9789147124176 by Smakprov Media AB

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA 2

FORMATIV SVENSKA 2 Formativ svenska 2 är ett läromedel för svenska 2 på gymnasiet. Utgångspunkten är ett formativt arbetssätt, och innehållet bygger på ämnets mål och kunskapskrav. Exempel på innehåll är • Muntlig framställning i förberedda samtal och inför grupp • Utredande text • Argumentationsteknik • Litteraturhistoria • Grammatik • Nordiska språkförhållanden Formativ svenska 2 har en tydlig struktur som tar avstamp i ett antal frågor: Vad är målet? Hur ska du nå målet? Hur ligger du till? Hur går du vidare? och Hur har det gått? Mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter ger ﬂera möjligheter att träna, få återkoppling och utvecklas vidare. Avslutande summativa uppgifter till varje kapitel ﬁnns i den lärarhandledning som kompletterar boken.

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

Formativ svenska 2 har en ”syskonbok”, Formativ svenska som andraspråk 2. Böckerna är skrivna så att det ska vara lätt att använda dem parallellt i blandade klasser med både elever som läser svenska 2 och svenska som andraspråk 2.

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-12417-6 Tryck.nr 47-12417-6

Metakollen

4712417_Omslag.indd Alla sidor

2018-03-15 09:57

CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN

Formativ svenska 2 ÄG S PR Å K ET !

LIBER

4712417_Inlaga.indd 1

2018-03-15 12:07

ISBN 978-91-47-12417-6 © 2018 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Eva Skarp, David Zäther formgivare Eva Jerkeman bildredaktör Mattias Josefsson produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck People Printing, Kina 2018

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

4712417_Inlaga.indd 2

2018-03-15 13:02

bildförteckning 15 19 51 61 77 105 109 112 129 135 143 146 155 165 182 187

4712417_Inlaga.indd 372

Maskot/TT Interfoto/IBL Bildbyrå Malcolm Hanes/Johnér Bildbyrå Philip Laurell/Johnér Bildbyrå Hero Images/Getty Images Hans Bjurling/Johnér Bildbyrå Gado/Getty Images Paul Sigve Amundsen/TT Håkan Sandbring/IBL Bildbyrå Anders Good/IBL Bildbyrå Bridgeman/IBL Bildbyrå Dave Sandford/Getty Images Kate Kärrberg/Johnér Bildbyrå Susanne Walström/Johnér Bildbyrå SPL/IBL Bildbyrå Alexander Crispin/Johnér Bildbyrå

193 194 205 206 234 247 253 258 267 271 281 291 343 357 358

Mattias Josefsson Jeppe Gustafsson/IBL Bildbyrå Mattias Josefsson Bettmann/Getty Images Everett Collection/IBL Bildbyrå AKG/TT Mikael Svensson/Johnér Bildbyrå Peter Forsberg/IBL Bildbyrå Lebrecht/IBL Bildbyrå Jan-Håkan Dahlström/Plainpicture Roger-Viollet/IBL Bildbyrå Succession Picasso/Bildupphovsrätt 2018 Pawel Flato/TT Ola Axman/IBL Bildbyrå NRK

Övriga bilder: Shutterstock

2018-03-15 12:14

Innehåll INTRODUKTION

Du äger lärandet! ■ sidan 5

KAPITEL 1A

Du äger samtalet – muntligt förberedda samtal ■ sidan 13

KAPITEL 1B

Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp ■ sidan 75

KAPITEL 2

Du äger utredningen – utredande text ■ sidan 103

KAPITEL 3

Du äger argumentationen – skriftlig argumentation ■ sidan 163

KAPITEL 4

Du äger litteraturen – epoker, skönlitterära verk och idéströmningar ■ sidan 203

KAPITEL 5

Du äger grammatiken – ord, fraser och satser ■ sidan 299

KAPITEL 6

Du äger språken – språksituationen i Sverige och övriga Norden ■ sidan 341 Register ■ sidan 371

4712417_Inlaga.indd 3

2018-03-15 12:07

Grattis Den här boken ger dig de bästa förutsättningarna för att lyckas, eftersom det inte är hemligt vad du ska kunna! Vi som har skrivit boken brinner för din och alla andra elevers rätt att öva mycket och i förväg få veta hur kunskapsmätningen kommer att vara utformad. Precis allt i boken är kopplat till Skolverkets kunskapskrav. Formativ Svenska 2 ”ger träff” på alla kunskapskrav flera gånger om och säkerställer att kursen är komplett när boken är slut. Det mesta i boken är övningar och elevexempel, eftersom vår arbetsmetod utgår från devisen att bedömning är den viktigaste delen av undervisningen. Med det formativa arbetssättet blir du mer delaktig och därför lär du dig mer. Tricket är kort och gott att öva mycket och mäta sällan! För ett meningsfullt lärande! / Carin & Inna Här ser du den vanliga sidnumreringen. Alla hänvisningar i boken är hit.

276 7

DU ÄGER GER LITTERATUREN LITTER ATUREN UR

DU ÄGER LITTERATUREN

277

Mål och kunskapskrav för uppgiften

FORMATIV UPPGIFT 2

MÅL

Den unge Werthers lidanden

3. Kunskaper om den retoriska arbetspro-

Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och

cessen … planera och sammanställa information ÄGER SPRÅKEN Romanen Den unge Werthers lidanden av358 JohanDUWolfgang von Goethe genomföra muntlig och från olika källor. Med utgavs ut 1774 och skildrar Werthers olyckliga kärlek till den redan gångspunkt från detta kan skriftlig framställning förlovade Lotte. I utdraget nedan skriver Werhter ett brev till sin vän … eleven skriva utredande Det minsta av våra svenska minoritetsspråk är jiddisch somoch harargumenterande 3000 texter 4. Förmåga att läsa, Wilhelm och redogör för sitt första möte med Lotte. somJid är sammanhängande talare i Sverige idag och ungefär 3,5 miljoner talare i världen. komarbeta med, reﬂektydligt urskiljbar och har över och kritisktSpråket mer av ordet judisk och betecknar sinatera judiska talare. uppstod disposition. Texterna är till texter samt Uppgift på 1000-talet i Tyskland och är därförgranska präglat av tyskan, framförallt viss del anpassade till syfte, producera egna texter mottagare och kommunikaDu ska med hjälp av tre begrepp från måstekollen argumentera g för hurgrammatiskt. utdraget g På 1600-talet kom de första judarna tilli det Sverige och med med utgångspunkt tionssituation. ur Den unge g Werthers lidanden representerar p epoken p Romantiken. Begreppen dem också jiddisch. Jiddisch är inte ettlästa. enhetligt språk utan har precis Eleven kan tillämpa regler är dina argument, och med hjälp av citat och referat ur texten stödjer dusom dem. romani präglats av landet där språket uppstått. Jiddisch ettoch referattekförär citatoch följer Eventuella avvikelser blir dina motargument. g Du ska även kommenteraav stil,de modersmål judar använder, men det ska inte förväxlasnikmed den i huvudsak skriftspråkets normer för innehåll och bärande tankar. Tänk på att tillämpa dina kunskaper om textprodukp heliga hebreiskan. språkriktighet. Språket är

tion, språkriktighet p g och källhantering g också.

