En musiklärares överkänslighet för frekvenser

Arbetet gick ut på att skapa fritt

Musikskolans chef hade gett henne fria händer att undervisa på det sätt som kändes bäst för henne själv. Hennes metod gick ut på att sätta ihop gäng med elever för att komponera ihop ett band. Innan BM kom in i bilden spelade eleverna bara noter, men hon spelade bara med ackord. Detta sätt var något som uppskattades stort av eleverna, då de upplevde en större frihet att kunna skapa fritt. Genom musiken kunde eleverna dessutom enklare kommunicera och samarbeta med varandra. Modern forskning visar att sångens melodi skapar en samstämmighet i en grupp som gör att hjärtat slår unisont. BM:s arbete verkade i harmoni med den forskningen (BM arbetade på intuition långt före forskningen kom ut). Hennes arbete som musiklärare kom att uppskattas så pass mycket att hon 1994 fick utmärkelsen ”Kulturpriset” av Mora kommun. Sådde frön som växte till världsmusiker

En av BM:s elever var musikern Micke Nord. ”Han gick tvärs över skolgården en dag och berättade att han skulle sluta spela då han inte gillade noterna. När han sedan kom till mig frågade jag honom: ´Vill du spela noter (klassiskt) eller låtar från poplistan?´. Då fick Micke plötsligt spelglädjen tillbaka”. Några år senare turnerade Micke Nord världen runt med världsberömda bandet Roxette.

När Moras musikskola en gång hotades av nedskärningar ryckte Micke Nord ut och försvarade den: ”Kommunala musikskolan har gett oss alla en unik möjlighet att hålla på med musik. Överallt annars i världen är det en klassfråga. Hade det inte varit för BM Kalin hade jag aldrig blivit musiker”, säger Micke Nord Andersson. Micke Nord ska dessutom uttryckt sig såhär vid en Reunion de haft tillsammans många år senare: ”Kicken att få spela med BM var densamma som att stå på Wembley med Roxette”. Hyllades av elever, mobbades av chefen

Och ändå, trots att hon hyllades av många elever och fd elever, var hon samtidigt ifrågasatt av kolleger och chefer på hemmaplan. När hennes första symtom på elöverkänslighet kom, långt innan fenomenet blev allmänt känt, började hon misstänka att det var strålningen från instrument och mobiler. När hon då bad alla som kom in i rummet att stänga av mobilen, var eleverna helt med på noterna. Men under möten med hennes chefer var det svårare.

Hon påvisade en gång för en chef att man i södra Europa var mer medveten om problemet med strålning. Svaret hon fick var: ”Ja men ska du inte flytta dit då?”. En gång ska BM svarat att ”Jag vill ha en annan chef, eftersom jag känner mig mobbad”.

Några år senare ska samma chef ha sagt ”Du lär ju få rätt till slut”. Bekräftad - hon var inte ensam

Av en slump träffade BM en dag på en lokal aktivist mot strålning vid namn Marianne Ketti. Samma kvinna är ordförande för de elöverkänsligas riksförbund och tack vare deras spontana möte på gågatan i Mora fick BM en större förståelse och för vad hennes överkänslighet handlade om samt ett mentalt stöd. Hon insåg att hon faktiskt inte varit galen under alla dessa år. Hon kunde ju koppla ihop sambanden. Det var inte bara strålning från mobil, dator och Wi-Fi nätverken, men det faktum att BM sedan hon var fem år gammal suttit i ett konstant elektromagnetiskt fält omringad av tung elektrisk utrustning. Hon var med andra ord överkänslig för olika typer av frekvenser. Pandemin satte stopp för musiken 2015 bestämde sig BM för att sluta undervisa på skolan, och började enbart ta emot elever i sitt eget hem. Hennes hälsa förbättrades avsevärt efter att hon låtit elsanera huset, en dyr investering men som varit värdefullt för BM:s fysiska hälsa.

Den mentala hälsan har däremot fått sig en känga sedan början av pandemin i samband med att Coronan satte stopp för hennes musikaliska arbete med hemmalektioner. Sedan dess bär BM på en tärande känsla av att hon mindre och mindre är en del av samhället. Om man varken har mobil eller dator är man verkligen isolerad i ett samhälle där människor lever uppkopplade 24/24.

Det som brukade vara hennes dagliga rutin – att spela musik framför publik tillsammans med andra - är idag en omöjlighet, och något hon verkligen saknar. Men BM:s hjärta kommer fortsätta slå i takt med musiken. Något annat vore otänkbart i BM:s väld. Ett livslångt arbete – musiken - har under livets gång gjort henne kroppsligt sjuk, men samtidigt fått hennes själ att flyga och hennes hjärta att sjunga.

