser som genom århundrandena bidragit till att flytta vetenskapens frontlinjer framåt. Men också till de värdefulla upptäckter och den oväntade nytta för individen och för samhället som kan dyka upp där ingen hade en aning om att man skulle leta.

Internationalisering inom utbildningen: Uppsala universitetet har internationella partneruniversitet och utbytesavtal med cirka 150 universitet över hela världen. Universitetet erbjuder cirka 130 internationella kandidat- och masterprogram och 650 fristående kurser på engelska.

Öppna dörrarna för fler internationella studenter!

Uppsala universitet samarbetar med de bästa universiteten i världen. Flödet av studenter, lärare och forskare mellan internationella lärosäten och Uppsala universitet är avgörande för spridningen av kunskap, idéer och kompetens, inte bara inom universitetet utan också i samhället i stort. Uppsala universitet vill attrahera de allra bästa förmågorna oavsett varifrån de kommer. Därför måste studenter från alla delar av världen erbjudas möjlighet att studera här.

UPPSALA UNIVERSITET har ambitionen att öka antalet stipendier till utomeuropeiska studenter som måste betala för sina studier i Sverige. Universitetet har mycket att lära ut, men har också mycket att lära av andra. Därför har Uppsala universitet inrättat en långsiktig fond för stipendier till internationella studenter.

År 2011 infördes studieavgifter för kandidat- och masterstudenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Målsättningen var att Sverige skulle konkurrera med hjälp av utbildningarnas kvalitet, och inte genom att erbjuda kostnadsfri utbildning. Ett oönskat resultat blev dock en kraftig minskning av antalet internationella masterstudenter från länderna utanför EU. Utan stipendium är det i stort sett omöjligt för akademiskt talangfulla, men mindre bemedlade, utomeuropeiska studenter att komma till Uppsala.

Idag har antalet internationella studenter åter ökat. Varje år antas cirka 1 700 avgiftsskyldiga studenter

till Uppsala universitet. Men universitetet kan enbart erbjuda finansiering till ett fåtal av dessa. Detta innebär en begränsning för universitetets möjligheter till fortsatt internationalisering.

Internationella studenter som antas till studier på master nivå är högt kvalificerade och klarar studierna med goda resultat. Det höjer nivån på både utbildning och forskning. Studenterna är ofta mycket motiverade och har goda teoretiska grunder. De blir positiva förebilder för våra svenska studenter som inspireras och lär sig mycket av sina internationella studiekamrater.

Om studenterna också ges möjlighet till ytterligare meritering genom extra fördjupningskurser ökar sannolikheten att en del av de mest begåvade studenterna stannar vid Uppsala universitet som doktorander. Efter examen blir de betydelsefulla ambassadörer för Sverige och Uppsala universitet runtom i världen.

Campus Gotland

Sedan år 2013 är Campus Gotland en del av Uppsala universitet. Mycket har hänt sedan samgåendet mellan Högskolan på Gotland och Uppsala universitet – bland annat en ökning av antalet studenter och en kraftsamling kring forskning och utbildning inom hållbar utveckling.

– UNDER DE HÄR ÅREN har vi byggt en högkvalitativ verksamhet och vi har höga ambitioner för Campus Gotland inom forskning, utbildning och samverkan. Särskilt goda är förutsättningarna för att kraftsamla med fokus på hållbar utveckling, säger Jenny Helin, docent vid företagsekonomiska institutionen och rektorsråd för Uppsala universitet Campus Gotland.

Forskning pågår vid de flesta av universitetets tjugotal institutioner i Visby. Exempel på starka forskningsområden vid Campus Gotland är energiomställning, kulturvård och speldesign.

Forskning inom energiomställning är bland annat knutet till samverkansprojektet Energiomställning Gotland. Det leds av professor Stefan Ivanell och universitetslektor Johanna Liljenfeldt vid institutionen för geovetenskaper. Projektet förenar Gotlands speciella förhållanden med pågående forskning och utbildning om energiomställning. Målet är att skapa förutsättningar för samverkan kring energiomställningen och att hitta synergier mellan olika utmaningar och visa vägen för hur man kan lösa dem på nationell och internationell nivå. Projektet är tvärvetenskapligt med forskare som har spetskompetens inom bland annat förnybar energi, planering, energieffektivitet, energi gemenskaper, klimatförändringar och transporter.