Rubrik: Den unge Werthers lidanden är epoktypisk!

Källa Goethe, von Johan Wolfgang: ur Den unge Werthers lidanden, 1774

U P PG I FTS IN S TR U KTI O N EN F U N G ERA R Ä V EN O M D U BYTER Ä M N E EL LER TEXT !

varierat och innehåller goda formuleringar.

Norge

Omfång: cirka 400–600 ord

T I K EN NTTI RO M A NTI PA NTE I S M N ATU R G EN I K U L T N ATI O N A L I S M FO LK S JÄ L E S KA P I S M EX O TI S M S KRÄ C K

I Norge är norska det officiella majoritetsspråket men i skolan lär man sig två olika skriftspråk: modersmålsformerna bokmål och nynorsk. Bokmål är en kvarleva från när Norge var i union med Danmark och 3. Kunskaper om den Eleven kan i skriftlig eller de båda länderna hade samma språk. Under år skrev norrmännen retoriska300 arbetspromuntlig argumentation cessen … planera och formulera på danska men talade norska. Det norska talspråket som växte framen tes och ge genomföra muntlig och parallellt med bokmålet kallas nynorska. Sedan Norge och välgrundade Danmark argument till skriftlig framställning stöd för den. gick skilda vägar år 1814 har en språkdebatt pågått. Man räknar idag … med en uppdelning av de norska språkanvändarna i 15% nynorska mot 85% bokmål. Många menar att nynorskan som stöttas med statKunskaper … Eleven diskuterar översiktliga pengar för att överleva är en viktig5. del av detom norska kulturarvet skönlitterära verk … ligt stil, innehåll och bärande och därför bör bevaras. Andra anser att det är dags att låta tankar unga i skönlitterära verk förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag … 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reﬂektera över skönlitteratur …

KAPITEL APITEL 4 APITE

26 26

Tjejerna i den kultförklarade norska tv-serien Skam

och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och ger vidgade perspektiv på informationen från källorna. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

A Eleven kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande bestämma själva och slippa lägga tid och kraft på att lära sig två olika och väldisponerade. Texterna innehåller belysande skriftspråk. Det är exempel i dagsläget väldigt få som använder det nynorska och ger vidgade perspektiv skriftspråket efter att depåhar lämnat skolan. informationen från källorna. Dessutom resonerar och drar Trots att majoriteten av norrmännen använder bokmål som skriftspråk eleven välgrundade och nyansesårade är det bara 20% som talar bokmål. De flesta talar slutsatser utifrån av sinanorrmännen resonemang. Texterna är anpassade olika norska dialekter som varierar stort. Man brukar säga att vi i till syfte, mottagare och kommuniSverige lättare förstår talat bokmål än talad nynorska. Ända sedan kationssituation.

DU ÄGER SPRÅKEN

359

1900-talets börjanregler har för Norge försökt att ena sina båda språk till ett Eleven kan tillämpa citatoch referatteknik ochska följergå under namnet samnorska. Försöken har gemensamt språk som i huvudsak skriftspråkets normer hittills ännu inteSpråket lyckats. för språkriktighet. är Debatten om de båda språkens vara eller och varierat träffsäkert, klart icke vara har pågått sedanoch1850-talet och har inte mattats av. Idag tar innehåller goda formuleringar. debatten stor plats på sociala medier där framförallt de norska skolungdomarna gör sina röster hörda. Eftersom norska språket är frikostigt med att ta in engelska lånord är påverkan från övriga världen stor i Eleven kan i skriftlig eller muntlig Eleven kan i skriftlig eller Mångaformulera unga framhåller att det är dags att överge nynorskan för argumentation en tes, muntlig argumentation for- Norge. mulera eleven en tes, håller att hålla sig konsekvent tillpå denframtidsspråket och istället satsa mer engelska. Framförallt lånas ord sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd berör den unga generationen in. De vanligaste områdena som fylls ge välgrundade argument till som för den. stöd för den. påDessutom med engelska ord uttryck är sport, teknik, ekonomi och allt som kan eleven på och ett relevant sätt bemöta tänkta motarhar med ledig tid att göra. Både tändare och dator heter på norska sina gument. engelska översättningar: lighter och computer. Eleven kan tillämpa regler för citatoch referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar

Danmark i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker

I Danmark danska det officiella språket, men det finns även flera utifrån någraär centrala litteraturveminoritetsspråk. Tyska är ett av de danska minoritetsspråk som skydtenskapliga begrepp. Eleven litterära das ochger detexempel talas ipåen liten del av södra Danmark. Danskan har gott om verkningsmedel, resonerar nydialekter och det går för ett tränat öra, precis som i Sverige, att höra anserat om dessa och diskuterar varifrån Danmark kommer. Den danska motsvarigheten till utförligt ioch nyanserat en hurperson de skönlitteräraär verken förmedlar rikssvenska rigsdansk, och är det som oftast talas i TV och radio. idéer och känslor samt sätter Svenskar allmänhet ilätt att förstå skriven danska eftersom ungefär dessa verkhar ochiförfattarskap till förhållanden och 90relation procent av orden är väldigt lika varandra i de båda språken. Dansidéströmningar i samhället. kan och norskan ligger ännu närmare varandra än om man jämför med svenskan. Det beror på att Danmark och Norge var ett enat rike under många år. Det skrivna språken norska och danska är för oss svenskar svåra att skilja åt och många gånger används samma text på förpackningar för alla tre språken med bara några få skillnader, oftast bokstäverna å, ä och ö. Både norrmän och svenskar har däremot lite svårare att förstå talad danska eftersom det danska uttalet skiljer sig mycket från norskan och svenskans uttalsprinciper. Skåneregionen KAPITEL 4 ligger närmast i uttalslikhet 27 och överlag verkar det som att skåningar också har lättast att förstå danskar. Det danska språket tar in låneord generöst från engelskan utan att ändra ordets utseende eller grammatik. Tonåringar kallas faktiskt teenagers i Danmark, liksom ordet download används som det betyder och låter.

KAPITEL 6

Här ﬁnns den sidnumrering, som ”synkar” kapitlen i svenska och SVA-boken.

4712417_Inlaga.indd 4

2018-03-15 12:07

DU ÄGER LÄRANDET!

