Universitetsnytt nr 3 2017

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

JUNI 2017

NR 3

PAUL LEVIN

Turkietforskare i rampljuset Hållbar utveckling vid universitetet

TEMA: HOT & HAT MOT FORSKARE

Kropp, klass och kraftkarlar

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Vi har kommit långt inom hållbar utveckling

339

formuleringen i högskolelagen skrevs in, eller för 30 år sedan, när begreppet introducerades. När så lärosätenas arbete med hållbar utveckling nu utvärderas är det viktigt att ha detta i åtanke.

Hållbarhet kan också främjas på olika sätt.

Stockholms universitet främjar hållbarhet dels genom vad vi gör, genom den påverkan på samhället som vår utbildning och forskning leder till, men även genom hur vi arbetar, där vi genom vårt interna arbete med till exempel miljöfrågor, arbetsmiljö och likabehandlingsfrågor bidrar till uppfyllandet av högskolelagens krav. Ett par exempel på detta är den plan för jämställdhetsintegrering som rektor fattade beslut om 15 maj, och universitetets status som miljöcertifierat lärosäte som nu är under revision för förnyad certifiering. I syfte att kunna arbeta mer integrerat med hållbarhetsfrågor har under våren också Miljörådet vid universitetet knutits till Rådet för arbetsmiljö och lika villkor (RALV). Därigenom

Siffran

skapas förutsättningar för att ta ett helhetsgrepp kring universitetets arbete med hållbar utveckling i ett brett perspektiv.

Stockholms universitet har som mål att vara ett öppet, nyskapande och gränsöverskridande lärosäte. Lever vi upp till dessa ord har vi en stark grund för att vara ett ledande lärosäte inom hållbar utveckling i bred mening.

Framtagandet av självvärderingen för UKÄs utvärdering visar att Stockholms universitet har kommit långt i det arbetet, och vi har alla förutsättningar att komma ännu längre.

CLAS HÄTTESTRAND, prorektor clas.hattestrand@su.se

FOTO NIKLAS BJÖRLING

UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET (UKÄ) genomför just nu en utvärdering av hur landets lärosäten arbetar med hållbar utveckling inom utbildning. Utvärderingen har sin grund i den formulering som finns i Högskolelagen och dess 1 kapitel, § 5, ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.” Denna paragraf har funnits i högskolelagen sedan 2006, och det är helt naturligt att regeringen, som ålagt UKÄ att genomföra denna utvärdering, vill utvärdera hur vi lärosäten arbetar med frågan. Samtidigt måste man komma ihåg att hållbarhetsforskning utvecklas dynamiskt och definitionen på begreppet hållbar utveckling inte är statisk.

Lanserandet av FNs 17 hållbarhetsmål 2015 illustrerar hur hållbarhetsbegreppet spänner över ett brett fält av frågor. Det betyder något annat idag än det gjorde för 10 år sedan, när

Läs mer om hållbar utveckling vid Stockholms universitet på sidan 12–13.

Citatet Det är som att stå på toppen av Kebnekaise och försöka urskilja de båda strålkastarna på en bil i Hudiksvall, om det hade gått att se så långt.

Så många år har vraket Bodekull legat på havsbotten norr om Dalarö. Det hittades 2003 och har nu identifierats av Niklas Erikson, Instit­u­ tionen för arkeologi och antik­ ens kultur.

RAHMAN AMANULLAH, Fysikum, i ett pressmeddelande om de första bilderna av en galax som kröker ljus från supernova.

Innehåll

4 NYHETER 4 Nytt mikroskop och samarbete för världsledande forskning

5 Två vicerektorer blir tre 6 Kontakter knyts med internationella alumner

7 Studenter och lärare testar ny lärplattform

PROFILEN 8 Paul Levin: Balansgång i

12

TEMA: HOT OCH HAT MOT FORSKARE

10 Nya konstupplevelser med Accelerator

12 Hållbar utveckling vid

18 Will Steffen: ”Håll dig till

Stockholms universitet

vetenskapen”

14 Samverkansdagar inspirerade och problematiserade

19 Jerzy Sarnecki: ”Det jag säger passar inte deras världsbild”

15 Konferens om breddad

20 Hillevi Ganetz har slutat läsa

rekrytering

vad som skrivs om henne

16 2 500 tågade för vetenskapen

21 Sämre samhällsdebatt

17 Poddsommar: lyssnartips för

22 När yttrandefrihet blir näthat

hängmattan

rampljuset för Turkietforskare

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 5 300 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Anna-Karin Landin GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Paul Levin, Institutet för Turkietstudier.

KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

20

24 FORSKNING 24 När kropp och klass skapade kraftkarlar

25 Fjäril vingad syns senare när vintern är kort

26 NAMN 28 MIN 30 IN

23 Så kan du få hjälp och stöd

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Redaktör: Anna-Karin Landin, annakarin.landin@su.se, 08-16 26 62, Per Larsson, per.larsson@su.se, 08-16 44 64.

Skribenter: Andreas Bergfeldt, Johanna Lundin, Staffan Westerlund, Henrik Lundström, Annika Hallman, Elsa Helin, Mia Söderbärj, Stefan Nyman, Gunilla Nordin.

Nästa nummer kommer ut 19 september.

Manusstopp 29 augusti.

OCH NYTT

ARBETSPLATS

ENGLISH

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Fascinerande växters egen dag Sedan 2012 har växterna en alldeles egen dag. 18 maj varje år är det ”Fascinerande växters dag”. Institutionen för ekologi, miljö och botanik uppmärksammade dagen genom föreläsningar, utställningar och visningar. Många tog chansen att gå en rundvandring i växthuset. I den subtropiska avdelningen finns bland annat ärt­ växten Vigna elegans. Pistillen ligger gömd i blomman. När en insekt, eller i det här fallet en hand, tynger ner bladen åker den ut.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Det blir en omfattande om­byggnad innan mikroskopet är på plats. För att få en miljö fritt från vibrationer gjuts en betongplatta på en sandbädd direkt på berggrunden under Arrheniuslaboratoriet.

Nytt mikroskop och samarbete för världsledande forskning Ett av världens mest avancerade elektronmikroskop finns snart vid Stockholms universitet. I anslutning till sats­ ningen lanseras samarbetet CEM4MAT, för att bättre utnyttja de mikroskop som finns i regionen och bli världs­ ledande inom elektronmikroskopi.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

OMBYGGNATIONEN av Arrheniusbiblioteket är redan igång. Där det nyss fanns bokhyllor kommer det snart finnas ett nytt hus i huset.

Ett transmissionselektronmikroskop är ett känsligt instrument med höga krav på sin omgivning för att kunna leverera bra resultat.

Temperaturen får inte ändras mer än 0,2 grader i timmen, vibrationer från till exempel steg i korridorer måste dämpas och magnetfält måste skärmas av.

Det finns redan fyra transmissionselektronmikroskop vid Institutionen för material- och miljökemi (MMK). Två kommer att pensioneras när det nya mikroskopet är på plats. De befintliga mikroskopen var en sats-

Gunnar Svensson, prefekt vid Institutionen för materialoch miljökemi.

ning på hög tillgänglighet och bredd, de var inte de mest avancerade instrumenten men många kunde använda dem. Det nya mikroskopet är en satsning på spetskompetens.

– Just när det levereras kommer det vara det mest moderna i världen. För att attrahera duktiga doktorander och forskare behöver vi den här särskilda satsningen. Stockholms universitet är redan väldigt framstående inom materialkemi, nu kan vi ta ett steg till och ytterligare förstärka universitetets attraktionskraft, säger Gunnar Svensson, prefekt vid Institutionen för material- och miljökemi.

Med det nya mikroskopet kan forskarna se var varenda atom sitter i nanopartiklar, och identifiera enstaka atomer av grundämnen. Till exempel kommer det gå att titta närmare på polymerer som polysackarider, eller förstå katalysatorer och batterier bättre.

Nytt samarbete 19 juni lanseras samarbetet CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials.

Stockholms universitet, KTH, Uppsala un­iversitet och forskningskoncernen SwereaKIMAB har alla egna elektronmikroskop, men instrumenten och specialistkompetensen skiljer sig åt. Genom samarbetet ska alla lära av varandra och utnyttja instrumenten fullt ut.

Det tar lång tid att lära sig använda så avancerade mikroskop och driftskostnaden är hög.

Gunnar Svensson och hans kollegor vill att så många som möjligt ska använda dem.

– För att nå dit samarbetar vi, tydliggör

och synkroniserar. Vi ska visa vilka kurser som finns inom elektronmikroskopi, göra gemensamma workshops och samla specialister med olika kompetens. CEM4MAT ska fånga upp alla typer av användare. Bara vi lär känna varandra och träffas ofta kommer det bli lätt, säger Gunnar Svensson.

Finansieringen för att få igång CEM4MAT kommer från en samverkanscheck från Samverkansavdelningen vid Stockholms universitet. I övrigt finns ingen gemensam ekonomi, varje lärosäte äger sina egna instrument och bidrar med personal. Investeringen för Stockholms universitets nya mikroskop beräknas landa på totalt 50 miljoner. Ombyggnationen betalas av universitetet centralt, och för investeringen i mikroskopet står Institutionen för material- och miljökemi för hälften, och Naturvetenskapliga fakulteten för andra halvan. Driften kommer att finansieras av användarna.

– Vår vision är att vårt nya mikroskop och CEM4MAT ska bli så framgångsrikt att vi i framtiden kan attrahera externa medel för driften, säger Gunnar Svensson.

CEM4MAT Lansering av CEM4MAT sker i Uppsala 19 juni i samband med invigning av Uppsala universitets nya mikroskop, en lillasyster till det som köps in till Stockholms uni­ versitet. Mer information finns på www. cem4mat.se. Sidan kommer att vara uppe i anslutning till lanseringen.

Transmissionselektron­­mikroskop (TEM) En smal stråle av elektroner genomlyser objektet och sprids för att med elektro­ magnetiska linser förstoras till en bild.

Med hjälp av elektroner kan mikroskopet visa objekt mindre än det synliga ljusets upplösningsgräns, till exempel enskilda atomer.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

FOTO JOSEFINE MALMKVIST

Två vicerektorer blir tre Rektor blir dekanernas närmaste chef och ytterligare en vicerektor tillsätts. Det är huvuddragen när organsationen ändras.

SEDAN 2015 är Stockholms universitet organiserat utifrån vetenskapsområden med två områdesnämnder, Områdesnämnden för humanvetenskap och Områdesnämnden för naturvetenskap, som leds av varsin vicerektor.

Huvudargumentet för områdesmodellen var att stärka den strategiska ledningen och styrningen av universitetet. För att öka kärnverksamhetens inflytande i universitetets ledning infördes även vicerektorer med uppdrag att företräda områdena samt fungera som talespersoner externt.

Enligt universitetsledningen har omorganisationen medfört flera positiva effekter.

Vicerektorerna har överbryggat det gap som tidigare fanns mellan dekanerna och rektor. Samtidigt har fakulteterna inom det humanvetenskapliga området kommit närmare varandra och samarbetena inom området har ökat. Den strategiska styrningen och ledningen av verksamheten har stärkts på alla nivåer, konstateras i ett underlag till universitetsstyrelsen.

Men samtidigt sägs att det finns en inneboende obalans i områdesreformen. På det humanvetenskapliga området har dekanerna vicerektor som chef. De enskilda fakulteterna på det humanvetenskapliga området och deras dekaner har därmed kommit på längre avstånd från rektor. Funktionen vicerektor inom humanvetenskapliga området har visat sig vara särskilt svår då denna person inte kan vara insatt i allt som sker inom området. Vicerektor för humanvetenskap har därmed ett mycket svårare uppdrag att driva viktiga frågor i uni-

versitetets ledning i jämförelse med vicerektor för naturvetenskap som även är dekan för den naturvetenskapliga fakulteten.

Bättre kontakt med verksamheten Universitetsstyrelsen beslutade därför i april om att göra en mindre organisatorisk förändring. För att få en tätare kontakt mellan rektor och dekanerna, och därigenom en bättre kontakt med verksamheten, får dekanerna åter rektor som närmaste chef istället för vicerektor. Det områdesövergripande rådet, som samlar samtliga dekaner, får också en förstärkt funktion.

Vicerektor för humanvetenskap blir tillika dekan för en av fakulteterna inom området.

För att undvika jäv behöver områdesnämnden för humanvetenskap därför utöver ord­ föranden även ha en utpekad vice ordförande.

Detta medför införandet av tre vicerektorer i stället för dagens två, en från det naturvetenskapliga området och två från det humanvetenskapliga området. Det sistnämnda området får därmed en bättre representation i universitetets ledning och arbetsbördan för vicerektorerna blir mer jämn.

Vicerektorerna ska även fortsättningsvis utses av rektor efter förslag genom val inom områdena/fakulteterna. Av de två vicerektorerna för det humanvetenskapliga området utses en till ordförande och en till vice ordförande i områdesnämnden.

Förändringen gäller från och med kommande mandatperiod, alltså 1 januari 2018.

PER LARSSON

Ny folkhälsovetenskaplig institution

FOTO JESSICA STORBJÖRK

DEN FÖRSTA JANUARI 2018 inrättas en ny institution vid Samhällsvetenskapliga fakulteten – Institutionen för folkhälsovetenskap.

Den nya institutionen är en sammanslagning av verksamheterna vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) och Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS). Senast år 2021 ska även Stressforskningsinstitutet ingå.

Folkhälsovetenskap som ämne får i och med förändringen en mer permanent plats vid Stockholms universitet.

Förutom de organisatoriska förändringarna kommer det att skjutas till resurser för att Jenny Cisneros utveckla utbildÖrnberg. ningen. Målet

är att det även ska finnas utbildning på grundnivå.

– Det är glädjande att universitetet har beslutat sig för den här satsningen och vi ser med tillförsikt fram emot 2018, säger Jenny Cisneros Örnberg, föreståndare för SoRAD. Även vid CHESS är tongångarna positiva.

– Vi har under senare år startat både en masterutbildning och forskarutbildning i folkhälsovetenskap. Bildandet av en ny institution innebär möjligheter för oss att fortsätta utveckla ämnet vid Stockholms universitet, säger Mikael Rostila, föreståndare vid CHESS. Institutionen för folkhälsovetenskap är den första nya institutionen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten sedan 2008 då verksamheten vid Lärarhögskolan integrerades i Stockholms universitet. SoRAD och CHESS kommer fortsatt sitta kvar i sina lokaler vid Sveaplan fram till år 2020/2021, för att sedan samlokaliseras i Albano. Prefekt för den nya institutionen utses under hösten.

ANDREAS BERGFELDT

5

Henric Södergren och Stefanie Tagesson.

Kårvalet 2017 avgjort I APRIL AVGJORDES kårvalet 2017. Flest röster fick S-Studenter, 337 röster. Allians för Kåren blev näst största parti med 300 röster medan Vänsters Studentförbund kom på tredjeplats med 298 röster. Valdeltagandet uppgick till 12,2 procent.

Den 18 maj sammanträdde de nyvalda ledamöterna i fullmäktige för första gången. Henric Södergren, ordförande, och Stefanie Tagesson, vice ordförande, fick förnyat förtroende och sitter kvar på sina poster verksamhetsåret 2017/2018.

Valår vid universitetet 2018 ÄR ETT VALÅR vid Stockholms universitet. Under hösten blir det val till institutionsstyrelser, fakultetsnämnder, områdesnämnder och universitetsstyrelsen samt av dekaner, prodekaner, vicedekaner och vicerektorer. De flesta valberedningarna kommer att presentera sina förslag i början av hösten. Val av vicerektorer inom det humanvetenskapliga området kommer att ske efter valet av dekaner.

