Distriktskongress 2017

2

Kongresshandlingar 2017

DAGORDNING

Vid Värmlands Socialdemokratiska partidistrikts 112:e kongress, Karlstad Universitet den 22 april

ARBETSORDNING

1. Kongressens öppnande

09.00 Kongressbyrån öppnas Avprickning

Fika och smörgås 09.30 Kongressens inledning

Punkt 1–2 samt 4–21 12.00 Lunch 13.00 Workshopsarbete kring vårt ”regionala

handlingsprogram” inför valet 2018

inklusive fikatid.

15.00 Förhandlingarna återupptas

Punkt 22–24

Punkt 25 - Motionsbehandling 16.30 Punkt 26–29 17.00 Hemfärd

2. Kongressens offentlighet 3. Gästerna har ordet 4. Fastställande av dag- och arbetsordning 5. Fastställande av ombudsfullmakter 6. Val av kongressfunktionärer

a) Två ordförande b) Två sekreterare c) Två justerare d) Åtta rösträknare e) Redaktionsutskott

7. Distriktsstyrelsens berättelse 8. Kyrkopolitiska utskottets berättelse

Lördagen den 22 april 2017

9. Fackliga utskottets berättelse

Kongressens offentlighet

10. Ekonomisk berättelse

Distriktsstyrelsen föreslår att kongressens förhandlingar är offentliga.

11. Revisorernas berättelse 12. Beslut om ansvarsfrihet 13. Riksdagsgruppens berättelse 14. Landstingsgruppens berättelse 15. Region Värmlands berättelse 16. Stiftsfullmäktigegruppens berättelse 17. Värmlands Folkblad och Hotel Frykenstrand AB 19. Sidoorganisationernas berättelse 20. Distriktsstyrelsens förslag

a) Nomineringstider inför 2018-distriktsstyrelse

och västsvenska representantskapet

b) Förslag till nya stadgar för partidistriktet i Värmland

c) Förslag att alla i styrelsen väljs på en period av

ett år.

21. Beslut om arvode till styrelse och revisorer 22. Val av ordförande, studieledare, en ordinarie ledamot

samt två ersättare i verkställande utskottet tillika

ordinarie ledamöter i distriktsstyrelsen

a) Val av ordförande på 1 år b) Val av studieledare på 1 år c) Val av en (1) ordinarieledamot i verkställande utskottet på 1 år b) Val av två (2) ersättare i verkställandeutskottet på 1 år

Diskussionsordning 1. Ordet begärs skriftligt hos presidiet. Alla förslag ska lämnas in skriftligen.

2. Yttrande och förslagsrätt tillkommer varje ombud, distriktsstyrelsens ledamöter, adjun­gerade ledamöter, en föredragande revisor, partistyrelsens representant, riks­ dagsledamöterna, region Värmland- och landstingsgruppens representant samt ombudsmän vid partidi­striktet. Dessutom har val­beredningens ledamöter yttrande och förslagsrätt under dagordningens punkt 6 och 22–24.

3. Rösträtt tillkommer endast ombuden. Rösträtt får inte överlåtas sedan ombuds­förteck­ningen är fast­ställd.

4. Talartid för distriktsstyrelsens föredragande och motionär, undertecknare av motionen, föreslår begrän­sad till fem minuter, övriga talare samt repliker tre minuter. På förslag från presidiet eller ombud kan kongressen besluta att yt­ terligare begränsa talartiden.

23. Val av ordinarie ledamöter och ersättare i distriktsstyrelsen

a) Två (2) ordinarie ledamöter, för 1 år b) Sju (7) ersättare, för 1 år

24. Val av revisorer

a) Tre (3) ordinarie revisorer, för en tid av ett år b) Tre (3) revisorsersättare, för en tid av ett år

25. Behandling av inkomna motioner 26. Tid och plats för protokolljustering 27. Kongressens uttalande 29. Kongressens avslutning 3

Verksamhetsberättelse 2016 Styrelsen för Värmlands socialdemokratiska partidistrikt får härmed avge följande verksamhetsberättelse för 2016.

Distriktsstyrelsen ORDINARIE LEDAMÖTER I VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET Ordförande Ulric Andersson, Munkfors Vice ordförande Åsa Johansson, Hagfors

REVISORER Vald till 2017 2017

Studieorganisatör Daniel Schützer, Årjäng

2017

Övriga ledamöter Jonas Gunnarsson, Skoghall Linda Larsson, Karlstad

2018 2018

ERSÄTTARE I VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET Facklig ledare Lars Mejern Larsson, Karlstad

2018

Internationell ledare Kenneth Johannesson, Arvika

2018

Övriga ersättare Per Gruvberger, Filipstad Eva-Lena Gustavsson, Torsby Mikael Dahlqvist, Hagfors

2017 2017 2018

ORDINARIE LEDAMÖTER I DISTRIKTSSTYRELSEN Monica Gundahl, Karlstad Ann-Katrin Järåsen, Torsby Ann Björkqvist Mlakar, Säffle Ulrica Nilsson, Grums Per Lawén, Forshaga

2018 2018 2018 2017 2017

ERSÄTTARE I DISTRIKTSSTYRELSEN Marina Isaksson, Filipstad Hans Jildesten, Storfors Tobias Eriksson, Sunne Lena Kandergård, Arvika Lina Larhult, Karlstad Johannes Fransson, Kristinehamn Pia Falk, Munkfors

4

2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017

Ordinarie Erika Strömbäck, Karlstad Bertil Hagelin, Forshaga Britt-Marie Wall, Filipstad

2017 2017 2017

Ersättare: Anton Levein, Karlstad Tommy Ternemar, Kristinehamn Anette Storm, Säffle

2017 2017 2017

REPRESENTANT I PARTISTYRELSEN Under året har Ulric Andersson varit ledamot i partistyrelsen.

VALBEREDNINGEN 2015–2019 Ordinarie: Anders Johansson, ordförande, Kil Pia Embretsen, Arvika Åsa Hååkman Feldth, Filipstad Anita Svensson Nilsson, Karlstad Ersättare: Ann-Louis Brodén, Torsby Inge Carlsson, Grums Göran Eriksson, Hagfors Björn-Olov Hallberg (avsagt sig uppdraget under året) LEDAMÖTER VALDA AV DISTRIKTSSTYRELSEN Thomas Rehn, Karlstad Inga-Lill Röhr, Kristinehamn Gun-Britt Arvholm, Segmon Stefan Jonsson, Karlstad

Organisation Distriktskongress 2016 Distriktet höll sin 111:e kongress den 16 april på Karlstad Universitet. Inledningen gjordes till tonerna av ”Ack Värmeland du sköna” oklart till en början vem som framförde den tills den nyanställde försteombudsmannen kom fram bakom en ridå. Kongressen behandlade sedan förra årets verksamhetsberättelse och årsredovisning.

Civilminister Ardalan Shekarabi var partistyrelsens representant på distriktskongressen. Som värmländska (S) representanter redogjorde Åsa Johansson och Tomas Riste för de samtal som förts med regeringens utsedda ”Indelningskommitté” kring framtida organisering av dagens landsting/regioner. En diskussion uppkom även hur vi fört diskussionen i partidistriktet i frågan.

”Värmland går mot trenden, fler och fler elever klarar gymnasieexamen.” ”Värmland är det snabbast växande turistmålet i Sverige” ”Spelar ingen roll var du bor, i Värmland är heltid norm i alla kommuner” ”Lokalproducerad, ekologisk mat är nu en självklarhet i kommunernas skolor och boenden” Efter detta pass återkom ombuden till Aula Magna och där höll SSU:s förbundsordförande Philip Botström ett inspirerande tal. Efter detta följde behandlingen av de 16 inlämnade motionerna, avtackningar av personer som lämnat styrelsen och av presidiet och avslutning.

Distriktsexpeditionen

Efter lunchen genomfördes 22 parallella framtidsworkshops där varje grupp leddes av en utsedd processledare som använde sig av olika metoder för att få fram svaren på hur vi uppnått följande påståenden i en tänkt löpsedel inom några år.

Anställda på partidistriktet under 2016 har varit: • Nina Höijer, försteombudsman • Christoffer Sonesson, valkretsombudsman • Monica Johansson, assistent • Gert Björnvall, assistent

”S återtog makten i landstinget/regionen efter 8 år”

Under året har expeditionen haft sina lokaler på Orrholmsgatan 15 tillsammans med SSU, Karlstad arbetarekommun och delar av Seko.

”Utan inflyttningen hade vi aldrig klarat av personalförsörjningen i vår kommun.”

Motionsredovisning 2016 års kongress Motion nr 1. Kulturens roll. att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och ger partiets företrädare uppdraget att verka för motionens anda.

Beslutades att bifalla motionen Motion nr 2. Levande landsbygd i Värmland att få utökad licensjakt i alla revir. att få en reducering av populationen till den nivå som är rimlig att bära för ett landskap av Värmlands storlek. att Länsstyrelsen får till uppgift att ta fram en 3 årsplan för reduceringen snarast.

Beslutades att avslå att-sats 1 och 3, samt bifalla att-sats 2 Motion nr 3. Hållbar miljö att vi skapar förutsättningar för att utveckla alternativ till plastpåsar som används handeln att se till att ta bort användandet av plastkassar i handel till år 2020 Beslutades att bifalla motionen Motion nr 4. Investera i infrastruktur, arbetslöshet, invandring med offensiv politik att snabbjärnvägen Stockholm-Oslo prioriteras, men även upprustning av Fryksdals banan. att nya bostäder, skolor, m.m. bidrar till minskad urbanisering i regionen.

Beslutades att anse motionen besvarad Motion nr 5. Skrotningspremie för personbilar i Sverige. att riksdagsgruppen för socialdemokraterna ges i uppdrag att verka för att skrotningspremien på personbilar återinförs snarast.

Beslutades att bifalla motionen

Motion nr 6. Utredning av sänkning av den generella arbetstiden.

Vi föreslår därför att socialdemokraterna i Värmland verkar för att en sänkning av den generella heltidsarbetstiden utreds att detta görs med redovisning av såväl individuella som samhälleliga fördelar och nackdelar, inkluderande kostnader för ohälsa: å ena sidan allmän känsla av att vara utanförställd, inte behövd och å andra sidan utarbetad, ”gått i väggen”, m.m. att partiledningen – i samråd med partidistrikten – tar initiativ till att en sådan utredning kommer till stånd.

Beslutades att avslå att-satserna 1 och 2 samt att anse att-sats 3 som besvarad Motion nr 7. Avskaffa FAS 3 Att Värmlands riksdagsledamöter driver på i frågan om att avskaffa FAS 3 så snart om möjligt och att det görs möjligt att leva på en avtalsenlig lön.

Beslutades att anse motionen besvarad Motion nr 8. Avskaffandet av Radio-och TV-licens i Sverige att riksdagsgruppen för S ges i uppdrag att verka för att systemet med Radio- och TV-avgift avskaffas, samt att nödvändiga medel tas in via statlig skatt Beslutades att anse motionen besvarad Motion nr 9. Integration att reglerna ändras så att Migrationsverket tillsammans med Arbetsförmedlingen matchar de nyanländas kompeten- ser och kvalifikationer med det behov som finns på de olika orterna, innan placering så att de kan placeras där behov och efterfrågan finns på deras kompetenser och kvalifikationer.

5

Motion nr 13. Rättsligt Vakuum för barn till EU-migranter att Barnkonventionen måste följas så att alla barn får sina rättigheter respekterade. att lagstiftningen måste ändras så att barn som är EU-med borgare och lever i utsatthet får sina rättigheter tillgodosedda. att kommuner och myndigheter måste få riktlinjer och vägled ning för att undvika godtycklig tolkning av gällande rätt, och för att främja likhet inför lagen för alla barn.

Beslutades att bifalla att-sats 1 och 3 och anse att-sats 2 besvarad

att reglerna för bostad ändras, så att man kan söka jobb innan man har egen bostad.

Beslutades att anse motionen besvarad Motion nr 10. Enklare skattesystem för gränspendlare Norge-Sverige vill att Socialdemokraterna i Värmland verkar för att Grenserådet ska utreda frågan gällande enklare skattesystem för Gränspendlarna.

Beslutades att bifalla motionen Motion nr 11. ID-kort vid tillfälliga uppehållstillstånd att socialdemokraterna ska verka för att Skatteverket ska kunna utfärda ID-kort med kortare giltighetstid för personer som har tillfälligt uppehållstillstånd. att socialdemokraterna ska verka för att personer med ID-kort som är gjorda på ett tillfälligt uppehållstillstånd måste visa upp ett nytt beslut från Migrationsverket vid nästa ansökningstillfälle.

Beslutades att avslå motionen Motion nr 12. Utökad tillfällig föräldrapenning att socialdemokraterna ska verka för att Försäkringskassan ska kunna lägga till förmånen utökad tillfällig föräldra- penning för föräldrar med långvarigt sjuka barn som behöver tillsyn nattetid. att socialdemokraterna ska verka för att det i ovanstående attsats behövs ett läkarutlåtande eller ett intyg från läkare att föräldern/föräldrarna har ett behov av utökad tillfällig föräldrapenning.