Du äger lärandet! INTROD U KTIO N

KAPITEL

4712417_Inlaga.indd 5

2018-03-15 12:07

DU ÄGER LÄRANDET!

Vad är målet? Skolverket har valt ut nio mål med tillhörande kunskapskrav i ämnet svenska, och det är de som styr vad du behöver lära dig. I kursen Svenska 2 arbetar du med alla nio av dessa mål och kunskapskrav, vilka presenteras i kolumnen längst till vänster i matrisen nedan. I de andra kolumnerna ser du kunskapskraven för betygen E, C och A. MÅL

KAPITEL 1A OCH 1B

1. Förmåga att tala inför andra … samt att delta … i förberedda samtal och diskussioner. 2. Kunskaper om språkriktighet … utforma muntliga framställningar… 3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen …

KAPITEL 2

3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen …planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning … 4. Förmåga att läsa, arbeta med, reﬂektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

4712417_Inlaga.indd 6

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad.

Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.

Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen.

Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Texterna innehåller belysande exempel och ger vidgade perspektiv på informationen från källorna. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven kan tillämpa regler för citatoch referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan tillämpa regler för citatoch referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan tillämpa regler för citatoch referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

2018-03-15 12:07

KAPITEL 6

KAPITEL 5

KAPITEL 4

KAPITEL 3

DU ÄGER LÄRANDET!

3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen … planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning …

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

5. Kunskaper om … skönlitterära verk … förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.

Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad.

Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reﬂektera över olika former av språklig variation

Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reﬂektera över skönlitteratur …

4712417_Inlaga.indd 7

Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

2018-03-15 12:07

DU ÄGER LÄRANDET!

Kunskapskraven är lärarens mätverktyg för att kontrollera i vilken utsträckning du har nått målen, alltså vilket betyg dina kunskaper motsvarar. Alla kunskapskrav i matrisen ska mätas innan ett kursbetyg kan ges. De viktigaste kunskapsområdena mäts flera gånger för att du ska ha en god chans till utveckling. För att du lätt ska kunna överblicka din inlärningsprocess utgår den här boken helt och hållet från Skolverkets mål och kunskapskrav. Boken är uppbyggd så att den följer Skolverkets kunskapskrav i den ordning de visas på sidan 6 och 7. Varje kapitel fokuserar på ett kunskapskrav med tillhörande mål. Uppgifterna är konstruerade så att de nästan alltid ger träff på flera ställen i matrisen. Det betyder att du kan visa kunskaper i flera delar av kursen på en och samma gång. Den pedagogiska tanken med att mäta flera kunskapskrav i en uppgift är att du som elev ges maximal möjlighet att öva mycket, och när du gör en kunskapsmätning så visar du en bred kunskap. Din lärare kan alltså med en enda kunskapsmätning bedöma flera delar av kursen samtidigt.

4712417_Inlaga.indd 8

2018-03-15 12:07

DU ÄGER LÄRANDET!

Hur ska du göra för att äga ditt lärande? Om du tänker dig att du får veta att du ska vara på en viss plats en viss tid, så börjar du troligen med att ta reda på var platsen ligger och sen gör du en plan för hur du ska ta dig dit. Precis så ska du göra för att det ska gå så bra som möjligt i kursen Svenska 2. Platsen du ska till är Skolverkets mål och kunskapskrav, och därför börjar kapitlen i den här boken alltid med de mål och kunskapskrav kapitlet behandlar. Sen får du en ”karta”. I den här boken är kartan elevtexter som är betygsatta på olika nivåer så att du får exempel på vad det är du själv förväntas prestera. När du har din destination och din karta kan du börja din självständiga resa mot målet kunskap. På en verklig resa händer det att man vänder kartan fel och behöver gå tillbaka för att på nytt orientera sig mot målet. Så är det också här. Du har råd att göra fel eftersom det finns många övningsuppgifter så att du kan träna flera gånger. Både du själv, din lärare och dina klasskamrater är med och ger dig åsikter, så kallad återkoppling, längs resans gång. Arbetssättet med många likadana övningar och löpande återkoppling kallas formativt. Det formativa arbetssättet innebär att du övar på många uppgifter inför den kunskapsmätning som kallas summativ bedömning. Formativ bedömning bygger på att kunskapsmätningens utformning är känd, alltså att du vet hur provet är utformat, och att du förstår vad som mäts, alltså att du känner till målet. I den summativa kunskapsmätningen visar du att du når målet för den aktuella resan och läraren summerar i vilken grad du nått det. De som övar mycket och tar emot återkoppling ofta når alltid längst. På nästa sida introduceras en guide med de begrepp du kommer att behöva genom hela boken. Den är ditt viktigaste hjälpmedel för att äga ditt lärande!

4712417_Inlaga.indd 9

2018-03-15 12:07

DU ÄGER LÄRANDET!

Guiden Formativt arbetssätt

Att du arbetar formativt betyder att du först av allt får se vilka mål och kunskapskrav du ska nå. De konkretiseras med hjälp av mönsteruppgifter och mönstertexter som visar dig exakt vad det är du ska kunna när kapitlet är slut. Återkoppling

Att få återkoppling är den viktigaste delen av det formativa arbetssättet. Återkoppling betyder att lärare eller klasskamrater bedömer dig medan du fortfarande övar och kan förändra. Med hjälp av löpande återkoppling säkerställs att du utvecklas. När du har fått återkoppling är tanken att du med avstamp i den bearbetar ditt stoff. Återkopplingen är alltså bedömning för att du ska lära dig mer, nå längre och utvecklas. Återkopplingen är därför egentligen själva lärandet. Mönsteruppgift

Mönsteruppgiften är den uppgift du möter i början av varje kapitel, den utgör exempel på hur hela kunskapskravet mäts. Mönsteruppgiften är konstruerad så att den säkert mäter det kunskapskrav du arbetar med. Det tydliggör vi genom att visuellt markera hur centrala ord i uppgiften och Skolverkets kunskapskrav hänger samman. Mönsteruppgiften är utformad likadant som de formativa uppgifterna och den betygsgrundande kunskapsmätningen. I Formativ svenska 2 kan man säga att du får proven i förväg och dessutom får du hjälp att öva på dem, eftersom det inte är hemligt vilka kunskaper du ska behärska. Mönstertext

Mönstertexten är en autentisk elevlösning på mönsteruppgiften med betyget A. Mönstertexten är din förebild när du övar. Du har den som facit om du känner dig osäker på hur du ska lösa en uppgift. Elevexempel

Elevexempel är autentiska elevlösningar på mönsteruppgiften med betygen C och E. Här kan du på ett konkret sätt jämföra och kolla vad det är som skiljer de olika betygen åt. Du kan också arbeta med elevexemplen genom att förbättra dem, det ger en förståelse för vad kunskapsområdet handlar om.