Respektive prefekt ansvarar för val till institutionsstyrelserna. Fakultetsoch områdeskanslierna ansvarar för övriga val, förutom valet till universitetsstyrelsen som Avdelningen för planering och ledningsstöd ansvarar för. I början av sommaren fastställs datumen för höstens olika val. Tidsplan och mer information om valen kommer att finnas på Medarbetarwebben, i nästa Universitetsnytt, och skickas ut från fakultetskanslierna.

Nyheter

6

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Helene Hellmark Knutsson och Pam Fredman.

Pam Fredman utreder styrning och resurs­ tilldelning PAM FREDMAN, rektor vid Göteborgs universitet, ska på regeringens uppdrag utreda universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. Nyheten presenterades vid ett seminarium på Stockholms universitet den 27 april.

Utredaren ska bland annat föreslå ett nytt styrsystem som är effektivt och ger lärosätena bättre förutsättningar att stödja regeringens målsättning att Sverige ska vara en av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Uppdraget ska redovisas senast den 3 december 2018.

PER LARSSON

Samverkanskart­läggning färdig STOCKHOLMS UNIVERSITET samverkar i mycket hög grad med det omgivande samhället visar en kartläggning. Mycket handlar om samhällsutveckling – olika expertuppdrag och forskningskommunikation. Nu finns en tryckt version av sammanställningen som Universitetsnytt skrev om i decembernumret.

50 av universitetets 55 institutioner, institut och centra deltog i kartläggningen.

Alla samverkar på flera sätt med det omgivande samhället. Det kan handla om forskningsprojekt, forskarutbildning, uppdragsforskning eller samarbeten kring infrastruktur. Inom utbildning kan det röra sig om externa lärare, projekt och moment liksom studiebesök, praktik och examensarbeten. Typiskt för Stockholms universitet är det stora bidraget till utvecklingen av samhället – forskare anlitas i statliga utredningar, lämnar remissvar och ingår i olika expertorgan. Dessutom delar många forskare med sig av ny kunskap genom olika former av populärvetenskapliga aktiviteter. Kartläggningen ska fungera som inspiration och en grund för fortsatt utveckling av universitetets verksamhet. Sammanställningen innehåller också ett antal konkreta exempel på samverkansaktiviteter.

Rapporten ”Samverkan vid Stockholms universitet” finns som pdf på webben och kan beställas i tryckt form från samverkansstod@su.se

Erica Öjermark Strzelecka.

Kontakter knyts med internationella alumner Nu gör Stockholms universitet en satsning på att hålla kontakten med internationella alumner.

– Det är en jätteviktig målgrupp som vi bör ta tillvara på, säger Erica Öjermark Strzelecka, ny internationell alumnkoordinator.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO EVA DALIN TIDIGARE STUDENTER kan vara viktiga ambassadörer för ett universitet. I led med att Stockholms universitet verkar för ökad internationalisering utvecklas nu arbetet med internationella alumner. Sedan i februari är Erica Öjermark Strzelecka anställd som internationell alumnkoordinator.

Den uppenbara vinsten med att hålla kontakt med internationella alumner är att de kan fungera som ambassadörer vid student­ rekrytering. På lång sikt är möjligheterna ännu större.

– Som allt annat i samverkan och relationer är det svårt att kvantifiera värdet och de ringar på vattnet relationen ger. Jag tror att de här personerna kan ha en position i sina samhällen där de kan fungera som ambassadörer för oss. De kan ge en autentisk och genuin bild av hur det är att studera här och på sikt kan de komma att bidra på många sätt, kanske med att bygga alumnföreningar utomlands, med större samarbeten, donationer eller någonting helt annat, säger Erica Öjermark Strzelecka.

Det första steget i satsningen är att hitta alumnerna, vilket har varit ett detektivarbete i tillsammans med IT och Ladok. En enkät har sedan skickats ut för att ta reda på mer om alumnerna, vilka de är, vad de jobbar med, var de bor och vad de själva skulle vilja

ha ut av kontakterna med Stockholms universitet. Hittills har drygt 1 200 svar kommit in.

Alumnerna som kontaktas tillhör bland annat den stora kull internationella masterstudenter som kom till Stockholms universitet efter Bologna­processen.

– Under några år hade vi massor med studenter från hela världen. De är en välutbildad grupp med proaktiva personer som såg en möjlighet få en utbildning på ett världsrankat universitet. Vissa flyttade runt halva jorden, det är inte alla som vågar och kan. Det finns en stor potential i att hålla kontakten med dessa personer, säger Erica Öjermark Strzelecka.

Parallellt med processen att få kontakt med gamla alumner ska också arbetet med att fånga upp de studenter som är på plats utvecklas.

– Det är viktigt att signalera redan under studietiden att vi vill ha fortsatt kontakt med dem, och plantera idén att de är våra alumner.

Har ni tankar eller idéer om hur ni på er fakultet, avdelning eller institution vill engagera internationella alum­ ner? Kontakta alumn@su.se

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Studenter och lärare testar ny lärplattform Just nu genomförs användbarhetstester av olika lärplatt­ formar som en del av upphandlingen. Testerna utförs med lärare och studenter och är viktiga i utvärderingen av de anbud som kommit in.

SEDAN ETT PAR MÅNADER pågår upphandling av en ny lärplattform som ska ersätta Mondo. Som regel är det inte de som upphandlar system som ska använda dem i slutändan, och en stor kritik mot många lärplattformar generellt är att de har brister vad gäller användbarheten. Därför pågår nu omfattande användbarhetstester där både lärare och studenter deltar.

Hela systemet testas inte, åtta representativa scenarier har valts ut, fyra för lärare och fyra för studenter. Dessa har tagits fram i samarbete med representanter för akademin och projektet. Några exempel på scenarier för lärare är att skapa en ny kurssajt genom att återanvända en gammal och lägga till en inlämningsuppgift. Studentscenarier är till exempel att göra en inlämningsuppgift och få återkoppling samt att grupparbeta på distans.

Testerna av ett system genomförs med fyra lärare och totalt sex studenter varav två med funktionsnedsättning. Dessutom görs en expertutvärdering.

Björn Johansson, användbarhetsexpert, vad är poängen med att testa system på det här sättet?

– Ett system som inte fungerar väl för användarna kommer inte användas, eller gör dem så frustrerade att de hittar andra vägar.

Ett system med stor funktionalitet som är enkelt att använda däremot gör att både studenter och lärare använder det i större utsträckning.

Efter att testerna har avslutats fortsätter utvärderingen av anbuden. Det system som bedömts bäst och vinner upphandlingen kommer att börja installeras så snart ett avtal har tecknats. Det är ett omfattande arbete som pågår under hösten och som också innebär att bygga kopplingar mot andra system, till exempel Ladok. Projektet utreder hur övergången från Mondo ska gå till. Den kommer att ske gradvis och i samråd med akademin.

MIA SÖDERBÄRJ

Läs mer på su.se/ny lärplattform

Universitetsnytt trycks med vindkraft TRYCKERIET DANAGÅRDLITHO som trycker Universitetsnytt blir Sveriges första tryckeri med ursprungsmärkt el från egen vindkraft. Tryckeriet har varit självförsörjande på el sedan 1994. Nu har de säkerställt att elproduktionen från den egna vindkraften kan spåras och räknas av mot förbrukning. 2016 motsvarade produktionen totalt 2,3 miljoner kWh, varav knappt 1 miljon kWh användes inom den egna verksamheten.

Fyra stjärnor av fem i internationalisering STOCKHOLMS UNIVERSITET FÅR fyra stjärnor av fem möjliga i STINTs internationaliseringsindex. Indexet beskriver utvecklingen för sex nyckelaspekter inom forskning, utbildning samt personal och ledning. Det syftar till att stödja lärosätena i internationaliseringsarbetet och omfattar 28 svenska lärosäten. Endast tre lärosäten uppnår högsta nivån, fem stjärnor. Det är tre lärosäten med endast en fakultet: Handelshögskolan i Stockholm, KTH och Chalmers. Stockholms universitets resultat ligger på samma nivå som andra stora lärosäten som Lund och Uppsala.

Indexet viktar olika aspekter av internationalisering. Forskning utgör 40 procent av underlaget. Rörliga studenter är 20 procent och personal med utländsk erfarenhet är 15 procent. Stockholms universitet har högt resultat inom framför allt forskning, doktorander och personal.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Jonas Ebbesson.

Medel inom lands­tings­ samarbetet utlysta

SU tillbaka på Pridefestivalen EFTER ETT ÅRS FRÅNVARO är Stockholm universitet 2017 åter representerade på Pridefestivalen. Det är det nyligen inrättade Rådet för arbetsmiljö och lika villkor som tillsammans med Samverkansavdelningen ordnar ett antal seminarier och föreläsningar i Pride House under festivalveckan.

– Det är jättekul att vi nu har möjlighet att medverka i Pridefestivalen igen, säger Jonas Ebbesson, dekan vid juridiska fakulteten och ordförande för RALV. – Vi försöker skapa ett program med

bra balans mellan forskningsfrågor med hbtq-vinklar och studentperspektiv.

I Pride House i Kulturhuset vid Sergels torg genomförs sammanlagt över 200 programpunkter under måndag – fredag i Prideveckan första veckan i augusti. Stockholms universitet kommer även flagga med regnbågsflagg under veckan.

STEFAN NYMAN

För mer information om universitetets engagemang i Pridefestivalen, kontakta ralv@su.se

SOM EN VIDAREUTVECKLING av samarbetet mellan Stockholms läns landsting och Stockholms universitet utlyses nu medel för kortare förstudier under 2018 (3–6 månader). Syftet är att stödja utforskande av samarbetsmöjligheter, initiativ till gemensamma forskningssamarbeten och utveckling av forskningsansökningar. Förstudiernas ämnen ska ha hög relevans för landstingets verksamheter och vetenskaplig förankring som potentiellt kan utmynna i gemensamma forskningsansökningar. Sista ansökningsdatum är 5 oktober och besked om tilldelningar beräknas komma i början på december.

Landstinget har lyft några för organisationen särskilt intressanta frågor, kring vilka det anordnas workshops där diskussioner utifrån SLL:s behov och SU:s kunskap om forskningsläget kan identifiera möjliga förstudier. Information sprids bland annat via de lokala samverkanskoordinatorerna.

Länk till ansökan och vidare upp­ lysningar om ansökningsförfarandet och beredningsarbetet finns på Medarbetarwebben.

7

8

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Balansgång i rampljuset för Turkietforskare Paul Levin går ofta balansgång. Balanserar för att vara nyanserad i expertrollen vid hundratals frågor från media om situationen i Turkiet. Balanserar för att hålla sig uppdaterad och samtidigt få perspektiv nog för att forska.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

FÖR PAUL LEVIN började 15 juli förra sommaren som en lugn fredagskväll med familjen. De var på Gotland på hans mammas sommarställe när han fick veta att det skett ett försök till statskupp i Turkiet. Media började ringa omedelbart. Via skype medverkade han live i både radio och tv för att kommentera händelserna under själva kuppnatten.

– Det var ganska omskakande, att följa det som hände live och samtidigt ge någon slags analys. Jag satt uppe hela natten, följde och kommenterade och fortsatte göra intervjuer på morgonen, säger Paul Levin.

Det varken börjar eller slutar där. Paul Levin

är den av Stockholms universitets forskare som medverkar absolut mest i media. En sökning i medie­ arkivet för 2016 ger 1 362 träffar på hans namn.

Anledningen är förstås det stora intresset för djupare analys av aktuella händelser i Turkiet. ”Allvarlig situation” Institutet för Turkietstudier, där Paul Levin är föreståndare, startades 2013. Ett av målen har varit att etablera sig som ett internationellt forsknings­ institut, det andra har varit just kommunikation.

Att bidra med kunskap och förståelse.

Invigningen var storslagen. Av en slump

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Paul Levin Gör: Föreståndare för Institutet för Turkietstudier (SUITS) Familj: Fru, tre barn och en katt.

Bor: På Lidingö.

Fritidsintressen: Vågsurfing på semestern, surfade mycket när jag bodde i LA. Jag körde även mc och målade i olja, men de intressena får ligga på is ett tag.

Smultronställe i Stockholmsområdet: Långängens gård, ett café i gammal gård på Lidingö som ligger jättevackert vid en fårhage. Och Thielska galleriet, ett underbart konstmuseum på Djurgården.

Om du var rektor för en dag: Jag skulle starta en avdelning som stödjer internationella forskare och studenter, bygga forskarbostäder och kanske också ett forskarhotell för att underlätta internationalisering i praktiken.

Gör helst en ledig dag: Sover sent, tränar, lyssnar på en bra podd, äter grillat med familjen, läser för barnen och avrundar med Netflix.

sammanföll tidpunkten med det första turkiska statsbesöket någonsin. Turkiets förra president var med, Carl Bildt talade på scenen i Aula Magna och kungen var på plats. Paul Levin gick sin balansgång. Samtidigt som det är viktigt för institutet med goda relationer sitter forskarna inte i knät på myndigheterna. I den frågan är Paul Levin kompromisslös, forskarna vid institutet ska kunna skriva helt fritt om vad de vill. Till skillnad från kollegor i Turkiet, där situationen för akademiker har förändrats till det sämre. Ett stort antal akademiker har fått sparken och deras pass dras in. Det har också skett en politisering av den högsta myndigheten för högre studier och tillsättning av rektorer.

– Det är en allvarlig situation för de grupper som inte längre är i regeringens favör, och det kräver en hög grad av medvetenhet om vilka vi samarbetar med. Många begåvade fritänkande forskare vill lämna landet, och de som gjort det vill inte gärna återvända. Det är en ganska svår psykisk stress och många är osäkra på sin framtid. De måste fatta svåra beslut om att skriva fritt, eller tänka på sin framtid och sin familj.

Institutet för Turkietstudier får många förfrågningar från akademiker som vill komma som gästforskare, men resurserna är begränsade.

– Jag vill egentligen efterlysa mer stöd på nationell nivå. Ur en altruistisk synvinkel finns det många människor som behöver skydd. Ur egoistisk synvinkel finns det oerhörd kompetens som Sverige kan tillgodogöra sig, säger Paul Levin.

Intresserad redan som barn Intresset för internationella relationer och kulturmöten grundlades tidigt. Paul Levins morbror var ordförande i Amnesty när organisationen fick ta emot Nobels fredspris. Mamman var aktiv i organisationen på ett lokalt plan. Paul Levin satt med i deras möten och läste Amnestys ganska hemska årsrapporter redan som barn. Pappan var liberal statssekreterare. Som liten brukade Paul Levin debattera med pappa, få liberala argument och testa dessa mot en väns pappa, som var fackligt aktiv och stod längre mot vänster. Sedan tog han argumenten tillbaka till pappa.

När Paul Levin var 12 år började han träna kampsport, först taekwondo och sedan MMA. – Det kanske låter banalt, men det formade mig mycket. Jag träffade många människor med

Att kommunicera och bidra med kunskap har varit ett av målen för Institutet för Turkietstudier.

För att bedriva forskning behövs perspektiv och samtidigt behöver jag hålla mig à jour med nästan dagliga dramatiska svängningar. annan bakgrund än svensk. Sedan dess har jag nog mest rört mig i miljöer där jag som svenskfödd är i minoritet.

Vill nyansera bilden av Turkiet I ett vackert rum i Kräftriket, med utsikt mot vattnet, ligger Paul Levins kontor. Det var också i Kräftriket intresset för just Turkiet startade. När han studerade filosofi och statsvetenskap vid Stockholms universitet för 25 år sedan träffade han sin nuvarande fru. Hon kommer från Turkiet och Paul fick upp ögonen för den turkiska kulturen, gästfriheten och landets rika historia. De flyttade till USA för att studera. Pauls doktorsavhandling vid University of Southern California handlade om bilden av turkar i Europa och Turkiets relationer till EU. Paul Levin tycker inte att Turkiets vikt och betydelse matchas av tillräcklig nyanserad kunskap.