PCRtesterna PCRtesterna

En ny miljardindustri En ny miljardindustri

I en förvirrad hysterisk storm som saknar logik och samhällsdebatt, är det lätt för bluffare och storkapitalister att sko sig på vanliga medborgare. Det är precis vad som hänt under coronapandemin.

Under pandemitider har en helt ny affärsverksamhet vuxit fram. Företag som utför coronatester och utfärdar reseintyg kan snabbt tjäna stora pengar. När jag själv i våras uppsökte en testklinik i centrala Malmö landade notan för ett PCR-test på 1850 kr. Med tanke på att kliniken var så effektiv räknade jag snabbt ihop att verksamheten enkelt kunde dra in uppemot 178 000 kr om dan. I månaden blir summan 4,5 miljoner kronor. Om året växer den siffran till 53 miljoner kronor.

Den anställda personen som stack in den svidande pinnen i näsan (som även sved i plånboken) berättade för mig att hon inte hade någon utbildning som sjuksköterska utan istället precis hade förlorat jobbet som flygvärdinna. Hon var även så pass ärlig att hon villigt delade med sig av det hon visste sedan hon anställts där fem månader tidigare: ”Bara cirka 1 på 300 testade visar sig vara positiv för corona”.

Frågan om PCR-tester överhuvudtaget behövs måste därför ställas och frågan måste lyftas till debatt. Den demokratiska processen som vi tidigare var vana vid, har istället varit som bortblåst, och ersatts med uppblåsta politiker eller myndighetsutövare, medan en debatt om vetenskapligheten och logiken bakom dessa PCR-tester hade behövts. Istället har avsaknaden av transparens gett utrymme för halvkriminella eller andra näringsidkare att få fritt spelrum att håva in sina miljoner.

AlmaNovas granskning visar på att det finns covidtestbolag som på kort tid kunnat göra miljonvinster.

Vår granskning visar vidare att varken förhandsgranskning av bolagen, eller lämplighetsprövningar av företrädarna krävs. Enda kravet från myndigheternas sida är att företagen anmäler sig till vårdgivarregistret hos Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.

Hos IVO menar man att såsom lagstiftningen ser ut idag behövs inget tillstånd och därför görs inga lämplighetsprövningar.

I ett trettiotal av de bolag vi tittat på har flera personer som företräder företagen blivit dömda för en rad olika brott. Av de trettio bolagen har det tillkommit tjugo tillsynsärenden mot olika covidtestföretag som IVO undersöker.

Ett av dessa bolag som bedrivit kriminell testverksamhet var Doktorgruppen, som under kort tid sålde över 100 000 falska covidtester – och tjänade uppemot 150 miljoner kronor. Företrädarna för det bolaget bestod bland andra av en skuldsatt ledamot som nyligen dömts för brott mot knivlagen och för bokföringsbrott. En annan ledamot ska ha dömts för våldtäkt. Medan huvudmannen misstänks ha tjänat miljoner, på vad som misstänks vara en bluffverksamhet, uppgav personal till polisen att de tjänade mellan 120 och 130 kronor i timlön. Ett annat, Doclab, beskrev sig som en av Stockholms största aktörer när det gäller coronatester och reseintyg. Bolaget lade i september ner sin verksamhet med över 7 miljoner i vinst – efter omfattande konflikter och en anmälan om falska intyg.

Parallellt med att dessa nya covidtestbolag poppade upp likt svampar under hösten 2019 och våren 2020, valde även Wallenberg att investera miljoner i snabblabbstestning. De agerade först och bad senare om lov när de byggde ett storskaligt coronatestlabb – på bara fyra veckor!

Stiftelsen Wallenberg gick i ett tidigt skede in med 130 miljoner kronor för att finansiera testerna. De ville fokusera enbart på tester av pågående virus, inte antikroppstester. Med syfte att ”testa brett för att direkt isolera människor som är smittade, samtidigt som andra kan fortsätta arbeta och röra sig ute i samhället”.

En av de svenska professorer som var involverade i projektet var Mathias Uhlén vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. ”När vi startade det här hade vi inte ens ett bemyndigande från regeringen att universiteten får göra storskalig diagnostik”. På fyra veckor byggde han tillsammans med de andra upp ett fullskaligt testlabb som kunde utföra flera tusen prov per dag. ”När vi startade upp saknade vi robotar för att hantera proverna och testkit. Det fanns dessutom en stor global brist på utrustning eftersom alla var på jakt efter den” berättar Mathias.

