Tidningen Succé Nr12 December 2015

Page 3

KRÖNIKAN

Jag är ingen pysslare!!! Vi har dock en jultradition i min lilla familj och det är att få ihop ett pepparkakshus! Igår kväll var det dags. Den stora (18år) skulle inte vara hemma, jag kramade henne och frågade om jag skulle spara ett par tomtar till henne tills hon kom hem. Hon svarade att det var lugnt, jag behövde inte det. Första käftsmällen kom redan när jag lagt ut delarna på köksbänken. Nu snackar vi inte pepparkakshus från grunden, utan en sats man köper på Ica. (Hur fel kan det gå?) Den ”lilla” (13 år) som ändå brukar vara med i 10 minuter innan hon tröttnar, går förbi mig, slänger med håret och talar om att hon inte har någon lust att baka pepparkakshus. Men lust att lite spydigt säga ”Mamma, det där kommer inte att gå bra” det hade hon! Som i målbrottet svarade jag henne ”Ha ha, vad kan gå fel?!” INNERST INNE visste jag att hon hade rätt, mycket kan gå fel, och gör, varje år. En halvtimma senare när pepparkakshuset gått sönder för 6:e gången, sockret stelnat alldeles för snabbt och jag hade bränt mig på insidan av armen konstaterade jag att hon hade rätt. Jag ville stänga av julmusiken, krossa huset och slänga de små fula tomtarna i skräpet!!! Men skam den som ger sig, så här står det nu, pepparkakshelvetet!

Jag vet inte varför jag blev glansig i ögonen när jag satte upp ju stjärnan i fönstret... Jag tror att det har börjat nu. Jag blir rörd också av betydligt djupare saker, som när jag betraktar mina döttrar och ser hur de behandlar andra människor. Jag ser dem handla en liten fika till tjejen som sitter i köpcentrat med sin lilla mugg, hur de glatt hejar på ”pojkarna” på bänken utanför mitt jobb, hur de så gärna vill hjälpa människor som flytt till vårt land, de som är rädda och saknar sina nära och kära. De behöver inte debattera politik och ekonomi för att känna så. De är medmänskliga och det får mig att gråta av stolthet över dem.

Jag ville stänga av julmusiken, krossa huset och slänga de små fula tomtarna i skräpet!!!

ägnar jag mig åt något mer stillsamt... Som reflektion. Jultid har en benägenhet att framkalla en hel del av sådan för min del. När jag var yngre undrade jag alltid varför äldre människor gråter så lätt. Jag vet fortfarande inte. Jag vet inte varför jag tillsammans med far- och morföräldrar satt med tårfyllda ögon på skolavslutningen i somras. DAGEN EFTER

i soffan och chittchattade härom kvällen och de konstaterade att vi har det så ”himla bra”, att de inte saknar någonting trots vårt relativt enkla leverne, att de är beredda att dela med sig, så känner jag hopp och tacksamhet. Hopp om att allting ändå kommer att bli bättre och tacksamhet över att ett av våra större problem är att jag är urusel på pepparkakshus... NÄR VI SAT T

Jag önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År!

Tel 0455-783 90

Nu har vi fixat allt på önskelistan. Nästan. ✓ El till adventsljusstaken. ✓ Bredband till morfar. ✓ Värme till hela familjen. ✓ Återvinning av granen. Nej, vi kan tyvärr inte ordna allt till julen. Men nästan. Vi hoppas att våra tjänster hjälper till att sprida en härlig stämning under helgerna

LENA WIDENFORS

och att ni alla får en skön avkoppling. Vi på Affärsverken önskar er alla en riktigt

LENA WIDENFORS

god jul och ett gott nytt år!

FÖDD: 1969. FAMILJ: Döttrarna Daniella och

Rebecca. Särbo med Miro.

ARBETE: Optiker Sören Lund. INTRESSEN: Träning och

latinamerikansk dans. ANNORLUNDA TALANG: Jag kan stå på huvudet hur länge som helst utan att veta vad jag ska ha det till! MOTTO: Vad skulle min mamma ha gjort nu? FAVORITDRYCK: Rött vin. FAVORITRÄTT: Miros

Tel 0455-783 00. www.affarsverken.se

köttfärsbiffar med svampsås.

SID 3