4712417_Inlaga.indd 10

2018-03-15 12:07

DU ÄGER LÄRANDET!

Formativ uppgift

I varje kapitel övar du inför den summativa kunskapsmätningen genom att lösa tre formativa uppgifter. De formativa uppgifterna är utformade likadant som både mönsteruppgiften och den summativa kunskapsmätningen för att du ska ges maximal chans att lyckas bra. Det är meningen att du ska göra alla uppgifterna i den mån du hinner, och att du ska ta emot återkoppling medan du arbetar med dem. Vi har gett förslag på arbetsgång och återkoppling efter varje formativ uppgift. Kamratbedömning

Kamratbedömning är när du och dina klasskamrater ger varandra återkoppling utifrån aktuella mål och kunskapskrav. Ni synar varandras texter för att hjälpa varandra framåt, som modell använder ni mönstertexten och stämmer av mot kunskapskraven. Kamratbedömning ger fördelar för både den som tar emot återkopplingen och den som ger den. Kamratbedömning gör dig medveten om vad både du och din kamrat behöver kunna för att utvecklas inom kunskapsområdet. Självbedömning

När du kommit en bit och känner dig säker på mål och kunskapskrav kan du göra en självbedömning utifrån mönstertext och kunskapskrav. Självbedömningen gör dig medveten om vad du behöver kunna för att utvecklas. Fördelen med självbedömning är att du utvecklar kunskap om ditt eget lärande, detta kallas metakognition. Metakollen

Metakollen är vår sammanslagning av begreppen metakognition och kontroll. Tanken är att du ska ha kontroll över ditt lärande och att du med hjälp av självbedömning når insikter om ditt lärande. Metakollen är en återkommande fråga i slutet av varje kapitel, och den fungerar som en exit ticket och synliggör lärandet: Vad kan du nu som du inte kunde förut? Här ska du reflektera över om du är redo för kunskapsmätningen och om du kommer att klara den på den nivå du önskar. Annars är det bara att öva tills du är nöjd! Summativ bedömning

Den summativa kunskapsmätningen avslutar varje kapitel och är den betygsgrundande kunskapsmätningen du gör för att visa att du behärskar mål och kunskapskrav. Det är bara din lärare som har den summativa uppgiften, men du kan vara trygg med att den ser likadan ut som allt du har övat på.

4712417_Inlaga.indd 11

2018-03-15 12:07

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

Mönsteruppgift

Mönstertext

Återkoppling

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper

Metakollen

4712417_Inlaga.indd 12

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

KAPITEL

Du äger samtalet M UNT L IG FRA M STÄ L L N ING I FÖR B ER E DDA S A MTA L

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 13

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Vad är målet? Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

1. Förmåga att tala inför andra … samt att delta … i förberedda samtal och diskussioner. 2. Kunskaper om språkriktighet … utforma muntliga framställningar … 3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen …

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad.

Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.nstekniskt hjälpmedel.

Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen.

Hur ska du nå målet? I det här kapitlet ska du muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter om en novell i ett förberett samtal. Med argument avses här att du motiverar din åsikt. Förutsättningen för samtalet är att du och minst en person till samtalar, men oftast är ni flera. Samtalen handlar om August Strindbergs noveller och du behöver därför läsa på lite om både Strindberg och den tid han verkade i eftersom du ska förklara hur novellen representerar sin samtid. Du ska också kommentera textens stil, innehåll och bärande tankar utifrån några litteraturvetenskapliga begrepp. Lär dig mer om dessa begrepp i kapitel 4, på sidan 224 och framåt.

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 14

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

AT T M ÖTA H I S TO R I S K L I T T E R AT U R

Med hjälp av konkreta exempel i texten ska du kunna argumentera för textens

3 3 3 3

tema motiv stil – ord och meningsbyggnad stil - metaforer och symboler

Med hjälp av måstekollen för litterära epoker i kapitel 4 ska du också kunna peka på hur texten speglar sin samtid. Utgå ifrån:

3 3 3 3 3

idéströmningar samhället mans- och kvinnoroller samhällsklasser och makt normer

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 15

2018-03-15 12:07

16 6

DU ÄGE Ä ÄG ÄGER G R SAMT SAMTALET MT TAL ALE T

MÖNSTERUPPGIFT Nedan finner du en mönsteruppgift med tillhörande novell som svarar mot detta kapitels mål och kunskapskrav. Därefter presenteras tre betygsatta elevexempel på nivå A, C och E med kommentarer till.

August Strindberg 1849–1912 August Strindberg är världsberömd för sina många pjäser, dikter, noveller och romaner. Strindberg är känd för att på sin tid ha moderniserat språket och för att ha använt det på ett nydanande sätt. Hans författarskap präglas av samhällskritik och det som låg honom varmast om hjärtat var att debattera kvinnan, samhällsklasserna och människan som driftsvarelse, alltså att hon till stor del är styrd av sina drifter. Uppgift Du ska läsa novellen Otur av August Strindberg. Förbered dig för samtalet genom att fundera över argument, egna tankar och åsikter om hur novellen speglar sin samtid. Se också till att du är beredd på att kommentera stil, innehåll och bärande tankar. Till din hjälp har du frågorna Att möta historisk litteratur som ﬁnns i början av kapitlet.

Källa Strindberg, August: ”Otur” ur Giftas, 1884

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

KAPITE KAP ITEL ITE L 1A KAPITEL

4712417_Inlaga.indd 16

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Mål och kunskapskrav för uppgiften MÅL

1. Förmåga att tala inför andra … samt att delta … i förberedda samtal och diskussioner. 2. Kunskaper om språkriktighet … utforma muntliga framställningar … 3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen …

5. Kunskaper om … skönlitterära verk … förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag … 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reﬂektera över skönlitteratur …

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad.

Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.

Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 17

2018-03-15 12:07

KÄLLTEXT

DU ÄGER SAMTALET

NOVELL

Otur

–D

u kan tänka dig hur delikat det skulle vara att bo tillsammans med ett fruntimmer för hela livet, när knappt två kamrater hålla ut ett par terminer. Och karlarne ha ju ändå mest samma vanor och okynne. Se dig för, innan du väljer och lär känna din fästmö, innan du gifter dig! Så brukade den gamle farbrodern predika för den unga brorsonen, men vad hjälpte det? Mannen väljer icke sin hustru, ty det valet, det naturliga urvalet, det gör sig i de flesta fall själv. Och så träffade han den rätta! Det var en grann flicka på tjugotvå år. Hon hade varit giftasfärdig vid sjutton, och hade suttit i fem år och väntat på att bli befriad från hemmets tvång, mammas käx och systrarnas gnat. Och så kom han, räddaren, riddaren. Riddaren var grosshandlare, och hade ärvt en gammal god affär vid Skeppsbron. Han hade lugna, stilla vanor och längtade bara att få sätta bo och komma i ro. Han var skapad till att bli den aldra bästa och snällaste äkta man. Och så gifte de sig! Han hade ställt det iordning och räknat ut det så bra allting och de skulle bli så lyckliga. Nå! Dagen efter bröllopet var det ingen reda med någonting, ty då voro de på middag hos föräldrarne. Men dagen därpå! Han skulle vara på kontoret klockan nio. – Vi dricka ju kaffe klockan åtta, sa han åt hustrun. Hon svarade visst ja, ty hon var så sömnig. Han steg upp halv åtta och såg efter att kaffebordet dukades, och så ställde han en blomkruka framför hennes plats, och så tände han på spriten till äggkokaren. Så gick han in i sängkammaren. – Opp, liten, nu är kaffet färdigt, sa han. Men hon vände sig åt väggen och sa, att hon ville sova litet till. – Hm! Han skulle vänta till halv nio. Så kom han igen. – Det var märkvärdigt, att du inte kan låta mig sova! Drick kaffe, du, jag får nog sen. Han blev ledsen, men beslöt att vänta. Det var tråkigt i alla fall, ty han skulle på kontoret till morgonposten. Men det blev desto roligare sen. En liten tête-à-tête vid kaffebordet hade alltid ingått i hans beräkningar om huslig sällhet. Klockan halv tio vågade han ett nytt försök. Men nu var det ändå märkvärdigare, att hon inte fick sova. Hon var van att få sova så länge hon ville, och hon hoppades att han icke ville uppfostra henne. Varför hade han icke druckit kaffe? Vad hindrade honom? Hon ville ha kaffe på sängen när hon vaknade, men sin sömn ville hon ha i fred. Då blev han ledsen, men hade intet att invända. Och när han nu satt där ensam med sitt kaffe, tycke han, att han var ungkarl som förut. Och han var icke glad när han gick till kontoret. Om middagen var all mat avredd i socker. Han avskydde sött i maten, men

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 18

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Brudpar vid förra sekelskiftets början.

ville icke göra henne ledsen. Emellertid frågade han sig för, om det var efter hennes eller köksans önskan. Det var efter hennes, ty hon var van vid det i sitt hem. Sallaten var lagad med grädde, ägg och socker. Han framkastade en ny fråga om hon icke föredrog den lagad med olja. Nej, hon tålde icke olja. Men man kunde ju laga särskilt med olja åt honom. Inte ville han bråka, det var inte värt alls. Det fick vara som det var. Efter maten brukade han dricka kaffe, men hon var förbjuden av läkaren att dricka kaffe. Han fick sitta ensam med sin kaffekopp. Skulle han läsa tidningen för henne? Det var en intressant artikel om Irländska rörelsen. Hu, nej, hon ville inte höra något ohyggligt. Så tände han en cigarr. En god Havannacigarr, som han köpt direkt från Bremen. Stor uppståndelse! – Röker du? – Naturligtvis. Visste du inte det? – Nej! Min far ansåg det alltid osnyggt att röka, och jag blir sjuk av tobakslukten. KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 19

2018-03-15 13:01

DU ÄGER SAMTALET

Han lade bort cigarren på bordskanten och såg med smärta hur den förkolnade till en fin läcker aska, vit som vadd. På aftonen ville han läsa högt. Vad för slag? Dickens! Nej hon tålde inte engelska och engelska författare. Hade han något franskt. Nej, han avskydde allt som kom från Frankrike. – Skada det! Och så måste han ut på baler, supéer, och på teater. Det senare plågade honom mest, ty han såg nog, att skådespelet i salongen var intressantare än det på scenen. Och så fick man icke talas vid, icke hålla varandra i hand, ännu mindre kyssas. De skulle så fram på våren ha sommarnöje. Han röstade för Mälaren, ty där var han uppfödd, men hon kunde icke bo vid Mälaren, ty hon hade fått frossan där, och så tog de ett ställe vid Saltsjön. Han älskade fiske och jakt och hade en segelbåt. Det var hans tre lidelser i livet, och med dem reparerade han under den korta sommaren vad han i hälsa förlorat om vintern. Första söndagsmorgon han var ute på landet, steg han upp klockan fem, tog matsäck, fiskredskap och en karl med sig. Och vad det smakade att få röka en pipa, en riktig god rotpipa med birdseye och dra opp abborrar. Och så kom han hem strålande glad klockan tolv. Han skyndade genast att kyssa sin hustru, men hon stötte honom tillbaka. Han luktade rå fisk och tobak. Att en bildad man kunde finna nöje i en sådan simpel sysselsättning. Och så hade hon fått vänta med frukosten. Katten fick så många abborrar han orkade med och resten kastades bort. På middagen skulle hon nog bli god igen, ty han hade en överraskning åt henne. De gingo i parken och kommo ner till båtbryggan. Där låg en fin blekingseka, och en karl klädd till båtsman stod med hatten i hand för att segla herrskapet. – Seglar du? Är det din båt? – Ja visst, min vän, svarade han med stolthet. – Och det har du inte talat om för mig! Jag tillåter aldrig att du seglar. Du måste lova mig, Ernst, att aldrig segla. Om du älskar mig! Ernst måste lova, ehuru han tvekade i valet mellan onåd och sin högsta förnöjelse. Jag har haft en brinnande otur, tänkte han. Och så gingo de i parken och hade tråkigt. Men frun skickade efter grannar på eftermiddagen; och då kommo löjtnanter och häradshövdingar, och de sutto på verandan och talade om teater och musik; och herr Ernst fick gå och snoppa deras cigarrer och bjuda tändstickor och fylla punschglasen, så att när kvällen kom, var han trött som en kypare. Och när han försökte blanda sig i samtalet, fick han alltid en replik, som han icke kunde svara på, ty de voro så kvicka de unga herrarne. Och han tyckte att han varit källarmästare en hel eftermiddag och att hans hem varit en krog. På hösten märktes spår av blivande barnskap. Frun blev ond, ond på sin man, på sig själv. Men hon snörde sig och gick ut i världen ända i det längsta. De två sista månaderna var hon rasande. Detta skulle aldrig få hända mer! Han måste läsa franska romaner, som kväljde honom, och draga hem några närmare vänner, som kunde muntra frun. Och huset var alldeles fullt med vänner. KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 20