Beslutades anse motionen besvarad

Motion nr 14. Obligatorisk registrering av äktenskap att Imamer och andra ledare av trossamfund skall följa, erkänna och ratificera svensk lag Beslutades att avslå motionen Motion nr 15. Översvämningsmyggor att Värmlands (S) riksdagsledamöter verkar för: ett permanent regionalt statligt stöd där kommuner kan ansöka om medel för de långsiktiga åtgärderna inom myggbekämpningen. att frågan om bekämpning med BTI* och helikopter skall vara en regional fråga som hanteras av länsstyrelsen. Kostnaden för bekämpningen bör stanna på staten.

Beslutades att bifalla motionen Motion nr 16. Utbildning av sjuksköterskor att sjuksköterskeutbildning genomförs med kontinuerliga studier med endast kortare uppehåll för att snabbare få fram utbildade sjuksköterskor.

Beslutades anse motionen besvarad

Medlemsantalet Socialdemokraterna i Värmland hade totalt 3608 medlemmar vid utgången av 2016. Det är en liten minskning från föregående år. Antalet värvade medlemmar är i princip lika många som föregående år, där Grums arbetarekommun står för den största ökning procentuellt sett med 27 nya medlemmar. De vann den utlysta medlemsvärvartävlingen under våren och har ägnat en hel del tid åt att fokusera på att ställa den magiska frågan ”vill du bli medlem i vårt parti?” och lyckats väl med detta. Målet partidistriktet satte för medlemsvärvningen var det tredubbla och styrelsen har beslutat att sänka målet inför 2017.

Antal nya medlemmar fördelade efter Arbetarekommun:

2015 2016 Arvika 6 7 Eda 4 5 Filipstad 5 14 Grums 8 27 Hagfors 5 3 Karlstad 53 33 Kil 1 4 Kristinehamn 20 16 Munkfors 4 4 Skoghall 2 3 Storfors 7 2 Sunne 3 6 Säffle 2 2 Torsby-Nordvärmland 7 2 Ullerud-Forshaga 6 8 Årjäng 1

Totalt antal medlemmar per 31/12

2015 2016 Arvika 345 333 Eda 121 120 Filipstad 216 214 Grums 196 218 Hagfors 209 200 Karlstad 795 805 Kil 120 121 Kristinehamn 265 262 Munkfors 177 172 Skoghall 158 158 Storfors 146 145 Sunne 148 146 Säffle 113 107 Torsby-Nordvärmland 211 194 Ullerud-Forshaga 267 271 Årjäng 146 142 Värmlands Partidistrikt 1 1

Totalt Värmland

Totalt Värmland

6

134

136

3634

3608

Verksamhet och arrangemang S-träffar I början på året fastställde våra råd och riksdagsledamöter att huvudsyftet med att ses som grupp var att hålla ihop den lokala, regionala och nationella politiken för att hjälpas åt att föra frågorna framåt. Korta informationsvägarna, kunskapsöverföring och vara varandras stöd. Ett led i detta blev den gemensamma överläggningen i Stockholm under hösten där riksdagsbänken planerade ett program där gruppen fick träffa personer från flera departement och två ministrar för att diskutera värmländska frågor ur ett nationellt perspektiv. Under våren genomfördes partiets ”Kommundagar” i Örebro och där var de flesta av våra kommuner representerade. Årets ”Erlanderdag” där förre statsministern Ingvar Carlsson deltog var ytterligare ett av tillfällena då s-träffar genomfördes under året.

Framtagandet av handlingsplan 2017–2020 Distriktsstyrelsen samlades under en helg i maj och med hjälp av personal från partistyrelsens kansli påbörjades framtagandet av en handlingsplan som ska sträcka sig fram till 2020. Den utgår från tre huvudområden, politiken, organisationen och kommunikationen. Denna plan tas fram i alla partidistrikt utifrån en gemensam mall, men utgår från de regionala utmaningarna. Som ett led i framtagandet gjorde de tidigare utsedda grupperna kring ”Värmlands kontraktet” en delredovisning av måluppfyllelsen och slutligen i december antogs handlingsplanen av distriktsstyrelsen.

Vårkampanj, medlemsvärvartävling och ”Värmländsk folder” Inför kommande vårkampanj i maj kom idén om att ta fram en ”Värmländsk folder” där vi skulle beskriva den nationella politiken, landstings/oppositionspolitiken och ett ”halvtids” resultat från den kommunala nivån. Det resulterade i att mer än hälften av arbetarkommunerna tog fram underlag som sedan delades ut i brevlådor och vid arrangemang.

Partidistriktet utlyste också en medlemsvärvartävling som vanns av Grums, med Karlstad och Torsby som goda tvåor.

Grums värvade flest, hade flest förtroendevalda med under sin vårkampanj och vann även kategorin ”mest annorlunda aktiviteter”.

begrepp 2012. Nu fyra år senare fortsätter partidistrikt i Värmland sin resa för att vara det parti som har svar på framtidens utmaningar och se alla möjligheter. Vi ska som alltid fortsätta förnya vår politik, men också ändra vår organisation så den ger oss de verktyg vi behöver för att växa som folkrörelse. Vårt partidistrikt behöver moderniseras och effektiviseras så att alla våra förtroendevalda känner lust och engagemang i sitt uppdrag, och att beslut vi tar leder till utveckling och följs upp.” Under våren ställdes ett antal frågor utifrån de gällande stadgarna som arbetarekommunerna sedan hade två månader på sig att besvara.

Utifrån svaren gjorde distriktsstyrelsen ett förslag på nya stadgar som skickades ut på remiss under två månader på hösten. Styrelsen i december beslutade om nya förslag på stadgar som sedan ska skickas ut till ombuden inför 2017 års kongress.

Ordförandeträffar På årets först träff för arbetarekommunsordföranden beslutade gruppen att träffas varannan månad, i stället för som tidigare oftast via telefonmöten. Behovet av att kunna träffas alla styrelser gemensamt i länet kom upp som önskemål och en helg i augusti deltog över 100 personer på en ”Ak-helg” på Gustaf Fröding i Karlstad. Där diskuterades uppdraget som styrelsen har, kompetensinventering inom styrelsen, kommunikation och väljardialog, medlemsvärvning och engagemang och mycket mer. SSU:s förbundsordförande liksom tre av våra riksdagsledamöter deltog delar av helgen och förde resonemang om hur vi gemensamt utvecklar politiken i länet. Helgen därpå deltog vi med 11 av 16 möjliga ordföranden på den nationella ordförandehelgen. Under hösten beslutade distriktsstyrelsen att ordföranden för våra sidoorganisationer i fortsättningen skulle kallas till ordförandeträffarna istället för att vara adjungerande i styrelsen. På så vis utökades gruppen.

Stadgearbete Tidigt på året tog distriktsstyrelsen ett beslut att arbeta fram förslag på nya distriktsstadgar. Inledningen på den process- och tidsplan som antogs löd som följer: ”Framtidspartiet Socialdemokraterna” myntades som

7

Studier

1 maj 2016

Under våren slutförde åtta oppositions/kommunalråd en utbildning som genomförts i samverkan med Viskadalens folkhögskola och inom S i Väst samarbetet. Även två fackliga ledare avslutade en utbildning på samma skola.

Tillsammans för Sverige!

Förtroendevalda under 35 år bjöds in till en workshop som genomfördes i samverkan med SSU distriktet i början på maj.

Två stycken medlemsutbildningar steg 1 genomfördes, en på våren och en på hösten samt en steg 2. Efter en träff med arbetarekommunernas studieledare kom idén fram att erbjuda fler gruppledare utbildning samt ett behov av ”nytänk” för att få fler aktiva medlemmar i länet. Detta gjorde att under hösten startade distriktet fyra gruppledarutbildningar i tre steg som det deltog ett 50 tal personer på. Även ett nytt upplägg för att få fler nya aktiva medlemmar som kan tänka sig att ta uppdrag efter valet, arbetades fram för att sättas i sjön under 2017.

Den nationella satsningen på att utbilda utvecklingsledare som ska vara behjälpliga i partidistriktens folkrörelseutveckling fortsatte under året. Från Värmland deltog totalt 6 personer under året i denna utbildningssatsning.

Övrigt som hänt under året Partidistriktets valberedning fick en uppdragsbeskrivning av distriktsstyrelsen. B.la. att ta fram en ”uppdragskatalog” som hjälp för arbetarekommunerna inför deras kommande nomineringsarbete. Denna arbetades fram under året och valberedningen genomförde också ”halvtids” samtal med våra riksdagsledamöter och landstings/regionråd.

Värmland fick besök av ett antal ministrar under året. Civilministern förutom att han var gäst på vårt årsmöte gjorde besök i Forshaga, Munkfors och Karlstad under året. Inrikesministern, sjukvårdsministern, framtidsministern och högskoleministern besökte Karlstad liksom försvarsministern när han presenterade ”höstproppen” i september. Näringsministern var årets 1 maj talare i Karlstad och besökte även Grums under våren.

2016 firade Socialdemokraterna första maj under parollen ”Tillsammans för Sverige”, som handlade om att stå upp för den svenska modellen.

En arbetsmarknad där parterna, arbetsgivarorganisationerna och de fackliga organisationerna förhandlar och sluter avtal om både löner och andra villkor.

En generell välfärd där alla får del av en bra skolgång, sjukvård när man behöver den.

Följande talare medverkande vid 2016 års arrangemang Arvika Filipstad Eda Grums Hagfors Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Skoghall Storfors Sunne Säffle Torsby-Nordvärmland Ullerud-Forshaga Årjäng

Lars Mejern Larsson Jonas Gunnarsson Lars Mejern Larsson Frågestund med lokala politiker Åsa Johansson Mikael Damberg Berit Högman Mikael Dahlqvist Tomas Riste Siw Gidlöf Mikael Dahlqvist Mats Sandström Jörgen Hellman Ulric Andersson Per Lawén Berit Högman

Ombudsval inför partikongress 2017 Mellan den 14–28 november kunde de medlemmar som betalt sin medlemsavgift delta i ombudsvalet till partikongressen. Medlemmarna skulle utse 14 ombud, vilket var en ökning med ett ombud från 2015. Följande personer blev valda: Valkrets 1 - Karlstad – Monica Gundahl, Linda Larsson och Christian Norlin Valkrets 2 – Arvika – Stefan Jonsson Valkrets 3 – Hagfors/Munkfors - Jenny Blom

Antalet deltagare som gick under S paroll under Wärmland Pride var överlägset flest bland partierna.

Valkrets 4 – Eda/Årjäng/Grums/Säffle – Ulrika Nilsson och Erivan Waysi

Värmlands partidistrikt ingår i samarbetet i partiregion med Socialdemokraterna i Västsverige. Under 2016 har Ulric Andersson, Berit Högman och Tomas Riste ingått i dess styrelse. Fokus under året har varit att ta fram ett inriktningsdokument för gemensamma frågor. Regionförstoringen har också diskuterats men i och med regeringens besked att inte gå vidare i den frågan så ”försvann” den från dagordningen.

Valkrets 5 – Kil/Forshaga/Sunne/Torsby/Hammarö

8

Marian Gustafsson, Maria Norell, Gustav Nilsson och Jonas Gunnarsson Valkrets 6 – Kristinehamn/Filipstad/Storfors Inga-Lill Röhr, Åsa Hååkman Feldth och Torbjörn Parling.

Internationellt arbete

Kyrkopolitiska utskottets berättelse

Det finns nu ett nätverk av socialdemokrater i Värmland där det går att finna olika sätt att engagera sig internationellt.

Tillsammans med PES och andra internationellt engagerade ges möjlighet att ta del av aktuellt internationellt arbete som pågår dels i Värmland, dels under Palmecentrets paraply.

Den internationella ledaren i PD är också Värmlands Palmeambassadör och sprider information om vad som är på gång i Värmland och i övriga landet.

Utskottet är inne på sitt andra verksamhetsår. Inför kyrkovalet den 17 september 2017 har varje arbetarekommun utsett en kyrkopolitisk ansvarig person.

Kenneth Johannesson/internationell ledare

Kyrkopolitiskt ansvariga har haft ett första sammanträde på Partidistriktet i Värmland den 7 november. Kyrkopolitiska utskottet består utav Inga-Lill Röhr, Kristinehamn, Evert Magnusson, Mellerud, Lina Larhult, Karlstad, och Jan Bohlin Hagfors

PES aktivister i Värmland 2016 Vi har genomfört åtta styrelse- och medlemsmöten under året, varav ett på Karlstad Universitet med Hans Lödén som föreläste om Brexit. Efter varje möte har vi skickat ut ett nyhetsbrev med information om vår verksamhet och vad som pågår i parlamentet och EU i övrigt. Nyhetsbrevet har skickats till våra medlemmar, samt intresserade personer i Sverige, Norden och Europa. Detta har bidragit till att vi har utpekats till att vara den bästa aktivistgruppen i Europa.

Antalet medlemmar har ökat till 113 personer.

Partidistriktet och LO Värmland/Örebro har gett oss i uppdrag att informera de lokala organisationerna om EU. Ett möte har genomförts i Karlskoga, där Sten Fransson samtalade med IF Metall Östra Värmland. Vi har också skickat vårt nyhetsbrev till många medlemmar i parti- och fackföreningar.

