9789127133440 by Smakprov Media AB

Utmärkt undervisning bygger på författarnas studie av ett mycket stort antal svenska och internationella forskningsöversikter om undervisning och lärande. Det är den mest omfattande studien hittills i Sverige inom detta område. Författarna presenterar olika forskningstraditioner och lärandeteorier, samt redogör för metoder och resultat med hjälp av spännande inblickar i olika forskningsmiljöer. De diskuterar den ”didaktiska triangeln” och undervisningens ”black box”, samt behandlar bl. a. klassstorlek, nivågruppering, bedömning, motivation och digitalisering. Här lyfts också betydelsen av lärarens värderingar och förhållningssätt fram, tillsammans med andra dimensioner av lärarkompetensen som är avgörande för elevers utveckling.

Håkansson & sundberg

Vad är undervisning på vetenskaplig grund? När är undervisning utmärkt? Vilken evidens finns för de olika pedagogiska strategier och metoder som används inom skolan?

Slutsatserna är inte alltid samstämmiga, men författarna visar att det finns framgångsfaktorer som forskarna enats kring, faktorer som kan fördjupa och förfina konsten att undervisa och förbättra elevernas skolresultat.

Jan Håkansson är fil.dr och universitetslektor i pedagogik, med inriktning på skolreformer och kvalitetsarbete inom skolväsendet. Daniel Sundberg är docent och universitetslektor i pedagogik med inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Båda är verksamma vid Linnéuniversitetet i Växjö.

ISBN 978-91-27-13344-0

9 789127 133440

Utmärkt undervisning

Utmärkt undervisning vänder sig till studerande på lärarutbildningen, verksamma lärare, rektorer, utbildningspolitiker och alla som är intresserade av den svenska skolan i ett nationellt och internationellt sammanhang.

Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning Ja n H å ka nss o n & Da n i e l su ndb e r g

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 2

2012-08-17 08.17

Innehåll

Förord av Ulf P. Lundgren 9 Förord av Ann-Marie Begler 11 Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 13 Läraryrket – konstnärligt eller forskningsbaserat? 15 En översiktskarta 16 Kritik mot översikter 21 Den här boken 23

1 Undervisning på vetenskaplig grund 27 Både vetenskap och beprövad erfarenhet 28 43 forskningsöversikter och 12 000 sidor forskningsresultat 29 De historiska traditionerna 32

2 Kvalitativt god undervisning 53 Måluppfyllelse eller meningsfullhet? 54 Fyra perspektiv som påverkat forskning och praktik 56 Olika ansatser i dagens forskning 61 Olika metoder i dagens forskning 66 Perspektivmöten och metodkombinationer – vägen framåt 70 Vad är god undervisning? 72

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 5

2012-08-17 08.17

Svensk forskning: gynnsamma pedagogiska miljöer 86 Kvalitativt god undervisning – var står vi nu? 90

3 Några klassiska frågor: klasstorlek, differentiering, genus, mångkultur 95 Små klasser – bra eller dåligt? 96 Differentiering ger sällan önskade effekter 99 Flickor bättre än pojkar i skolan 104 Undervisning och lärande i mångkulturella kontexter 108 De klassiska frågorna – vilka svar har vi? 113

4 Elevers lärande 117 Den mångkontextuella barndomen 117 Förskolans betydelse 119 Forskning om elevers lärande – en överblick 123 Olika teorier om lärande 125 Ny forskning om klassrumskommunikationens betydelse 130 Elevers egna lärandekapaciteter 131 Fasta ämneskunskaper eller ämnesövergripande förmågor? 136 Nedslag i den svenska ämnesdidaktiken 139 Motivation, målorientering och tillhörighet 145 Forskning om undervisning och elevers lärande – var står vi nu? 153

5 Lärares praktik 161 Vad lärare behöver kunna 162 Ämneskunskaper 167 Lärares värderingar och förhållningssätt 168 … till elever och undervisning 171 … till förväntningar och etikettering av elever 173 Lärares relationer och känslor 177 Lärares kompetens och elevers lärande 179 Ledarskap i klassrummet 184 Lärarkompetens – som eleverna ser det 186 Mer om lärarkompetens 188

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 6

2012-08-17 08.17

Visible learning – elevperspektivet 192 Visible learning – lärarperspektivet 194 Lärares undervisning – vilka hållbara forskningsresultat finns? 197

6 Några särskilda kontexter: bedömning, specialpedagogik, informations- och kommunikationsteknologi (IKT) 203 Bedömning – en del av både undervisning och lärande 204 Specialpedagogik 225 IKT-kontexter 239 Bedömning, specialpedagogik, informations- och kommunikationsteknologi (IKT) – vad har vi kunskap om? 249

7 Undervisning på vetenskaplig grund – möjliga vägar framåt 251 Forskning som en karta 252 Riktningsgivare för undervisning och lärande på vetenskaplig grund 257 1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar 259 2. Kommunicerad syftes- och målrelatering 261 3. Kraftfull kunskapsförankring 262 4. Successiv fördjupning 264 5. Lärandestödjande struktur och samspel 265 6. Anpassad lärandekontext 267 7. Lärande bedömning 268

På väg mot framtiden ... 271 Långsiktigt engagemang 275

Författarnas tack 277 Litteratur 279 Referenser 291 Register 307

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 7

2012-08-17 08.17

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 8

2012-08-17 08.17

Förord av Ulf P. Lundgren

Den 1 juli 2011 började en ny skollag tillämpas. Att utarbeta, förankra och besluta om en ny skollag tog tid. De förändringar av skolan som skedde sedan 1990-talet, med bland annat en decentralisering av skolväsendet och tillkomsten av ett fristående skolsystem, krävde för den statliga styrningen en förändring av 1985 års skollag. Den nya skollagen ger en annan grund för utvärdering, tillsyn och kontroll än den tidigare. I skollagens första kapitel §5 står: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grund läggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär något nytt i portalparagrafen. Folkundervisningen var från början kyrkans ansvar. Med folkskolestadgan 1842 fick kommunerna (eller varje stadsförsamling eller socken på landet) ett ansvar för skolans bedrivande, men kyrkan hade makten. Med tiden minskade kommunernas inflytande. Kyrkans Förord av Ulf P. Lundgren 9