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Så föddes barnet. Hon ville icke ge själv naturligtvis, ty sedan kunde man icke gå dekolleterad. När hon blev frisk, talade hon vid sin man om ridlektioner. Han frågade sin läkare till råds. Denne avrådde. Dagen därpå kom frun hem från ”Professorn”, som på det strängaste ordinerat ritt. Han hade ”ordinerat” hör du! Det fanns ingen hjälp. Herr Ernst hade en panisk fruktan för ridhuset. När han kom dit ner, slog en lukt av brunstiga djur, svett och ammoniak emot honom. Genom gläntande smådörrar såg man halvklädda fruntimmer i byxor och chemise. Han fann det vedervärdigt denna kroppsliga beröring av stallmästaren, när han hjälpte hans hustru upp i sadeln, när den där starkskänklade sergeanten tog hans hustru om livet och lade hennes ben tillrätta över sadelbommen. Och alla dessa kavaljerer och dessa brinnande ögon, som följde hennes kropps alla rörelser. Här låg liderlighet i luften och här skedde ont i det fördolda. Men läkaren hade ”ordinerat”. – Rid med, du, sade hustrun, när han en gång var missnöjd. Han red med två gånger men fick mjälthugg och tappade hatten, fick glåpord av stallmästaren och blev utskrattad. Slutligen kom hustrun en dag och sade att ridtimmarne voro ändrade till kvällstimmar. De skulle ha kvadrilj med musik. Han skulle få sitta på läktaren om han ville. Han satt där en kväll, men han satt där aldrig mer. Han fick mellan turerna springa och passa upp på herrar och damer, dra upp champagnebuteljer och sodavattensflaskor. Slutligen blev han sittande ensam hemma hos barnet. Det var hans drömda lycka! Och så tänkte han på alla hustrur, som få sitta hemma, medan männen sutto på krogen. Varför hade han icke träffat en sådan olycklig kvinna på hennes väg, så skulle de två icke varit ensamma? Otur! Otur! Kvadriljen upprepades, och följdes snart av supéer. En natt klockan tolvtiden hördes ett fasligt ringande i tamburen. Herr Ernst satt som vanligt utanför barnkammaren och läste Dickens. Han sprang upp för att öppna; hans hustru stod där utanför ensam, och han hörde steg smyga sig utför trappan. Hon var sjuk. Han ledde henne in. Hon var alldeles blek och ögonen voro glansiga. – Ernst, sade hon, och föll i ett konvulsiviskt skratt, som liknade gråt. Älskar du mig? Ja, det gjorde han. – Jag är så sjuk, så sjuk. Hennes drag blevo slappa och hennes mun log vemodigt. – O, vad jag älskar dig! Herr Ernst blev orolig, ty han hade icke hört dessa ord på länge, länge. – Är du ond på mig? sade hon och vred sig i smärtor. Han, nej, visst inte, men han skulle vara så lycklig, om hon icke var så mycket borta. – Jaså, hon var för mycket borta; när läkaren hade ”ordinerat” det. Var då hennes hälsa ingenting för honom? – Jo, jo, men den lilla! – Gick det någon nöd på den lilla! Var hon icke så god mor som någon, som går och koketterar med sina ungar… KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 21

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Nu måste hon upp från stolen – och hon var sjuk. Han hjälpe henne in i sängkammaren och ville ropa på Kristin. – Nej, det behövs inte, inte Kristin, ingen! Och så fick hon vatten och satte sig på soffan. Herr Ernst var alldeles blek. Rummet luktade cognac – och tobak. – Såå! Vad har du roat dig med, din gamla mal? sade hon. Du har väl läst Dickens igen! Hu, vad jag är sjuk. Och så var hon sjuk igen! Därpå ville hon gå in och kyssa den lilla. Men mannen ställde sig för dörren. – Du går inte dit! – Vem förbjuder mig det? – Jag, du är full, din satan! Hahahaha! Det ska du inte ha sagt för intet! Ett sådant as till karl, fy fan! Hon lyftade en bok för att kasta på honom, men hon föll på golvet. Herr Ernst väckte Kristin och fick frun i säng. Därpå lade han sig på ett par mattor framför barnkammardörren och blev där liggande hela natten. Han såg henne icke på morgonen. Men när han gick till kontoret var det hans fasta beslut att begära skilsmässa. Men för vad? Fylleri. Lagen hade icke förutsett ett sådant fall. Och så skandalen! Societeten! Men det måste ske! Han gick igenom nattens scen. Vilka ord där fallit. Utan förberedelser, genast. Men det var förberett i det tysta. Hela förmiddagen gick han som en sörjande och betraktade sig som död. Vad kunde livet numera ge honom? Och barnet utan mor! Det var tunga steg han gick hem om middagen. Vilken storm som förestod! Vad skulle ske. Han gick sista biten av gatan; stannade utanför kryddkrämarn och tittade på hans varor i fönstret. Skulle han gå upp? Vore det inte bättre att göra slut på eländet. Men barnet, barnet! När han kom i trappan hörde han sång och pianospel. När han kom in, satt hon och ackompanjerade en väninna som sjöng. Och så sprang hon emot sin kära gubbe och kysste honom. Och han var som om han fått igen sin hälsa i ett ögonblick. Så vacker hon var i dag. Och med vilket behag hon talade om för väninnan hur sjuk hon var i natt, utan att vidröra någon obehaglig detalj. Och en sådan glad middag på tre man hand. Och så blevo de ensamma. Inte ett ord om gårdagen. Han låg i sängen och såg på hur hon klädde av sig. Han tyckte hon var oblygare än hon varit förut, men så skön. Han hatade henne, men hans kött var slaget i bojor. Han skulle aldrig kunna leva utan denna kvinna. Och så fortsattes samma liv som förut. Han satt och hängde på ridhusläktaren och slog upp champagnebuteljer. Han stod i matsalsdörrar och hängde hela balnätter, ty han dansade ej. Han satt på teatern och bar hennes schal, knäppte hennes kängor blott för att ett ögonblick se hennes vad. Men så tröttnade han emellanåt och satt hemma. – Vilket fä till man, sade herrarne. – Vilket stycke till kvinna, sade somliga kvinnor. En dag fick han läsa i en lördagstidning om en dam ur societeten. Det var rysliga saker. Man hade sett henne kyssa karlar i portgångar. En förfärlig

