Så bedöms naturvärden i din skog

Så bedöms naturvärden i skogen

Att skydda biologisk mångfald är viktigt för skogsekosystemens vitalitet och en förutsättning för skogsbruket. Vi hängde med Niklas Trogen ut i de djupa dalaskogarna för att se hur en naturvärdesbedömning går till.

Niklas stryker försiktigt med handen över den spröda orkidé som växer i mossan. Det är knärot, en rödlistad art som trivs i mossrika barrskogar och är beroende av mykorrhiza för sitt näringsupptag. – Det kittlar lite extra i magen när jag hittar de där ovanliga arterna, säger Niklas nöjt.

Stora Enso Skog gör en naturvärdesbedömning inför alla slutavverkningar. En virkesköpare eller planerare gör en bedömning av naturvärden på platsen. När det behövs extra kompetens för att bedöma skogen hjälper Niklas Trogen eller någon annan av Stora Ensos naturvärdesspecialister till.

Hur fungerar det rent praktiskt?

– Vi brukar säga att naturvärdesbedömningen står på fyra ben. Det första vi tittar på är platsens historik. Vad har hänt på den här platsen tidigare? Har skogen stått orörd under lång tid, har den varit präglad av bränder eller skogsbete? Det andra han tittar på är den fysiska miljön. Det kan handla om hur fuktigt det är i marken och om det finns inslag av kalk som många arter är beroende av.

Det tredje Niklas och hans kollegor tittar på i bedömningen är strukturer. Om det finns exempelvis gamla träd, död ved och stora stenblock i miljön. Vi befinner oss i en gammal skog utanför Falun i Dalarna. Här finns gott om gamla, döda träd som ligger på marken och fungerar som bo och mat till olika arter.

Det sista som bedöms är om det finns ovanliga arter i skogen. Det kan exempelvis handla om rovfåglar, knärot eller andra växter. Utifrån den samlade bedömningen kan man fatta beslut om att bruka skogen, göra någon typ av anpassad skötsel eller, i vissa fall, lämna den helt orörd. – Bedömningen påverkar, tillsammans med skogsägarens mål, vad som är lämpligt att göra med skogen. Har skogsägaren en målsättning som syftar

till att utveckla naturvärden eller att producera virke, eller är det lämpligt att kombinera dem på något sätt? Naturvärdesbedömningen ger en viktig signal om hur man går framåt, berättar Niklas.

Bedömningen ligger sedan till grund för att avgöra om området kan brukas och avverkas med generell miljöhänsyn, om skötseln bör ske med särskild hänsyn eller om hela eller delar av området bör sparas. I det senare involveras ofta Skogsstyrelsen som kan bedöma vilka möjligheter det finns för skogsägaren att få ersättning för skog som undantas från brukande.

Om det visar sig att naturvärdena är höga och inte kan kombineras med avverkning blir det i regel en fortsatt dialog mellan Skogsstyrelsen och markägaren. Det kan röra sig om ersättningsfrågor eller möjligheter till ekonomiska bidrag för naturvårdande åtgärder. När skogsägaren vill, kan Stora Enso medverka i den dialogen.

Många skogsägare känner oro för att inte kunna bruka sin skog vid höga naturvärden

– Produktion och naturvård behöver inte vara motstridiga intressen, utan i många fall går de absolut att kombinera. Många arter och naturvärden är mer eller mindre beroende av att vi är där och petar i skogen, eftersom de naturliga störningarna inte fyller samma funktion längre, säger Niklas.

Idag motverkar människan många av de naturliga störningarna som tidigare funnits. Det kan handla om brand eller översvämningar som många arter är beroende av. I stället får man jobba aktivt med andra åtgärder som kan ersätta störningarna.

I de svenska skogarna är det brist på död ved. Den har stor betydelse för den biologiska mångfalden och därför skapas död ved i samband med nästan alla skogsåtgärder. Det ger livsmiljöer för insekter och matplatser för fåglar. – Olika arter är beroende av död ved i olika stadier. Vi brukar titta på vad det är för trädslag, på vilket sätt trädet har dött, om det har brutits ned under lång tid eller om det är färskt, berättar Niklas.

Stora Enso Skog jobbar också i det egna skogsinnehavet med att återställa livsmiljöer för arter som vitryggig hackspett, sandödla och raggbock (se filmerna om det arbetet på forest.storaensoskog.com). En annan aspekt av hänsynen är att planera noggrant hur maskinerna ska köra för att påverka marken så lite som möjligt. Därför jobbar man långsiktigt med att utveckla skogsbruksmetoder, bland annat för skonsam avverkning som minimerar markpåverkan. Detta leder till minskad risk för påverkan på omgivande vattendrag och bidrar därmed bra livsmiljöer för växter och djur. – Jag tror genuint på skogen som en förnybar resurs, som vi måste kunna använda. Att vi ska kunna bruka den utan att förbruka den. Det är spännande med aktiv naturvård, där man får jobba med att utveckla naturvärden, avslutar Niklas.

”Jag tror genuint på skogen som en förnybar resurs, som vi måste kunna använda.”