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 9

2012-08-17 08.17

ansvar kringgärdades, men fanns till del kvar en bit in på 1900-talet. Ända fram till 1958 var kyrkoherden ordförande för skolstyrelsen. Med det moderna samhället får skolan en ny roll. Genom utbildning kan samhället förändras och individen kan förändra sitt liv genom att utbilda sig. Reformer grundas alltmer på forskning och utredningar. I början av 1900-talet inrättas den första professuren i pedagogik i syfte att ge lärarutbildningen en vetenskaplig grund i pedagogik och psykologi. Läroplaner formas i samklang med forskningens framsteg. Sett mot bakgrund av mer än ett sekels utveckling mot en utbildning som alltmer vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet skrivs detta in i skollagen. Håkanssons och Sundbergs bok om didaktisk forskning vill jag se som ett led i att ge lärarkandidater och lärare i det dagliga arbetet en sammanfattning av forskningsresultat. Forskningsöversikter har funnits tidigare, men med en skollag som tydligt ställer krav på vetenskaplig förankring behövs översikter som tar upp tillämpningar i undervisning och utvecklingsarbete. Hur undervisning går till och vilka resultat som frambringas är svårt att enkelt beskriva och analysera. Undervisning och lärande är komplexa verksamheter som påverkas av innehåll i det som lärs, i sammanhanget det lärs, den tid som står till förfogande och så vidare. I boken lyfts också forskningsmetodiken bakom resultaten fram. De olika resultatbilderna kan på så sätt ställas mot varandra och ge en övergripande referens- och teoriram för lärare och skolledare. Jag är också övertygad om att metodiken kommer att utvecklas. Med tiden kommer det ske en kontinuerlig utveckling av kunskap om undervisning, om lärande och om minne som kommer att påverka utbildningens kvalitet. Denna bok är en betydelsefull inledning av en sådan utveckling. Stillingsön den 16 juli 2012 Ulf P. Lundgren 10

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 10

2012-08-17 08.17

Förord av Ann-Marie Begler

Fokus för Skolinspektionens verksamhet är alla barns och elevers lika rätt till god utbildning och kunskapsutveckling i en trygg miljö. Myndigheten har under perioden 2008–2012 genomfört nästan 6 000 skolbesök och ett fyrtiotal kvalitetsgranskningar. Ett femtontal av dessa granskningar har avsett undervisningen i olika ämnen, och har genomförts inom områden där det finns särskild risk att skolorna inte lever upp till de krav som ställs. Verksamheternas måluppfyllelse och hur väl de klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen i varje ämne har stått i fokus. De bedömningar som genomförts i detta arbete har stöd bland annat i den empiriska forskningen om undervisning och lärande. I Sverige har det hittills i stort sett saknats breda sammanställningar och analyser av denna forskning. I syfte att bidra till förbättringar i de skolor som uppvisar brister och att förankra och vidareutveckla bedömningarna av undervisningens kvalitet gav därför Skolinspektionen forskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg vid Linnéuniversitetet i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat. Resultatet är Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Undervisningen i svensk skola ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Efterfrågan på råd och vägledning kring hur undervisningen ska gå till är stor. Det Förord av Ann-Marie Begler 11

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 11

2012-08-17 08.17

märks inte minst i samband med inspektion. Emellanåt använder sig skolorna av standardiserade och förenklade lösningar som förväntas bidra till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse, vilket dessvärre inte alltid får önskade effekter. Som motvikt till denna typ av lösningar tror Skolinspektionen att det finns ett behov av en evidensbaserad utvärdering av vilka faktorer som leder till förbättrade resultat. Håkanssons och Sundbergs bok presenterar en bred sammanställning och analys av faktorer som forskningen har visat kan bidra till förbättrad kvalitet i undervisningen. Skolinspektionen tror därför att boken kan bli ett stöd för såväl rektorer och skolhuvudmän som lärare i att förbättra skolan och att genom undervisning på vetenskaplig grund skapa de bästa förutsättningarna för elevernas utveckling. Ann-Marie Begler Skolinspektionen

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 12

2012-08-17 11.37

Kunskap blir vetenskap genom metod, en systematisk enhet fastställs i vad som är känt; forskningen ser bortom den disparata mångfalden mot förenande principer. Karl Jaspers (1883–1969)

Konsten att undervisa på vetenskaplig grund

»Lär sig elever något i skolan i dag? Vad lär de sig i så fall? Och vilka metoder använder sig lärarna av?« Frågor om vad elever lär sig, hur de lär sig det, liksom huruvida det är rätt saker i ljuset av det framväxande, kunskapsintensiva och globala samhället är omdebatterade frågor som många har en åsikt om. De här frågorna har också en framträdande plats på den politiska dagordningen i de flesta länder runt om i världen. Att förbättra undervisningen och lärandet i skolan, så att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, får en hållbar grund av kunskaper, kompetenser, förmågor och värderingar inför framtiden, har blivit något som ingen kan bortse ifrån – det är en av de stora framtidsfrågorna. I den svenska grundskolan och på gymnasiet möts dagligen 1,4 miljoner elever för att ta del av undervisning och lära sig saker (Skolverket, 2012). Nu, när vi skriver det här, pågår cirka 120 000 lektioner runt om i Sveriges skolor, vilka förberetts av en eller flera Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 13