I fokus för forskningen inom kulturvård och kultur arv står analyser av kulturhistoriska värden och hur man i praktiken kan genomföra bevarandeinsatser. Allt större uppmärksamhet har riktats mot att tydliggöra kulturvårdens betydelse för social, miljömässig och

ekonomisk hållbar utveckling, men också relationen mellan människa och kulturarv ur historiska perspektiv. Kulturarvet är samhällens minne och skapar identiteter och kopplingar mellan förfluten tid, nutid och framtid. I ett projekt, som leds av Mattias Legnér, professor i kulturvård, forskar man kring kulturarv i konfliktzoner. Kulturarv kan ofta bli en måltavla i krig. Det illustreras tydligt i många nutida konflikter där kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs. Vad kan man göra för att skydda sina samlingar och byggnader vid väpnad konflikt?

Spel har blivit ett av de mest inflytelserika medierna under 2000-talet. Ändå har vi bara börjat förstå deras påverkan på spelare och samhället som helhet. Vid institutionen för speldesign vid Campus Gotland bedrivs forskning kring spel som en del av större psykologiska, sociala och kulturella system. Här studeras

Jenny Helin, docent vid företagsekonomiska institutionen och rektorsråd för Campus Gotland

Stefan Ivanell, professor vid institutionen för geovetenskaper

Mattias Legnér, professor i kulturvård

Doris Rusch, professor i speldesign

speldesign, spel, spelare och spelande i olika sammanhang inom ett brett spektrum av socialt relevanta frågor från utbildning till hälsa, personlig utveckling, medborgare och medborgarskap och socialt beteende. Ett spelkluster håller också på att utvecklas, som bland annat kommer knytas till det europeiska innovationsprogrammet ”Culture and Creativity”.

– Vid Campus Gotland finns också goda möjligheter att förnya utbildning och forskning i oprövade

riktningar, liksom att prova nya arbetsformer, menar Jenny Helin.

Ett exempel på detta är satsningen Uppsala University Gradute School in Sustainability Studies (GRASS). Här har åtta av universitetets institutioner gått samman och driver tvärvetenskapliga doktorandstudier inom frågor som rör vatten och kustzonsutveckling, förändrade konsumtionsmönster och destinationsutveckling.

Svante Pääbo, Uppsalaalumn och nobelpristagare i fysiologi eller medicin år 2022.

Vägen till Nobelpriset

Vid Uppsala universitet lades grunden till en extraordinär forskarkarriär.

– På sätt och vis lärde jag mig allting i Uppsala, säger Svante Pääbo som tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 och utsågs till Årets Alumn vid Uppsala universitet år 2023.

ALLTING BÖRJADE VID Uppsala universitet, där Svante Pääbo tillbringade sin ungdom från år 1975 till 1986.

– På sätt och vis lärde jag mig allting här: Egyptologi, människans biologi på medicinutbildningen och den då nya molekylärgenetiken där man var i framkant på Wallenberglaboratoriet där jag doktorerade. Det är det jag fortfarande håller på med.

Svante Pääbos första möte med Uppsala universitet var Gustavianum, dit han kom för att tentera kurser i egyptologi. Då gick han fortfarande på gymnasiet och studerade egyptologi på Kvällsuniversitetet i Stockholm.

– Jag tenterade kurserna för Torgny Säve-Söderbergh som var professor i egyptologi, men var inte inskriven vid universitetet. Han sparade resultaten i sin skrivbordslåda och sedan fick jag det inskrivet i tentamensboken när jag blev student.

Studierna i egyptologi blev inte riktigt vad han tänkt sig, vilket ledde till något av en kris. Han bestämde sig till sist för att läsa medicin istället.

– Jag tänkte att jag kan ju börja och sedan kan jag alltid ändra mig om det inte passar.

Målet var egentligen att börja forska men han upptäckte att han trivdes bättre än han trott med att träffa patienter på de kliniska kurserna.

– Jag fann att det är ett oerhört privilegierat jobb att vara läkare. Man får träffa alla typer av människor i samhället. Om man är en bra doktor så intresserar man sig dessutom för hur de lever och har det, lite som prästen förr i tiden.

Detta ledde fram till en andra kris. Skulle han satsa på forskningen eller skulle han gå klart utbildningen?

– Då tänkte jag att jag kan ju alltid doktorera och komma tillbaka sedan. Därvidlag är det fortfarande. Jag vet inte hur länge man får göra studieuppehåll, säger han med ett skratt.

Det som sedan hände var början på det forskningsspår som ledde fram till Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022. Svante Pääbo kombinerade intresset för egyptologi med de nyvunna kunskaperna i molekylärgenetik.