Han har forskat om vilken roll bilden av Turkiet har i försöken att skapa en gemensam bild av vad som är Europa. Han beskriver det som två olika berättelser.

I en av berättelserna finns en inkluderande bild av Turkiet, men expansiv och förknippad med korståg.

I den andra berättelsen en exkluderande bild i en kristen gemenskap. Han menar att den senare bilden vunnit mark mer och mer.

Just nu har han flera publikationer på gång; ett bokkapitel och en artikel om Turkiet och EU-relationer, redaktör för en antologi med integrations­ lärdomar och erfarenheter från svenskar med turkisk bakgrund, samt ett projekt om relationerna mellan olika grupper i diasporan. Att det händer så mycket i Turkiet just nu påverkar förstås forskningen.

– För att bedriva forskning behövs perspektiv och samtidigt behöver jag hålla mig à jour med nästan dagliga dramatiska svängningar. Ständiga medieförfrågningar har krävt att jag håller mig uppdaterad, och det har varit bra för mig. Men för forskningen krävs det att jag avsätter tid. Det går inte att bedriva forskning på det som händer just nu, man måste ställa frågor kring fenomen som inte rör på sig.

Inte rädd Trots att forskningsområdet är laddat och situationen för turkiska akademiker svår känner Paul Levin själv sig trygg, även i mötet med media.

– När jag fick de första förfrågningarna från media var jag nog lite rädd och skeptisk. Det finns en bild av journalister att de vill sätta dit makthavare. Som forskare har man en annan roll, att ge analys. Jag har kommit att se svenska journalister som välvilligt inställda samarbetspartners och har nästan uteslutande goda erfarenheter. När det handlar om så politiserade frågor måste man dock vara medveten, jag försöker ta reda på vem jag talar med. Har de en agenda? Är de inte oberoende kanske jag inte ställer upp. Men att jobba så mycket med kommunikation har gett både mig och institutet väldigt mycket.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Konstnärsduon Lundahl & Seitl, Christer Lundahl och Martina Seitl.

Bli en del av Accelerators levande konstverk i höst Ett okänt moln närmar sig Stockholm, ett moln det går att få kontakt med för den som befinner sig på rätt plats.

Samtidigt finns chansen att för första gången uppleva konst i Accelerators lokaler, och enda gången innan de byggs om.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

EFTER SOMMAREN är det dags för Accelerators andra uppsättning efter förra årets premiär med ”The Influence Machine och Antennae”. Konstnärsduon Lundahl & Seitl intar Frescati med två verk; ”Okänt moln på väg mot Stockholm” och ”An Elegy to the Medium of Film”.

– Molnet rör sig över jorden, första gången det kunde upplevas var förra året på Island, och i sommar är det i Berlin. Det är inget moln man kommer att se. Det är ett globalt fenomen fyllt av minnen, historia och språk, säger Christer Lundahl, en av konstnärerna.

Det okända molnet kommer till Frescati ungefär samtidigt som utställningen i laboratoriet i slutet av september. Exakt var och när återstår att se, men det kommer att vara runt solnedgången. Kontakt med molnet går att få via mobiltelefonen för den som har laddat ner appen ”Caretaker” och befinner sig på rätt plats vid rätt tid. Eller om tillräckligt många samlas för att kalla på det. ”Caretaker” gui-

Richard Julin, konstnärlig ledare för Accelerator.

dar besökaren till upplevelsen av molnet och ger instruktioner om hur man fångar det.

– Det suger åt sig röster från där det har varit tidigare. Kanske har det varit här förut, på 1930-talet och bevittnat de experiment som pågick här då, säger Martina Seitl.

Accelerators lokaler i Manne Siegbahnlaboratoriet kommer inte att stå klara förrän

i maj 2019 för officiell öppning, men för den som vill se lokalerna i oförändrat skick och samtidigt uppleva konst finns chansen under hösten. ”An Elegy to the Medium of Film” kommer att ta plats i det gamla laboratoriet.

En liten grupp besökare åt gången blir guidade genom mörker och scener ur filmhistorien. Konstnärerna vill att besökaren ska få känslan av att vara kameran, men också interagera med filmen i sitt eget medvetande.

Nere i laboratoriet kommer besökaren också mötas av porträtt av gamla rektorer, som på olika sätt bidragit till det universitetet är idag. Forskare från universitetet har blivit inbjudna för att delta i konstprojekten, något som Accelerator kommer att fortsätta med i verksamheten.

– Vi vill visa universitetets progressiva historia som ett radikalt alternativ till de traditionella lärosätena. Jag vill få Accelerator att axla den progressionen och i längden fungera som forskningsförberedande genom möten med konst som startar samtida frågeställningar, säger Richard Julin, konstnärlig ledare.

Accelerator är en mötesplats mellan konst och vetenskap i Frescati. För mer information se www.acceleratorsu.art Mer om det okända molnet och hur du kommer i kontakt med det finns på www.unknowncloud.com

11

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Tycker du det är okej att ha shorts på jobbet?

TEXT & FOTO ANNA-KARIN LANDIN

EVA ALBREKTSON, kommunikationsstrateg, Samverkansavdelningen – Ja, i juli. Och vi har ju ingen klädkod. Är man ensam i sitt labb är det klart det går bra. Men jag tycker inte tjänste­ männen ska ha shorts, speciellt inte vid externa möten.

Sanningen granskades Under tre kvällar på Stadsbiblioteket tog samtalsserien ”Vems sanning?” tempen på dagens kunskapsklimat.

BO FRANZÉN, universitetslektor, Ekonomisk-historiska institutionen – Nej, eller jag ändrar mig. Det är klart folk får klä sig hur de vill.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO ROLAND FREDRIKSSON

ÄR VI VERKLIGEN mer faktaresistenta idag?

Hur fast är vi egentligen i våra filterbubblor?

Har förtroendet för vetenskapen minskat?

Och hur svarar vi bäst klimatskeptikern i den sociala medietråden? Dessa var några av de frågor som samtalsserien diskuterade.

Den tredje och sista delen i samtalsserien handlade om universitetens roll, sammanfattade och blickade framåt. Deltog gjorde forskarna Ludvig Beckman, Åsa Wikforss och Christina Rudén.

– Det märktes ett väldigt engagemang och intresse från publiken. Det visar att sant och falskt och källkritik är några av de stora debattämnena idag, säger Elsa Helin som modererade frågestunden.

Samtalen finns samlade på su.se/vemssanning, tillsammans med fler intervjuer och poddsamtal på temat. Serien producerades av Bildningspodden för Stockholms universitet, och är en del av universitets satsning Faktatillit 2017.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Arena för dialog om hållbarhetsforskning

Öppet hus på Askö 17 JUNI ÖPPNAR Askölaboratoriet för allmänheten. Under dagen kommer aktuell havsforskning presenteras och det finns möjlighet att titta närmare på stationens resurser och nya forskningsfartyg R/V Electra af Askö. Mer info om programmet för dagen finns på Östersjöcentrums webb.

PÅ MÅNGA HÅLL inom Stockholms universitet pågår forskning kring miljö- och hållbarhetsfrågor.

För att visa på denna breda och lösningsinriktade hållbarhetsforskning samt initiera samarbeten med aktörer som myndighet och företag skapas nu Stockholm University Sustainability Forum. Det ska vara en arena för presentation av forskning, utbyte av idéer samt för innovation och teknikutveckling.

Hållbarhetsforskning inom universitetets samtliga fyra fakulteter ska lyftas fram – och då speciellt transdisciplinär forskning.

Det första Stockholm University Sustainability Forum arrangeras 21–22 mars 2018. Under två halvdagar blir det aktiviteter med utgångspunkt i FN-målet om hållbar energi under rubriken ”Framtidens energi och resurser”. Bland programpunkterna finns korta föreläsningar av forskare, paneldebatter och workshops. Det blir även tillfälle att ta del av korta presentationer (speed talks) och att mingla.

Mer information kommer under hösten på universitetets webbplats.

PER LARSSON

EVA SVERREMARK, professor, Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut – Ja, men det beror på sammanhanget.

Inte om jag till exempel ska föreläsa eller vara opponent.

KONRAD LUNDBERG, universitetslektor, Juridiska institutionen – Ja. Jag skulle troligen inte ha det när jag håller en introduktions­ föreläsning, men jag kan inte komma på något möte jag inte skulle gå på i shorts.

JELENA DAVEGÅRDH, gästforskare, Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut – Ja, jag tycker det är okej. Kanske inte vid konferenser. Jag har oftast labbrock på jobbet.

12

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Faisal Baryalai, Jasmine Hinks och Johan Larsson Lindal förbereder slutredovisningen i kursen Utmaningar för den växande staden.

Hållbar utveckling integrerad del av verksamheten HUR TAR SIG ARBETET för hållbar utveckling uttryck i verksamheten? Det var den övergripande frågan i en av de tematiska utvärderingar som Universitets­ kanslersämbetet gör, och som ställdes till Stockholms universitet förra hösten.

Under ledning av prorektor, och med samordning från Avdelningen för planering och ledningsstöd, har en självvärdering tagits fram som inneburit medverkan från ett 40-tal personer inom universitetet.

I slutdokumentet står att ”en betydande del av universitetets forskning och utbildning handlar direkt om centrala delar av hållbar utveckling”, till exempel inom miljövetenskap. Där framgår även att ”all verksamhet vid universitetet bidrar till att ge den breda kunskap som är nödvändig för samhällets hållbara utveckling” och att hållbar utveckling är ”en integrerad del av hela universitetets verksamhet”.

I självvärderingen beskrivs vidare översiktligt de starka forskningsmiljöer som finns här med inriktning på hållbarhetsfrågor och att denna forskning ofta hamnar högt på rankninglistor. Vidare listas samarbeten med miljöorganisationer och forskningsinstitut som till exempel Stockholm Environment Institute.

I dokumentet beskrivs även hur arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor är organiserat och att det är inskrivet i såväl miljöhandlingsplan som universitetets övergripande åtgärdsplan för 2017–2018.

Den största delen av självvärderingen ägnas åt att visa vilka utbildningar som har inriktning mot miljö- och hållbarhetsfrågor. Här listas närmare 30 utbildningar och kurser. Flera av dessa är interdisciplinära och innebär samarbete över fakultetsgränserna. Kandidatprogrammet i geografi är ett exempel; det inkluderar såväl natur- som kulturgeografi och där centrala frågeställningar rör klimatförändringar, globalisering och befolkningstillväxt. De utbildningar och kurser som listas finns inom alla fyra fakulteter, allt ifrån kursen Global etik vid Filosofiska institutionen till masterprogram i miljövetenskap vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi. I artiklarna här intill ges exempel på två kurser som är inriktade på hållbarhetsfrågor.

PER LARSSON

Se även ledaren på sidan 2 av prorektor Clas Hättestrand.

Kreativa förslag för framtiden Ett hälsohjul som går att återanvända inom vården.

Gratis cyklar som parkeras olåsta för att få fler att börja cykla. På Openlab presenterar studenterna lösningar på framtidens samhällsutmaningar.

TEXT ANNIKA HALLMAN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

PROTOTYPEN PÅMINNER lite om ett lycko­ hjul, den är gjord i papp, är lätt att hålla i handen och går att snurra på. I de olika färgfälten står ord som ”Hemgång”, ”Operation och återhämtning” och ”Återbesök”.

– Vi har tagit fram ett hälsohjul till Södersjukhuset som kan användas och återanvändas av patienter som ska genomföra en planerad operation av ett knä eller en axel, berättar Faisal Baryalai, som har läst till civilingenjör och nu går 15-poängskursen Utmaningar för den växande staden.

Han lockades av kursens inriktning på hållbarhet och miljö utifrån ett designperspektiv.

Förutom att hälsohjulet ska hjälpa patienten att bli mer involverad i hela operationsprocessen har gruppen funderat på vilka material som kan användas för att minska miljöpåverkan.

– Patienterna som jag träffade gillade hjulet, designen gjorde dem nyfikna, säger Johan Larsson Lindal, som tidigare har läst historia.

Gruppen är inne i slutspurten inför redovisningen i juni. Kursen de går ges vid Openlab som drivs i samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola. I utbildningen medverkar studenter och lärare från alla lärosätena och varje termin formulerar uppdragsgivarna Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län olika hållbarhetsutmaningar som studenterna ska ta sig an.

Förslagen ska kunna användas – Det är verkliga utmaningar som de vill

13

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Gratis lånecyklar som parkeras olåsta var som helst – ett studentprojekt 2015.

Världens eko är kursen som har uppemot 200 sökande år efter år. Framgångsreceptet?

Kunniga gästföreläsare, en ung kursledning och perspektiv som utmanar studenternas föreställningar om hållbarhet och miljö.

Hälsohjulet går att vika ihop och stoppa ner i handväskan.

Hälsohjulets ”tårtbitar” visar olika skeden i operationsprocessen.

ha hjälp med. Till exempel vilken typ av äldreboenden vi ska bygga i en framtid med varmare klimat med tanke på att äldre har svårare att klara av värme. Det handlar om att skapa hållbara strukturer för samhället, från social hållbarhet till hållbarhet inom klimat och miljö, säger Magdalena Holdar, universitetslektor vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, som är lärare på kursen.

Metoden som studenterna arbetar med kallas Design thinking.

– Förslaget som tas fram ska kunna användas på riktigt. Studenterna får göra research och intervjuer, sedan formulera förslag på lösningar och utforma prototyper. Förslagen testas på användarna och görs om efter deras behov, säger Magdalena Holdar.

Gruppen med fem studenter, som har tagit fram förslaget med ett hälsohjul, har samlats framför en anslagstavla, en så kallad ”Scrumboard”, för att gå igenom vad som har gjorts och vad som återstår att göra. Alla uppskattar den lösningsorienterade inriktningen på kursen.

– För oss som mest har läst teoretiska ämnen tidigare är det väldigt lärorikt att inte

Visioner på schemat

bara stanna i researchfasen utan att faktiskt komma fram till något konkret, säger Jasmine Hinks som tidigare bland annat har läst litteraturvetenskap.

Från idé till produkt Vid en vitmålad vägg i en annan del av lokalen står en orange cykel – ett spår efter projektet BikeMeSTHLM som genomfördes av en grupp studenter 2015 och som gick ut på att skapa mer utrymme för cyklar i staden. Cyklarna fick användas gratis och parkerades olåsta var som helst – med en notering på en Facebooksida.

– Det var bra att få genomföra ett projekt från idé till fysisk produkt och pröva på varje steg i kedjan, säger Isa Eriksson, som var en av studenterna bakom BikeMeSTHLM och gick kursen som en del i en master i samhällsplanering.

Blev cyklarna stulna? Jo, de försvann efter hand, men av fem cyklar som placerades ut var fyra i gång under flera månader.

– Den sista rapporten på Facebook syntes sex månader senare, säger Isa Eriksson.

ORIENTERINGSKURSEN Världens eko startade hösten år 2000. Tanken var att låta studenter mötas över ämnesgränserna och diskutera hållbar utveckling ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

– Många har klimatångest och en känsla av att ingenting går att göra när det gäller miljö­ problemen. Därför fokuserar kursen på vad som går att göra för att ställa om samhället i en mer hållbar riktning. Det finns många visioner och de vill vi kommunicera till studenterna, säger Thomas Hahn, forskare i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre och formellt kursansvarig.

Han berättar att initiativet till kursen togs av studentföreningen Symbios som vände sig till Centrum för tvärvetenskaplig forskning, det som sedan blev Stockholm Resilience Centre. Två studenter, Beatrice Crona och Bror Jönsson, utvecklade och ledde kursen de första åren tillsammans med Christina Schaffer. Gästföreläsare pratar om allt från klimatförändringar och överkonsumtion till hållbar matproduktion och globala finansmarknader. Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Centre, har pratat om gränser för vad planeten tål. Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, brukade föreläsa om global befolkningsutveckling fram till sin bortgång i vintras.