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 13

2012-08-17 08.17

lärare som varje år planerar ungefär 700 sådana lektioner (siffran gäller för grundskollärare). Som elev tillbringar du mer än 20 000 obligatoriska timmar i skolan. Om vi, som sitter här och skriver, skulle resa oss upp från våra datorer och ge oss ut på en resa genom landet – för att slumpmässigt stanna till och besöka ett antal av de här 120 000 lektionerna – skulle vi få se och ta del av en mängd olika aktiviteter och företeelser. Samtidigt skulle vi få bevittna många saker som inte alls var olika varandra eftersom undervisning i skolan under ytan av mångfald präglas av vissa grundläggande karaktäristika: Ett antal barn eller ungdomar möts i ett rum vars fysiska organisation är i stort sett densamma i det absoluta flertalet av landets skolor. I det här rummet sitter barnen ömsom lyssnande och ömsom aktivt upptagna av det aktuella ämnesinnehållet. För läraren är varje lektion i någon mening unik – samtidigt som den sannolikt påminner om andra lektioner. Vad är det då som sker i det här klassrummet när lärare undervisar och elever lär sig? Vad kan sägas vara kvalitativt bra undervisning? Vem bestämmer förresten vad som är bra – och på vilka grunder fattas beslut som rör skolans undervisning? Det är sådana frågor den här boken ger forskningens svar på. På de sidor som följer erbjuder vi läsaren en karta över den internationella och nationella forskningen om undervisning och lärande i skolan. Vår förhoppning med Utmärkt undervisning är att den ska bredda och fördjupa den dialog som finns – men som borde öka i omfattning – mellan representanter för forskarsamhället och dem som undervisar, och på det sättet bidra till att utveckla en undervisning på vetenskaplig grund. All befintlig kunskap visar nämligen att lärares aktiva, professionella och ständiga vidgande av sina kunskaper också påverkar elevernas skolprestationer. Det räcker alltså inte för lärare att bara känna till att forskning finns, och vad den lett fram till. Den som vill bli en bra, och sedan ännu bättre, lärare måste aktivt ta del av och därefter översätta de resultat som finns till den egna praktiken. Den här boken kan då 14

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 14

2012-08-17 08.17

fungera som ett slags översiktskarta som visar fram forskningens olika såväl frågor som svar. Varje professionell pedagog behöver sedan själv företa själva resandet, och navigera mot de utstakade målen i sin undervisning.

Läraryrket – konstnärligt eller forskningsbaserat? Undervisning är konst i den meningen att lärare, på samma sätt som yrkesverksamma inom andra kreativa yrken, ständigt gör löpande bedömningar för sitt fortsatta handlande utifrån den aktuella situationen och/eller händelseutvecklingen, det vill säga precis som en konstnär, författare eller musiker gör. Det går inte att i förväg rationellt planera allt i en undervisningssekvens. En sådan helt mekanisk undervisning skulle varken vara särskilt engagerande eller effektiv. Men måste man välja mellan konst eller vetenskap – mellan beprövad erfarenhet eller forskningsbaserad undervisning? Frågan ovan utgör en av de verkligt stora och klassiska kontroverserna bland både forskare och praktiker inom fältet. En av dess tidiga tongivande forskare, amerikanen Nathanael Gage (1917–2008), uttryckte på 1970-talet sitt svar som att »undervisning är en konstart med en vetenskaplig grund«. Den är kreativ i sitt utförande, men vetenskaplig i de principer som den grundar sig på. För Gage var det uppenbart att kunskap om undervisning och lärande inte lät sig formuleras genom några universella lagar, som enkelt staplade på varandra kunde adderas till säker evidens, vilket är möjligt inom andra vetenskapsområden, till exempel matematik eller naturvetenskap. Robust och säker kunskap om undervisning går därför inte, menade Gage, att få genom enskilda, excellenta forskningsstudier, utan står att finna i konvergenser mellan många olika typer av källor, som förvisso har sina individuella svag heter, men på olika områden. Just olikheterna i svagheterna gör Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 15

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 15

2012-08-17 08.17

att resultaten ändå, sammantaget, bildar hållfast kunskap (Gage, 1978, s. 34). Frågan om den evidensbaserade kunskapens möjligheter att förbättra undervisningen, som nu, ännu en gång, debatteras kraftfullt på en mängd olika arenor och av en mängd olika skäl, har alltså en lång historik inom forskningen. I denna bok kommer du att få ta del av den evidens som i dag finns för vilket slags undervisning, i vid bemärkelse, som stödjer såväl elevers lärande som skolresultat. Du kommer också att få spännande inblickar från forskningens värld, vad gäller undervisning och lärande. Många människor ser undervisning och lärande som något man redan vet det mesta om – vi har ju alla gått i skolan och vet vad som fungerade, eller inte fungerade, för just oss. Sådana föreställningar kommer dock att bli utmanade längs resan in i forskningens värld, för den som antar utmaningen och ger sig ut på en sådan. De kunskaper som finns utmanar nämligen ofta vanligt förekommande föreställningar om hur undervisning bör gå till, och hur elever bör lära sig i skolan, för att uppnå bästa möjliga resultat.