Vi deltog på distriktskongressen med ett EU-bokbord och vår ordförande fick hålla ett inledande tal på kongressen om EU och det kommande parlamentsvalet. Alla arbetarekommuner inbjöds till att få ytterligare information från vår organisation.

Två resor till Bryssel har genomförts med totalt sett 26 deltagare. Vid resorna besöktes bland annat parlamentet, kommissionen, LO/TCO/SACO-kontoret, Region Värmlands-kontoret, Västra Götalandskontoret och ETUC. På vår inbjudan har Robert Casinger och Olle Ludvigsson kommit till Värmland och medverkat vid en rad möten med kommunala bolag och styrelser. Robert är nu ansvarig för Västra Götalandskontoret i Bryssel och Olle Ludvigsson är ledamot i s-gruppen i Europaparlamentet. Medlemmar har också deltagit i möten kring Europafrågor både i Värmland och nationellt..

Sten Fransson/ordförande

Arbetsgruppen med kyrkopolitiskt ansvariga var inbjuden till Grums den 15 oktober, då Vanja Lundby Wedin inledde Kyrkopolitisk upptakt med ett inlevelsefullt tal. Vanja Lundby Wedin är vårt förstanamn till Kyrkomötet under nuvarande mandatperiod.

För kyrkopolitiska utskottet Inga-Lill Röhr

Fackliga utskottets berättelse Under 2016 har det fackliga utskottets arbete främst riktat in sig som stöd till arbetarkommunernas fackliga utskott och deras fackliga ledare. Utskottet har gjort besök på plats i Filipstad och Arvika där syftet har varit att främja de fackliga utskottets arbete men också att lyssna till deras förutsättningar för att kunna bedriva den fackliga politiska verksamheten. Vid båda tillfällena har det även genomförts arbetsplatsbesök på de orter vi har besökt.

För att utveckla norsk/svenskt facklig-politiskt arbete där Värmland är gränslän till Norge och vi har många gemensamma frågor och problem, besöktes Fällesförbundet och Norska Arbeiderpartiet. Syftet var att få igång ett samarbete i olika fackligt politiska frågor som exempelvis gränshinder som även Nordiska rådet jobbar intensivt med. Andra frågeställningar var arbetsmiljöfrågor, om vi kan ha gemensamma fackliga politiska utbildningar och kan vi vara behjälpliga i norska valrörelsen.

Fackliga utskottets ordförande deltar i de nationella ordförandeträffarna där det diskuteras fackligt politiskt arbete för en gemensam grund för fackliga-politiska arbeten. Det ges även ut ett nyhetsbrev från det nationella utskottet till alla fackligt politiskt ansvariga.

Ett ämne som berörts och som vi vill jobba aktivt med är mot de antidemokratiska krafterna som finns i samhället och på arbetsplatser. Vi anser att vi måste våga stå upp för allas lika värde, rätt helt enligt svenska modellen.

För fackliga utskottet Lars Mejern Larsson

9

VÄRMLANDS SOCIALDEMOKRATISKA PARTIDISTRIKTS EKONOMISKA STÄLLNING RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER 2016 Verksamhetens intäkter 2016 2015 Årsbidrag Not 1 3 106 453 3 043 928 Tillfälliga bidrag Not 2 730 912 896 385 Personalbidrag 500 000 625 000 Medlemsavgifter 125 865 294 506 Övriga intäkter 1 937 187 290 Summa intäkter 4 465 167 5 047 109 Verksamhetens kostnader Verksamhetskostnader Not 3 Expeditions- och adm. kostnader Personalkostnader Not 4 Summa kostnader

-915 013 -723 447 -2 469 328 -4 107 788

−1 075 785 −992 458 −2 389 286 −4 457 529

Dispositioner av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivning av kortfristiga fordringar Återföring av nedskrivning av långfr placeringar Summa

0 0

0 −84 216

0

−84 216

Rörelseresultat

357 379

505 364

Finansiella intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa

45 109 0 45 109

24 557

-400 00 -400 000 2 488

−450 000 −450 000 79 921

Utgående balans 31 december 2016

Utgående balans 31 december 2015

0 731 493 731 493

0 706 733 706 733

Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostnader/upplupna intäkter Kassa bank Summa omsättningstillgångar

7 836 174 314 26 174 4 463 750 4 672 074

14 610 166 974 15 054 2 880 283 3 076 921

Summa tillgångar

5 403 567

3 783 654

Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital

1 825 145 2 488 1 827 633

1 745 225 79 921 1 825 146 431 819

24 557

Bokslutsdisposition Förändring av fond/reserver Not 5 Summa Årets resultat

BALANSRÄKNING

Tillgångar Anläggningstillgångar Maskiner inventarier Finansiella anläggningstillgångar Not 6 Summa anläggningstillgångar

10

Obeskattade reserver

Not 8

431 819

Avsättningar

Not 9

1 042 318

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalskatter och avgifter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder

157 538 80 387 47 990 285 915

80 270 80 829 33 957 195 056

Upplupna kostnader/förutb int Summa skulder Summa eget kapital och skulder

1 815 882 2 101 797 5 403 567

1 331 634 1 526 690 3 783 654

Noter Not 1 Årsbidrag Partistöd.......................................................3 106 453 Not 2 Tillfälliga bidrag

Anslag PS........................................................708 945

Övriga bidrag...................................................21 967

Not 3 Verksamhetskostnader

Kurs och konferens.........................................559 217 Reskostnader..................................................144 059

Inköp och verksamhetskostnader...................77 007

Opinionsbildning/Annonsering mm.............134 730 Not 4 Personalkostnader

Löner och ersättningar................................1 685 426 Pensionskostnader.........................................226 648

Sociala avgifter...............................................595 932

Övriga personalkostnader...............................26 559 Redovisningsföreningen................................121 030

Avgår lönebidrag........................................ −186 267 Not 5

Not 6 Finansiella anläggningstillgångar

OK - Fonus........................................................38 572 Värdepapper..............................................................1

1100 aktier i Värmlands Folkblad AB

till ett bokfört värde av ........................................................ 1 *2450 aktier i Frykenstrand AB till ett bokfört värde av.................................................................... 1

Nordea fond ..................................................692 920

Not 7

Obeskattade reserver Reservation utbildning...................................223 329 Reservation Fastigheten Stubben 15............208 490

anskaffningsvärde...................................................... 823 321

Not 8 Avsättningar Utvecklingsfond...........................................1 042 318

Förändring av fonder/reserver Avsättning till valfonden................................400 000

VALFONDEN Resultaträkning Intäkter Bidrag från partidistriktet Övriga intäkter Ränta Kansliavgift Summa intäkter Kostnader Bankavgifter Valanslag Summa kostnader Redovisat resultat

2016 2015 400 000,00 500 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 106 334,00 102 100,00 506 334,00 602 100,00

-930,00 -1 110,00 0,00 0,00 -930,00 -1 110,00 505 404,00

600 990,00

Balansräkning

Omsättningstillgångar Kassa Bank Kundfordringar Övriga fordringar Summa tillgångar

Utgående balans 31 december 2016

Utgående balans 31 december 2015

30,00 30,00 1 022 720,00 902 250,00 24 214,00 39 280,00 1 400 000,00 1 000 000,00 2 446 964,00 1 941 560,00

Eget kapital/skulder Eget kapital Balanserad vinst/förlust Redovisat resultat

1 941 560,00 505 404,00 2 446 964,00

1 340 570,00 600 990,00 1 941 560,00

Skulder Övriga kortfristiga skulder Summa eget kapital/skulder

0,00 2 446 964,00

0,00 1 941 560,00

Revisionsberättelse 2016

Värmlands Socialdemokratiska Partidistrikt Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Detta innebär att revisionen har planerats och genomförts i syfte att erhålla rimlig grund för att bedöma huruvida årsredovisningen är rättvisande. Granskningen har sålunda avsett ett urval av väsentliga transaktioner och styrelsebeslut. Vi har använt oss av underlag som framställts av bokföringsbyrån i en utsträckning som är förenligt med god revisionssed.

Genomförd revision har gett rimlig grund för nedanstående uttalande. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god ekonomisk redovisning.

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande varför vi tillstyrker: Att Att

resultat och balansräkning fastställes styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar

Bertil Hagelin

Britt-Marie Wall

Erika Strömbäck 11

Slutord Äntligen har vi börjat se resultat av att vi har en socialdemo-

i länet. Ända fram till slutet på året var detta en relevant

kratiskt ledd regering.

fråga men slutligen meddelade det ena allianspartiet efter

Under de första åren har allt fokus legat på att hantera olika

det andra att man kommer att gå emot förslaget och därmed

typer av kriser som präglat den politiska dagordningen, de-

fanns ingen majoritet i riksdagen och frågan försvann från

cemberöverenskommelsens uppgång och fall, flyktingkris,

dagordningen. Kvar finns frågan om att bilda en region i

miljöpartiets interna strider mm. Under hela denna tid har

Värmland med en sammanslagning av Landstinget och Re-

naturligtvis regeringen arbetat med alla andra frågor men

gion Värmland 2019.

tyvärr har inte det fått uppmärksamhet och därmed inte påverkat opinionen. Nu känns det som vi börjat få mer

I partiregi har vi under året lagt ett stort fokus på utbildning,

genomslag och allt fler medborgare ser att vår politik lig-

våra kommunalråd och gruppledare har genomgått ledar-

ger närmare människors vardag och utgår från värden som

utbildningar och vi har planerat inför storsatsning på med-

solidaritet, jämlikhet och rättvisa.

lemsutbildningar inför 2017. Vi kommer därmed skapat en god grund inför kommande valrörelser och det gäller nu att

Politiken i Värmland har präglats av ett relativt lugn i jäm-

under kommande år arbeta fram ett slagkraftigt och fram-

förelse med rikspolitiken. Landstingspolitiken har kretsat

tidsinriktat program som bygger på våra värderingar men

kring en svag ekonomi och bristande måluppfyllelse, den

också tydligt visar på vad vi vill med Värmland och Sverige.

ekonomiska situationen har förbättrats tack vare ökade insatser från vår S ledda regering men tyvärr ser vi inte sam-

Slutligen handlar allt om att vi är många som bär våra idéer

ma förbättringar i tillgängligheten. Vi har under året haft

för att vi ska nå framgång, därför behöver vi bli bättre på att

åtskilliga motioner, interpellationer och debattartiklar på

värva medlemmar till vårt parti, och det borde gå lättare nu

detta tema.

när alternativen i svensk politik ser allt mer skrämmande ut.

En annan fråga som upptagit mycket tid har varit regionfrå-

Ulric Andersson

gan och där förslaget var att vi skulle bilda region tillsam-

Partidistriktets ordförande

mans med Västra Götaland vilket det fanns en majoritet för

12

Gruppernas berättelser Riksdagsgruppens berättelse 2016 Från tidigare års hot om nyval till en uppbruten decemberöverenskommelse har politiken stabiliserats något. I riksdagen har flera blocköverskridande överenskommelser slutits, bland annat ett klimatpolitiskt ramverk och en energiöverenskommelse om den svenska energipolitiken. Det har nu gått mer än halvtid i mandatperioden och en S-ledd regeringen har bytt riktning i svensk politik. Från skattesänkningar till satsningar på välfärden och det som bygger Sverige starkt. VI är inte nöjda, men vi är på väg åt rätt håll. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU och i höstas visades nya siffror på att lärare, elever tillsammans med politiken lyckats vänt skolresultaten.

Värmland representeras i flertalet utskott i riksdagen. Lars Mejern Larsson är ledamot i Trafikutskottet och arbetar också som suppleant i Nordiska rådet. Berit Högman är vice gruppledare för S i riksdagen och är även arbetande suppleant i Konstitutionsutskottet. Jonas Gunnarsson är ledamot i Konstitutionsutskottet men arbetar ofta internationellt genom sitt uppdrag som ordförande för Sveriges delegation i Europarådet. Europarådet är en mellanstatlig organisation som samlar 47 länder runt om i Europa för att arbeta med demokratifrågor och mänskliga rättigheter.

Gunilla Svantorp är ledamot i Utbildningsutskottet och Mikael Dahlqvist arbetar som ledamot i Socialutskottet där fokus ligger på sjukvård och funktionsnedsättning. Genom utskotten och motioner tillsammans med skriftliga frågor och interpellationer har flera Värmländska frågor kommit upp på riksdagens dagordning. Med framför allt fokus på de prioriterade områden som Distriktskongressen 2016 beslutade om.

Motionerna har handlat om situationen stad och land och hur viktigt det är med förutsättningar för att hela landet ska kunna leva. Vi har även motionerat kring skogen, jorden, vattnet och förutsättningarna för att kunna leva och arbeta i Värmland. Samt hur kultur och demokrati kan samverka i en tid av både främlingsfientliga krafter och att många flytt till vårt land från krig och konflikt. Även motioner om hur viktigt det är med forskning, infrastruktursatsningar, myggbekämpning och fördelningspolitik med bland annat fokus på pensionärernas villkor.