KAPITEL 1A

10:1

4712417_Inlaga.indd 22

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

misstanke vaknade. Men han kunde icke få bevis, ty man tar icke vittnen med sig på sådana äventyr. Men hans ro var slut. Han kände, att han var bedragen, men han kunde ingenting göra åt det. I ett anfall av raseri skaffade han sig en älskarinna. Hon bedrog honom efter två månaders förlopp. Han tog en ny med samma påföljd. Han ville att hustrun skulle få veta det. Men hon visste ingenting eller låtsades icke veta något. Och så gick det! År ut, år in. Bryta? Nej, det kunde han ej för barnet. Och dessutom, han kunde icke leva utan henne. En natt när han druckit mycket och satt ensam uppe hos en vän, öppnade han sitt hjärta och sade allt, vad vännen visste förut. – Du är inte ensam, du, sade vännen. Det är ju mannen, som ensam har initiativ. Följden blir, att han i nästan alla fall är slaven, ty den som älskar är slaven. Nästan alla äktenskap ingås med kärleken från mannens sida. Så är det i naturen. Hanarne gör angreppet; honan sitter och väntar. Vem? Den som kommer! Och tro du mig, det är kvinnorna, som regera världen, fast de icke ha rösträtt. Hon gifter sig för att komma ut från hemmet, och det gör de flesta kvinnor; du gifte dig för att komma in i hemmet! Är hon lastbar? Nej, det är natur hos henne att vara polyandrist; det är natur hos dig att vara monogamist. Det är otur att ni råkat på varandra! Otur, min vän! Ja, det var en förklaring, trodde också herr Ernst, men någon tröst var det inte! Det var ett misstag begånget, men det stod icke att rätta. – Ty om man passar för varandra, det får man inte veta förr än efteråt, och då är det för sent! sade vännen. – Vad skall man göra då? Vad skall man göra? – Man får väl göra som bönderna till sist, sade skämtsamt vännen, som var trött på sin roll. – Vad göra bönderna då? – De ta reda på’t förut! O de bönderna! De ä’ slipade, de! AUGUST STRINDBERG

KAPITEL 1A

10:2

4712417_Inlaga.indd 23

2018-03-20 10:49

DU ÄGER SAMTALET

Mönstertext – med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygsatta elevexempel. Uppgiftsmallen i vänsterspalten är kopplad till uppgiftens instruktion som utgår ifrån Skolverkets kunskapskrav. Alla godkända lösningar måste ha med delkunskaperna som efterfrågas i instruktionen. Du ser kortfattade svar i högerspalten och de är en summering av vad som bör vara med i ett svar som får betyget A. Nedanför texten ges återkoppling på kvaliteten på svaren. Efter mönstersvaret följer elevexempel med betygen C och E. UPPGIFTSMALL

FÖRBERETT SAMTAL OM NOVELLEN OTUR

Innehåll

Novellen Otur handlar om en man som först när han har gift sig upptäcker att det eventuellt inte var en så bra idé. I novellen märker den nygifta mannen att hustrun vill göra allt på sitt sätt och han känner sig ensam fast han är nygift. Till exempel vägrar hon att gå upp tidigt och äta frukost med sin man, han får inte ha den dressing han föredrar på sin sallad och han får heller inte röka cigarr för hon tycker det luktar illa. Mannen har inget att välja på utan hans liv styrs av den nyckfulla unga hustrun. Strindberg skriver om det naturliga urvalet om att ”Mannen väljer icke sin hustru, ty det valet, det naturliga urvalet, det gör sig i de flesta fall själv”. Enligt min uppfattning menar Strindberg att det är kvinnan som väljer och att hon väljer att gifta sig för att kunna fortsätta leva ett liv i lättja, det hustrun i den här novellen vill mest av allt är att komma hemifrån, där systrarna gnabbades och modern tjatade på henne.

Argument

Åsikter Argument

Egna tankar Argument

Bärande tankar och koppling till samtiden

Egna tankar Argument

Åsikter Argument

De tankar som Strindberg för fram i novellen och som också är typiska för tiden är att han ser mannen som ett offer för sina egna lustar och sin egen svaghet, alltså den kärlek han känner för sin hustru. Han kritiserar äktenskapet som inte är på lika villkor genom att skildra den sorgliga historien om den nygifta mannen och hans lättfotade hustru. Hon är inte mycket att ha som varken mamma eller hustru så hela kvinnobilden får kritik här. Till exempel vill hon inte amma deras nyfödda barn eftersom hon var rädd att inte kunna ha urringade klänningar efter att hon ammat. Hon besökte ofta stallet och hade en väldigt fysisk relation till ryttmästaren som hon lät hjälpa henne upp på den väldiga hästen. En gång var mannen där och tvingades se på hur ryttmästaren höll om hans hustrus midja och han upplevde en förnedring över att behöva se på när en annan man höll på det viset runt hans hustrus midja. Man förstår också att hon är otrogen mot honom och att han i sin förtvivlan förstår det och tar sig flera älskarinnor för att döva sin smärta över det. Men, man förstår också vilket underläge mannen är i när han trots att de har det så dåligt tillsammans ändå drabbas så av lust när han ser henne klä av sig, han är liksom en slav under det han känner för frun. ”Han hatade henne, men hans kött var slaget i bojor. Han skulle aldrig kunna leva utan denna kvinna.”

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 24

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Stil Egna tankar Argument

Åsikter Argument

Strindberg är känd för att ha förnyat språket och det är faktiskt rätt lätt att läsa den här novellen, men det är svårt att peka ut vad som kan ha varit så nyskapande. Det är fullt med metaforik och symbolik dock. Sidan 22: ”Vilken storm som förestod” här tänker mannen på hur de ska gräla när han kommer hem. Strindberg väljer att kalla grälet för storm. Sidan 21: mannen är svartsjuk och tänker följande ”Och alla dessa kavaljerer och dessa brinnande ögon…”. Strindberg kallar blickar fyllda av åtrå för brinnande när han beskriver män som tittade lustfyllt på hustrun. Det Strindberg var kritisk mot egentligen var att man inte på förhand visste vem man gifte sig med om man följde rådande samhällsnormer. Novellen avslutas med det samhällskritiska samtalet mellan mannen i novellen och hans gode vän som ger ett råd: ”– Man får väl göra som bönderna till sist, sade skämtsamt vännen, som var trött på sin roll. – Vad gör bönderna då? – De ta reda på´t förut! – O de bönderna! De ä´slipade, de!”

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 25

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Återkoppling till elevtext med betyg A

Eleven gör en nyanserad och väl genomtänkt muntlig summering av novellen och hur den hänger ihop med sin samtid. Eleven har gott om argument för att stödja sina egna tankar och åsikter. SVAGHETER: Saknas STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften A

Nyanserad

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.

Resonerar nyanserat

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 26

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Elevexempel med betyget C UPPGIFTSMALL

”Rubrik”

Förberett samtal om novellen Otur

Innehåll

Otur handlar om att gifta sig med fel person. Mannen i novellen är olycklig fast han just har gift sig med en kvinna han älskar. Ju längre tiden går så märker han att de inte passar för varandra men han vet inte vad han ska göra, först försöker han stå ut med henne. Hon är självisk och vill att mannen ska anpassa sig efter henne hela tiden. Redan dagen efter bröllopet föredrar kvinnan att ligga kvar i sängen och sova istället för att dricka kaffe med mannen. Det blir bara värre och värre ju längre tiden går märker man. Mannen tilllåts inte att segla längre för hon gillar inte det. När hon blir gravid blir hon jättearg och sedan när barnet fötts bryr hon sig inte om det. Hela novellen är deppig och slutar egentligen med depp eftersom deras äktenskap är så olyckligt.