En översiktskarta För att kunna få syn på vad som – faktiskt – kännetecknar evidensbaserad, kvalitativt god undervisning är det viktigt att försöka »zooma ut« från det vardagliga och välbekanta, och försöka skapa sig en helhetsbild genom att studera och lägga samman kunskaper om undervisning och lärande från olika håll. Det är precis det man gör när man förfärdigar en forskningsöversikt, som denna. Att sammanställa en översikt är en vetenskaplig metod för att hantera stora mängder resultat. Översikter kan vara av mycket olika slag, men utgör en helt central arbetsmetod i allt vetenskapligt arbete. Denna bok är en populärversion av en forskningsöversikt 16

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 16

2012-08-17 08.17

om internationell och svensk forskning om undervisning och lärande: CARL (Håkansson & Sundberg, 20121). Kunskapsområdet undervisning och lärande är historiskt sett mycket beforskat. Det didaktiska fältet är alltså ingen ny upptäckt. Man vet tvärtom mycket om villkor, processer och resultat kring undervisning och lärande. Men, det hör inte till vanligheterna att vunna kunskaper kartläggs, ställs mot varandra, och att slutsatser över olika specialområden dras. För att göra det behöver de begrepp, frågor och gränsdragningar som gjorts inom kunskapsfältet återupptäckas och kanske även omprövas. Att göra det har varit ett av syftena med denna bok. Vi har under vårt arbete sett det som såväl forskningens som vår egen centrala uppgift att försöka rita en begriplig karta över undervisningens och lärandets kunskapsområde, och att kommunicera denna till alla som kan vara intresserade: lärarstudenter, lärare, skolledare, skolpolitiker och alla andra som har ett intresse för eller en åsikt om skolan. Att resultat från aktuell forskning har svårt att nå ut till dem som arbetar med frågorna dagligen, är ett faktum som ytterligare motiverat oss att sammanställa en översikt på området: Alla pedagogiskt yrkesverksamma förutsätts, naturligtvis, vara bevand rade i frågor om undervisning och lärande i sin professionella gärning. Samtidigt »bombarderas« vi alla av ständigt nya rön om och metoder för lärande, och då inte minst »tips och tricks« av olika slag. Det är i detta sammanhang översikter, mer än väl, fyller sin funktion. Ändå finns det inte många sådana över den empiriska forskningen och dess resultat när det gäller didaktikens 1 Föreliggande översiktsprojektet, CARL, har vi lämpligt nog uppkallat efter Linné. Projektet startade samtidigt som vi invigde Linnéuniversitetet i Småland. Carl von Linné var en forskare som sökte systematisera florabeståndet på sin tid. Därtill var Linné också en framstående pedagog som lyckades väl i att kommunicera sin forskning långt utanför akademins gränser. En växts namn är inte en enskildhet utan får sin mening när det sätts in i större familjemönster, var hans tes. Man brukar framhålla att Linné var den förste företrädaren som kombinerade sin forskar- och lärarroll. I arbetet med översikten har vi försökt arbeta i samma anda.

Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 17

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 17

2012-08-17 08.17

forskningsfält. Orsaken är att det är ett svårt och riskfyllt projekt att försöka rita upp kartor över ett så mångfasetterat och omdebatterat fält. Vi bestämde oss ändå för att försöka. Vi har i denna översikt2 försökt kombinera en metodisk systematik med ett öppet sonderande och explorativt undersökande av forskningsfältet. Ambitionen har varit att identifiera hur olika positioner på fältet kan beskrivas, och vilka resultat som har påvisats utifrån dem, men också hur de märker ut kunskapsområdet och hur gränsdragningarna vad gäller detta har förändrats under de senaste två decennierna, det vill säga hur den karta som vi genom vår översikt försöker rita har förändrats. Som utgångspunkt för denna karta har vi valt att använda oss av översikter som i sig rymmer många olika typer av teorier, ansatser och metodologier. Vi har också beaktat vilka sammanhang den aktuella forskningen härrör från, genom att väga samman resultat från olika forskningsperspektiv och forskningstraditioner i en syntes. På detta sätt kan man ställa vidare frågor än vad varje enskild studie skulle tillåta. En översikt ger alltså både en sammanfattande introduktion till forskningsfältet och dess resultat, och ny kunskap genom att dessa ställs mot och jämförs med varandra. Som forskare måste man naturligtvis, när man hanterar sådant här material, vara försiktig med att ge sken av att det råder en mer samstämmig, entydig och enkel bild än vad som egentligen är fallet. Vetenskaplig kunskap skiljer sig från andra typer av kunskaper, 2 Boken har sitt ursprung i ett uppdrag från Skolinspektionen att presentera en karta och redovisa forskningsläget inom fältet. Rapporten är en uppföljning och fördjupning av projektet »Vad påverkar resultaten i grundskolan?« (Skolverket, 2009). I kunskapsöversikten, som omfångsmässigt är den mest omfattande kunskapsöversikten om svensk skola, identifierades i kapitlet om skolans inre arbete undervisnings- och lärandeprocesser som ett av de mest centrala områdena för att förstå och förklara skolors och elevers resultat (Håkansson & Sundberg, 2009; Skolverket, 2009). I denna uppföljande översikt har syftet varit att både dyka djupare inom detta specifika fält och samtidigt jämföra det svenska forskningsläget med det internationella.