I Västsverige har vi ett samarbete där vi bland annat besöker varandras län gör att lära oss mer och även väcka ett medialt intresse. Flera ledamöter från västsvenska distrikt besökte också Värmland. Vi har fortsatt vår ambition om att synas i värmländsk media och skriva krönikor i VF. Under hösten har vi genomfört en lite turné till alla Arbetarekommuner för att presentera halvtid och prioriteringar framöver. Samtidigt är det viktigt att vi får komma ut fler gånger och ha politiska diskussioner i föreningar och arbetarekommuner. Vi måste vara förberedda och på tårna i de stundande valrörelserna!

Landstingsgruppens berättelse 2016 2016 har varit ytterligare ett svårt år för oss socialdemokrater i opposition. Som kritisk minoritet, med besvärande synpunkter, har vi kämpat i motvind och högst sällan får våra förslag eller idéer något gehör hos de styrande sex partierna. Landstingspolitiken har även i år handlat mycket om ekonomi och budgetproblem, även om viss förbättring kan utläsas i prognoserna. Dessa förbättrade siffror kan vi till största delen tacka vår S-ledda regering för eftersom skatteintäkterna och statsbidragen ökat. För övrigt ser vi fortsatta problem med tillgängligheten, där köerna till barn- och ungdomspsykiatrin har varit ett ständigt pågående diskussionsämne. Vi har fortsatt med våra kritiska frågor och försökt få den styrande minoriteten att hejda kostnadsökningarna och att prioritera de mest störst behov. Efter många ”om och men” är nu mellanvårdsplatserna igång i Säffle och Kristinehamn, även om det blev en start med halverat antal platser.

Här finns en viktig uppgift för oss i att följa utvecklingen och ställa fortsatta frågor om hur hela Värmland kan få en rättvist fördelad vård av de äldre och mest sjuka.

Regionbildningen har präglat höstens politiska agenda. I landstinget visade det sig tidigt att partier som tidigare varit positivt inställda nu valde den populistiska vägen. Endast centerpartiet och vänsterpartiet höll kvar sina tidigare gjorda ställningstaganden och med deras bistånd fick vi till ett positivt remissvar i landstingsfullmäktige. Dessvärre fick vi sen med stor frustration konstatera att det blev ett stopp i riksdagen. Nu återstår att diskutera en ”liten” regionbildning som innebär en sammanslagning av Landstinget i Värmland med Region Värmland.

I fullmäktigegruppen har vi arbetat med utveckling av gruppens delaktighet och förmåga som politisk kraft. Tanken har varit att förbereda oss inför valåret 2018 då vi behöver både engagerade fullmäktigeledamöter och en slagkraftig politik.

Under året har vi haft 11 protokollförda sammanträden, varav 5 i samband med ordinarie landstingsfullmäktigemöten. Årsmötet hölls den 7 mars i Karlstad.

Våra uppfattningar i olika landstingspolitiska frågor och andra ställningstaganden har vi redovisat i en mängd reservationer och protokollsanteckningar. Därutöver har vi producerat ett antal insändare, debattartiklar och pressmeddelanden. Vi har motionerat om etiska regler i finanspolicy och om fler farmaceuter som stöd till vården. Vi har interpellerat om sjukvårdsrådgivningen, vårdcentralernas tillgänglighet, förändringar på Arvika sjukhus, EU-projekt, köer till dyslexiutredning, digitala vårdmöten och ett flertal interpellationer om landstingets ekonomi och om köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Vår oppositions-politik har handlat om att övertyga värmländska väljare, verksamhetens företrädare och även de övriga politiska partierna om att det krävs ett annat sätt att styra landstinget och att vi är beredda att ta över.

13

Region Värmlands berättelse 2016 Den enskilt största frågan har varit arbetet med att få till en regionbildning med Västra Götaland. På initiativ från regeringen togs frågan upp under 2015 med en tänkt halvtidsutvärdering under 2016. Indelningskommitén föreslog då tre regionbildningar en norrländsk, en regionbildning i Svealand och slutligen en sammanslagning mellan Västra Götalands regionen och Värmland. Den typen av regionbildning beslutas av Sveriges riksdag. Vid tid för skrivande av proposition fanns inget stöd i riksdagen. Nu går vi i Värmland in i en mycket osäker framtid.

Under året bildade vi tillsammans med Karlstad kommun, Örebro kommun samt Region Örebro län ett bolag vid namn Oslo – Stockholm 2.55. Syftet med bolaget är att arbeta för en snabb tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm.

Under arbetets gång har beskrivningen av mellanmarknadernas viktiga roll lyfts. Detta kopplas dessutom till den åtgärdsvalstudie som genomförs på sträckan.

Vi har under 2016 tagit fram rapport nummer två på temat ”Norge – Sveriges viktigaste grannland”. Rapporten har rönt stor uppmärksamhet inte minst i vårt grannland. Vi har deltagit i Almedalen men också i Arendal i Norge där vi berättat om betydelsen av att leva i en gränsregion.

Jämställdhetsintegreringen i det regionala tillväxtarbetet fortsätter. Tillväxtverket visade sin uppskattning för vårt arbete genom att utse Värmland till flaggskeppsregion. Värmland, Stockholm samt Region Skåne tilldelades vardera 10,2 miljoner.

Arbetet med åtgärdsvalstudien för slussarna i Göta älv fortsätter. När beslutet tas om nationell plan våren 2018 måste det finnas med ett beslut om pengar till byggnation av nya slussar. Inga slussar dödar sjöfarten på Vänern vilket innebär mer än 100 000 lastbilar och ökad trängsel på våra järnvägar. Region Värmland och Västra Götaland har beställt en rapport från WSP om konsekvenser av nedläggning, det är tuffa siffror för Värmland. Man räknar med minskad BRP med ca 500 miljoner kronor per år, sysselsättningsstöd och inkomstbortfall på ca 53 miljoner kronor per år.

I mars tog styrelsen beslut om att utbetala 50 miljoner kronor under fem år till ”Akademin för smart specialisering”. Under året har styrelsen beslutat om en ny kulturplan 2017–20.

Våra folkhögskolor har vidareutvecklat samordningen och är en viktig del av det regionala utvecklingsarbetet. Värmlandsarkiv genomförde en utställning om den stora branden i Karlstad något som var mycket uppskattat.

Arbetet med nästa strukturfondsperiod från 2021 är i full gång. Vi har under året lagt stort engagemang i arbetet i SKL för att regeringen ska förstå vikten av sammanhållningspolitikens betydelse för regional utveckling.

Styrelsen /gm Tomas Riste 14

Verksamhetsberättelse 2016 för den

Socialdemokratiska stiftsfullmäktigegruppen i Karlstads stift Karlstads stift omfattar Värmland och Dalsland samt angränsande delar av Örebro län. Stiftsfullmäktiges S-grupp består därför av ledamöter från de tre partidistrikt som ligger inom stiftet. Stiftsfullmäktige sammanträdde 7 juni och 15 november. Gruppmöten har hållits i samband med fullmäktige. Socialdemokraterna har 31 mandat av totalt 81.

Den 23 januari samlades stiftsfullmäktige gruppen i Grums.

Mats Johansson-Flygg välkomnade oss till Solbergakyrkan.

Under dagen diskuterades aktuella frågor. Ett grupparbete sammanställdes och finns med i gruppens tankar i det fortsatta arbetet.

Den 15 oktober var det kyrkopolitisk upptakt i Grums, Vanja Lundby Wedin, vårt förstanamn på Kyrkomötet inledningstalade om att vara kyrkopolitiker och socialdemokrat. Aktuella frågor inom Karlstads stift, nomineringsfasen och valplanering med workshop och redovisning. I samband med kyrkopolitisk upptakt i Grums hölls årsmötet.

Till gruppstyrelse valdes: Inga-Lill Röhr, ny ordförande efter Evert Magnusson; Birgitta Halvarsson, vice ordförande, Mats Johansson Flygg, sekreterare, Carina Bönström och Evert Magnusson, ledamöter. I valberedning: Nils Jansson, sammankallande samt Inga Engström.

Gruppens ledamöter har deltagit i olika utskott och beredningar. Ingår även i ett antal representationer i vänstift med mera. På olika nivåer i stiftet, pastorat, kyrkoråd och församlingar har partiets utsedda gjort ett mycket värdefullt arbete.

Vid varje sammanträde med stiftsstyrelsen, hålls gruppmöte. Även vid andra tillfällen under året har ledamöterna kontakt och stämmer av arbetet, främst vad gäller stiftsstyrelsen.

Under hösten har det aktualiserades en del frågor. I samband med budgetarbetet för 2016, diskuterades olika eventuella lösningar. Arbetet med biskopsvalet har präglat en stor del av första halvåret 2016. Vi fick en ny biskop i Karlstads stift, Sören Dalevi, bördig från Björneborg utanför Kristinehamn.

S-gruppens representation i stiftets styrande organ har varit följande: Stiftsfullmäktige: Mats Johansson Flygg, förste vice ordförande.

Stiftsstyrelsen: Birgitta Halvarsson, andre vice ordförande, Mats Johansson Flygg, Evert Magnusson, Lina Larhult, ersättare: Nils-Gunnar Andersson, Inga-Lill Röhr, Anna-Karin Stråle-Börjesson samt Johan Bonander.

Stiftsstyrelsens AU: Birgitta Halvarsson med Mats Johansson Flygg som ersättare.

Egendomsnämnden: Lars Risberg, vice ordförande, Gunnar Thörnqvist, Mariana Möllberg-Kleven. ersättare: Torbjörn Holmström, Carina Bönström.

(En ersättarplats till MPSK.) Domkapitlet: Ulla-Britt Svensson med Sune Frisk som ersättare.

Revisorsgruppen: Nils Jansson, ordförande, Inga Engström, ersättare: Hans Lass, Östen Högman. /Stiftsstyrelsen genom Inga-Lill Röhr

Värmlands Folkblad AB Värmlands Folkblad AB är moderbolag i en koncern som består av dotterbolagen VF Tryck AB, Värmlands-Folkblad Drift AB, VF Huset KB, Värmlands Affärer AB och Karlstadtidningen Drift AB. Under året har Nina Höijer ingått som ersättare i styrelsen och representerat socialdemokraterna i Värmland.

Hotel FrykenStrand AB I början på 2016 slutfördes försäljningen av Hotel Fryken Strand. De intäkter som kom partidistriktet till godo fördes över i en nyinrättad ”utvecklingsfond”. Syftet fastställdes av distriktsstyrelsen till att fondens medel ska underlätta eller möjliggöra för både partidistriktet och arbetarekommunerna att göra särskilda insatser som annars kanske inte skulle kunna genomföras och att de inte ska vara en del av den löpande verksamheten. Insatserna från fonden ska bidra till valvinst 2017, 2018 och 2019 och att vi ska öka i medlemsantal och bli fler aktiva medlemmar.

Sidoorganisationernas berättelser S-kvinnor Verksamhetsåret 2016 lägger vi nu bakom oss. Återigen ett år fyllt av många spännande händelser. Ett år som varit präglat av en stor tillströmning av asylsökande till vårt land.

Brexit i England och USA – valet med Donald Trump som president. Värmland fick också en ny Biskop Sören Dalevi, bördig från Björneborg. Årsmötet, det 101:e, hölls på Folkets Hus i Lesjöfors den 2 april, där ordförande Christina Persson hälsade oss alla varmt välkomna. Marianne Andersson läser några dialektala verser av ”Petter Kaj”. En parentation hölls, Inga-Lill Röhr tänder ett ljus och Marianne Andersson läser en vers av Nils Ferlin, varefter mötet håller en tyst minut för våra under fjolåret bortgångna medlemmar. Gästtalare var Mikael Dahlqvist som representerade Partidistriktet i Värmland och Jomark Polintan från ABF Filipstad. Hälsningar upplästes från S-kvinnors förbundsordförande Carina Ohlsson och Eva – Lena Gustavsson, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet som önskade årsmötet lycka till med dagens förhandlingar. Underhållning av två skönsjungande flickor, med artistnamnet ”Reborn”, Laila Saikoff Gladh och Susanne Saikoff, som också spelade gitarr. Årsmötet innehöll en del valärenden, bl.a. omval på ordförande Inga-Lill Röhr. Nyval av ledamot Madeleine Beckius, Karlstad och omval av Lillvor Eriksson, Filipstad och Bisera Bucuk, Kristinehamn. Val av fyra ersättare på ett år, Carina Bönström, Arvika, Olga Ljung, Säffle, Valeska Hartman, Torsby och Gunvor Deland, Karlstad. Revisorerna Birgitta Gauffin och Gunilla Svantorp omvaldes. Revisorsersättare Agnes Milne och Anne Marie Skoglund omvaldes. Alma Norsells fondens ledamöter Kajsa Adolfsson, Kristinehamn, Majbritt Eriksson, Arvika och Ingela Agneblad, Karlstad fick fortsatt förtroende. Till valberedning på ett år valdes Märit Karlsson, Arvika, sammankallande, Christina Dellwik, Kristinehamn och Anette Ivarsson, Karlstad. Nästa gång det är årsmöte, år 2017 är det 102 år sen S-kvinnor Värmland bildades. En mångårig kamp för ett rättvisare Sverige.

