Slå ihop universitet och yrkeshögskola? text&foto
JULIUS VON WRIGHT
Dualmodellen med universiteten och yrkeshögskolorna åtskilda är inte ristade i sten. Den svenskspråkiga utbildningen har möjlighet att vara i förfronten av utvecklingen, säger Mari anne Stenius och Roger Broo då den finlandssvenska utbildningens småpåvar samlas på Hana holmen i Helsingfors för att diskutera framtiden. Det är en imponerande uppslutning som svens ka ärenden vid Helsingfors universitet lyckas samla ihop på Hanaholmen i Helsingfors i mitten av maj. Rektorer, kanslerer, professorer och direktörer från det svenska utbildningsväsendet samlas för att prata under den diffusa rubriken ”Höj ambitionerna”. Och visst höjs ambitionerna för ett par timmar i Hanaholmens lokaler, vars inredning osökt för tan karna till Twin Peaks The Great Northern Hotel. Dis pyter om klasslärarutbildningar och sammanslag ningar av yrkeshögskolor är som bortblåsta under dessa magiska timmar, trots att kvickheter ström mar under ytan mellan de finlandssvenska hög skolorna.
Regionalpolitiken hämmar helheten
Något som de flesta är överens om är att regional politiken inte ska få övertaget över målet om bra utbildning. Före detta undervisningsminister OLE NORRBACK säger att fokusen måste ligga på innehåll och att institutionerna inte är självändamålsenliga. – Bryt revirgränser och se på behovet som en hel het och våga samarbeta mera med finska utbildning ar. Institutionerna finns inte till för sig själva, utan för samhället, säger Norrback. Knutpatriotismen (för att använda journalistens DAN LOLAXS uttryck) syns ofta i den finlandssven ska högskolepolitiken, vilket i sig inte är överras kande. En högskola sätter en stark prägel på orten och de finansiella fördelarna är ofta stora. Men knut patriotismen är något som i det långa loppet kan skada den svenska undervisningen i Finland och underlättar inte samarbetet mellan olika högsko lor. Revirtänket begränsar sig inte heller bara till geografisk regionalpolitik. Kriget förs också på det språkliga revirets gräns. De tvåspråkiga finländarna blir fler, medan enspråkigt svenska i Finland blir fär re. De svenska utbildningarna måste vara tillräckligt bra för att locka dessa studerande. Men det finns också andra vägar, som tvåspråkiga program, som Helsingfors universitets program där man gör minst 30 procent av studierna på det andra inhemska.
Slå ihop högskolorna
– Dualmodellen är inte huggen i sten, säger MARI ANNE STENIUS, styrelseordförande i Åbo Akademis styrelse. Makt ges inte, utan tas. Stenius hänvisar till att högskolorna inte ska vän ta på att förändring kommer från undervisnings ministeriet, utan att högskolorna ska vara i fronten av utvecklingen. Sammanslagningen av Novia och
18
Arcada blev inte av, men vem är det som säger att sammanslagningar inte kan ske mellan universitet och yrkeshögskolor? Stenius anser att möjligheten borde diskuteras och får medhåll av ROGER BROO, styrelseordförande för Yrkeshögskolan Novia, och OLAV JERN, landskapsdirektör vid Österbottens för bund. – Man borde underminera ideologin vid under visningsministeriet, säger Jern och menar att initia tiv till sammanslagningar kunde komma från hög skolorna själva. – Skiljelinjen mellan yrkeshögskolor och univer sitet kommer att försvinna, konstaterar Helsingfors universitets kansler THOMAS WILHELMSSON, men inser problematiken i en fusion av till exempel jätten Helsingfors universitet och småskaliga Arcada.
Det kan inte fortsätta som vanligt
Status quo är inget alternativ – det är något som blir klart under seminariet. Något måste ske, och ansvaret
ligger hos flera samhällsaktörer. Det finlandssvenska ställningskriget som uppstår varje gång högskole politik kommer på tal måste ta slut, säger Wilhelms son. Och medierna får inte elda på kriget genom att nöja sig med billigt publikfrieri. – Medierna kan inte bara hänga upp sig på kon flikten. Det räcker inte med att bjuda in MA RIA BJÖRNBERGENCKELL och MICHAEL ULJENS till en tvdebatt, säger Lolax, journalist vid Åbo Underrättelser. Medierna borde bli bättre på att bli kon struktiva i sin rapportering. – Svenskfinland är fullt av strategier som aldrig implementeras, säger Stenius vilket bekräftas av sa lens skratt. Utredningar och strategier måste bli bättre på att genomföras i praktiken, för som en deltagare i dis kussionen konstaterar: – Studerande är intresserade av kvalitet och de kommer att vara långt borta medan vi sitter här och pratar strukturer.