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 18

2012-08-17 08.17

eller försanthållanden, som vi människor vardagligen åberopar. Även om det finns många olika typer av vetenskaplig kunskap kan man allmänt säga att den, för att räknas som vetenskaplig, ska vara systematiskt prövad och säkrad genom de regelverk och procedurer som genom åren arbetats fram inom vetenskapssamfundet. Ordet evidens betyder egentligen, om vi går tillbaka till dess grundbetydelse, vetenskapliga belägg. På latin är innebörden av evidens sammanlänkad med klarhet och tydlighet hos en utsaga. Evidens kan, i en något vidare bemärkelse, ses som att söka de mest tillförlitliga kunskaperna och redogörelserna kring en fråga, snarare än att förlita sig på traditioner, färdiga ideologier eller personliga åsikter. Att vi kallar den här boken för en evidensbaserad systematisk översikt innebär att den är både en genomgång och en kritisk analys, liksom en syntes, av en stor mängd forskning utifrån en systematisk, explicit och kvalitetssäkrad metod. Underlaget i Utmärkt undervisning består av ett urval av både internationella och svenska forskningsöversikter om undervisning och lärande. Närmare bestämt har vi sammanfört 20 av de viktigaste internationella forskningsöversikterna, och den internationella forskningsfront som de representerar, med 23 översikter om svensk forskning om undervisning och lärande. Genom att jämföra resultaten i dessa sammanlagt 43 översikter, cirka 12 000 sidor forskningsmaterial, har vi sedan kartlagt trender och huvudsakliga utfall av olika forskningsansatser och skolbildningar såväl internationellt som i Sverige under perioden 1990–2010.3 Någon översikt av liknande storleksordning inom detta område har inte gjorts i Sverige tidigare. 3 Även forskningshandböcker, »handbooks of research«, inom relevanta forskningsområden har ingått. I upplägget av det metodologiska arbetet har tre ledande internationella forskarteam som genomfört forskningsöversikter och tidigare etablerade samarbetspartners också konsulterats (Cambridge Primary Review, University of Cambridge, EPPI-Centre, University of London, samt Danish Clearinghouse, University of Copenhagen).

Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 19

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 19

2012-08-17 08.17

Urvalet av forskningsöversikter har skett utifrån att de vi tagit med primärt behandlar lärare, innehåll och elever i relation till varandra genom ett, som vi kallar det, didaktiskt centreringstest, det vill säga genom att de är baserade på den didaktiska triangelns (se s. 37) sätt att avgränsa forskningsfältet. Föreliggande syntes av forskning har alltså sitt fokus riktat mot undervisning och lärande utifrån en klassrumskontext. När vi valt översikter har vi testat hur väl de, vad gäller intresseriktning, fokus och täckning, placerat sig inom triangeln. Ju närmare centrum – det vill säga att såväl lärare, innehåll och/eller metod som elevers lärande behandlas utifrån en klassrumskontext – desto säkrare plats i vårt urval. Om vi tar ett exempel från forskningsfältet pedagogisk psykologi, har vårt didaktiska centreringstest inneburit att endast översikter som explicit behandlar elevers lärande i förhållanden till lärares undervisning och arbetsformer i klassrummet har kommit i fråga. Vårt argument för ett sådant urval är att den avgörande frågan alltid, från ett didaktiskt håll sett, består i huruvida lärare i sin undervisning i klassrummet omsätter forskningsresultaten. Den metod som vi har använt för att komma fram till de resultat vi nu presenterar är så kallad kvalitativ metasyntes. Den innebär i korthet att olika forskningspositioner och resultatbilder ställs mot varandra och att jämförelser mellan argument och motargument, överlappningar och skillnader görs, genom så kallade argumentations- och slutledningskedjor. På det här sättet kan man successivt översätta specifik kunskap till en övergripande referensram. Genom jämförelser av det här slaget av resultat från vårt material, har vi noggrant studerat de mönster av likheter och skillnader som uppstått, och på det viset kunnat vaska fram stabila och robusta kunskaper från en mycket stor mängd källor. Metasyntesens styrka och kvalitativt goda egenskaper bygger inte på replikeringar, det vill säga upprepade försök, eller på en kvantitativ summering av effektstorlekar, som till exempel John Hatties mycket stora och välkända studie Visible learning (Hattie, 2009), utan på en konstruktion av slutledningskedjor 20

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 20

2012-08-17 08.17

från olika källor, som successivt stärker jämförande analyser och skapar mer informerade och underbyggda rekonstruktioner (McCormick m.fl., 2003). Vi har således arbetat kritiskt med översikter och forskningsresultat och betraktat dem som representanter för olika pågående diskurser som rör undervisning och lärande. Syftet med en sådan här typ av kvalitativt jämförande metasyntes är inte att förenkla, extrahera och nå en konsensusbild av ett forskningsfält, utan tvärtom att ta alla de skillnader och den stora mångfald av ansatser som förekommer som utgångspunkt, liksom att systematiskt jämföra just skillnader och komplexa samband, för att nå en rikare förståelse för kunskapsbildningen inom fältet. Vad vi eftersträvat är alltså upplysning och inte instrumentell til�lämpning i form av till exempel färdiga recept. Det vi har månat om när vi skapat vår översiktskarta har varit att vara öppna, och systematiskt och löpande redogöra för våra bedömningar, samtidigt som vi beaktat de kontexter och paradigm inom vilka forskningen verkar. Eftersom vi i vårt arbete varit inriktade på att vaska fram stadiga och stabila resultat som har framkommit i många studier, har enskilda, innovativa studier inte getts något större utrymme. Den internationella forskning som vi har tagit del av kan inte utan vidare appliceras på svensk skola och undervisning. I den metodik som används inom kvalitativa metasynteser handlar det om att tolka, relatera och översätta resultaten i systematiska steg till svenska förhållanden.

Kritik mot översikter Det har ibland riktats kritik mot översikter, inte så mycket mot metoden, utan snarare mot den användning som de har kommit att få. Och en sund kritisk hållning är viktig, är vi de första att hålla med om. Den kritik som översikter, som sådana, fått har främst handlat om den avkontextualisering som görs i sådana, Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 21