– En viktig aspekt är att föreläsarna gärna får utmana studenternas världsbild. Kursen håller en hög pedagogisk och vetenskaplig nivå, men eftersom den är tvärvetenskaplig har den inga specifika förkunskapskrav och kallas därför för en ”orienteringskurs”, säger Thomas Hahn.

– Under kursen möts studenter från SU:s alla fakulteter. Även en del yrkesverksamma går kursen liksom några gymnasieelever som fått dispens. Det blir en bra blandning och spännande gruppdiskussioner. Kursledningen består av studenter och doktorander som själva har gått kursen, vilket skapar ett bra inflöde av idéer. Nya kursledare headhuntas regelbundet, det är en del av konceptet och enligt kursvärderingarna fungerar det utmärkt, säger Thomas Hahn.

Världens eko är på 7,5 högskolepoäng och ges på kvartsfart på kvällstid varje höst vid Institutionen för biologisk grundutbildning, Stockholms universitet.

ANNIKA HALLMAN

14

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Anders Angerbjörn berättade om hur hans samarbetspartners hjälper till att sprida information om forskningen i sina kanaler. Företaget Fjällräven är en viktig partner.

Forskare inspirerade kollegor på samverkansdagar

I april och maj anordnade lokala samverkanskoordi­ natorer dagar för att lyfta frågan om samverkan; diskutera, inspirera och problematisera.

TEXT & FOTO ANNA-KARIN LANDIN

FÖRST UT VAR biologisektionen som den 27 april för första gången höll en gemensam sektionsdag.

– Samverkan känns för varje dag mer angeläget. Manifestationen March for science visade att vi finns, den var jättebra, men vi forskare kan också bli synligare genom samverkan, säger Lisbeth Jonsson, lokal samverkanskoordinator, som sammanställt programmet i samarbete med sektionsdekan Sören Nylin.

Först ut på programmet var Mats Danielson, rektorsråd, och Eva Klasson Wehler, samverkansstrateg, som berättade om Stockholms universitets samverkan och vilket stöd som går att få. Dagen fortsatte med exempel på hur samverkan kan ske inom utbildningen. Bland annat berättade Birgitta Åkerman, Institutionen för biologisk grundutbildning, om kursen Biologer i samhället, där alumner bjuds in att dela med sig av erfarenheter från vad deras utbildning i biologi har lett till.

Flera forskare inspirerade sina kollegor genom att berätta om hur de samverkar. En av dem var Anders Angerbjörn, Zoologiska institutionen, som forskar om fjällrävar. En tacksam forskning att nå ut med då fjäll­ rävar inte bara är hotade utan också lurviga och söta. Fjällrävsprojektet är ofta med i MED DAGEN ”SAMVERKAN IN ACTION” den 23 maj på Filmhuset ville lokala samverkanskoordinatorer från humanvetenskapliga området visa exempel och inspirera.

– I och med en kartläggning upptäckte vi att många samverkar utan att veta om det, många ser det som något de bara gör i vardagen utan att det är så märkvärdigt.

Andra skulle vilja samverka men vet inte hur, säger Adnan Mahmutovic, lektor vid Engelska institutionen och en av de lokala samverkanskoordinatorerna som arrangerade dagen.

Vicerektor Karin Helander inledde och därefter berättade Mårten Berg från Vinnova mer om hur samverkan kan påverka finansiering.

Flera forskare berättade om projekt

de är involverade i, bland annat Mandar Dabhilkar från Företagsekonomiska institutionen om ett strategiskt samarbetsprojekt med IBM, och Magnus Nermo från Sociologiska institutionen om studenters möjlighet till arbetslivsanknuten praktik.

– Vi vill visa upp både mindre och större projekt och olika modeller och typer av samverkan. Jag hoppas att dagen ska bidra till att vi som deltar får en större och mer nyanserad bild av vad samverkan är, och hur man ska gå tillväga för att göra det på bästa sätt, säger Adnan Mahmutovic.

Pernilla Leviner, Juridiska institutionen, berättade om hur Barnrättscentrum samverkar på olika sätt, bland annat genom en välbesökt seminarieserie. Den ger möjlighet både att få ut forskning och få input till forskningen, men är också är ett bra forum

för att nätverka med andra inom barnrättsområdet. Forskarna som är knutna till Barnrättscentrum samverkar också genom uppdrag från olika organisationer att skriva rapporter, till exempel en rapport för Unicef som handlade om rättigheter för minderåriga EU-medborgare som lever i Sverige under utsatta förhållanden.

Pernilla Leviner beskriver rapportskrivande som ett givande samarbete och ett bra sätt att nå ut med forskning och göra skillnad.

Men att samverkan med det omgivande samhället inte alltid är helt enkelt.

– Ibland kan man känna ett tryck att vi ska ha en bestämd uppfattning och leverera otvetydiga slutsatser som det inte alltid finns fog för. Då måste vi som akademiker säga att det kanske inte finns underlag för det, eller nyansera och problematisera.

15

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Så når universiteten fler Jonas Gunnarsson och Anna-Lena Spetz deltog i panelen som diskuterade hur det är för forskare att samverka.

media och har samarbetspartners som sprider forskningen i sina kanaler. Även mer ovanliga metoder, som att ge ut en barnbok, har bidragit till att sprida forskningen och medvetenheten om fjällräven.

Vad får då forskarna ut av det?

– Det är roligt, det lockar studenter, det attraherar mindre finansiärer samt fungerar för att öka medvetandet i samhället. Men inom akademin har vi inga mekanismer för att erkänna det, man får en klapp på axeln, säger Anders Angerbjörn.

Fågelskådare hjälper forskare Ett annat sätt att samverka är att ta hjälp av allmänheten för att samla in forskningsdata. Cecilia Kullberg, Zoologiska institutionen, använder medborgarforskning för att studera periodiska förändringar i projektet ”Fågelkalendern”.

Huvudfrågan är effekter av klimatförändringar och till sin hjälp har hon över 600 fågelskådare från hela Sverige som ser när flyttfåglarna anländer, häckar och sedan återvänder söderut.

Sist ut bland forskarna var AnnaLena Spetz, Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, som berättade om hur grundläggande ny kunskap om receptorer på celler kunde utvecklas till en kräm mot eksem, som snart är redo för klinisk prövning. ”Ger mer än det tar” Biologisektionens samverkansdag avslutades med ett panelsamtal där det bland annat diskuterades fördelar och nackdelar för den enskilde forskaren med samverkan.

– Det är inte självklart för alla att man ska samverka. Vi ska givetvis värna om vår integritet, men min åsikt är att det inte finns någon motsättning mellan akademisk frihet och samverkan med omgivande samhälle, säger Lisbeth Jonsson.

– Kostnaden är att det tar mycket tid.

Om jag skulle tillbringa den tiden med att skriva skulle jag publicera mer. Men det är kul och värdefullt att försöka nyttiggöra kunskap, säger Anna-Lena Spetz.

– Jag håller med, det tar tid och energi att nätverka. Men för mig ger det mer än det tar. Det kan leda till andra källor till finansiering, och det positiva överväger, säger Jonas Gunnarsson, Institutionen för ekologi miljö och botanik.

Onsdagen den 19 april hölls en halvdagskonferens om breddad rekrytering på Stockholms universitet. Den gästa­ des av bland andra avdelningschef Magnus Svensson som berättade om hur man jobbar med att nå underrepresen­ terade grupper vid Juridiska fakulteten i Lund genom en skräddarsydd introduktionskurs i juridik.

TEXT & FOTO STAFFAN WESTERLUND

MAGNUS SVENSSON beskriver Utvidgad juridisk introduktionskurs (UJIK) om 15 hp som en prova på- kurs i kvalificerade akademiska studier.

– Vi brukar säga till studenterna att om du klarar den här kursen med bra resultat klarar du i princip vilken samhällsvetenskaplig utbildning som helst, säger han.

Det är platsgaranti på kursen och den läses på distans vilket innebär att den som av ekonomiska eller andra skäl inte kan flytta till Lund ändå kan läsa den. Mot bakgrund av att många som läser kursen är studieovana är interaktionen mellan studenterna och de som håller i den omfattande; ungefär dubbelt så många jobbar med den jämfört med andra distanskurser som ges vid Juridicum i Lund.

Kontakten sker framförallt med coacher vilka rekryteras bland de bästa studenterna på de senare terminerna av juristprogrammet.

– Interaktionen med coacherna lyfts alltid fram som något positivt i kursutvärderingarna. Coacherna är unga människor som studenterna kan identifiera sig med och vågar ställa frågor till, inte någon Professor Kalkyl i vit rock eller någon stofil som pratar latin.

Aktiva studenter Riktade annonser på Facebook har visat sig vara ett bra sätt att nå den här gruppen ungdomar som aldrig tidigare tänkt tanken att läsa juridik på högskolenivå. Kursen avslutas med en tenta. De 20 bästa studenterna kommer in på juristprogrammet oavsett studiemeriter i övrigt.

– Ingen av dessa studenter hade kommit in på juristprogrammet den vanliga vägen, de flesta har studiemeriter som ligger långt under vad som krävs. Men våra undersökningar visar att de klarar sig lika bra som de ”vanliga” studenterna, även de som har sämst betyg. Dessutom avbryter de sina studier i markant lägre grad än de andra studenterna, 1 procent i jämförelse med cirka 35 procent.

Studenterna i den här gruppen är dessutom generellt väldigt aktiva, de är exempelvis överrepresenterade i studentkåren och andra ideella föreningar.

Under konferensen presenterades även den offentliga utredningen Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå, av dess huvudsek­ reterare Åsa Rurling. Utredningen föreslår

bland annat ett nationellt prov för dem som inte uppfyller kraven på grundläggande behörighet genom gymnasial utbildning eller motsvarande. De kompetenser som ska prövas är kunskapen i svenska och engelska, ett vetenskapligt förhållningssätt, problemlösningsförmåga samt förmåga att dra slutsatser och argumentera för dessa. Lärosätena föreslås få större utrymme att utforma lokalt grundade urvalsgrunder. Vidare ska systemet med meritpoäng avskaffas samt betygsgruppen för sökande med betyg som i efterhand har kompletterats för behörighet eller för att höja meritvärdet tas bort.

En panel med Jonas Ebbesson, Juridiska fakultetens dekan, som moderator samtalade om arbetet med breddad rekrytering vid Stockholms universitet.

Magnus Svensson, Lunds universitet, och Peter Erell, JMK.

Utvidgad juridisk introduktionskurs – Sedan kursstarten vårterminen 2010 har cirka 2200 tenterat kursen och cirka 1800 har blivit godkända.

– 279 personer har antagits till juristprogrammet.

– Av studenter med godkänt resultat har 19 procent utländsk bakgrund (jämfört med 16 procent på Lunds universitet som helhet och 9 procent på juristprogrammet).

– Av godkända studenter utan tidigare högskolestudier har 72 procent läst vidare. 16 procent har läst fri­stående kurser. 55 procent har fortsatt på program.

16

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

I MITTEN PÅ MAJ kom resultatet av 2017 års Leidenrankning som listar 902 universitet över hela världen avseende andelen högt citerade publikationer.

Leidenrankningen gör flera olika rankningar och när det gäller indikatorn som visar hur stor andel av Stockholms universitets artiklar som tillhör världens 10 procent mest citerade inom sina fält hamnar Stockholms universitet på plats 219 i världen. Listan toppas av Rocke­ feller University, MIT och Harvard University.

När det gäller placeringen utifrån det totala antalet publikationer under perioden 2012–2015 hamnar Stockholms universitet på plats 309. Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Leiden University, Nederländerna, står bakom Leidenrankningen.

Tre nya ledamöter i universitetets styrelse

2 500 tågade för vetenskapen VAD SOM BÖRJADE som ett litet event på sociala medier växte till en stor manifesta­ tion. 2500 personer demonstrerade för vetenskapen när March for science tog plats i Stockholm 22 april. Globalt deltog uppskattningsvis en miljon människor på 610 platser, från nordpolen till Sydafrika.

– Det blev större och bättre än vi hade vågat hoppas på. När de första i tåget anlände till Medborgarplatsen var de sista vid Mosebacke torg. Det har aldrig hänt förut att forskare och akademiker står upp för forskning och frihet på det här sättet, säger Lotta Tomasson, kommunikationsstrateg på föreningen Vetenskap & Allmänhet, samordnare av arrangemanget och en av ett 80-tal organisationer som stödde manifestationen.

Flera talare stod på scen på Medborgarplatsen. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning inledde.

Hon talade bland annat om att akademisk frihet alltid måste försvaras, och uppmanade Ungerns regering att upphäva sitt beslut om

Central European University i Budapest, vilket möttes av rungande applåder. Bland talarna fanns även Ola Rosling från stiftelsen Gapminder och Dagens Nyheters vetenskapsredaktör Maria Gunther.

De organisationer som deltog och stöttade arrangemanget har haft möten för att diskutera hur det går att bygga vidare på det stora engagemanget.

– Alla vill fortsätta på ett eller annat sätt och vi har flera idéer. Någonting blir det, frågorna måste hållas aktiva, säger Lotta Tomasson.

Från Stockholms universitet var många på plats, bland andra rektor Astrid Söderbergh Widding. En av forskarna som deltog var Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi.

– Jag ville visa att forskning är viktigt och nödvändig, att den är en del av samhället och bidrar till samhällsutvecklingen. Det är väldigt viktigt att utveckla och sprida kunskap, vetenskap och kritiskt tänkande, det är ett ansvar som alla forskare har, säger hon.

ANNA-KARIN LANDIN

#faktatillit

DEN 1 MAJ 2017 fick Stockholms universitet tre nya ledamöter i styrelsen. Anders Lindberg, direktör, Qaisar Mahmood, avdelningschef på Riksantikvarieämbetet och Katarina Nordqvist, forskningschef på Nobelmuseet, ersätter Eva Hellsten, Irene Svenonius och Patrik Tigerschiöld.

De nya styrelseledamöternas förordnande går ut 30 april 2020.

FOTO KARIN JONSELL

Leidenrankningen 2017

SU i Almedalen 2017: Tre seminarier om faktatillit I Almedalen diskuterar Stockholms universitet samhällsutmaningarna utifrån det aktuella kunskapsklimatet.

Den 3 och 4 juli samtalar forskare och inbjudna gäster i tre seminarier om hur faktatillit kan motverka faktaresistens.

Utgångspunkterna är ämnen som miljökemi, journalistik, statsvetenskap och datavetenskap.

Mer om faktatillit och hela universitetets medverkan i Almedalen finns på su.se/almedalsveckan och su.se/faktatillit

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Poddsommar Det vimlar av folkbildande och fördjupande poddar knutna till forskare på Stockholms universitet. Här är ett axplock med lyssnartips inför sommaren.

TEXT ANNIKA HALLMAN | FOTO COLOURBOX, RIKARD WESTMAN, MIKAELA NORDSTRÖM, NIKLAS BJÖRLING

Bildningspodden www.bildningspodden.se

Juridikpodden juridikpodden.libsyn.com

Lingvisten www.lingvisten.se

Professor Magenta www.professormagenta.se

Scenpodden ratsteater.se/scenpodden

I Bildningspodden får lyssnarna ta del av diskussioner om allt från studiecirkelns historia och Elin Wägners betydelse till Weimarrepubliken, spanska inbördeskriget och queer. Våren 2017 kan man höra Kjell Bolmgren, gästforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, och Nina Kirchner, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, förklara vad klimatförändringarna egentligen innebär och vilka synliga konsekvenser de har. I avsnitt 59, publicerat i maj, handlar det om medborgarrättsrörelsen i USA. Podden produceras av Magnus Bremmer, litteraturhistoriker vid Stockholms universitet, och Klas Ekman, kulturjournalist och författare.

Hur skiljer sig ett ”terroristbrott genom mord” från andra mord? Kan president Donald Trump driva igenom att USA lämnar klimatavtalet som slöts i Paris 2015?