Testningen gjordes inhysta i KI:s lokaler, trots att man när man beställde utrustning från Kina i chartrade flygplan, ännu inte hade tillstånd att bedriva storskalig testning för sjukvården. Man ansåg helt enkelt att det innebar en för stor risk att invänta den byråkratiska processen. Dels skulle hela projektet försinkas om man väntade med tillstånd. Dels kunde all viktig utrustning från Kina helt ta slut. När så väl tillståndet kom från regeringen, hade KAW (Wallenbergs stiftelse) redan gått in med 60 miljoner kronor. Liksom ett aprilskämt, landade den 1 april 2020, med ett SAS-plan som hade flugits in från Kina till Arlanda, utrustning som vägde 5 ton.

Bara sex veckor senare arbetade man på labbet SciLifeLab på KI med full kapacitet. I mars hade den svenska kapaciteten legat på 200 tester om dan. Nu kunde man plötsligt analysera nära 10 000 labbtester om dan. Bland de första att testas var sjukvårdspersonal vid sjukhusen.

Av de 100 anställda på labbet är 85 mycket erfarna forskare vars syssla nu består i att sitta och packa provrör.

Det bekymrar nog inte Peter Wallenberg särskilt mycket att högt utbildade människor ska sitta och packa provrör. Han är mer bekymrad över hur krisen ska slå mot aktieutdelningen av hans bolag. Stiftelserna är nämligen helt beroende av utdelningar på sina aktieinnehav. Wallenbergstiftelsen äger aktier för sammanlagt runt 90 miljarder kronor. Många bolag ställer in sina utdelningar på grund av pandemin. Och blir det inga mer utdelningar blir det inga mer bidrag från stiftelsen KAW.

Om Wallenberg sysslar med välgörenhet eller med ren affärsverksamhet återstår att se. Knappast hade väl Wallenbergarna blivit en av Sveriges rikaste familjer om de bara sysslat med välgörenhet. Men kvarstår gör det faktum att coronatestföretag blivit en miljardindustri. Wallenberg bidrog på sitt vis till att skapa en helt ny marknad i Sverige, som troligen kommer visa sig vara en kassako för lång framtid framöver. En affärsverksamhet som kostar staten och dess medborgare miljarder kronor, både ur skattepengar och privata kassor. När det redan visar sig att bara 1 av 300 faktiskt visar sig i praktiken vara positiva i testet, kan man verkligen fråga sig – är det väl investerade pengar, eller kastar vi pengarna rakt ner i bluffmakarnas stora skattekista?

Termografi ett ofarligt alternativ till mammografi

Många kvinnor undviker läkarundersökningar av rädsla för skadlig strålning och kraftigt tryck. Finns det ett säkert sätt att undersöka brösten på om man inte vill använda sig av mammografi?

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Det enda sättet att tidigt ta reda på om man har en förhöjd risk att drabbas av bröstcancer är genom termografi. Vid ett besök AlmaNova gjorde i True Lifes lokaler i Falköping fick vi tillfälle att testa en termografiundersökning. Denna form är redan etablerad utomlands, och möjliggör för patienten att kunna hitta tidiga förändringar så att man själv kan förebygga bröstcancer. Vad är då termografi?

Allting utstrålar termisk energi till omgivningen i form av osynlig infraröd strålningsenergi. Du har säkert hört talas om infraröd värme. Infraröd termografi är den teknik som används för att göra denna osynliga strålning synlig.

När det gäller människor och djur så visar en termografi-undersökning individens fysiologi och inte anatomi. Värmekameran mäter temperaturen i brösten och presenterar informationen i form av en digital bild. Hur ser cancer ut i en värmekamera?

Vid en skada blir det ökad aktivitet i området där kroppens läkeprocess startar och man kan därför se en ökad temperaturskillnad. Detta gäller även när kroppen försöker bekämpa en tumör. Man kan se förändringen långt innan en tumör har utvecklats. Hur går en undersökning till?

En termografi-undersökning går till så att man står framför en kamera som fotograferar brösten. Undersökningen påverkar varken bröstet fysiskt eller genom strålning. För att utesluta olika felkällor ska den kroppsdel som ska undersökas inte vara täckt av kläder cirka 20 minuter före undersökning.

Bilder tas på brösten från olika vinklar av (i mitt fall) en utbildad sjuksköterska. Bilderna skickas sedan till en medicinsk läkare med specialistutbildning inom termografi. Efter tre månader får man göra ett återbesök så att läkaren får ge ett utlåtande då han använder de första bilderna som referensbilder. Räcker det med en undersökning och vad kostar undersökningen?

Efter två besök kan man sedan komma en gång per år för att hålla koll på sina bröst. Om man haft ett förstadium till förändringar, kan det vara klokt att göra ny undersökning inom sex till nio månader för att se om de ändrade livsvanorna (exempelvis med de kosttillskott som Truelife utvecklat) har haft effekt. En undersökning kostar 1200 kr. Var kan man göra termografiundersökningen? På Påverås Östergården 1 i Falköping och på Planets Own, Vikingsgatan 3 i Helsingborg.