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 21

2012-08-17 08.17

och behovet av att därför (åter)kontextualisera de översikter som produceras, genom att öppet ställa och besvara frågor som: Varför denna översikt? Varför dessa frågor? Vilka är involverade och med vad avser översikten att bidra? Etcetera. Som vi ser det rör kritik som den ovan framför allt vissa kvantitativa översikter som gör anspråk på att utifrån färdiga recept dirigera lärares undervisning i klassrummet enligt vad som brukar kallas »what works«. Ett annat slags kritik har handlat om att forskningsöversikter ofta får ett alltför konsensusartat språk, vilket, i sig, slätar ut motstridiga grundläggande antaganden mellan skolbildningar och forskningsansatser. Detta är viktigt: Forskningsresultat pekar inte alltid i någon entydig riktning. Ytterligare kritiska infallsvinklar från forskarsamhället (Sundberg, 2009) har handlat om de mer långsiktiga konsekvenserna av att forskning och forskningsresultat kommuniceras i form av översikter. Traditionellt har metoden använts i första hand internt inom vetenskapssamhället, för att kartlägga ett forskningsfält eller forskning kring någon specifik frågeställning, eller som en metod för att popularisera forskning och sprida dess resultat till en vidare allmänhet, som medborgerlig upplysning. Den senare tidens utveckling av metoden har emellertid inneburit att den brukats aktivt i samspelet mellan forskning, praktik och politik. De »risker« och svårigheter som kritiker lyft fram vad gäller detta, är att viss forskning på så sätt diskvalificeras och därmed diskrimineras för att den inte passar in i översikter som till exempel, inom detta fält, viss evidensbaserad undervisningspraktik eller enskilda, innovativa studier av något slag. Ytterligare kritik handlar om att den metodik som tillämpas i översikter är så strängt formaliserad genom givna steg och föreskrifter, att slutsatserna inte längre är att betrakta som vetenskap, utan som ett slags blint regelföljande där forskare i alltför hög grad siktar in sig på resultat som är entydiga och därmed osynliggör ovälkomna eller komplexa resultatbilder. De flesta som arbetar med översikter, och som själva är aktiva forskare inom det aktuella 22

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 22

2012-08-17 08.17

området, är dock i regel mycket observanta på sådana slagsidor som kan uppstå. När man, som vi, försöker bidra till att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och bygger detta vårt arbete på forsknings översikter, så finns det alltså ett antal observandum. Ytterligare ett sådant utgörs av att det också är, ska vara, lärare själva som är med och driver kunskapsutvecklingen. Vi menar att det är helt centralt att pedagogiskt yrkesverksamma också är med i överläggningar om hur frågor formuleras, metoder väljs, analyser genomförs och resultat presenteras. Forskare bör, menar vi, på det här sättet vara lyhörda för undervisningens och lärandets faktiska villkor när man sammanställer forskning och pekar ut framgångsfaktorer för undervisning. Forskningsöversikter är alltså inte slutsvaret på undervisningens frågor, de är en viktig startpunkt för ett samtal mellan forskare och lärare om hur skolan kan utvecklas både på vetenskaplig grund och genom beprövad erfarenhet.

Den här boken Den bok som nu väntar på sin läsare består av sju kapitel. I det första kapitlet, »Undervisning på vetenskaplig grund«, diskuterar vi huruvida undervisning på vetenskaplig grund är något eftersträvansvärt. Vi hävdar i detta kapitel vidare att alla som vill förstå didaktisk kunskap och forskning i dag måste ha en förståelse för ämnets historik. Kunskap om undervisning och lärande behöver förstås i förhållande till de olika utbildningstraditionerna, och utifrån forskning som är relaterad till dessa traditioner. Det pågår en mängd diskussioner inom fältet undervisning och lärande, om vad som kan betraktas som säkra slutsatser och vad som är i huvudsak präglat av olika kulturella värderingar, politiska ideologier eller personliga erfarenheter. Vi går i kapitlet igenom vad som är viktigast att ha i bakhuvudet när det gäller att förhålla Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 23

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 23

2012-08-17 08.17

sig till detta, och för att bidra till att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. I det andra kapitlet, »Kvalitativt god undervisning«, pekar vi på några av de förändringar och förskjutningar som skett bland och mellan olika forskningspositioner inom fältet, under de två senaste decennierna. Det handlar framför allt om förändringar som gäller grundläggande antaganden om lärare, undervisning och lärande. I kapitlet redogör vi bland annat för de nya perspektiv som introducerats, för fältets ökade politiska uppmärksamhet samt för det globala fokuset på utfallet av undervisning och lärande. Vi pekar här också på några av de centrala principer för god undervisning som kan utläsas av den forskning som etablerats under det senaste decenniet. I det tredje kapitlet, »Några klassiska frågor: klasstorlek, differentiering, genus, mångkultur«, går vi igenom ett antal klassiska och till synes tidlösa frågor om undervisning och lärande, i forskningen såväl som i den allmänna skoldebatten. Klasstorlek, nivågruppering, pojkars kontra flickors skolprestationer samt undervisning i mångkulturella kontexter är frågor som ständigt är aktuella. Forskningen har här bidragit till ett antal viktiga svar, som dock har haft påtagliga svårigheter att nå ut i skoldebatten och i samtalen såväl i som om skolan. Vi gör i det här kapitlet några sammandrag av forskningens viktigare slutsatser rörande ovanstående teman under den senaste tiden. I det fjärde kapitlet, »Elevers lärande«, tar vi upp undervisning i relation till elever och deras lärande. Vi börjar här med att peka på några förändrade förutsättningar för skolan då det gäller att möta barns olika lärandeerfarenheter. Därefter går vi igenom några av de centrala resultaten kring elevers lärande i klassrummet, som vuxit fram inom forskningen i pedagogisk psykologi. Det handlar till exempel om hur olika lärandeteorier beskriver lärande, och om hur undervisning kan stödja elevens lärandeförmågor. Ett annat stort delområde i det här kapitlet utgörs av motivationsforskningen och frågor kring elevers delaktighet i det samspel som pågår i klassrummet. 24