I Juridikpodden lotsar programledarna Tove Lindgren, adjunkt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, och Mårten Schultz, professor i civilrätt vid samma institution, lyssnarna genom aktuella domar och frågeställningar inom juridiken. De resonerar också om vad olika begrepp som att ”väcka talan” och ”påföljd” egentligen betyder.

Vad gör en lingvist? Hur ser barns språkutveckling ut? Vad betyder begrepp som ”låneord” och ”språkdöd?” Lingvisten görs av Johan Sjons, doktorand vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, i samarbete med andra forskare, och på poddens hemsida i maj finns tio avsnitt publicerade. Här kan man till exempel höra Östen Dahl, professor emeritus vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, prata om den amerikanske lingvisten Noam Chomskys betydelse. Mikael Parkvall, universitetslektor vid samma institution, är en återkommande gäst och i ett avsnitt berättar han till exempel om hur så kallade ”kontaktspråk” växer fram när det saknas ett gemensamt språk mellan människor.

Vetenskapspodden Professor Magenta kallar sig för ”en gränsöverskridande podcast om naturvetenskap”. Här möts konst, filosofi och naturvetenskap i uppemot två timmar långa avsnitt som ackompanjeras av specialskriven musik.

Programledarna Katarina Bendtz, fil. dr i partikelfysik och numera forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Rickard Ström, fil. dr i partikelfysik, avhandlar allt från kristaller och primalskrik till maskhål och genvägar i tid och rum. I flera program undersöks fenomenet symmetrier, både i naturen och i konsten.

Andra avsnitt har temat mörker med samtal om djuphavsdjur och mörkret inom oss själva.

Hur skriver man dramatik? Vad är satir?

Vad gör en dramaturg?

I Scenpodden samtalar Rebecca Forsberg, regissör på RATS teater, och Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, med inbjudna gäster om olika aspekter av teater och scenkonst. Här kan man höra vad skådespelaren Stina Ekblad anser om att spela klassiker, vad ståupparen Özz Nûjen undviker att skämta om och vilka erfarenheter som regissören och dramatikern Suzanne Osten kan dela med sig av efter ett långt liv i teaterns tjänst.

Tema: Hot och hat mot forskare

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Hur hanterar vi hatet?

IBLAND PROVOCERAR FORSKNING och många vittnar om ett tuffare debattklimat i samhället. Ibland går det så långt att någon tar sig rätten att hota forskare för vad de har att berätta.

Universitetsnytt ägnar detta nummers tema åt att lyfta frågan om när någon får ta emot hot eller hat på grund av forskning. Vi har pratat med personer som delar med sig av vad de varit med om och hur de förhåller sig till det. Vi resonerar runt hur det kan påverka individen, forskningen och samhället.

Trots att bilden kan framstå som mörk, har ändå de allra flesta vi varit i kontakt med aldrig blivit hotade för sin forskning. Men om det händer så är du inte ensam, det finns kollegor som vet hur det känns, och stöd att få.

”Håll dig till vetenskapen” Klimatfrågan provocerar. Will Steffen klarade sig igenom hoten och uppmuntrar kollegor att inte låta sig skrämmas till tystnad.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO CLIMATE COUNCIL OF AUSTRALIA

WILL STEFFEN FORSKAR om hur människor påverkar miljön, inklusive klimatförändringar. Han är bland annat professor emeritus vid Australian National University, gästforskare vid Stockholms Resilienscentrum och ledamot i det oberoende klimatrådet Climate Council of Australia. När klimatfrågan var som mest laddad i Australien, omkring 2009–2012 fick han i genomsnitt ett hatmejl i veckan och många offentliga utspel från högerpolitiska kommentatorer.

– Det var väldigt politiskt laddat, och

Will Steffen.

högersidan attackerade allt som hade med klimatförändringar att göra. Även forskare som förklarade utan att ta ställning, säger han.

Men det allvarligaste hotet kom från en kursdeltagare, som efter en före-

läsning visade sin vapenlicens och berättade att han visste hur klimatforskare skulle tas omhand. Australian National Universitys säkerhetsavdelning portade mannen från campus. Will Steffen säger att han fick bra stöd efter incidenten, och även bra stöd från rektor att tala fritt om klimatfrågan.

– Det finns absolut självcensur bland forskare. Inte bara självcensur, några av de bästa klimatforskarna har fått sparken från CSIRO (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organization), som inte gillar det de säger.

Will Steffen är kritisk till mycket som händer i den engelskspråkiga världen, i politik och forskningspolitik.

– Jag vet att det finns spänningar även i Sverige, men i jämförelse är det en oas av förnuft.

Har du något råd till kollegor?

– Ja, håll dig till vetenskapen och bli inte skrämd av dem som vill förneka vetenskap eller skrämma forskare.

Tema: Hot och hat mot forskare

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

”Det jag säger passar inte deras världsbild” Efter att ha figurerat i medierna i närmare fyrtio år har Jerzy Sarnecki vant sig vid påhopp.

TEXT ANDREAS BERGFELDT

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DE KAN RÖRA SIG OM allt från att han är betald av etablissemanget till att ljuga om sina forskningsresultat till rasistiska attacker mot honom som person. Vid en sökning på diskussionsforumet Flashback ger hans namn hundratals träffar. I de flesta inlägg är tonen hård och hatisk.

– Oftast har de som skriver hatiska inlägg egna politiska agendor. Jag hör till dem som under ganska lång tid sagt att brottsligheten i Sverige inte längre ökar, med några undantag som till exempel gängrelaterade skjutningar.

Det finns krafter som tycker väldigt illa om det budskapet eftersom deras grundidé bygger på att samhället faller samman, och att det till stor del beror på invandringen.

Det jag säger passar inte deras världsbild och då försöker de desavouera mig.

Förstår man de här agendorna tror jag att det blir lättare att hantera.

det leder till att jag censurerar mig, istället försöker jag vara mer genomtänkt och är väldigt noggrann med hur jag formulerar mig.

Jag kanske blir mindre rolig att prata med, säger Jerzy Sarnecki.

Besvarar de mejl han kan Med jämna mellanrum går Jerzy Sarnecki in på nätet för att se vad som skrivs om honom.

– Jag läser för att jag behöver orientera mig. I viss mån är det lärorikt. Jag vill veta om något jag sagt har missförståtts eller om det kan missförstås och utnyttjas.

Han ger sig aldrig in i diskussioner på nätforum, däremot försöker han besvara de mejl som kommer till honom även om de är otrevliga, så länge de någonstans i texten innehåller en riktig fråga.

– Många blir förvånade över att jag svarar och tonen blir oftast bättre efter ett tag, så det är inte helt meningslöst att bemöta dem.

Vid några tillfällen när mejlen har varit väldigt hatiska och direkt riktade mot honom som person har han skickat dem vidare till universitetets säkerhetsavdelning. I vissa fall har det även lett till en polisanmälan men i samtliga fall har ärendena lagts ner.

– Polisen har inga rutiner för det här.

Det är lågprioriterat och utredningarna läggs ner vid första motgång.

De som säger att de inte påverkas alls måste antingen vara starkare än jag eller så säger de inte hela sanningen.

Har blivit värre – Jag har vuxit upp med det här och har haft en långsam tillvänjning, vilket har varit ganska nyttigt. Jag var redan senior forskare när internet kom. När jag var ung och oerfaren var det inte så farligt. Det kom ibland felstavade, handskrivna brev hem i brevlådan men de krävde en större ansträngning. Avsändarna var tvungna att köpa frimärken, hitta adressen och så vidare. I dag är det mycket lättare. Anonymiteten på nätet sätter en av de viktigaste brottsförebyggande mekanismerna, den sociala kontrollen, ur spel. Vi behöver inte längre ställas till ansvar för det vi gör.

Trots att Jerzy Sarnecki är van vid påhopp betyder det inte att de går honom obemärkt förbi. Han tycker att det är obehagligt att läsa det som skrivs om honom och känner ofta en maktlöshet inför beskyllningarna om att han ljuger i sin forskning.

– Det är en yrkesstolthet. Jag har arbetat hårt och länge och lägger hela min själ i att det jag säger ska vara rätt och sant.

– De som säger att de inte påverkas alls måste antingen vara starkare än jag eller så säger de inte hela sanningen. Jag tror inte att

Mer positivt än negativt Själv har Jerzy Sarnecki inte efterfrågat så mycket hjälp från universitetet centralt men har i ett ärende vänt sig till Mårten Schultz vid Juridicum för att få hjälp att ta bort en rasistisk bild av honom från Google. Annars menar han att stödet från allmänheten är viktigt.

– Jag får betydligt flera positiva än negativa mail och möter många vänliga och uppmuntrande människor när jag är ute i olika sammahag. Även det dagliga

stödet från kollegor har stor betydelse. Det kan ibland räcka med ett mejl eller ett uppmuntrande sms.

– Vi pratar nog inte tillräckligt om de här sakerna vid universitetet. Vi behöver bli bättre på att bygga upp en stöttande atmosfär där vi uppmuntrar medarbetare att gå ut med vad de fått fram, även i kontroversiella ämnen. Jag tror definitivt att det finns forskare som drar sig för att gå ut offentligt med sin forskning för att de är rädda för hot. Men det är ett pris vi får betala. Det är vårt ansvar som skattefinansierade samhällsvetare.

Kunskapen ska ut.

19

20

Tema: Hot och hat mot forskare

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Hillevi Ganetz har slutat läsa vad som skrivs om henne Hillevi Ganetz har under de fjorton år som gått sedan hennes första mottagande av hat lärt sig att ha en vetenskaplig distans.

TEXT JOHANNA LUNDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I GRUNDEN ÄR Hillevi medieforskare, numera verksam vid Institutionen för etnologi, genusvetenskap och religionshistoria.

– Mitt första hot fick jag motta 2003. Jag hade forskat på naturfilmer, älgar och lejon och hur vi ger djur mänskliga egenskaper i filmerna. Efter mitt uttalande i media fick jag ett mejl där det stod att jag omedelbart skulle sluta med min forskning. Det fanns ett implicit hot i den formuleringen, sluta forska på ämnet eller annars skulle något hemskt hända.

Efter denna händelse har utvecklingen gått till att det numera är i kommentarsfälten till artiklar där Hillevi Ganetz medverkar som påhoppen och hatet spirar. Hon har slutat att läsa kommentarer och söker nästan aldrig på sitt eget namn på internet. Däremot har hon inte slutat att uttala sig om sin forskning i medier. Det gör hon ofta och ser som en del av sitt arbete som forskare.

– Hoten har idag blivit mer subtila och hatarna har blivit smartare på att förklä sina hot.

Förr mejlade hatarna men numera är det mer att hatet inte skickas direkt till mig utan det skrivs i kommentarsfälten till artiklar där jag medverkar eller uttalar mig.

Efter mitt uttalande i media fick jag ett mejl där det stod att jag omedelbart skulle sluta med min forskning.

Ett arbetsmiljöproblem För några år sedan och efter att ha pratat med sina kollegor som också blivit utsatta, kontaktade Hillevi Ganetz personalavdelningen för att få stöd. På den tiden fanns ingen plan för arbetet med hot och hat riktat mot forskare. Hillevi var då med och arrange­rade ett seminarium med deltagare från olika discipliner som pratade om hat och hot de mottagit.

– Det är viktigt att erkänna att hat och hot mot forskare är ett arbetsmiljöproblem.

Annars är det lätt att ta på sig det som individ.

I julas satt Hillevi Ganetz och arbetade när det på Facebook dök upp en bild på henne och kolleger från genusvetenskapen när de var på studieresa. Bilden ackompanjerades av en mängd otrevliga kommentarer. Den gången kände hon att hon inte kunde göra som hon brukar och ignorera de hatiska kommentarerna. Med hjälp av vänner och bekanta kunde hon få Facebook att ta bort bilden från den grupp där bilden delats. Det var viktigt att där och då göra en markering.

Kollegerna som var med på bilden poserade med värdarna från lärosätet i Nederländerna som de besökte och hon kände att de inte skulle behöva dras in i ett hatiskt sammanhang. Arbetet med att få bort bilden tog en hel arbetsdag, tid som var ämnad att läggas på forskningen. Hillevis bror, som hon refererar till som en riktig datanörd, gjorde nyligen en djupsökning på internet på hennes namn.

– Han blev väldigt upprörd av det resultat han fick upp.

Kvitto på vikten av forskning I sin roll som medieforskare vet Hillevi Ganetz allt för väl vad som kan göras med bilder, hur de kan tas ur sitt sammanhang. Därför är hon numera mycket restriktiv med att medverka på bild.

– Vi som forskar om till exempel etnicitet, genusvetenskap och invandrarfrågor upplever jag har blivit mer betänksamma. Det är viktig forskning som behövs i samhället men det är svårare att vara verksam. Är du dessutom kvinna eller har en annan etnicitet och forskar om dessa saker är det ännu tuffare.

På frågan om hat och hot är något som det pratas om

på institutionen med andra kollegor berättar hon att det ibland tas upp personalmöten.

– Många orkar inte bemöta hatare eller hot de får. Det måste respekteras. I början upplevde jag det som jobbigt men nu har jag börjat vänja mig.

Går det att se det som ett kvitto på att ens forskning är betydelsefull om någon lägger tid och energi på att hota eller öppet sprida hat gentemot en forskare?

– Jag ser det som en av flera drivkrafter. Så länge jag retar upp trollen ser jag det som ett kvitto på att det jag gör och forskar om är meningsfullt.

Tema: Hot och hat mot forskare

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Budbäraren i skottlinjen Vetenskapsjournalister som rapporterar om forskning kan få ta emot mer kritik än forskaren. Anna Schytt på SVT har både blivit utskälld och hotad.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO INGELA THÖRN, SVT

DET FINNS NÅGRA ÄMNEN som nästan alltid genererar reaktioner när SVT Vetenskap tar upp dem: klimat, cannabis och kost. Ett par gånger i månaden ringer någon för att skälla ut vetenskapsredaktionens journalister.

– Det är oftast inte hot, men det är en obehaglig och hotfull situation att bli utskälld.

Det är ett övergrepp i samtalet när det inte ens går att få en syl i vädret, säger Anna Schytt, vetenskapsjournalist och hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Det kortaste hatmejl hon fått bestod av bara två ord: ”hatar dig”. Andra mejl kan vara långa haranger om att hon är inkompetent eller politiskt styrd. Ibland kommer mejlen och samtalen anonymt, andra presenterar sig med namn. Nästan samtliga är män. Det händer också att redaktionen tar emot rena hot, någon som antyder eller säger rakt ut att de ska göra journalisten illa. Hoten polisanmäls alltid och senast i höstas gick ett av dem till fällande dom.

– Jag hoppas jag aldrig blir så van att jag inte blir berörd. Men jag tar mindre illa vid mig än för fyra år sedan. Själva tonen i debatten har skruvats upp.

Anna Schytt.

SVT Vetenskap har inte förändrat val av ämnen de bevakar, de tar fortfarande upp den forskning de tycker är intressant och relevant. För att hantera hot och hat i jobbet ser Anna Schytt det som viktigt att ha en öppen atmosfär på arbetsplatsen. Alla ska kunna prata om det som hänt, om mejl eller samtal.

”Sämre samhällsdebatt” Om forskare på grund av hot eller hat inte uttalar sig offentligt får vi en sämre samhällsdebatt och värdet med yttrandefriheten naggas i kanten, säger statsvetaren Ludvig Beckman, som dock inte ser det som något demo­ kratiproblem i dagsläget.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM

FOTO NIKLAS BJÖRLING

ATT INTE FÅ eller kunna uttrycka sig fritt är allvarligt, oavsett om det handlar om forskare eller andra medborgare. I den mån som just forskare hindras eller känner sig hind­ rade att bidra med kunskap i offentligheten påverkas förstås kvaliteten på den offentliga debatten, konstaterar Ludvig Beckman, professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

– Men om enskilda forskare undantagsvis väljer att inte uttrycka sig som de vill, är det tveksamt om det är en fara för demokratin.