– När jag doktorerade var det rätt så nytt att man kunde klona DNA i bakterier. Eftersom jag visste att det fanns tusentals mumifierade människor och djur i egyptologiska samlingar låg det rätt nära till hands att tillämpa det på dem. →

”Gustavianum var för mig en väldigt viktig plats. Dit kom jag ju redan som gymnasist när jag tenterade egyptologi och det var en stor upplevelse. Men sedan är ju hela Uppsala – Akademiska sjukhuset, Wallenberglaboratoriet och BMC – något av min hemmiljö fortfarande.”

SVANTE PÄÄBO, NOBELPRISTAGARE

I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN ÅR 2022

Till att börja med var det en hobbyverksamhet på kvällar och veckoslut, som han höll hemlig för sin handledare Per Peterson på Wallenberglaboratoriet.

Med hjälp av dåvarande professorn i egyptologi, Rostislav Holthoer, experimenterade Svante Pääbo med material från mumier, först från Victoriamuseet i Uppsala och sedan från ett museum i Berlin.

– Jag kunde påvisa, med mikroskopi och färgningar, att det fanns DNA i cellkärnorna i en mumie från Berlin. Jag klonade också lite mänskligt DNA från mumien. Under de följande åren stod det dock klart att kontamination med mänskligt DNA är ett stort problem så de DNA-sekvenserna kom säkert från någon museikurator eller från mig själv. Men en stor fråga var om mumien verkligen var gammal, för det förekommer förfalskade mumier.

Då var det återigen väldigt bra att vara på ett universitet där expertis inom många olika områden finns samlad. Han kunde helt enkelt promenera över till Ångströmlaboratoriet där professor Göran Possnert daterade mumien med kol-14-metoden och fastställde att den var 2 300 år gammal.

– Det här är ett exempel på hur det vid ett komplett universitet är möjligt att enkelt göra interdisciplinär forskning, säger Svante Pääbo.

Och så har det fortsatt i hans händelserika forskarliv, med forskning i Zürich, Kalifornien och München innan han år 1997 var med och startade det nya Max Planck-institutet i Leipzig. I hans forskning om människans ursprung är tvär vetenskapligt samarbete själva grunden.

– Vi är helt beroende av paleontologer och arkeologer som hittar sakerna och ofta formulerar frågeställningar. Men vi är också beroende av utvecklingen inom molekylärgenetik där vi anpassar och utvecklar metoder för att övervinna de tekniska problem man har när man sysslar med gammalt DNA.

Svante Pääbo besökte Uppsala universitet och universitetshuset i samband med Nobelprisutdelningen i december 2022. →

Campus Uppsala – Pääboslingan

Pääboslingan – ett påtänkt cykelstråk mellan olika forsknings- och utbildningscentrum i Uppsala – har fått sitt namn efter Svante Pääbo, 2022 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, som under sin tid i Uppsala tillgodogjorde sig universitetets stora vetenskapliga bredd genom att cykla mellan de olika centren.

För Nobelpristagaren Svante Pääbo tog allting sin början vid Uppsala universitet, där han tillbringade sin ungdom från år 1975 till 1986.

– På sätt och vis lärde jag mig allting här! Jag läste ryska och öststatskunskap under militärtjänstgöringen som tolk. Sedan följde egyptologi, medicin och en doktorsavhandling inom cellbiologi, berättar Svante Pääbo.

Kreativa mötesplatser har skaptas på ett flertal forsknings- och utbildningscentrum i Uppsala för att stimulera möten mellan olika perspektiv från olika fakulteter och forskningsområden: Biomedicinskt centrum, Blåsenhus, Ekonomikum, Engelska parken – Humanistiskt centrum, Evolutionsbiologiskt centrum, Gamla Torget, Geocentrum, Rudbecklaboratoriet och Ångströmlaboratoriet. Uppsala universitet har också omfattande utbildning och forskning vid Akademiska sjukhuset.

WWW.UU.SE/STOD-UU

DEVELOPMENT@UU.SE

Gränslös Gränslös Gränslös

KunskapKunskapKunskap

Uppsala universitet, januari 2024.

Redaktion: Anna Malmberg och Agneta Stålhandske. Produktion: Oh My. Design: Daniel Hansson. Tryck: Kph. Foto: Jean-Marie Le Corre, Axel Friberg, Salim Ghandour, Magnus Hjalmarsson, Augusto Mendes, David Naylor, Daniel Olsson, Stewen Quigley, Agneta Stålhandske, Camilla Thulin, Frank Vinken, Mikael Wallerstedt, Lars Wallin samt Alvin (Uppsala universitetsbibliotek) och Getty Images.