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 24

2012-08-17 08.17

I det femte kapitlet, »Lärares praktik«, fokuserar vi på läraren. Senare tids forskning har uppvisat mycket starka belägg för att lärarens olika kunskaper, kompetenser och förmågor spelar en exceptionellt viktig roll för elevers lärandeprocesser och skolprestationer. Med det sagt så finns emellertid samtidigt risker för missvisande förenklingar. Det är inte bara läraren som person som är avgörande, utan det handlar i hög grad om hur denna förstår sitt uppdrag, väljer innehåll (som eleverna ska lära sig) och arbetsformer – och hur väl han eller hon lyckas med att ge återkommande och framåtsyftande återkoppling till varje elev. I det här kapitlet visar vi också på hur samspelet mellan lärarens förhållningssätt, värderingar och kunskapsfördjupande lärandeaktiviteter och elevernas deltagande i undervisningen är avgörande för elevers sociala, kognitiva samt emotionella utveckling. I det sjätte kapitlet, »Några särskilda kontexter: bedömning, specialpedagogik, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)«, behandlas några specialområden inom forskningen om undervisning och lärande, nämligen bedömning, specialpedagogik och IKT (informations- och kommunikationsteknologi). Forskningen om dessa specialområden har under det senaste decenniet lett fram till viktiga resultat som också sträcker sig över specialområdena, och utgör viktiga aspekter av undervisning och lärande över huvud taget. I kapitlet redogör vi för sådana generella slutsatser som är giltiga och centrala för pedagogiskt yrkesverksamma i deras dagliga undervisningsgärning. I det avslutande sjunde kapitlet, »Undervisning på vetenskaplig grund – möjliga vägar framåt«, sammanfattar vi några av de viktigaste resultaten från samtliga kapitel, och presenterar utifrån det de slutsatser vi kommit fram till i form av riktningsgivare för verksamma lärare, det vill säga inte i form av färdiga vägbeskrivningar utan just som centrala riktmärken för navigering. Vi börjar med att visa på fem olika, möjliga sätt för lärare eller andra pedagogiskt verksamma, att förhålla sig till forskning generellt, men även i förhållande till den kunskap som presenterats i den Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 25

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 25

2012-08-17 08.17

här boken. Sju riktningsgivare – för att mer praktiskt använda och navigera efter bokens genomgång av forskningsläget – pekar därefter ut vägen framåt. Kapitlet avslutats med vår personliga slutsats om hur denna väg framåt ser ut när det gäller den mer övergripande, och för svensk skola på flera sätt avgörande, frågan om hur skola och undervisning som vilar på vetenskaplig grund kan fortsätta att utvecklas även i framtiden. Jan Håkansson och Daniel Sundberg

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 26

2012-08-17 08.17

Den som är förtjust i praktisk verksamhet utan vetenskaplig grund är som en lots utan roder och kompass och vet aldrig vart han är på väg. Praktik måste alltid grundas på en sund kunskap om teorin. Leonardo da Vinci (1452–1519)

1 Undervisning på vetenskaplig grund

Den systematiska kunskapsbildningen om undervisning och lärande har en mycket rik och omfattande historia. För att förstå den samtida forskningen är det därför nödvändigt att också veta att den är starkt inskriven i olika nationella utbildningstraditioner, vilka dessa är och vad de har för slags förhållande till varandra. När det gäller undervisning och lärande finns det också gott om vardagsföreställningar – liksom en livlig debatt – om vad som fungerar och inte fungerar. Alla svar på didaktiska frågor är dock inte lika sanna. Den här boken, och till att börja med det här kapitlet, har kommit till för att vi vill peka på vilka som faktiskt är det.

1 Undervisning på vetenskaplig grund 27

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 27

2012-08-17 08.17

Både vetenskap och beprövad erfarenhet För många kan det låta motsägelsefullt att tala om undervisning och vetenskap i en och samma mening. Kunskap om undervisning och lärande har traditionellt setts som praktiska frågor. I pedagogiska sammanhang ställs man ofta inför frågor som: Vad ska jag välja som undervisningsinnehåll? Hur kan jag skapa en bra lärandemiljö och lärandesituation? Vilken typ av återkoppling skulle vara bäst? Hur kan jag utvärdera utfallet? och så vidare. Sådana frågor kräver praktiska, inte teoretiska, svar. Just frågornas praktiska art, tillsammans med att de dagligen berör väldigt många människor, gör att det finns utbredda vardagsföreställningar om hur undervisning och lärande går till – och inte minst bör gå till. Sådana föreställningar övergeneraliseras ofta: Vad som visat sig fungera i en undervisningskontext antas kunna gälla även i andra tider och andra kontexter. Personliga erfarenheter eller åsikter förvandlas lätt och framställs ofta som allmängiltiga lagar. Detta faktum gör också att det finns ett stort och vildvuxet utbud av metoder, koncept och tekniker för framgångsrikt lärande. För att få hållbara svar på undervisningens och lärandets praktiska frågor behöver vi förvisso praktikgrundad och erfarenhetsbaserad kunskap. Den här boken vill visa att det också finns mycket vetenskapligt framställd kunskap som är viktig i undervisnings- och lärandesammanhang. Forskningen om undervisning och lärande utgör ett mångfasetterat, expanderande och alltmer uppmärksammat område. Det har också skett stora förändringar i synen på undervisning och lärande under de senaste decennierna. Forskningen har brutit ny mark och bidragit med viktig kunskap – som ofta har haft svårt att nå fram till såväl utbildningspolitiker, professionella praktiker som lärarstudenter. Även etablerade och ofta upprepade teser behöver granskas kritiskt och studeras vetenskapligt för att vi ska kunna veta om de stämmer, eller inte. Undervisning och lärande, didaktik, är 28

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 28

2012-08-17 08.17

både ett praktiskt/professionellt och ett teoretiskt forsknings- och kunskapsfält. Utgångspunkten för denna bok är att kunskapsutveckling inom området undervisning och lärande sker genom en interaktiv, ömsesidig och långsiktig dialog mellan erfarenhetsgrundad och teoretiskt grundad kunskap, det vill säga mellan lärare och forskare. I en tid när forskningen hela tiden ökar, liksom specialiseringen inom densamma, uppstår ett behov av övergripande introduktionstexter. Sådana är också viktiga inom utbildningsforskningen för att stimulera både kunskapsbildning inom och kvalificerade dialoger mellan olika specialistområden.