Jag uppfattar inte att vi har samma problem inom akademin, som vi ser med exempelvis hotade journalister, säger Ludvig Beckman.

Situationen ser givetvis allvarligare ut i många andra länder, konstaterar han.

– Men även i Sverige saknas systematisk

kunskap om omfattningen av hot och hat mot forskare, och jag skulle gärna se en rejäl studie på området.

När Ludvig Beckman för några år sedan framträdde offentligt i samband med lanseringen av en bok om integrationspolitik, uppstod en spänd stämning när några personer i publiken, som han säger, ”valde att vädra fördomar och egna politiska åsikter”. Personligen har han dock aldrig känt sig hotad på grund av sin forskning.

– Men jag har kollegor som ägnar sig åt ännu känsligare politiska ämnen som jag vet ibland undviker att uttala sig offentligt för att de är oroliga att det ska leda till obehagliga mejl.

Sådan ofrivillig självcensur kan dock inte

Hon berömmer SVT:s säkerhetsavdelning som bistår med hjälp och råd.

– Det finns risk för allvarliga följder, om journalister undviker vissa ämnen blir det en urvattnad journalistik. Det är viktigt att både journalister och forskare får stöd, och att vi fortsätter polisanmäla. Det är en risk att journalister på mer slimmade redaktioner i en nedskuren tidningsvärld inte känner det stödet och börjar skydda sig genom att undvika vissa ämnen.

Inte helt hopplöst Den hotfulla tonen i debatten är svår att komma åt, men det är ändå inte helt hopplöst. När Anna Schytt tar sig tid att lyssna och bemöta sakligt och vänligt brukar tonen mattas. Rena personangrepp svarar redaktionen inte på, men sakfrågor försöker de bemöta. Debattklimatet har gjort det viktigare än någonsin att göra ett bra journalistiskt arbete och noga kolla källor.

När Vetenskapens värld rapporterar om klimatfrågan i tv blir de i stort sett alltid anmälda till Granskningsnämnden. Hittills har de aldrig blivit fällda.

– Det är ju varken hot eller hat, och helt i sin ordning. Men det tar ganska mycket av vår arbetstid att förbereda ärenden. I klimatfrågan är det ofta samma personer som reagerar. Klimatfrågan är som en symbol för ett brott med ett gammalt samhälle som ersätts av ett nytt.

Anna Schytt är gift med en klimatforskare, som i stort sett aldrig möts av hot eller hat.

– Kanske är det för att han är en manlig professor. Jag har en känsla av att vi får utstå mycket mer som journalister.

betraktas som en inskränkning av yttrandefriheten, enligt Ludvig Beckman. Yttrandefriheten, så som den är reglerad i grundlagen, försvinner inte.

Däremot urholkas Ludvig Beckman. värdet av individens rättighet.

– Fri åsiktsbildning är det överordnade målet för yttrandefriheten. Det är klart att värdet av den rättigheten minskar om vi inte uttrycker oss, oavsett varför vi inte gör det.

Självcensur är ett sätt att undvika att bli föremål för andras misstycke eller utsättas för kritik. Ludvig Beckman sticker ut hakan och frågar sig om inte forskare idag är mer benägna till självcensur än tidigare.

– Kanske säger jag något kontroversiellt...

Men det är inget nytt att man riskerar nedlåtande eller obehagliga tillmälen när man uttalar sig i offentligheten. Däremot tror jag att vi generellt idag är mer oroliga att bli utsatta och mindre benägna att acceptera det än förr.

– Risken att som forskare verkligen utsättas för hot eller hat på grund av uttalanden är fortfarande liten. I många fall tror jag att rädslan att utsättas är större än själva problemet med hot och hat.

21

22

Tema: Hot och hat mot forskare

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

När yttrandefrihet blir näthat Några särskilda regler som skyddar just forskare från näthat finns inte.

– Vi forskare får ta en del skit precis som alla andra. Yttrandefriheten tillåter många yttranden även om de kan kännas obehagliga för den som drabbas av dem och forskare är inte undantagna, förklarar Mårten Schultz, professor i civilrätt samt expert på yttrandefrihet och näthat.

TEXT STAFFAN WESTERLUND

FOTO NIKLAS BJÖRLING

LAGEN FÖRBJUDER bland annat hot, förtal, sexuellt ofredande och förföljelse. Dessa förbud gäller naturligtvis både på nätet och i den fysiska världen. En lag som i första hand tar sikte på vad som försiggår på nätet är Personuppgiftslagen (PUL). Den förbjuder bland annat att utan samtycke behandla känsliga personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller

filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa eller sexualliv.

Ett aktuellt exempel där forskare pekas ut är den liberale debattören Fredrik Segerfeldts artikel ”De fina forskarna” i tankesmedjan Timbros webbtidning Smedjan i april i år. I artikeln pekas ett antal forskare ut som vänster­ extrema.

– Får man göra efterforskningar, peka ut och åsiktskate­gorisera forskare på det viset? Ja, det får man som utgångspunkt. Ett påstående om någons politiska åsikter anses vara förtal endast om åsikten ifråga väcker omgivningens ogillande. Hur detta ska tolkas beror på sammanhanget, men ”vänsterextremist” uppfyller knappast kravet medan ”nazist” kan göra det och kanske även ”stalinist”, säger Mårten Schultz.

Men behandling av känsliga personuppgifter, däribland politiska åsikter, utan samtycke är ju förbjudet enligt PUL? Ja, men det finns undantag från den bestämmelsen, bland annat om personuppgifterna används för journalistiskt, konstnärligt eller litterärt ändamål. Eftersom webbtidningen Smedjan har utgivningsbevis behöver den inget samtycke för att publicera uppgifterna.

slag om att göra vissa förändringar i bestämmelserna om förtal och hot. Mårten Schultz satt själv med som expert i utredningen.

Utredningen föreslår en ny lag: ”olaga integritetsintrång”, som förbjuder publicering av bilder eller filmer på en person som befinner sig i en känslig situation, till exempel om hen är naken, sjuk eller blir misshandlad.

– Jag tycker att lagförslaget är bra.

Det täpper till en del svagheter i nuvarande integritetsskydd som inte når upp till Europakonventionens krav.

I maj nästa år införs ett nytt EU-direktiv som är en reform av personuppgiftsskyddet.

Direktivet General Data Protection Regulation (GDPR) innehåller en mycket sträng regel enligt vilken ett företag som bryter mot bestämmelserna om databehandling av en EU-medborgares personuppgifter kan åläggas att betala vite, ett vite som för de stora aktörerna kan handla om enorma belopp.

Men det är ingenting i jämförelse med kollegor som är kvinnor, judar eller muslimer.

Kan vara förtal Vad som däremot kan vara brottsligt är att peka ut forskare som ohederliga.

– Påståenden om forskningsfusk kan vara förtal. Det finns visserligen inget avgörande i Högsta domstolen, men det får anses klart ändå.

Regelförändringar på området är på gång. Förra året lades det fram en utredning som ligger till grund för ett lagför-

Legitimitet riskerar urholkas Även om Mårten Schultz välkomnar regel­förändringarna tror han att det för forskarnas vidkommande är viktigare med en attitydförändring hos universiteten.

– Universiteten som arbetsgivare borde uppfatta förtalsbrott som en arbetsmiljöfråga i större utsträckning. De bör aktivt jobba med att ta fram bevisning och driva processer när en av deras anställda utsätts för förtal. I förlängningen handlar det inte bara om att värna den enskilde forskaren utan om att förhindra att de akademiska titlarnas värde och forskningens legitimitet urholkas.

Mårten Schultz är aktiv i den offentliga debatten och utsätts därför själv för diverse tillmälen.

– Men det är ingenting i jämförelse med kollegor som är kvinnor, judar eller muslimer. Att bli kallad ”professor” inom citationstecken och ”mediekåt” kan jag väl stå ut med, men jag får erkänna att jag stör mig lite på att bli kallad ”vänsterextremist” eftersom jag snarare är frihetlig liberal.

Tema: Hot och hat mot forskare

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Här hittar du hjälp och stöd Väktarstöd, samtal och hjälp med polisanmälan. Det är något av det Stockholms universitet kan erbjuda som stöd till anställda som utsätts för hot eller andra trakasserier.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

SEKTIONEN FÖR SÄKERHET arbetar för att Stockholms universitet ska vara en säker arbetsplats. Säkerhetssamordnare Thomas Hårberg uppmanar alla anställda som på något sätt känner sig hotade att höra av sig.

– Vad som händer sedan beror mycket på situationen och vilken slags hot det är. Till exempel har vi väktare på campus dygnet runt. De kan snabbt vara på plats, säger han.

Oftast uppmanar Thomas Hårberg och hans kollegor att polisanmäla. De kan hjälpa till om de först får in en anmälan via systemet SAMIR, som nås från medarbetarwebben. Det händer att institutioner polisanmäler hot, även om den utsatta personen inte vill stå som målsägande. Trots att sådana polisanmälningar sällan leder vidare ser Thomas Hårberg ändå ett värde i att göra dem, det finns ett underlag ifall det skulle bli fler anmälningar framöver. Hoten sker oftast via nätet och sektionen för säkerhet har sett en

liten ökning de senaste åren.

– Blir forskare eller lärare hotade med anledning av sin forskning eller undervisning så är det en form av arbetsmiljöproblem. Om någon blir hotad vill vi att den tar kontakt med sektionen för säkerhet och informerar sin prefekt eller skyddsombud. De får gärna i sin tur ta kontakt med personalavdelningen för råd och stöd i hur situationen kan hanteras. För att på något sätt kunna ge stöd till forskare som hotas måste vi få information när det händer. Det är bra att frågan lyfts, säger Anna Jutterdal vid personalavdelningen.

Via företagshälsovården finns möjlighet till samtal med psykolog. Alla anställda har rätt till tre samtal och för den som behöver fler går det ofta att ordna. För den som känner sig otrygg på campus går det att få stöd av väktare, till exempel med eskort till parkering, tunnelbana eller liknande. Det har hänt att personer fått ett speciellt larm installerat på sitt kontor.

Om du blir hotad via e-post eller sociala medier gör så här: ­ 1. Spara e-postmeddelandet eller länken till bloggen, kommentar­fältet till en artikel eller hemsidan. Ta en skärmdump.

2. Notera datum och klockslag när du mottog/upptäckte meddelandet.

3. Informera din närmaste chef.

4. Kontakta sektionen för säkerhet, tfn 08-16 10 25, e-post thomas.harberg@su.se Du kan bland annat få råd om hur du ska agera, hjälp att upprätta en eventuell polisanmälan och om nödvändigt få väktarstöd. Du kan även få stöd i att spåra den som hotat dig eller få hjälp med att kontakta ansvariga för webbsidor där hoten förekommer.

Väktare på campus nås dygnet runt på 08-16 42 00.

23

Så reagerar människor på hot TORUN LINDHOLM är professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har själv erfarenhet av att ha blivit utsatt för hot som forskare.

– Det är väldigt individuellt hur vi reagerar på hot. Det beror dels på hur pass allvarliga vi upplever att de är, dels på hur vi är lagda som personer.

Vissa är väldigt lugna oavsett hur mycket det blåser medan andra blir väldigt påverkade, även av ganska lite.

– Att få ta emot hot leder till negativ stress. Om det sker ofta kan det leda till att systemet i kroppen ställer om sig så att man får kroniskt förhöjda stressnivåer, vilket såklart är skadligt.

Strategier för hantering Enligt Torun Lindholm kan man lära sig strategier för att hantera den stress som uppstår när man utsätts för påhopp. Det kan till exempel vara olika sätt att varva ner på, som yoga, eller genom att tänka på ett visst sätt som gör att det känns lättare. Det kan också hjälpa att prata med någon.

Vilka strategier som fungerar bäst är väldigt individuellt; vissa mår bra av att prata om vad som har hänt, andra gör det inte. Själv undviker Torun Lindholm att läsa mejl om hon märker att de är hatfulla.

– Det finns ingen anledning för mig att ta någon annans sopor.

I de fall det är en kollega som blir utsatt tycker Torun Lindholm att man, i den mån man själv avgör, kan visa att man finns tillgänglig, till exempel genom att fråga hur personen mår. Sedan får den personen själv avgöra om hen vill ha stöd eller inte.

– Det går att visa med ganska små medel.

Yttersta ansvaret ligger hos prefekten. Behöver man någon att prata med finns alltid företags­ hälsovården att vända sig till.

ANDREAS BERGFELDT

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

När kropp och klass skapade kraftkarlar Från 1920-talet och framåt var det vanligt att boxare och tyngdlyftare, så kallade kraftkarlar, kopplades ihop med sina arbetaryrken och sitt klassursprung. Men vilka konsekvenser fick dessa ideal? Det har historikern Emma Pihl Skoog undersökt i en ny avhandling.

TEXT ANNIKA HALLMAN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

”PÅ STOCKHOLMS GATOR dåna som åskan sluppit loss. En stensättare pröva sin starka högerkross.”

Så kunde det låta när boxaren Harry Persson avporträtterades i en seriestripp på vers i tidningen Rekord-magasinet 1943. I illustrationerna som hör till syns Harry Persson arbeta med stenläggning med bara, muskulösa och tatuerade armar. I rutan bredvid ger han sin motståndare i ringen en rak höger.

Från 1920-talet och framåt var det vanligt

att just boxare och tyngdlyftare, så kallade kraftkarlar, kopplades ihop med sina arbetar­yrken och sitt klassursprung.

– Det har varit intressant att se hur dessa sporter relaterar till klass och kropp. Det fanns en föreställning att de som sysslade med kraftsporter skulle komma från tunga arbeten i skogen, på byggen eller i gruvan, säger Emma Pihl Skoog som i maj disputerade med avhandlingen Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i

Emma Pihl Skoog har skrivit avhandlingen Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige 1920–1960.

Sverige 1920–1960 vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

I forskningen har hon undersökt hur idealen om klass och kropp tog sig uttryck i sporter som boxning och tyngdlyftning och hur dessa ideal förändrades och utvecklades över tid, genom att fokusera på perioden 1920 till 1960-tal. Förutom att kraftsportarna lyftes fram som sprungna ur kroppsarbetarmiljöer ansågs de bära på en naturlig fallenhet för råstyrka eller slagsmål.

– Föreställningen hämtade näring från en nordamerikansk berättartradition med cowboys i Vilda västern. En svensk motsvarighet till detta var skogsarbetaren eller rallaren från Norrland, en bild av den vilde, oförstörde arbetarmannen som är naturligt stark i sig själv medan medelklassmannen har blivit skicklig genom rationell och vetenskaplig träning. Sådana föreställningar syns i källmaterialet, säger Emma Pihl Skoog.

Från boxarnoveller till självbiografier Hennes källor är tusentals sidor i tidskrifter som Svensk boxning, förbundstidningen Atletik och Rekord-magasinet med artiklar om allt från rena matchreferat till boxarnoveller, intervjuer och detektivberättelser. För att komplettera bilden har hon närstuderat självbiografier av atleterna Arvid ”Starke Arvid” Andersson (1873–1954) och Carl ”Calle” Sven (1879–1956), samt boxarna Harry Persson (1898–1979) och Ingemar Johansson (1932–2009).

– Framgångssagan om en fattig person som var stark redan i barndomen och som tar sig till toppen var väldigt vanlig, säger hon.

En konsekvens av att sambandet mellan kraftidrott och kroppsarbete hela tiden betonades i början av den studerade perioden blev att kraftidrotten låstes fast vid att utövarna kom från de kroppsarbetande grupperna, menar Emma Pihl Skoog.