Under årsmötet får vi meddelandet från kvinnoförbundet att Värmland blir värd för 2017 års förbundskongress 18–20 augusti.

Inga-Lill Röhrs inledningstal handlade om Kvinnors hälsa, rätten till heltid, jämställda löner och årliga lönekartläggningar, o jämställd arbetsbörda, ännu fler ”Anders” i bolagsstyrelsens topp, Inkomstgapet mellan kvinnor och män växer, från ord till handling-höj kvinnors löner, kvinna du jobbar gratis efter 15.57, Varje år jobbar kvinnor 59 dagar utan lön.

15

Årsmötet antog uttalande kring ”Inga kärnvapen på vår gård”. Årsmötet behandlade två inkomna motioner. Förbättra alternativt förstatliga flyktingboenden, vilken fick bifall Obligatorisk registrering av äktenskap-mötets beslut blev att motionen anses besvarad Motionerna beslutades att skickas vidare till förbundsmötet 2017 Årsmötet antog en vision 2025.

En klubb/kommun En underavdelning till S-kvinnor för yngre kvinnor Framtida mediegrupp Utbildning i genuskunskap/härskartekniker Stödja kvinnor i politiken genom ett nätverk Nominera ”numera en kvinna” De fyra målen är att: – Synliggöra kvinnor i olika situationer och skeenden i livet i syfte att förbättra kvinnors möjlighet att på jämställda villkor, delta i samhällslivet och i politiken.

– Öka medlemsantalet samt vårda nuvarande medlemmar.

– Motverka mäns våld mot kvinnor – Kvinnors hälsa/läkemedel.

Under 2016 har ordförande Inga-Lill Röhr, kassör Eva Forsell och internationellt ansvarige/vice ordförande Birgitta Eklund varit på besök hos några kvinnoklubbar i länet, och informerat om s-kvinnors roll och betydelse. En första kontakt har tagits med kvinnor i Sunne, Storfors, Munkfors och Torsby om att starta upp nya kvinnoklubbar.

En ny kvinnoklubb bildades i Torsby den 29 augusti. Valeska Hartman är dess ordförande.

S-kvinnor Värmland har under året deltagit på olika aktiviteter: den 14 februari på Alla Hjärtans dag, 8 mars på internationella kvinnodagen, 20 oktober på Barnkonventionens dag, 24 oktober på FN-dagen och den 25 november på internationell dag mot mäns våld mot kvinnor. S-kvinnor firade 1 maj 2016 i respektive kommun där s-kvinnor är aktiva.

Studiekonferens för alla studieansvariga 1–2 oktober i Bommersvik Lillvor Eriksson Filipstad är Kvinnodistriktets studieledare.

Vid två tillfällen under 2016, den 26 april och 17 september har det anordnats utbildning för nya medlemmar, en steg 1 utbildning. Fyra S-kvinnor har gått steg 1 utbildningen för att sedan gå steg två som är på Förbundsnivå den 27–28 november. Inga-Lill Röhr deltog den 18–19 november i kvinnoförbundets ordförande träff.

24 september var det en ordförandeträff för länet tillsammans med S-kvinnors distriktsstyrelse, där temat var ” Mentorskap, medlemsvärvning och ABF” Gunilla Svantorp var föredragande på punkten. Stefan Jonsson informerade om det tänkta mentorsprogrammet för SSU och S-kvinnor 2017.

Verksamhetsplan för 2016–2017 fastställdes.

22 oktober var S-kvinnor Värmland på besök till Norges kvinnonätverk i Hedmark fylke för ett nätverksbyggande 16

med norska s-kvinnor och kvinnonätverket i arbetarpartiet i Norge. Målet för resan var Eidskog kommun i sydöstra Norge där Kamilla Thue är verksam som kommunalråd. Vi träffades i Magnor för ett erfarenhetsutbyte och samvaro.

Till framtidens ledare i S-kvinnors ledarskapsutbildning deltar Madeleine Beckius, Karlstad Sofie Engström, Kristinehamn Valeska Hartman, Torsby och Natalie Björfeldt, Karlstad.

Kursstart i januari 2017

Övriga rapporter: Inspirations-funktions-kassörs utbildning den 2 mars. ABF Karlstad Den 9 april deltog Inga-Lill Röhr i Konstfrämjandets årsmöte. Inga-Lill Röhr har en plats som adjungerad i partidistriktets styrelse fram till november månad 2016.

Ett samarbete har påbörjats med Dalarna och Gävleborgs kvinnodistrikt för nätverksbyggande. Inga-Lill Röhr har under året deltagit i ett antal olika sammankomster, som har handlat om jämställdhet, kvinnofrid och barnfrid.

Klubbarnas medlemmar har under året skrivit insändare, debattartiklar, motioner och varit flitigt synliga i massmedia. Året avslutades med en debattartikel om ”Fröken Frimans krig och kampen för kvinnors rättigheter ” signerad utav Inga-Lill Röhr och Gunilla Svantorp.

S-kvinnor Värmland tackar Partidistriktet, kvinnoklubbarna i länet, arbetarekommunerna i länet, riksdagsledamöter, Socialdemokrater för tro och solidaritet, SSU, ABF och Redovisningsföreningen för ett gott samarbete under det gångna året Inga-Lill Röhr Ordförande

Socialdemokrater för tro och solidaritet 2016 Värmlands distrikts årskonferens hölls i Tingvallakyrkan, Karlstad den 21 april. Årsmötets gäster Nina Höijer framförde hälsning från partidistriktet och förbundssekreterare Hans Josefsson talade över temat Socialdemokrater för Tro & Solidaritets möjligheter och utmaningar. Tidigare Broderskapsdistriktets och Säfflegruppens ordförande Rickard Svensson tackades för många års engagemang med Branting medaljen och blommor.

Till ordförande omvaldes Eva-Lena Gustavsson, Torsby och till ledamöter på två år Johan Bonander, Östmark, Ingrid Emanuelson, Karlstad och Daniel Schützer, Årjäng (Ledamöter som kvarstår: Nils-Gunnar Andersson, Arvika, Nils Jansson, Karlstad och Eva Nordvall Torsby.) Till ersättare omvaldes Regina Andersson, Karlstad och Jonas Gun-

narsson, Hammarö, Birger Jönsson, Forshaga och Matilde Konglevoll, Säffle.

Värmlands distrikt har varit representerade i förbundsstyrelsen genom Eva-Lena Gustavsson som ordinarie ledamot och ledamot i verkställande utskottet. Distriktet består av grupper i Arvika och Karlstad. Därutöver finns distriktsanslutna medlemmar samlade i en grupp. Arbetet med att försöka starta nya grupper har pågått under året.

Artikeln Skydda barnen från alkoglass undertecknad av tolv medlemmar i distriktet var införd i VF 5 juli. Glädjande så meddelade socialminister Gabriel Wikström att en utredning ska tillsättas för att lämna förslag på en sammanhängande lagstiftning för alkoholhaltiga preparat.

Förberedelser för Kyrkovalet i Svenska kyrkan påbörjades under året. Under hösten deltog Eva-Lena o Åke Gustavsson i STS Dalarnas studieresa till Palestina/Västbanken och Israel. En föreläsningsserie planeras vidare för 2017 och möjligheter till studiecirklar i temat.

Asyl- och integrationsfrågorna har engagerat medlemmarna, inte minst genom Kyrkornas Julupprop – för en human migrationspolitik som lanserades i advent. Uppropet gav ca 50 000 underskrifter i landet.

Flera medlemmar är starkt engagerade i kyrkopolitiska uppdrag på olika nivåer, i landstinget, kommunala nämnder och styrelser, i riksdagen, som nämndemän och inte minst i Värmlands partidistrikts eget arbete.

SSU Värmland Verksamhetsåret 2016 har varit ett händelserikt år då SSU Värmland har jobbat med att stärka sin organisation och sett nya klubbar etableras. Fokus under året har varit att stärka våra medlemmar samt våra lokala klubbar och kommuner i sin organisering för ett bättre Sverige. För alla. När vi tittar i backspegeln ser vi ett distrikt där unga allt mer vågar ta plats i samhället, i såväl politiken som i lokalföreningen.

Samla Under året har SSU Värmland haft kontinuerliga skolbesök på såväl gymnasie- som högstadieskolor. Under två lyckade värvningskampanjer på våren och hösten har SSU Värmland lyckats välkomna över 100 nya medlemmar till sin verksamhet. Förutom att besöka ungdomar på skolor har vi b.la. sökt upp ungdomar på större festivalområden och marknader. Egenvärdet av växande medlemsskara stärker organisationens möjlighet att bilda opinion och påverka närsamhället. Det är genom en stark återväxt som vi stärker arbetarrörelsen i Värmland. Problematiskt är att alltfler skolor väljer att stänga dörren för politiska ungdomsförbund.

Det ger en negativ påverkan i de kommuner där vi försöker etablera en stark ungdomsrörelse. Av totalt 16 kommuner är vi välkomna till 6 kommuner och deras skolor.

Särskilda händelser under verksamhetsåret:

Skola

23 april Manifestation på Soltorget, Karlstad, 30 år efter Tjernobyl Vi fanns med som arrangörer och med information om vår verksamhet

Efter att vi samlat oss är skola A och O för gynnsam medlemsutveckling. Genom studiesamarbete med västdistrikten har SSU Värmland lyckats erbjuda varierande utbildningsmöjligheter. Förutom sedvanliga grundkurser med alla tre stegen har våra medlemmar erbjudits en sommarkonferens på temat: framtidens Socialdemokrati. Konferensens föreslagna reformer kommer ligga till grund för det politiska arbetet inför SSU kongressen i år. Våra medlemmar har under 2016 erbjudits möjligheten att engagera sig i ett internationellt nätverk som fick möjligheten att åka på konferens i Tyskland och träffa unga socialdemokrater från hela Europa. Vi har också deltagit i SSU förbundets arrangerade utbildningar som började med nyårskurser, och fortsatte med studie- och styrelseutbildningar. Flera lokalföreningar har under året även tagit chansen att besöka riksdagen för att lära sig mer om det svenska styrelseskicket.

21 april Årskonferens i Tingvallakyrkan i Karlstad 11-12 juni Förbundsårsmöte, Stockholm ombud Daniel Schützer, Årjäng och Nils-Gunnar Andersson, Arvika 24-30 oktober Green Planet Week, Torsby Globala Klimatfilmfestival Seminarier, filmer och andra aktiviteter i samarrangemang med en rad organisationer och myndigheter som avslutande med en temamässa och seminarium med biskop emeritus Esbjörn Hagberg. Från STS styrelse deltog Eva-Lena Gustavsson och Johan Bonander.

Socialdemokrater för tro & solidaritet är progressiva troende. Vi arbetar för ett samhälle där solidariteten är ett fundament för vårt sätt att bygga samhället och bemöta andra.

Gudstron är en grund och en inspiration i vårt samhällsarbete därför är frågor om fred, rättvisa, jämställdhet, social omsorg och internationell solidaritet viktiga frågor för oss att arbeta med. Vi vårdar solidariteten och slåss mot orättvisorna. Vi vill bygga en hållbar värld där alla behövs, alla får plats och ingen diskrimineras!

Eva-Lena Gustavsson Ordförande

Påverka SSU Värmland har utan tvekan varit det ungdomsförbundet som både synts och hörts mest i länet. Under Socialdemokraternas distriktskongress framförde vår distriktsordförande ett medialt uppmärksammats tal. Det var ett tal innehållande en hälsning till våra ledare att trots snabba svängningar inom politiken inte förlora greppet om solidaritetstanken. Under sommaren arrangera vårt internationella nätverk en manifestation för Utöya, mot terrorism. Manifestationen samlade ett 50-tal deltagare på Stora Torget i Karlstad. Under hösten uppmärksammade vi skillnaderna i lön för unga som sommarjobbar i Värmland. Vår undersökning visar att unga i 17

Filipstad och Grums tjänar mer än ungdomar i Säffle och Torsby. Under hösten har en av lokalförening lyft frågan kring psykisk ohälsa. Det är en kampanj som resulterat i en rapport som överlämnades till Folkhälsoministern Gabriel Wikström.

Glädjande är även att tre medlemmar från SSU Värmland kommer att få representera Värmland under Socialdemokraternas partikongress som kommer hållas i Göteborg i april.

Med nya erfarenheter i bagaget summerar vi verksamhetsåret 2016 och ser med tillförsikt på framtiden och stundande verksamhetsår. Tillsammans med moderpartiet ska vi forma morgondagens politik och framtidens lösningar. Tillsammans står vi starka.

Distriktsstyrelsen Värmlands SSU-distrikt

Unga Örnar Värmland Verksamhet som genomförts under året på distriktsnivå är: Vi har haft fyra styrelsemöten under året och är fortfarande en liten men naggande god styrelse. Vi avslutade året genom att äta julbord på Terrassen i Karlstad och vi var delaktiga på Sölje Campings årsmöte med två stycken ur styrelsen.

Vi sponsrade även campingen med ett utomhus bordtennisbord m.m. för att barn och ungdomar som kommer dit ska ha lite aktiviteter att göra.