43 forskningsöversikter och 12 000 sidor forskningsresultat Den som börjar söka kunskap om undervisning och lärande slås direkt av den svåröverskådliga mångfalden. Vid en första anblick kan varje enskilt land se ut att ha sin alldeles egna uppsättning av terminologier, utgångspunkter och metoder – vilka alla är nationellt och kulturellt specifika. För närvarande håller internationella terminologier på att etableras; inte minst är det önskvärt med tanke på det ökande internationella kunskapsutbytet, som bland annat uppstått på grund av internationella kunskapsmätningar som PISA och TIMSS.4 Vi kommer i den här boken att presentera ett slags karta över detta mångfasetterade fält, utifrån en internationell utblick och 4 PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) undersöker kunskaper i matematik och NO hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Studien organiseras av The International Association for the Evaluation of Educational Achivement (IEA) och genomförs vart fjärde år (Skolverket, 2012).

1 Undervisning på vetenskaplig grund 29

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 29

2012-08-17 08.17

en omfattande genomgång av 20 internationella och lika många svenska forskningsöversikter som tillkommit under de senaste två decennierna. Sammantaget rör det sig om cirka 12 000 sidor forskningsresultat. När man ritar upp en kartbild måste man, för att kartan ska kunna användas, jämföra de i det här fallet olika forskningsansatserna med varandra, och visa på hur kartbilden har förändrats över tid. Utmärkt undervisning ska ses som en översiktskarta som gör det lättare för den intresserade att urskilja de mest framträdande företeelserna i landskapet, och därmed få möjlighet att navigera någorlunda säkert inom kunskapsfältet undervisning och lärande. Forskningsfältet kring undervisning och lärande expanderar och gränserna håller på att dras om. Ny viktig kunskap har genererats, men för att förstå hur forskningen formeras behöver man också veta på vilka sätt olika utbildningstraditioner påverkar hur vi ser på och uppfattar undervisningens och lärandets frågor. För att läsaren ska förstå vilka frågor som ställts i den här boken, och hur dessa ramats in begreppsligt och metodologiskt, presenteras därför inledningsvis de historiska utbildningstraditionerna. En större internationell skiljelinje går mellan anglosaxisk »curriculum and instruction«, som skulle kunna översättas med »läroplaner och undervisning«, och kontinental/nordisk didak tik. De historiskt etablerade murarna håller dock på att rasa. Det finns i dag flera exempel på internationella forskarsamarbeten mellan till exempel europeiska och anglosaxiska företrädare5 som kontinuerligt och systematiskt utvecklar dialoger mellan skilda nationella traditioner, men också mellan forskare som kommit att ingå i åtskilda delfält som exempelvis läroplansforskning, ämnesdidaktik, lärarforskning och lärandeforskning.

5 Nätverket heter »Didactics – Learning and Teaching« och skapades inom den europeiska organisationen för utbildningsforskare EERA (European Educational Association) år 2007, för att långsiktigt bygga upp en dialog mellan olika utbildningstraditioner och forskningsgrenar.

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 30

2012-08-17 08.17

INBLICK 1.1 Att förstå frågorna I början av 1990-talet tog forskningen om undervisning och lärande fart på den internationella arenan. En av de verkligt tongivande forskarna internationellt var amerikanen Lee Shulman (f. 1930). Med en bakgrund inom filosofi och psykologi vid Chicago University kom han genom sina träffsäkra analyser att väcka stort intresse för undervisningsfrågor. Shulman blev med tiden välkänd professor i pedagogik (education) vid Stanford University, men rörde sig fritt mellan olika ämnesgränser och vetenskapliga discipliner. Ett av hans många bidrag till kunskapsbildningen handlade om läkares professionella kliniska bedömning, som han menade kunde jämföras med lärares. Shulman blev år 1990 huvudredaktör för en viktig forskningsöversikt som gjordes på uppdrag av den amerikanska organisationen för utbildningsforskare AERA (American Educational Research Association). Vid denna tid var det många som menade att kunskapsfältet om undervisning och lärande var alldeles hopplöst vildvuxet. Som huvudredaktör för den samlande översikten drog han slutsatsen: »För att förstå de forskningsmetoder som används inom fältet undervisning och lärande måste läsaren ha insikt i och förstå värdet av de olika variationer av frågor som föregår metoderna« (Shulman, 1990, s. 1). Shulman poängterade i och med detta att om man vill lära sig något av forskningen om undervisning och lärande, räcker det inte med att jaga svaren – man måste först bemöda sig om att förstå frågorna. Han hävdade vidare att det är viktigt att förstå att studier av undervisning och lärande sker genom olika teoretiska perspektiv, som vart och ett förvisso ringar in viktiga aspekter, men som enskilda aldrig kan göra anspråk på att täcka hela sanningen. Shulman kom med tiden att förespråka vad han kallar för disciplinerad eklekticism, vilket innebär att pluralism förvisso är av godo, men bara så länge det samtidigt finns en dialog mellan olika specialiserade kunskapsområden.

1 Undervisning på vetenskaplig grund 31

122608_Utmarkt_under_ORIG.indd 31

2012-08-17 08.17

Håkansson & sundberg

Vad är undervisning på vetenskaplig grund? När är undervisning utmärkt? Vilken evidens finns för de olika pedagogiska strategier och metoder som används inom skolan?

ISBN 978-91-27-13344-0

9 789127 133440

Utmärkt undervisning

Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning Ja n H å ka nss o n & Da n i e l su ndb e r g