– Det konstruerades en bild av att om utövarna var stora och starka, då har man en bakgrund som kroppsarbetare, som arbetarklass. Och det finns en maktaspekt i att kalla någon ’naturligt stark’. Genom historien har det oftare varit underordnade grupper som har blivit beskrivna med egenskaper som anses ’naturliga’.

Enligt Emma Pihl Skoog märks klasskonflikterna på 1920-talet tydligt i materialet, men sedan sker en förändring: – Man kan säga att utvecklingen går från klasspolemik till klassamarbete. I takt med den tekniska utvecklingen, att kroppsarbetet minskar i betydelse och välfärdssamhällets framväxt så minskar kopplingen mellan kraftsport och kroppsarbete. Tjänstemannasektorn exploderar och på 1950-talet börjar tränande kvinnor dyka upp i tidskrifterna.

Nu blir den vältränade kroppen ett mål i sig själv. Bodybuilding slår igenom och det blir mer fokus på ytan och musklerna.

– Det är kopplat till 1950-talets konsumtionskultur, folk fick ökade möjligheter att konsumera andra saker än basbehoven, dessutom exploderar ungdomskulturen och nu ska man träna för att få en vacker kropp.

Kroppen blir ett projekt i sig själv och vem som helst kan vinna, säger Emma Pihl Skoog.

Forskning Grönsnabbvinge är en av arterna som privatpersoner rapporterat om till forskarna.

Fjäril vingad syns senare när vintern är kort En kort och varm vinter gör att fjärilar flyger senare visar ny forskning. Att flyga i rätt tid när det finns mat och solvärme kan spela stor roll för en fjärilsarts överlevnad. Klimat­ förändringarna kan få rytmen i samspelet mellan fjärilar och växter i otakt.

TEXT ELSA HELIN

FOTO BARBRO RUTGERSSON/MOSTPHOTOS, MARCUS GRALDE

DJUR OCH VÄXTER som lever i klimat där det är stor skillnad mellan årstiderna måste anpassa sina livscykler så att de klarar en kall vinter och kan utnyttja överflödet av mat under sommaren. Därför sker vissa förändringar med årstiderna, till exempel flyger flyttfåglar norrut om våren, fjärilar vaknar ur sin vintervila, och på hösten ändrar löven färg.

Sedan tidigare vet man att en varm vår får fjärilar att utvecklas tidigare, men nu visar en ny studie att också vintern spelar roll.

– En varm vinter kan faktiskt försena när fjärilarna börjar flyga på våren. När en varm vår gör att fjärilarna flyger tidigare har en varm vinter precis motsatt effekt, säger Sandra Stålhandske, doktor i zoologi och en av forskarna bakom studien.

En teori som kan förklara varför utvecklingen försenas av en mild vinter är att det är farligt att luras av några varma veckor i

februari eller mars och utvecklas för tidigt. Därför kan det finnas en säkerhetsmekanism i fjärilspuppan som först behöver registrera ordentlig kyla för att senare sätta igång utvecklingen.

Sandra Men det kan också Stålhandske. vara så att fjärilen är tidsstyrd för att flyga samtidigt som blommorna den är beroende av slår ut, och att den tidsmatchningen störs.

Privatpersoner rapporterar Sandra Stålhandske och hennes forskarkollegor har tittat på aurorafjäril, rapsfjäril, tosteblåvinge, smultronvisslare och grönsnabb-

vinge i studien. De har använt sig av data från medborgarforskning från både Sverige och Storbritannien. I Sverige handlar det om vanliga privatpersoner som rapporterar in sina iakttagelser till artportalen. I Storbritannien görs en särskild satsning på volontärer.

– Det var stor skillnad mellan Storbritannien och Sverige. Här i Sverige är det så kalla vintrar att det bara är våren som spelar roll för när fjärilarna flyger.

Kan påverka arter olika Vintrarna kan få större betydelse för fjärilarna i Sverige, eftersom forskarna vet att det är vintrarna som påverkas mest av den globala uppvärmningen. Och om fjärilar flyger senare eller tidigare spelar roll som en signal för de klimatförändringar som sker. Om man bara skulle se på effekten av vårens temperatur på när fjärilarna flyger skulle man alltså göra en felbedömning. Klimatförändringen medför både varmare vintrar och vårar och båda dessa påverkar fjärilar – Det är många arter som är beroende av andra arter. Fjärilarna är beroende av sina värdväxter, som larverna äter, och man kan tänka sig att blommor och fjärilar är känsliga för olika signaler. Den här vinter-effekten är kanske inte samma i fjäril och blomma, och det kan leda till problem i framtiden, säger Sandra Stålhandske.

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO NIKLAS BJÖRLING

Vad bidrog du med i Skolkommissionen?

– Alla ledamöter har medverkat utifrån sina kompetensområden. Jag har haft mer att säga till om när det gäller forskning som är relaterad till lärarutbildningen och hur den kan stärkas, frågor om särskilt stöd och special­ pedagogik, lärandemiljöer och elevhälsa.

Vilken lösning tillhör de viktigaste?

– Lärarutbildningen behöver få mer resurser och bli mer attraktiv. Vi ger förslag som ska stärka utbildningen i den riktning vi tror uppskattas av studenter och lärare. Målsättningen är att utveckla den professionella kunskapen hos studenterna och inte bara se lärarutbildning som en akademisk utbildning, utan som en profession i ständig utveckling.

Det kan uppnås med tätare band mellan de tre områdena forskning, utbildning och praktik. Vi föreslår karriärsteg som kommer att göra både läraryrket och rektorsrollen mer attraktiv.

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik och ledamot i Skolkommi­s­ sionen, som presenterat sitt slutbetänkande ”Samling för skolan”.

Utveckla förslaget om excellenta forskningscentra!

– Det finns internationella förebilder, bland annat i Norge, och vi vill undersöka om det går att ha i Sverige. Det är forskningscentra som satsar på specifika frågor kopplade till praktiken och fördjupar kunskaperna inom dem. Sådana centra finns redan inom andra vetenskapsfält, till exempel Stockholms universitets Östersjöcentrum.

”Tombolan” då? Hur resonerade ni kring det förslaget?

– Jag anade att en del skulle bli missnöjda med förslaget om lottning, men inte att det skulle få så stort utrymme. Utgångspunkten är att åstadkomma en allsidig social skol­ sammansättning för att minska segrega­ tionen. Vi har förslag som syftar till att minska segregering inom ramen för ett aktivt skolval, men ingen tvingas gå i en skola som de inte har valt. Men det är inte förslaget om lottning som skulle åstadkomma den största effekten. Huvudeffekten är att ge mer resurser till skolor med behov, i relation till elevunderlagets socio-ekonomiska bakgrund, så att skolvalet förlorar den dramatiska betydelsen det kan ha idag. Alla skolor får de resurser som behövs för att bli bra skolor, det är huvudtanken.

Hur realistiskt är det att alla förslag genomförs?

– Vi har inte velat hosta fram lösningar som inte går att genomföra, så vissa frågor kräver mer kunskap och utredningar. Andra förslag går att genomföra snabbt. Redan nästa termin kan förslaget om professionsprogram med kontinuerlig vidareutveckling genomföras. Och från januari 2018 det om finansieringen till skolor utifrån skolsammansättning.

GUNILLA NORDIN

HISTORIKERN ALF SJÖBLOM, statsvetaren Martin Westergren och fysikern Michael Gatchell får Högskoleföreningens pris för 2016 års bästa avhandling inom den humanistiska, den samhällsvetenskapliga respektive den naturvetenskapliga fakulteten.

Alf Sjöblom har skrivit avhandlingen Trygghet som handelsvara. Privat folkförsäkring i det framväxande välfärdssamhället 1900–1950 som undersöker hur den privata livförsäkringsbranschen växte fram i Sverige för drygt 100 år sedan.

Vad är politisk legitimitet och vilka krav måste ställas på globala institutioner för att de ska anses vara legitima? Det är frågor som Martin Westergren behandlar i sin avhandling

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

De skrev årets bästa avhandlingar The Political Legitimacy of Global Governance Institutions: A Justice-Based Account.

I sin avhandling Molecular Hole Punching – Impulse driven reactions in molecules and molecular clusters fokuserar Michael Gatchell på hur komplexa molekyler fragmenterar när de växelverkar med joner och hur sådana fragment kan reagera vidare i kluster med andra molekyler Varje år delar Högskoleföreningen ut pris för mest framstående doktorsavhandling inom den humanistiska, den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Vart fjärde år delas motsvarande pris också ut för en doktorsavhandling vid den juridiska fakulteten.

Trotjänare belönade 75 miljoner kronor i Wallenberganslag KNUT OCH ALICE Wallenbergs stiftelse beslutade i april att bevilja ett förlängningsanslag på 75 miljoner kronor till Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, och Siv Andersson, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet, för verksamheten vid

Wallenberg Advanced Bioinformatics Infrastructure (WABI). WABI är knutet till det nationella centret SciLifeLab och ger bioinformatikstöd till svenska forskare. Bioinformatik handlar om att kunna analysera biologiska data med hjälp av datavetenskap och matematik. Förlängningsanslaget gäller för perioden 2021–2025.

DEN 17 MAJ var det dags för 2017 års utdelning av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. vid Stockholms universitet. 33 medarbetare som under året uppnått 30 år i statlig tjänst närvarade vid mottagningen. Prorektor Clas Hättestrand delade ut utmärkelsen.

Den som tilldelas NOR får välja mellan guldklocka, kristallskål, guldmedalj eller konstskulptur.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Carl Folke invald i amerikanska vetenskapsakademin

Anja Mudring får Göran Gustafsson-priset

Före detta fotbollsspelaren Lilian Thuram blir hedersdoktor vid Stockholms universitet. Han har sedan fotbollskarriären engagerat sig mot rasism.

Lilian Thuram och Susan Faludi bland 2017 års hedersdoktorer STOCKHOLMS UNIVERSITET har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns fotbollsspelaren Lilian Thuram och författaren Susan Faludi. Även André Andersson, Ansgar Nünning, Dorothy Sue Cobble, Magdalena Titirici, Johan Kuylenstierna, Gerard van der Geer och Elena Aprile blir nya hedersdoktorer.

Eino Örnfeldt blir ny universitetsdirektör EINO ÖRNFELDT, idag högskoledirektör vid Försvarshögskolan, rekryteras till ny universitetsdirektör med uppdrag som chef för universitetsförvaltningen vid Stockholms universitet.

Han har tidigare arbetat bland annat vid Försvarsdepartementet, där han hade uppdrag som departementssekreterare, som utredningssekreterare i Försvarsutredningen och senare som kansliråd, liksom inom försvarsmakten, under flera år som avdelnings­ chef. Därifrån gick han 2007 vidare till utbildningsdepartementet som departementsråd och enhetschef, först för Internationella sekretariatet och därefter för Universitetsoch högskoleenheten under 2009–2012.

2013–14 hade han uppdraget som ord­ förande i organisationskommittén för inrättandet av Stockholms konstnärliga högskola. Åsa Borin, planeringschef och biträdande förvaltningschef, är tillförordnad förvaltningschef 1 juni till 10 september i väntan på den nye universitetsdirektören.

FOTO M. AXELLSON/AZOTE

ANJA-VERENA MUDRING, professor i fysikalisk materialkemi vid Stockholms universitet, får det prestigefyllda Göran Gustafsson-priset i kemi år 2017. Hon belönas för sin forskning med joniska vätskor som både kan bli smarta samt säkra lösningsmedel, och bana vägen för nya och energismarta material.

PROFESSOR CARL FOLKE, forskningschef vid Stockholms Resilienscentrum och chef för Kungl. Vetenskapsakademiens Beijerinstitut, har valts in i amerikanska vetenskapsakademin.

Den amerikanska vetenskapsakademin, The National Academy of Sciences, har 2290 amerikanska medlemmar (med rösträtt) och 475 utländska (utan). Att bli invald förutsätter omfattande bidrag till vetenskapen under lång tid och anses vara en av de mest framstående hedersbetygelser en forskare kan få. Under årsmötet 2017 valdes Carl Folke, professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet och forskningschef vid Stockholms Resilienscentrum (SRC), in som en av 21 utländska ledamöter.

Carl Folke är, förutom en av grundarna av och vetenskaplig ledare för SRC, samt chef för Beijerinstututet, också engagerad i ett flertal internationella forskningssamarbeten, bland annat Resilience Alliance, Global Resilience Partnership och Key­ stone Actors dialogues. Han utsågs 2002 till medlem i Kungl. Vetenskapsakademien och var 2016 en av världens mest citerade forskare.

Rockström och Kuylenstierna bland de 101 mäktigaste i Hållbarhetssverige JOHAN ROCKSTRÖM, professor i miljövetenskap vid Stockholms Resilienscentrum, och Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet, finns representerade på tidningen Aktuell Hållbarhets årliga lista med de 101 mäktigaste i Hållbarhetssverige.

På listan finns politiker, forskare, näringslivsdirektörer och miljöaktivister.

Johan Rockström har placerats på plats 11 med motiveringen att han ”på ett enkelt sätt förklarat komplicerade processer och stora miljöutmaningar för en bred allmänhet.”

Johan Kuylenstierna ”rör sig naturligt mellan nationellt och internationellt och mellan näringsliv, forskning och politik” och hamnar på plats 14. Ett viktigt kriterium för att komma med på listan har enligt juryn varit ”åstadkommen hållbarhetsnytta i relation till faktiskt inflytande och reell makt”. Tidningen Aktuell Hållbarhet är en sammanslagning av de tidigare tidskrifterna Miljöaktuellt och Miljörapporten.

I korthet ISABELLA KARLSSON, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, får stipendium ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö.

ALF SJÖBLOM, Historiska institutionen, har fått Högskoleföreningens pris för mest framstående vetenskapliga prestation, för sin avhandling om hur livförsäkringsbolag riktade till arbetare växte fram under början av 1900-talet.

SUSANNE EKMAN är sedan 3 april ny upphandlingschef vid Stockholms universitet.

BARBRO WESTLUND, lektor i läs- och skrivutveckling vid Institutionen för språkdidaktik, tilldelas Natur & Kulturs Ingvar Lundbergpris.

KATARIINA KIVINIEMI BIRGERSSON har tillträtt tjänsten som chef för Områdeskansliet för naturvetenskap.

CHANDRA POONAM anställs som gäst­ professor vid Institutionen för astronomi.

ANNIKA OLSSON blir ny prefekt och OLOF SUNDQVIST ställföreträdande prefekt vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.

MATS BÖRJESSON blir ny prefekt och ANNE-LI LINDGREN ställföreträdande prefekt vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

UNO FORS blir ny prefekt och JELENA ZDRAVKOVIC ställföreträdande prefekt vid Institutionen för data- och system­ vetenskap.

JOSEPH SAMEC befordras till professor i organisk kemi med inriktning mot metallorganisk katalys.

KURT VILLADS JENSEN, Historiska institutionen, har utsetts till föreståndare för Centrum för medeltidsstudier.

ANDREW INGE, Institutionen för material- och miljökemi, tilldelas av Stiftelsen för Strategisk Forskning Ingvar Carlsson Award.

ULF BERNITZ, professorn i europeisk integrationsrätt vid Juridiska institutionen, har utsetts till hedersdoktor vid Helsingfors universitet.

JOHAN ROCKSTRÖM, Stockholms resilienscenter, tilldelas S:t Eriksmedaljen 2017 av Stockholms stad.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Min arbetsplats: Institutionen för naturgeografi ERIK HANSSON jobbar med utbildningsadministration

andra handarbeten pryder Eriks rum och har börjat sprida sig ut i korridoren. Det började i vintras då han virkade snöflingor, sedan bytte han till vårblommor. Tanken är att följa årstiderna. ”Det finns flera andra här i huset som stickar och virkar på fikarasterna.

Det är kul att flera håller på och institutionen är en öppen och tillåtande miljö. Vi brukar höra det från studenter också, att det är så hemtrevligt här”, säger han.

och undervisning. Det handlar till exempel om utskick till studenter, lokalbokning och schemaläggning. Han under­ visar också i fjärranalys, GIS och kartografi.

