Victor Galaz och Beatrice Crona, Stockholm Resilience Centre, riskerade att bli stämda för förtal i samband med publiceringen av deras studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan.
Vem vågar publicera om storföretagen hotar att stämma? Hur resonerar forskare som har ett kontroversiellt material och som hotas av stämning om de publicerar resultaten i en vetenskaplig tidskrift? När forskarna Victor Galaz och Beatrice Crona vid Stockholm Resilience Centre skulle publicera sin studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan blev de informerade om risken för stämning för förtal. TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING
STUDIEN OM skatteparadisens dolda miljö påverkan – ”The hidden environmental consequences of tax havens” – skulle publi ceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology and Evolution den 12 mars 2018. – Allt var klart och vi hade börjat förhandstipsa en del journalister om att studien var på gång. Men fyra dagar innan embargot skulle lyfta fick vi ett mejl från redaktörerna på Nature Ecology and Evo lution, en tidskrift knuten till Nature, med budskapet att vi måste sätta det hela på paus.
Anledningen är, skrev de, att det föreligger en stämningsrisk mot tidskriften i samband med publiceringen, och även mot oss som författare och det är något som kanske även Stockholms u niversitet måste se över, säger Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre och försteför fattare till studien. – Nature ville publicera, men hade fått rådet av sina chefsjurister att se över riskerna. Då inledde vi en dialog med universitetets chefsjurist för att ta reda på vad vi kunde göra.
I studien avslöjar forskarna att miljöför störande skogsskövling i Amazonas och globalt illegalt fiske kan kopplas till skatte paradis. Åtta globala företag inom soja- och köttindustrin nämns i datan som är basen till artikeln, medan avsnittet om fiskesektorn är mer generellt. – Ingen hade gjort en så tydlig koppling mellan skatteparadis och miljöförstöring tidigare. När det har handlat om skatte paradis har det varit mer fokus på att skatte flykten drabbar välfärden, nu kunde vi visa att den troligtvis har negativa effekter på miljön, säger Beatrice Crona, docent i system ekologi vid Stockholm Resilience Centre och medförfattare till studien. – Det som var nytt med vår studie var också detaljnivån i faktauppgifterna. Vi kunde visa varifrån pengarna kom genom att studera kapitalflöden från utlandet till företag som är verksamma inom sojaindustrin och kött industrin i Brasilien, säger Victor Galaz. Vi har slagit oss ner i ett konferensrum på övervåningen i centrets lokaler vid Kräftriket. Det har gått några månader sedan studien till slut publicerades och fick stor uppmärksamhet den 13 augusti, men tiden fram till dess