18

Fyra stycken av våra medlemmar åkte i väg på rikslägret som Unga Örnar förbundet anordnade, det var i Norje i Blekinge.

Vi köpte tält, madrasser, sovsäckar och matkåsor, så att de skulle ha under lägret. Vi stod även för resan dit och hem.

De har även varit på en återträff i Göteborg, vi betalade även den resan. Roligast med rikslägret är att de som var iväg har planer på att ta över vårt arbete i Unga Örnar.

Verksamhet som genomförts under året på avdelningsnivå är: Aktivitetsgruppen Under februari och mars anordnade två skidresor med två bilar till Sunne och tre bilar till Hovfjället. Det var två bra dagar, med fint väder och som flöt på utan några incidenter.

Vi betalade liftkort, skidhyra och fika för de som var med, dessutom ordnade vi transporten. I juli ordnades en resa till Skara sommarland. Resan hade många deltagare, två minibussar fulla och var en trevlig resa för våra barnfamiljer. Vi stod för transport, inträde och fika. Målsättningen med alla våra aktiviteter är att även de med mycket svag ekonomi ska kunna följa med på våra resor. Gruppen har fått några nya medlemmar under året, och flertalet av dessa är unga.

Aktivitetsgruppen har en god verksamhet, med ekonomisk stöttning från distriktsstyrelsen.

Tack till alla våra vänner inom arbetarrörelsen, vi tackar speciellt SAP för deras årliga anslag till Unga Örnar Värmland.

Styrelsen gm Anette Storm

Motioner och DS-utlåtanden 2016 MOTION 1 KOSTNADER FÖR DEN ENSKILDE VID SJUKDOM

är glädjande nog förbättringar för de fattigaste, i form av sänkta avgifter eller förbättrade bidrag.

Läkemedelskostnader har ett högkostnadsskydd på 2 200 kr.

Sjukbesök har ett högkostnadsskydd på 1 100 kr. Sammantaget en kostnad på 5 500 kr. För en inkomsttagare med låg inkomst, drabbas hårt. För att åtgärda för den enskilde med låg inkomst.

Det finns dock anledning att fundera över avgifterna och dess betydelse. Som finansieringskälla har avgifterna idag en mycket liten betydelse och det kan ifrågasättas om de överhuvudtaget behövs som intäkt. Det diskuteras också i vad mån de har en styrande effekt på efterfrågan och det ska bli spännande att följa landstinget i Sörmland, som beslutat att ta bort patientavgifterna inom öppenvården. Samtidigt pekar många på den kommande stora kostnadsökningen inom sjukvården, som förklaras av demografin och ökade förväntningar. Det kommer med all sannolikhet att höjas röster från borgerligt håll om en betydligt större del avgiftsfinansiering, för att inte landstingsskatten ska skena iväg.

Jag yrkar: att våra riksdagsmän samt landstingspolitiker tittar

över kostnader för resor, läkemedelskostnader

samt patentkostnader.

Sammanfattningsvis måste vi socialdemokrater fortsätta att diskutera avgifter inom sjukvården, men det behövs inget särskilt uppdrag från distriktskongressen om detta. Det pågår ständigt och jämt.

Arvika arbetarekommun har på representantskapet den 13 december beslutat att ställa sig bakom motionen

Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att motionen ska anses vara besvarad

Motionär: Hans Forsell- Arvika Stora kostnader drabbar den enskilde inom sjukresor, läkemedel samt läkarbesök. Sjukvårdsresor kostar som mest inom ett år 2 200 kr då högkostnadsskyddet träder in.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 1: Föredragande: Per Gruvberger Det kostar att vara sjuk och det är svårt att vara både fattig och sjuk. Motionären pekar på dessa problem och vill att ansvariga politiker tittar över kostnaderna för resor, läkemedel och patientavgifter. I både landstinget och i riksdagen är dessa frågor om avgifter relativt ofta förekommande. Det tas ofta nya beslut och de senaste, som kommer från vår regering, har tagit sikte på just de problem som motionären tar upp. Vi har fått förbättrade villkor för bidrag till glasögon för barnen och nyligen även ett beslut om avgiftsfrihet inom den öppna hälso- och sjukvården för den som är 85 år eller äldre. Även mammografin blev avgiftsfri under 2016. Inom tandvården har åldersgränsen för fri tandvård höjs i tre steg.

Gränsen är från och med 1 januari 2017= 21 år, 1 januari 2018= 22 år och 1 januari 2019= 23 år.

Landstinget i Värmland införde för några år sedan en enhetstaxa för vårdavgifter och även möjlighet till självbetjäning vid besök, fakturering i efterhand och automatisk bevakning av högkostnadsskydd och frikort. Syftet var att förenkla och skydda särskilt utsatta grupper och det gjordes även en generell översyn av både avgifter och högkostnadsskydd. Utöver enhetstaxan infördes bland annat avgiftsfrihet för lab- och röntgen, enhetlig avgiftsmodell för hjälpmedel samt förändrade högkostnadsskydd. Nu görs en översyn av avgifterna varje år och för 2017 innebär det en halvering av högkostnadsskyddet för hjälpmedel från 2 200 till 1 100 kronor.

Det kan konstateras att det ständigt görs översyner och förändringar av sjukvårdens avgifter och den senaste trenden

MOTION 2 SOLIDARITET Motionärer: Jens Eriksson & Dan Säterman, Charlottenbergs socialdemokratiska förening.

Alla partier är överens om att hela Sverige ska leva och vi har även en landsbygdsminister vars uppgift är att verka för hela Sverige.

På lokal nivå är det vår uppgift att se till att hela Värmland lever och utvecklas. Det är av största vikt att de mindre arbetarekommunerna som har färre resurser och mindre inflytande, får hjälp av de större arbetarekommunerna för att kunna påverka de beslut som fattas i högre instanser. Genom att hjälpa varandra på detta sätt kan vi leva upp till den solidaritet som förväntas av oss socialdemokrater. Små orter hittar ofta lösningar som kan bidra till en positiv utveckling men som riskerar att stoppas av centrala myndigheter såsom Trafikverket, som många gånger fattar beslut som inte är gynnsamma för landsbygden. Det är därför nödvändigt att sittande S-politiker i landstinget och region Värmland för talan för småkommunerna och deras lokala problem och inte bara fokuserar på storkommunerna.

Vid medlemsmötet i Åmotfors den 24 november 2016 behandlade Eda Arbetarekommun motionen och beslutade att anta den som sin egen.

Vi i Eda arbetarekommun yrkar därför: att distriktskongressen beslutar att S-representanter

i landstinget och Region Värmland alltid ska beva-

ka de mindre kommunernas lokala frågor och

verka för en positiv utveckling av hela Värmland.

19

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 2: Föredragande: Daniel Schützer

Att få ett regionalt politiskt uppdrag är hedersamt men också ofta krävande och svårt. De som fått regionala uppdrag förväntas att företräda vårt parti med hela Värmlands bäst för ögonen och ibland kan det också innebära ställningstaganden som går emot den egna lokala arbetarekommunen.

Då blir uppdraget extra tufft. Det finns många av våra partikamrater som kan vittna om detta.

I motionen anförs att våra regionala företrädare inte bara ska fokusera på storkommunerna. Detta är lika självklart som att företrädarna heller inte bara ska fokusera på de mindre kommunerna. Det ska vara helheten som sätts först, att se till hela Värmlands bästa. Ibland innebär det tyvärr beslut där någon enskild kommun känner sig förfördelad. Det kan dock gälla både större som mindre kommuner.

I landstinget har vi socialdemokrater vid flera tillfällen påtalat hur orättvist vården i Värmland är fördelad. Här ser vi också att en del mindre kommuner har tillgång till ett bättre utbud för att de ligger i närheten av Karlstad än betydligt större kommuner som ligger längre bort. En jämlik vård och att så rättvist som möjligt fördela våra resurser till samtliga värmlänningar måste vara socialdemokratins mål, oavsett storleken på kommunen som invånaren bor i Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att motionen ska anses vara besvarad

MOTION 3 ÅTERKOPPLING AV TIDIGARE FATTADE BESLUT PÅ DISTRIKTSKONGRESSEN I VÄRMLAND Motionär: Helena Anshammar – Sunne Har under ett antal år deltagit på distriktskongressen. Känslan när man lämnar mötet är väldigt positiv, av alla beslut som har fattats för det kommande verksamhetsåret och framåt. Efter 2016 års distriktskongress inser man att något saknas, känslan som fås är att vi sitter och beslutar i samma frågor var och vartannat år. Upplevelsen blir därför att föregående års beslutsfrågor är döda efter ett år. Det som saknas är återkopplingen på vad som har hänt i respektive beslutsfråga där vi har tagit inriktningsbeslut att vi som socialdemokrater skall driva frågan vidare. Eller att Distriktskongressen anser frågan besvarade med hänvisning till att frågan redan arbetas med i politiska forum riksdag, landsting och kommuner. För att verkligen känna att de motioner och de arbetsgrupper vi tillsatt, tas på allvar ur ett politiskt perspektiv ska återkoppling ske till distriktskongressen följande år.

När en och samma fråga löper över flera verksamhetsår, ska en kort summering av tidigare beslut och vad vi har gjort politiskt framgå.

Av denna anledning yrkar jag: att riksdagsledamot/landstingsråd/förtroendevald 20

som svarar utifrån vad distriktsstyrelsen i Värm land tycker på motionen, ska också inför nästa

distriktskongress kort summera i text hur man

har drivit frågan framåt under pågående verksamhetsår. att om den förtroendevalda som utsetts från distrikts-

styrelsen får förhinder är det distriktsstyrelsens

ansvar att utse någon annan som återrapporterar

från föregående beslut i text. att grupper som tillsatts av distriktskongressen för

att arbete med vissa frågor, ska också på nästkom-

mande distriktskongress redogöra för hur man har

jobbat med frågan under året från respektive grupp.

Motionen är behandlad och antagen av Sunne arbetarekommun som sin egen.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 3: Föredragande: Ulric Andersson

Distriktskongressens syfte och innehåll är viktigt att reflektera över och ibland kan det även vara nödvändigt med förändringar. Motionären pekar på en av kongressens uppgifter, som handlar om återkoppling av de beslut som tagits på föregående kongress. Med vilka former återkopplingen ska göras eller hur stort utrymme det ska ta, finns det inget självklart svar på. Den praxis som tillämpats de senaste åren har i första hand handlat om text i olika verksamhetsberättelser, från både partidistriktet och i övriga organisationers verksamhetsberättelser. Därutöver har det, i varierande grad och med varierande modeller, genomförts olika föredragningar som tagit upp teman eller redovisningar av pågående politiskt arbete. Ofta har dessa föredragningar föranletts av tidigare kongressbeslut om tillsättande av särskilda grupper eller om politisk inriktning.

Det kan inte vara tillfredsställande om det, så som motionären beskriver, finns en känsla av att föregående års frågor är döda efter ett år, eller att det saknas återkoppling om vad som hänt i frågor där kongressen tagit olika beslut. Vi instämmer med motionären om att det finns ett behov av förbättring och tydliggörande, men ser också att det finns flera andra behov som kongresstillfället ska ägnas åt. Med relativt enkla förbättringar av de texter som finns i kongresshandlingarna tror vi att tydligheten och informationsvärdet kan ökas. Exempel på detta kan vara en förbättrad motionsredovisning i både den översikt som finns och i de separata verksamhetsberättelserna.

När det gäller redovisning från de grupper som tillsatts av kongressen för att arbeta med vissa frågor, kan vi se att behovet av redovisning varierar beroende på vad gruppens uppdrag handlar om. Det är en bra regel att vid tillsättandet av sådana grupper alltid bestämma när och hur redovisning ska ske.

Vårt förslag är att distriktskongressen beslutar att uppdra till distriktsstyrelsen att genomföra vederbörliga förändringar i kongresshandlingarna och i upplägget av distriktskon-

gressens genomförande, som förbättrar återkopplingen av kongressen tidigare beslut, i enlighet med motionärens intentioner.

Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att bifalla motionen.

MOTION 4 OM PSYKISK OHÄLSA Motionär: Lovisa Ljungberg – Att psykiatrin i Värmland lämnar mycket i övrigt att önska är känt sen länge. I takt med att allt fler mår psykiskt dåligt krävs större och tryggare skyddsnät samt ett långsiktigt hjälpprogram för att bromsa problemen.

Värmland är näst sämst i Sverige när man tittar på tillgången på psykologer per invånare. Att Norge är långt före oss blir tydligt när man jämför Kongsvinger som har femton anställda psykologer mot t.ex. Arvika som endast har en landstingsanställd psykolog inom psykiatrin i sin kommun.

Bristen på psykologer kan bidra till att det blir långa väntetider i utredningsköerna och att hjälpen inte kommer i rätt tid. Tyvärr kan även kvalitén på den psykiatriska vården skifta, beroende på vart i länet du bor eller befinner dig.

Detta är ett enormt jämlikhetsproblem.

