2 minute read

Lagar, regler och entreprenadformer

L A G A R , R E G L E R O C H E N T R E P R E N A D F O R M E R

L a g a r o c h b y g g r e g l e r

I Sverige är det riksdagen som stiftar lagarna, den är vår lagstiftande församling. Regeringen styr våra myndigheter, som i sin tur ska genomföra det som riksdagen beslutat om.

När det gäller byggande är det Plan- och bygglagen som styr. Regeringen uppdrar till Boverket att utforma regler och råd som ska användas i verkligheten. För detta syfte ger Boverket ut sina byggregler – BBR. BBR innehåller bestämmelser för hur man ska tillämpa det som lagen säger. BBR är också samhällets minimikrav på byggnader.

• Riksdagen stiftar lag – Plan och bygglagen • Regeringen ger myndigheten Boverket uppdrag att utforma reglerna. • Boverket ger ut Byggregler – BBR

I BBR finns både föreskrifter och förordningar – som är bindande, och allmänna råd, som är rekommendationer på hur man kan eller bör göra för att uppfylla de bindande reglerna.

Det är alltså i BBR man måste söka efter de regler som styr hur utvändig solavskärmning bör och får monteras.

Men det är de lokala bygglovsenheterna som har ansvar för enskilda bedömningar. Därför har lokala nämnder stort inflytande; Det är upp till dem att tillämpa den vägledande rättspraxis som finns för att avgöra om bygglov krävs eller inte.

De lokala enheterna har alltså stort inflytande och lokala regler och lokal praxis kan också finnas. Boverket har på sin hemsida olika rättsfall som ligger till grund för rättspraxis som de lokala nämnderna kan luta sig mot. Men de är inte att betrakta som bindande. Den lokala byggnämnden bestämmer.

Med detta sagt, är det tre olika lagkrav påverkar bygglovskraven: Nybyggnad: • ”Större markis” t.ex. över terrass eller uteservering. • Kan vara bygglovspliktig • Bedöms från fall till fall • Rättsfall pekar att på tiden som markisen är utfälld spelar roll

Tillbyggnad: • En markis monterad på en byggnad är normalt inte en tillbyggnad som kräver bygglov. • Rättsfall pekar att på tiden som markisen är utfälld spelar roll • Konstruktionen som markisen sitter på får inte se ut som en tillbyggnad (t.ex. inga väggar/tät konstruktion)

Om byggnadens utseende ändras

• En markis kan kräva bygglov om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas.

Obs! Branschens pergolaprodukter är inte samma sak som det byggnadsnämnderna menar med pergola. Pergola i byggnormernas vokabulär är en fristående gles konstruktion utan tak och väggar. De flesta byggnadsnämnder har också regler kring pergolas, som säger att om en pergola förses med någon form av tak – inkl. markis/segelduk , måste man söka bygglov.

Här nedan visar vi några olika rättsfall från Boverkets hemsida. Syftet är att de ska ligga till grund för rättspraxis som lokala nämnder kan luta sig mot.

Man kan sammanfattningsvis tolka resonemangen som att konstruktionens ”gleshet” har betydelse och hur mycket ”taket” tidsmässigt är utfällt.

• Arbetsmiljölagen • Regler arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. • AFSar • Arbetsmiljöverkets föreskrifter • Eurokoder • Europas gemensamma dimensioneringsregler för bärverk till byggnader • AMA regler • Beskriver krav på vanligt förekommande arbeten i byggproduktion. (Både material, utförande och resultat) • Standarder • Gemensamt överenskomna lösningar på återkommande problem.