JORDGLOBEN använde han i sin undervisning häromdagen för att förklara olika sätt att avbilda jorden och olika karttyper.

RECEPTIONSKLOCKAN köpte Erik som en kul grej för att få lite känsla av reception på student­ expeditionen.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Astrid Söderbergh Widding höll välkomsttalet vid Magisterpromotionen.

Indisk lotus (Nelumbo nucifera) skenfrukt.

POKALEN fick Erik av tidigare studenter när de tog examen. ”Världsmästare på allt. Tack för tre år!

Biogeo 07” lyder texten. ”Det är studenter som jag haft kontakt med under tre år, från uppropet och sedan med administration och undervisning. Det var roligt att de ville tacka mig och kul att den är så överdriven, jag är inte så skrytsam”

EGEN KERAMIK sätter en personlig prägel på både fika­ rasten och rummet. Erik gör kopparna under keramikkurser på folkhögskolor.

Examen firades med högtid PÅ ÅRETS HITTILLS varmaste kväll den 19 maj 2017 firades i Aula Magna högtiden Magisterpromotionen. Glädjen var stor och applåderna många och hjärtliga. Cirka 210 av de inbjudna mastrarna, magistrarna och andra som tagit examen på avancerad nivå vid universitetet deltog vid högtiden.

Ceremonin inleddes och avslutades traditionsenligt med en fanborg och innehöll, utöver själva diplomutdelningen, välkomsttal av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, en välgångshälsning från Stockholms universitets studentkårs vice ordförande, Stefanie Tagesson och inledningstal av de fyra fakulteternas promotorer samt sång av Stockholms universitetskör och musik av Kungliga Musikhögskolans brassensemble.

Efter ceremonin bjöds de nypromoverade med sina gäster, totalt cirka 850 personer, på mingel på Galleriet och i Foajén till musik av Kårsdraget.

Se ceremonin i efterhand på su.se/play

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

VIRKADE BLOMMOR och

29

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017 ANNONS FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Värdshuset Kräftan

Er lokal för Disputationsfesten Buffépaket från 395:-/pers Även catering.

Ha en skön sommar!

kraftan.nu

önskar redaktionen Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

Lunch Festvåning Bröllopsarrangemang

11 SEPT

Upptakten 11 september Kom och träffa dina kollegor och tala om campusutvecklingen vid Stockholms universitet på årets Upptakt.

Tid och plats: Programmet startar kl 14:00 i hörsalen, Aula Magna.

Kl. 15:45–17:00 är det mingel i Galleriet Mer detaljer och anmälan på: su.se/medarbetare/upptakt Välkommen!

30

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

IN ENGLISH PHOTOS EVA DALIN, NIKLAS BJÖRLING SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

We have come a long way in sustainable development THE SWEDISH HIGHER Education Authority (UKÄ) is currently evaluating Swedish higher education institutions’ work on sustain­ able development in education. The evaluation is based on the wording in Chapter 1, Section 5 of the Higher Education Act: “In the course of their operations, higher education institutions shall promote sustainable development in order to ensure a sound and healthy environment, economic and social welfare, as well as justice for current and future generations”. This paragraph has been included in the Higher Education Act since 2006, and it is quite natural for the government, which has assigned UKÄ the responsibility to conduct this evaluation, to want to evaluate how our higher education institutions are working on this issue. At the same time, we have to remember that sustainability research is developing dynamically, and the definition of the term sustainable development is not static. The introduction of the UN’s 17 sustainability goals in 2015 illustrates how sustainability covers a wide range of issues.

It means something different today than it did 10 years ago, when the wording was written into the Higher Education Act, or 30 years ago, when the term was first introduced. It is thus important to keep this in mind when the higher education institutions’ work on sustain­able development is being evaluated.

Moreover, sustainability can be promoted in different ways.

Stockholm University promotes sustainability through what we do, through the impact of our education and research on society,

but also through how we work, where our internal work on issues relating to the environment, work environment, equal treatment, etc., contributes to fulfilling the requirements of the Higher Education Act. Examples of this include the plan for gender mainstreaming that the Vice-Chancellor adopted on 15 May and the University’s status as an environmentally certified institution, which is currently being audited for renewed certification. This spring, in order to be able to work on sustainability issues in a more integrated fashion, the University’s Environmental Council has been tied to the Council for Work Environment and Equal Rights (RALV). This has allowed for a comprehensive approach to the University’s work on sustainable development from a broad perspective.

Stockholm University aims to be an open, innovative and trans-boundary university. If we can live up to these words, we will have a strong foundation to be a leading university on sustainable development in a broad sense. The self-assessment we carried out for the UKÄ evaluation shows that Stockholm University has come a long way in this work, and we have the capacity to go even further.

CLAS HÄTTESTRAND, Pro Vice-Chancellor clas.hattestrand@su.se

Networking with international alumni STOCKHOLM UNIVERSITY is currently making an effort to stay in contact with international alumni.

“This is a very important target group that we should take advantage of,” says Erica Öjermark Strzelecka, the new international alumni coordinator.

Former students can be important ambassadors for a university. As a part of Stockholm University’s promotion of increased internationalisation, the work with international alumni is now expanding. Since February, Erica Öjermark Strzelecka has been working as the international alumni coordinator.

The obvious benefit of staying in contact with international alumni is that they can act as ambassadors in the recruitment of students.

In the long term, the possibilities are even greater.

“As with anything else relating to collaboration and relationships, it is difficult to quantify the value and the effects of the relationship.

I believe that these people might have a position in their communities where they can act as ambassadors for us. They can provide an authentic and genuine image of what it is like to study here, and in the long term, they may contribute in many ways, perhaps by creating alumni associations abroad, increasing collaboration, donations, or something

else entirely,” says Erica Öjermark Strzelecka.

The first step is to find the alumni, which has been detective work carried out together with IT and Ladok.

A survey has been sent out to find out more about the alumni: who they are, what they do for a living, where they live, and what they would like to gain from their contacts with Stockholm University. More than 1 200 responses have been received so far.

Many of the contacted alumni belong to the large group of international Master’s students who came to Stockholm University after the Bologna Process.

“For a few years, we had lots of students from all over the world. They are a well-educated group of proactive people who saw an opportunity to receive an education at a world-ranked university. Some of them moved halfway around the world, which not everyone dares or has the opportunity to do.

There is great potential in staying in contact Erica Öjermark Strzelecka

with these people,” says Erica Öjermark Strzelecka.

In parallel with the process of contacting old alumni, the work to involve students who are still on site will also be developed.

“It is important to send signals already during their studies that we want to stay in contact with them and plant the idea that they are our alumni.”

Do you have any thoughts or ideas on how you would like to engage international alumni at your faculty, unit or department?

Contact alumn@su.se

Honorary Doctorates 2017 STOCKHOLM UNIVERSITY has chosen this year’s honorary doctors, all of whom have contributed in distinctive ways to the University’s activities in research and education.

Prominent names include the Pulitzer-Prize winning journalist and author Susan Faludi and the football player Lilian Thuram.

Ansgar Nünning, André Andersson, Dorothy Sue Cobble, Elena Aprile, Johan Kuylen­stierna, Magdalena Titirici and Gerard van der Geer are also new honorary doctors at Stockholm University.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2017

Microscopes and collaboration will make the University a world leader ONE OF THE WORLD’S most advanced electron microscopes will soon be located at Stockholm University. The collaborative project CEM4MAT will be launched in connection with this investment in order to make better use of available microscopes in the region and become a world leader in electron microscopy.

Renovation of the Arrhenius Library is already underway. A new structure inside the building will soon be located where book shelves used to stand. A transmission electron microscope is a sensitive instrument that places high demands on its environment in order to deliver good results. The temperature cannot change more than 0.2 degrees per hour, vibrations from people walking in the hallways must be reduced, and magnetic fields must be shielded.

The Department of Materials and Environmental Chemistry (MMK) already has four transmission electron microscopes. Two of these will be retired when the new micro­ scope is in place. The existing microscopes were an investment into high accessibility and width; they were not the most advanced instruments, but many people could use them. The new microscope is an investment in excellence.

“When it is delivered, it will be the most modern microscope in the world. In order to attract talented doctoral students and researchers, we need this special investment.

Stockholm University is already very prominent in materials chemistry; now we can take a step further and make the University even more attractive,” says Gunnar Svensson, head of the Department of Materials and Environmental Chemistry.

The new microscope will enable researchers to see in nanoparticles where every single atom is, as well as identify individual atoms of chemical elements. For example, it will be

In order to achieve a vibration-free environment, a concrete slab is cast on a sand bed directly on the bedrock underneath the Arrhenius Laboratories.

possible to look more closely at polymers, such as polysaccharides, or better understand catalysts and batteries.

New collaboration On 19 June, the collaboration CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials, will be launched. Stockholm University, KTH, Uppsala University and the research group Swerea-KIMAB all have their own electron microscopes, but they have different instruments and specialist expertise. The collaboration will allow everyone to learn from each other and take full advantage of the instruments. It takes a long time to learn how to use such advanced microscopes, and the operating costs are high. Gunnar Svensson and his colleagues want as many people as possible to use them.

“In order to achieve this, we collaborate, clarify and synchronise. We will show what courses are available on electron microscopy, organise joint workshops and gather specialists with various expertise. CEM4MAT will target all types of users. As long as we get to know each other and meet often, it is going to be easy,” says Gunnar Svensson.

The funding to initiate CEM4MAT comes from a collaboration grant at the External Relations and Communications Office at Stockholm University. Apart from that, there is no joint economy; each institution owns its own instruments and provides its own staff.

The investment into Stockholm University’s new microscope is expected to total SEK 50 million. The renovation is paid for by the University, and when it comes to the microscope, half of the investment is paid for by the Department of Materials and Environmental Chemistry, with the other half being funded by the Faculty of Science. The operating costs will be financed by the users.

“Our vision is that our new microscope and CEM4MAT will be so successful that we will be able to attract external funding to cover the operating costs in the future,” says Gunnar Svensson.

CEM4MAT The launch of CEM4MAT will take place in Uppsala on 19 June in connection with the inauguration of Uppsala University’s new microscope, a little sister to the one purchased for Stockholm University. More information is available at www.cem4mat. se. The website will be active in connec­ tion with the launch.

Transmission electron microscope (TEM) A narrow beam of electrons is projected through the object and magnified into an image by electromagnetic lenses. Using electrons, the microscope can display objects smaller than the diffraction limit of visible light (e.g. individual atoms).

New department of public health science ON 1 JANUARY 2018, a new department will be established at the Faculty of Social Sciences – the Department of Public Health Science.

The new department is a merger of the Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD) and the Centre for Health Equity Studies (CHESS). By 2021, it will also include the Stress Research Institute.

As a result of the change, public health science as a subject will receive a more permanent place at Stockholm University.

Besides the organisational changes, additional resources will be allocated to develop the education, and the plan is to start introducing courses at the bachelor’s level.

“We are happy that the University has decided to commit to this venture, and we look forward to 2018 with confidence,” says Jenny Cisneros Örnberg, Director of SoRAD. The feelings at CHESS are also positive.

“In the last few years, we have launched a Master’s programme as well as doctoral studies in public health science. The creation of a new department will provide opportunities for us to continue to develop the subject at Stockholm University,” says Mikael Rostila, Director of CHESS. The Department of Public Health Science will be the first new department at the Faculty of Social Sciences since 2008, when the Stockholm Institute of Education was integrated into Stockholm University.

SoRAD and CHESS will remain in their facilities at Sveaplan until 2020/2021, after which they will be co-located in Albano.

The head of the new department will be appointed in the autumn.

Carl Folke elected to the US National Academy of Sciences PROFESSOR CARL FOLKE, Science Director at Stockholm Resilience Centre and Director of the Beijer Institute of Ecological Economics at the Royal Swedish Academy of Sciences, was elected to the US National Academy of Sciences on May 2.

The National Academy of Sciences membership now totals 2,290 (with voting rights) and 475 foreign associates (without). To be elected requires distinguished and continuing achievements in original research. Membership is a widely considered one of the highest honours that a scientist can receive.

At the 2017 annual meeting Carl Folke, professor of Natural Resource Management at Stockholm University and Science Director at Stockholm Resilience Centre, was elected as one of 21 foreign members.

Carl Folke is, apart from being one of the founders and Scientific Director of SRC and Director of the Beijer Institute, also deeply involved in several international research organisations such as Resilience Alliance, Global Resilience Partnership and Keystone Actors dialogues. He has been a member of the Royal Swedish Academy of Sciences since 2002 and was one of he world´s most cited researchers in 2016.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO BJÖRN DALIN

Sofia Wikström Sofia Wikström är marinekolog vid Östersjöcentrum och arbetar i projektet Baltic Eye som tar fram och kommunicerar östersjöforskning till beslutsfattare. Hennes forskning handlar om arter och habitat i Östersjön och hur vi bäst förvaltar dem. Hon älskar rödalger för att de är så vackra och äter gärna knöltångssallad.

Sommar under ytan FÖRSOMMAR: NATUREN HAR VAKNAT och står i sin största fägring. Även i Östersjön sjuder det av liv. Sjöfåglarna är åter från vinterkvarteren och det är fullt av dunungar i alla bon. Under vattnet spirar undervattensväxterna som vissnade bort i höstas. Abborrarna som varit ute på djupa vatten under vintern kommer in till kusten och lägger sin rom som långa vita band på växter och stenar i grunda havsvikar.

När jag berättar att jag forskar om Öster­ sjön får jag nästan alltid frågan ”Hur mår Östersjön”? Det är inte så konstigt – vi har blivit vana vid att matas med larmrapporter om det dåliga tillståndet för vårt närmaste hav. För många är Östersjön synonym med döda bottnar, algblomningar och fisk som är för giftig för att äta.

Och det stämmer ju att syrebrist gör stora delar av Östersjöns djupa bottnar obeboe­ liga för allt annat än bakterier. Vi avråds fortfarande från att äta för mycket fet fisk från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Det här är konsekvenser av våra utsläpp till havet, så visst finns det anledning att ta problemen på allvar.

Men samtidigt är Östersjön så mycket mer än vad som kommer fram i larmrapporterna.

Om du kikar ned i vattnet nedanför badklippan kan du hitta undervattensskogar av blåstång som myllrar av liv. Utanför sandstranden växer ängar av vattenväxter som är fiskynglens barnkammare och skafferi. Har du provat att snorkla i en äng av vattenväxter, med långa klargröna skott som sträcker sig mot ytan och stim av abborrar som står stilla tills du rör dig för häftigt?

Med vår långa kust och stora skärgård har vi rika möjligheter att utforska Östersjöns vackraste sidor. Och just vid kusten ser vi faktiskt många tecken på att ekosystemet återhämtar sig. Minskade halter av organiska miljögifter har gjort att havsörnen, som var nästan försvunnen från skärgården, nu åter är en vanlig syn. Ett framgångsrikt arbete med

Nästa nummer kommer ut 19 september. Manusstopp 29 augusti.

Har du provat att snorkla i en äng av vattenväxter, med långa klargröna skott som sträcker sig mot ytan och stim av abborrar som står stilla tills du rör dig för häftigt?

att minska utsläppen av näringsämnen från land gör att vattnet är klarare och tångskogarna växer djupare än de gjorde för 30 år sedan.

Så medan Östersjön ofta används som avskräckande exempel på konsekvenserna av att använda havet som soptipp är kustområdena ett exempel på att det går att vända utvecklingen om vi gör rätt åtgärder.

Ska du till kusten i sommar? Passa på att utforska Östersjöns vackra undervattensvärld. Men ta med ditt skräp hem och rör dig varsamt i naturen – så hjälps vi åt att ta hand om vårt värdefulla hav.

SOFIA WIKSTRÖM