Alla patienter inom psykiatrin ska tas på allvar och bli utredda i ett så tidigt stadie som möjligt för att få den medicinering och behandling som behövs, utan att för den delen bli varken över- eller undermedicinerade. Vi måste få ett slut på lotterispelet där medicin skrivs ut på prov och där onödiga biverkningar blir resultatet. Alla som söker hjälp för psykisk ohälsa ska ha rätt till en utredning. Människor ska inte behöva komma till stadiet självskadebeteende för att få den hjälp de behöver.

Det måste även finnas komplement till medicinering, t.ex samtalsterapi, genomförandeplan, vårdplan eller framtidsplan. Det måste även finnas täta återbesök för utvärdering och uppföljning.

Därför yrkar jag på att socialdemokraterna i Värmland ska verka för: att tillgången på vederbörlig personal i psykiatrin

i Värmland ska bli bättre att arbetsmiljön för personalen inom psykiatrin

i Värmland ska bli bättre att all psykiatrisk vård ska vara jämlik att alla människor inom psykiatrin ska ha lika vill-

kor, oavsett vart i länet du bor eller befinner dig att alla som söker hjälp för psykisk ohälsa ska ha rätt

till utredning i ett så tidigt stadie som möjligt att psykiatrin i Värmland ska utredas för att hitta och

åtgärda de bristande faktorerna Motionen är behandlad och antagen av Sunne arbetarekommun som sin egen

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 4: Föredragande: Mats Sandström

Motionären pekar på problem inom psykiatrin som är väl kända och som landstinget i Värmland brottats med i flera år. Värmlänningar med psykisk problematik är ofta en röstsvag grupp och därför har vi politiker ett extra ansvar att värna deras intressen på alla nivåer. Den psykiska hälsan hos värmlänningarna är viktigt på många sätt. Inte minst för värmlänningen själv, men också för samhället och för länet.

Landstinget psykiatriska verksamhet är en resurs som måste fungera väl om den psykiska ohälsan ska motverkas och förebyggas. Dessvärre läser vi nu alltför ofta olika krisrapporter om köer och personalflykt. Problemet är inte nytt och det har funnits perioder med liknande problematik även tidigare. Det har också gjorts stora satsningar med bl a ett nytt psykiatrihus och ett antal omorganisationer och projekt som syftat till att förbättra verksamhetens förmåga.

Av landstingets olika styrdokument framgår att målen bl a är bästa vårdkvalitet och vård utan köer. Barn och ungas hälsa är ett prioriterat område och landstingets verksamheter ska arbeta utifrån barnets fokus i vården. I landstingets senaste delårsrapporter och årsredovisningar kan vi utläsa att varken fullmäktiges mål om tillgänglighet eller de nationella målen uppfyllts. Köerna är långa och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har kritiserat landstinget för detta.

Det pågår olika arbeten och projekt inom psykiatrin för bättre organisation och struktur och inte minst för att rekrytera till vakanta tjänster. Politiken följer och stödjer förändringsarbetet, men måste samtidigt efterfråga och förvänta sig tydliga resultat. Som opposition i landstinget har vi interpellerat och debatterat om dessa frågor vid i stort sett varje landstingsfullmäktige och vi har förstås lagt olika förslag om mer resurser till psykiatrin. Vi är övertygade om att det finns mycket mer att göra, men också om att det krävs tydligare politiska beslut och en politisk ledning som ser till att förändringar och förbättringar leder till en effektivare verksamhet.

Motionens första fem att-satser överensstämmer mycket väl med de förslag vi tidigare lagt i samband med landstingets behandling av budget och landstingsplan. De överensstämmer också väl med både gällande lagstiftning och befintliga styrdokument i landstinget.

Den första att-satsen bör bifallas eftersom det är angeläget att vi fortsätter med förslag om resursförstärkning och andra åtgärder för att öka möjligheten att rekrytera personal till psykiatrin.

Den andra att-satsen är svår att omsätta i nya politiska beslut eftersom stora delar av den beslutade landstingsplanen redan beskriver samma behov och inriktning för verksamheterna. Här finns beskrivningar om att följsamheten till riktlinjer och rutiner ska öka för att säkerställa ett strukturerat, systematiserat och samordnat arbetsmiljöarbete. Att verksamheterna ska vidareutveckla sina kompetensförsörjningsplaner i enlighet med landstinget strategiska plan för kompetensförsörjning. Att man ska systematiskt arbeta för en god arbetsmiljö och att chefer och medarbetare i landstinget ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

21

Dessutom ska samtliga arbetsplatser präglas av fysiskt och psykiskt sund och utvecklande arbetsmiljö. Förebyggande och hälsofrämjande samt rehabiliterande insatser ska ske kontinuerligt och arbetsmiljöarbetet ska bidra till verksamhetsutveckling, kvalitet och säkerhet för både patienter och medarbetare.

Mot bakgrund av att dessa formuleringar redan är beslutade av landstingsfullmäktige bör denna att-sats anses besvaras.

Beträffande den tredje att-satsen finns en motsvarande formulering i Hälso-och Sjukvårdslagen, men det är långt ifrån tillfredsställande med den ojämlika fördelning av resurser som finns i Värmland idag. Att-satsen bör bifallas och förtroendevalda socialdemokrater i kommuner, landsting och i riksdagen kan på olika sätt arbeta för att göra den psykiatriska vården mer jämlik.

Den fjärde att-satsen bör bifallas av samma skäl som anfördes för den tredje att-satsen.

Det är väl känt att landstinget i Värmland har långa köer till flera av de psykiatriska resurserna och särskilt eländigt har det varit med köer till utredningar. Olika satsningar med bl a upphandlade privata aktörer har provats men problemen kvarstår. Den femte att-satsen bör därför bifallas eftersom det måste vara ett prioriterat uppdrag för alla socialdemokrater med förtroendeuppdrag, att arbeta för att ta bort dessa eländiga köer.

Självklart fortsätter vi i landstinget med de verktyg som står till buds för ett parti i opposition, men det finns också möjligheter att göra mer i kommunerna och på nationell nivå.

Dessutom borde vi kunna öka trycket i opinionsbildningen och i den allmänna debatten.

Beträffande den sista att-satsen, som handlar om ”att psykiatrin i Värmland ska utredas för att hitta och åtgärda de bristande faktorerna”, är det svårt att se hur att-satsen kan förbättra verksamheten. Det är ingen tvekan om att det gjorts ett flertal utredningar de senaste åren där inte minst revisorerna bidragit med granskningar. Som tidigare nämnts har även IVO (Inspektionen för Vård- och Omsorg) gjort granskningar som lett till kritik. I landstingets egen regi har ett flertal utredningar gjorts som också lett till olika beslut om bl a omorganisationer och nya satsningar. Just nu pågår en stor organisationsförändring där samtliga divisioner omorganiseras till två nya områden (slutenvård och öppenvård) och i landstingets utvecklingsplan beskrivs en omfördelning av resurser och förändrade arbetssätt som syftar till att fördela vården på ett bättre sätt utifrån befolkningens behov.

Mot bakgrund av detta ser vi inget behov av att ytterligare utreda psykiatrins problem. Kunskapen finns redan och det som behövs är istället åtgärder och förändring baserad på kända fakta. Att-satsen bör därför avslås.

Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att bifalla första, tredje, fjärde och femte att-satsen

22

att anse andra att-satsen besvarad att avslå sjätte att-satsen

MOTION 5 OM ATT SPRIDA SOCIALDEMOKRATISKA IDÉER Motionär: Gustav Nilsson – Sunne För att förstå framtiden måste vi lära av historien. Och för att förstå samtiden måste man ha verktyg för att kunna läsa av den. Arbetarrörelsen har en magnifik historia, med många samhällsdebattörer och samhällsomdanare i våra led. Vi har varit ett folkbildande parti, med en tradition av att vi delar med oss av kunskapen vi har. Före detta ministrar och partifolk har ofta efter avgång arbetat med att förmedla sin kunskap vidare.

För att socialdemokratin ska ha svar på framtidens utmaningar måste vi förstå vart vi kommer från, och varför samhället ser ut som det gör. Det kan vi göra genom lärdomar från föregående generationer socialdemokrater, men då måste deras visdom vara tillgänglig, vilket den ej är idag.

Wigforss verk finns visserligen att tillgå genom diverse antikvariat, men i övrigt är det skralt. I Värmlands alla samlade kommunbibliotek finns till exempel bara några få exemplar av Nils Karlebys skrifter, som inspirerade både Per Albin Hansson och Tage Erlander i deras politiska gärning. Denna fattigdom drabbar oss hårt, historielösa riskerar vi att ej ha svar på framtidens utmaningar. Men historien ger inte alla svar. Vi måste även ha kunskap om vår omvärld, och vad som händer i vår samtid. Därför bör vi även ha tillgång till samtida socialdemokratiska samhällsdebattörers skrifter och verk.

Jag tycker att vi bättre bör sprida socialdemokratins idéer.

För att kunna göra detta måste vi ha kunskap, kunskap, och åter kunskap. Endast ur den kan vi hämta vår ideologi och vägen framåt för samhället. Ett bibliotek med socialdemokratiska samhällsdebattörer är en väg att gå, men målet är att vi ska ha bättre tillgång till socialdemokratisk idédebatt, oavsett vilken formen är.

Därför yrkar jag på att Socialdemokraterna i Värmland verkar för att de

socialdemokratiska samhällsdebattörernas litteratur

ska vara tillgänglig för alla.

Motionen är behandlad och antagen av Sunne arbetarekommun som sin egen.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 5: Föredragande: Eva-Lena Gustavsson

Hur ska vi kunna sprida socialdemokratiska idéer och vår politiska historia? Ja, det är den spännande och mycket utmanande frågan som Gustav Nilsson ställer i sin motion.

Motionens intentioner syftar till att göra den socialdemokratiska samhällsdebatten och vårt idéarv tillgängligt. Historiskt har vi i arbetarrörelsen varit skickliga i att göra det. I vår

politiska historia har kunskap och utbildning varit centralt för att utveckla politiken och vårt samhälle. Därför har studiet i den lilla gruppen och kulturupplevelser, föredrag mm varit centralt och ABF haft en viktig roll i detta folkbildande arbete. Arbetarrörelsen har ägt ett antal folkhögskolor varav en del har måst läggas ned av olika skäl. Vi har museer som Erlandergården i vårt eget distrikt och vi har material på olika arkiv som Folkrörelsearkivet i Karlstad.

Arbetarrörelsen har inte bara byggt detta utan också initierat bygget av våra kommunala bibliotek och andra kulturella institutioner med uppdrag att just vara tillgängliga och öppna för alla. Dessa institutioner ser vi också självklart som självständiga och neutrala i sin utövning, utan politisk styrning i sitt utbud. Denna är självklart för oss i ett demokratiskt samhälle. Som socialdemokrater kan vi vara stolta över detta kulturarv, där också avgiftsfriheten är en grundbult. Att detta hotas ser vi exempel på och det är en av vår tids stora utmaningar i arbetarrörelsen.

Vad ska då vara vår ambitionsnivå? Hur mycket pengar ska vi satsa i kommunala budgetar? Vad ska vi bevara, vad ska vi gå för väg framåt när ”alternativ kunskap” drabbar oss i samhällsdebatten, genom sociala media och i den politiska debatten? Ja, det finns många frågor och perspektiv på hur vi kan se på dessa frågor.

I dagens samhälle med ett stort mediebrus med inte minst ny teknik som kan användas för att göra just samhällsdebatten, litteraturen och olika konstnärliga uttryck än mer tillgängliga och öppna för alla är detta stora utmaningar.

Vad kan vi då mena med socialdemokratiska idéer och vilka debattörer omfattas av den? Vilken litteratur och vilka författare och personer ska vi lyfta fram från vårt rika kulturarv?

Ja och vem/vilka ska göra detta tillgängligt? Det är stora och angelägna frågor att ställa och naturligtvis finns det många perspektiv och svar att föra fram.

Motionären beskriver vikten av att våra bibliotek har tillgång till arbetarrörelse litteratur och samtida samhällsdebatt.

Distriktsstyrelsen delar i grunden motionens syn på vikten av att förvalta vårt rika kulturarv i litteraturen. Det finns dock lika stora svårigheter att kanonisera arbetarlitteraturen som vi vill se tillgänglig på bibliotek som för elever i skolan. Vilka författare och böcker ska vara arbetarrörelsens ”litteraturkanon”? Ska det bara vara svenska författare och vilken tidsepok ska finnas representerad? Är det vi socialdemokratiska politiker som ska presentera den för respektive bibliotek? Ja, frågorna blir många och hur skulle vi se på om andra politiska rörelser också vill att deras politiska historia ska finnas tillgänglig?

Nej, låt våra bibliotek och kulturinstitutioner vara just neutrala och låt bibliotekarier och andra professionella göra dessa bedömningar utan politiska påtryckningar.

Distriktsstyrelsen ser helt andra vägar än att skapa en ”litteraturkanon” för att lyfta fram arbetarrörelsens litteratur arv och den aktuella samhällsdebatten. Det finns ett omfattande och rikt material kring arbetarrörelsens politiska idéhistoria och de personer som verkat i den. på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. Där finns det samlingar fördelat på två avdelningar: arkiv och bibliotek. Biblioteket består

huvudsakligen av tryckt material medan arkiven rymmer dokument av olika slag samt film, ljud och föremål. Biblioteket är ett vetenskapligt specialbibliotek med inriktning på arbetarrörelsen. Fler än 120 000 titlar finns på en rad olika språk. Genom drygt 5 000 arkiv och samlingar dokumenterar de hela den svenska arbetarrörelsens historia.

Hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek förvaras dessutom arkiv från fackliga och politiska organisationer, d.v.s. i första hand från fackförbund, politiska partier, kvinno- och ungdomsorganisationer, arkiv från andra organisationer, t. ex.

Folkets hus och parker, ABF, RFSU, Unga Örnar, liksom från tidnings- och tryckeriföretag.

De har också över 600 personarkiv från personer verksamma inom arbetarrörelsen, t. ex. de socialdemokratiska partiordförandenas arkiv från Hjalmar Branting till Ingvar Carlsson. Dessutom finns ett omfattande internationellt material, fotografier, tidningar och tidskrifter. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har egentligen allt det som motionären efterlyser som är svårt att hålla på ett lokalt kommunalt bibliotek.

Men är det då tillgängligt för allmänheten?

Ja, böcker och broschyrer som är yngre än 100 år kan du låna hem via fjärrutlån. Material som bedöms vara för ömtåligt, vissa rariteter, oavsett ålder utlånas inte. Man kan beställa material för att läsa på plats eller till hembiblioteket.

För mer information hänvisar vi till hemsidan http://www.arbark.se/lana/ Nog om bibliotek, litteraturkanon osv. det som distriktsstyrelsen ser som vår största utmaning är hur vi socialdemokrater i ett ständigt föränderligt samhälle ska ta motionens grundintentioner på största allvar; att sprida den socialdemokratiska samhällsdebatten. Det gör vi genom att organisera oss! Därför borde varje del av vårt parti och organisationer i arbetarrörelsen gå hem och fundera på utifrån sin kontext hur vi utmanar oss själva och varandra genom att skapa verksamhet, handlingsprogram eller vad man nu vill göra för att sprida kunskap, kultur och genom det utveckla vår politik. ”Tänk om fantasi och konst inte alls är någon glasyr, utan den mänskliga urkällan” så uttrycker den humanistiske psykologen Rollo May det som vi borde inse också i ett vidare kunskapsbegrepp.

Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att anse motionen besvarad

MOTION 6 SJUKVÅRDEN I VÄRMLAND Motionärer: Hans Forsell – Arvika Är den bra eller dålig, både jag och nej.

Problematiken ligger i att allt för många patienter får vänta allt för länge på behandling. Från första kontakten med läkaren till åtgärder sätts in kan vara tidskrävande med mycket lidande.

23

Remissförfarande är ibland med i bilden pga. stora väntetider eller rättare sagt resursbrist nästan inom alla avdelningar. Omständigheter som inte borde vara i modern tid.

Prioriteringar är också väldigt vanliga. Jag tycker inte i vi kan godta det läget.

I stället för att eftersträva att skapa fler jobb i en tid när teknologin i allt större utsträckning ersätter mänsklig arbetskraft (se bl.a. Roland Paulsens forskning och problematisering av frågan (doktor i sociologi och verksam vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet)) kan målsättningen ändras till att hjälpas åt att utföra de jobb som behöver göras och ägna resten av tiden till att utveckla oss själva och få tid att bry oss om varandra.

Vi föreslår därför att Socialdemokraterna i Värmland verkar för: att en riktig genomlysning av problemen, utreds av

en utomstående grupp. att en mer smidig följsam organisation ser dagens ljus..

Motionen är behandlad av arbetarekommunens styrelse i Arvika och de beslutade att skicka in dem som enskild

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 6: Föredragande: Monica Gundahl

Motionären pekar på ett stort problem för svensk sjukvård i allmänhet och för värmländsk sjukvård i synnerhet. Vi har alla sett rapporter i massmedia om en stor ökning av antalet värmländska patienter som väntar på operationer. Vid årsskiftet var det mer än 4000 värmlänningar i kö till operationer och samtidigt var ett stort antal vårdplatser stängda.

Dessutom är det ständigt ett stort bekymmer med barn- och ungdomar som får vänta alldeles för länge på insatser från BUP. Frågan vi måste ställas oss är vad som kan förbättra situationen och vilka politiska beslut som i så fall saknas?

24

Vår socialdemokratiska oppositionspolitik i landstinget har de senaste åren till stor del handlat om att protestera mot felaktiga prioriteringar och slöseri med våra gemensamma resurser. Vi är övertygade om att problemen med bl a väntetider varit mindre, om en större del av resurserna satsats på de befintliga verksamheterna i första hand, istället för nya satsningar på mellanvård, helikopter, mm.

Motionären föreslår att en utomstående grupp ska göra en riktig genomlysning av problemen och att en mer smidig och följsam organisation ska se dagens ljus. Det är dessvärre inte särskilt sannolikt att dessa åtgärder skulle ge nån större effekt på de problem vi ser. Problemen är väl kända och utredda ett flertal gånger på både ”ledden och tvären”.

Nya utredningar görs hela tiden av både statliga utredare och lokala förmågor inom landstinget och bilden är relativt samstämmig. Efterfrågan ökar men produktiviteten ökar inte och det råder ständig brist på personal. Resultatet blir ökande köer. Samtidigt ska vi veta att de medicinska resultaten håller absolut världsklass och att kvaliteten i den utförda vården ständigt förbättras.

Nya organisationer ser dagens ljus både hos oss och i andra landsting, men det tycks inte ge nån större effekt på hälsooch sjukvårdens resultat. Snarare är vår bild den motsatta.

De landsting som strävar på i inarbetade former, med beprövade metoder och utan organisationsförändringar, har också de bästa resultaten.

Det som behövs, som kan förbättra hälso- och sjukvården i Värmland, är en annan politisk styrning. En styrning och ledning som kan och vågar prioritera.

Därutöver ser vi även ett stort behov av resurser, som dessutom ökar i takt med demografisk förändring och ökade förväntningar. Dessa grundläggande problem löser vi inte med en genomlysning eller annan organisation.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: att motionens båda attsatser avslås

Distriktsstyrelsens förslag 20 a) Nomineringstider inför 2017 Nomineringar till Värmlands distriktsstyrelse och revisorer samt ledamöter i styrelsen för Socialdemokraterna i Västsverige skall vara partidistriktet tillhanda senast den 31 december 2017.

Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta att: Fastställa nomineringstiden i enlighet med ovanstående förslag

20 b) Förlag på nya lokala stadgar för partidistriktet Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta följande: att: anta förslaget till nya lokala stadgar för partidistriktet att: de ska gälla from 2018, förutom § 5 som beslutas gälla redan för innevarande år att: att mandatperioden för val till distriktsstyrelsen 2017 blir 1 år för samtliga poster.

(Förklaring: som tidigare kursiverat, ny text fet stil) § 4 Distriktskongress • Distriktskongressen minskas från 175 ombud till 149 • Vartannat år genomförs en 2 dagars kongress, varav den ena sker valåret.

• Valkonferensen/förtroenderådets antal ombud minskas från 81 till 75.

• Varje arbetarekommun erhåller två ombud som grundmandat till distriktskongressen. Till valkonferens eller förtroenderåd erhåller varje arbetarekommun ett grundmandat. Resterande ombud fördelas utifrån arbetarekommunernas medlemsantal per den sista december.

Regler för kandidatnominering Valkonferenser för att fastställa riksdags- och landstingsvalsedlar genomförs i enlighet med nedanstående. För att bereda fastställande av valsedel till riksdags- och landstingsval väljs en valberedning enligt partidistriktets stadgar § 4 moment 19.

Valkonferens för fastställande av riksdagsvalsedel genomförs före november månads utgång året före ordinarie val. Där beslutas även om ordförandekandidater till landstings- och regionstyrelsen.

Fastställande av landstings- eller regionsvalsedel genomförs valåret, senast 15 april på distriktets ordinarie årskongress som då kallas valkonferens.

Valkonferens för fastställande av kandidater till val som förrättas av Region Värmland och Landstingsmötet genomförs samma år som allmänna val ägt rum. Vid valkonferensen har distriktsstyrelsen och representant för region- och landstingsgruppen yttrande och förslagsrätt. Rösträtt tillfaller endast valda ombud. Valberedningens samtliga ledamöter har yttrande- och förslagsrätt under de punkter i dagordningen som behandlar valfrågor.

Förslag till kandidater till val som förrättas av Region Värmland och Landstingsmötet samma år som allmänna val ägt rum förbereds av valberedningen. Valberedningen kompletteras med två ledamöter utsedda av region- och landstingsfullmäktigegruppens styrelse.

Valberedningens förslag föreläggs distriktsstyrelsen och region- och landstingsfullmäktigegruppens styrelse för yttrande innan det fastställs på särskild valkonferens. Förslaget överlämnas till region- och landstingsfullmäktigegruppen, vilken har att behandla förslaget, innan det överlämnas till landstingets beredande organ.

• Partidistriktets valberedning minskas från 9 ordinarie och 3 ersättare till 7 ordinarie och 3 ersättare, där samtliga väljs på kongressen året efter valår. Förslaget till ny valberedning bereds av styrelsen.

§ 5 Partidistriktets förtroenderåd • Antalet ombud till ev. inkallat förtroenderåd minskats från 81 till 75

• Denna valberedning handhar inom partidistriktet alla förekommande val, utom under mandatperioden förekommande fyllnads/kompletteringsval, vilka handhas av partidistriktets styrelse, region- och landtingsfullmäktigegruppens styrelse.

• Minst två gånger per år kallar distriktsstyrelsen in till ett idéforum dit länets förtroendevalda med heltidsuppdrag, sidoorganisationernas- och arbetarekommunernas ordförande eller styrelser inbjuds, för att lyfta aktuella frågor och som syftar till att utveckla partidistriktets politiska idéutveckling och folkrörelsearbete.

25

§ 6 Distriktsstyrelse • Distriktsstyrelsen minskas från 15 ordinarie ledamöter och 7 suppleanter till 9 ordinarie ledamöter och 4 suppleanter.

• Inom styrelsen väljs ett arbetsutskott, bestående av 3 ledamöter och 2 suppleanter. (istället för ett verkställande utskott.)

• Jämna år väljs 5 ordinarie ledamöter för 2 år, ojämna år 4 ledamöter. Ersättare väljs för 1 år. Ordförande och studieorganisatör väljs särskilt ojämna år.

Facklig ledare och internationell ledare väljs särskilt jämna år.

26

Kansliavgift för förtroendevalda Partimedlemmar med länsuppdrag skall till partidistriktet erlägga en årlig kansliavgift. Kansliavgiften skall vara viss % av den fasta årsarvodet med ett av distriktsstyrelsen fastställt tak. Ledamot som har reducerat arvode tillgodoräknas samma procentuella nedskrivning av taket.

Stifts- och landstingsfullmäktigeledamöter som inte erhåller fasta årsarvoden erlägger en fast avgift. Avgifterna fastställs på distriktskongress året före det allmänna val hålls.

Avgifterna skall vara erlagda senast den 30 juni för det första halvåret och den 31 december för andra halvåret. För att kandidat skall vara valbar till förtroendeuppdrag ska kansliavgift vara betald enligt paragrafen.

Valberedningens förslag 21.

22.

Beslut om arvode till styrelse och revisorer Valberedningen föreslår kongressen besluta: att inget arvode utgår till styrelseledamöter eller revisorer Val av ordförande, studieledare, en ordinarie ledamot samt två ersättare i verkställande utskottet tillika ordinarie ledamöter i distriktsstyrelsen Valberedningen föreslår kongressen besluta: a) Val av ordförande på 1 år, omval av Ulric Andersson b) Val av studieledare på 1 år, nyval av Marian Gustavsson c) Val av en (1) ordinarie ledamot i verkställande utskottet på 1 år, omval av Åsa Johansson. b) Val av två (2) ersättare i verkställandeutskottet på 1 år, omval av Eva-Lena Gustavsson och nyval av Gustav Nilsson.

23.

Val av ordinarie ledamöter och ersättare i distriktsstyrelsen Valberedningen föreslår kongressen besluta: a) Två (2) ordinarie ledamöter, för 1 år, Omval av Ulrica Nilsson och nyval av Sofia Andersson b) Sju (7) ersättare, för 1 år Omval av Marina Isaksson, Hans Jildesten, Tobias Eriksson, Lena Kandergård, Pia Falk, Johannes Fransson samt nyval av Alexander J Pettersson.

24.

Val av revisorer Valberedningen föreslår kongressen besluta: a) Tre (3) ordinarie revisorer, för en tid av ett år, omval av Bertil Hagelin och Britt-Marie Wall och nyval av Anette Storm b) Tre (3) revisorsersättare, för en tid av ett år, omval av Tommy Ternemar samt nyval av Gun-Britt Arvholm och Gunnar Törnqvist.

Övriga nominerade till distriktsstyrelsen: Aakasch Budathoki, Anna Dahlén Gauffin, Henrik Forsberg och Annlouise Brodén.

27

28