Åsikter Argument Egna tankar Argument Åsikter Bärande tankar och koppling till samtiden Egna tankar

Åsikter

Argument Egna tankar

Stil Egna tankar Argument Åsikter

Frun börjar gå på krogen och hon ingår i det som kallas societetslivet och hon kommer hem full och mannen känner sig övergiven. Man blir förvånad när man läser hur hon beter sig för man tänker att för så länge sen kunde inte kvinnan göra som hon ville. Strindberg kanske överdrev för det känns som han stör sig på kvinnan genom hela berättelsen och det är ju mannen som är berättaren. Jag tycker mannen är mesig som en toffel, han skulle inte låta henne bete sig hur som helst. Fast mannen inte gillar att frun hänger i stallet så låter han henne fortsätta rida och är hon inte i stallet så är hon på krogen. Det är fel mans- och kvinnoroller, och det är ju nästan fortfarande idag normbrytande att det skulle vara mamman som springer ute medan pappan är hemma med bebisen. Strindberg skriver svårt och komplicerat. Det var många ord man var tvungen att slå upp, dekolleterad, tête a tête, kavaljer, chemise och konvulsiviskt. På ett ställe står det att mannens kött var slaget i bojor, jag fick det förklarat och det menas att han kände lust till sin fru. Gammelstil och en metafor.

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 27

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Återkoppling till elevexempel med betyg C

Eleven uttrycker flera nyanserade tankar om novellen. Argument, egna tankar och åsikter förankras i handlingen men skulle ha utvecklats för ett högre betyg. SVAGHETER: En tydligare koppling till vad Strindberg stod för hade fördjupat resonemanget. STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften C

Nyanserat, men lite grunda resonemang

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.

Översiktligt

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 28

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Elevexempel med betyget E UPPGIFTSMALL

”Rubrik”

Förberett samtal om novellen Otur

Innehåll

Ernst och Kristin mår inte bra tillsammans och de är två människor som är så olika som några kan vara, de har inget gemensamt. Jag fattar inte varför de har gift sig, de gillar inte samma saker alls och när de sen fått barn så är det han och inte hon som tar hand om barnet. Kristin hänger i stallet också fast hon vet att Ernst inte vill att hon ska göra det. Men Ernst biter ihop för att han vet att hon kommer hem till honom och fast de är osams och Ernst egentligen är arg på henne så vill han alltid ha henne fattar man eftersom de ligger.

Åsikter Argument

Egna tankar

Bärande tankar och koppling till samtiden Åsikter Argument Egna tankar

Åsikter Egna tankar

Stil Egna tankar Argument Åsikter

Det är konstigt med könsrollerna tycker jag, och det känns som August levde för hundra år sen och det kan inte ha varit okej, att han passade barnet och inte hon. Sverige är modernt idag och för hundra år sen kan det inte ha gått till så här, att Ernst sitter hemma medan Kristin är ute och röjer och ligger runt. Fast det är ju påhittat och August Strindberg kanske gjorde som han ville med sant och falskt. Men han verkar rätt bitter på tjejer. De vill gifta sig för att slippa bo hemma, men då slipper de göra något alls i sitt nya hem. Ernst är den som drar kortaste stråt här, han jobbar, är missnöjd med damen och tar hand om ungen. Stackars kille. Om jag fattat rätt var det så Strindberg tyckte, han var ju gift hundra gånger själv och verkar rätt missnöjd med alla sina damer. Novellen slutar skitskumt med att Ernsts polare snackar med honom om bönder, novellen utspelar sig i centrala Stockholm så där är jag inte helt hundra på vad han kan ha menat. Men han snackar ju ofta om samhällsklasser och Ernst och Kristin är ju inte bönder så jag tänker att de kanske önskar att de var det, eller polaren tycker de kan bli det. Stilen är grymt gammal, jag satt i gruppen där vi fick läsa och slå upp och förklara tillsammans, annars hade jag aldrig fattat vad det handlar om. Många franska ord, det verkar ha varit inne, nästan som engelskan är nu.

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 29

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Återkoppling till elevexempel med betyg E

Eleven framför sina åsikter och tankar med hjälp av några argument ur handlingen. Eleven diskuterar översiktligt samband mellan texten och dess samtid. SVAGHETER: Flera av resonemangen handlar om rätt saker men är lämnade utan avslut, det saknas argument för de åsikter som framförs. STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet.

Flera åsikter saknar argument.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Översiktligt

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 30

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Hur ligger du till? Delkunskaper För att du ska bli bra på att uttrycka argument, egna tankar och åsikter muntligt är det viktigt att du läser igenom instruktionen och novellen ordentligt. Argument, tankar och åsikter i förberedda samtal

I ett förberett samtal får du ämnet och instruktionen i förväg. För att lyckas bör du fundera ordentligt, vända och vrida på ditt resonemang så att du är säker på dina argument och dina åsikter, även om du blir ifrågasatt eller motsagd. Det är viktigt att belägga åsikter och argument med exempel ur den text du diskuterar. Du har alltid rätt till din egen tolkning så länge du kan motivera den. Att uttrycka sina tankar och åsikter på ett nyanserat sätt innebär att du har funderat över saker ur olika perspektiv. Först då kan du ha en åsikt som är nyanserad eftersom du kan förutse olika svarsalternativ och diskutera dessa. Till sist: det allra viktigaste är förstås att du tar plats i samtalet. Om du vill läsa mer om Strindberg och den tid han verkade i kan du göra det i kapitel 4 sidan 257 och framåt.

KAPITEL 1A

4712417_Inlaga.indd 31

2018-03-15 12:07

DU ÄGER SAMTALET

Hur går du vidare? Nu ska du öva på att uttrycka argument, egna tankar och åsikter i förberedda samtal som handlar om noveller av August Strindberg. Nedan följer tre formativa uppgifter, samtliga med förslag på arbetsgång. Tanken är att du ska börja med uppgift 1 och sedan gå vidare så långt du hinner eftersom övningarna är uppbyggda utifrån en progressionstanke. En tumregel är att den som övat mycket och fått mycket återkoppling lyckas bättre.

FORMATIV UPPGIFT 1 August Strindberg 1849–1912 August Strindberg är världsberömd för sina många pjäser, dikter, noveller och romaner. Strindberg är känd för att på sin tid ha moderniserat språket och för att ha använt det på ett nydanande sätt. Hans författarskap präglas av samhällskritik och det som låg honom varmast om hjärtat var att debattera kvinnan, samhällsklasserna och människan som driftsvarelse, alltså att hon till stor del är styrd av sina drifter. Uppgift Du ska läsa novellen Barnet av August Strindberg. Förbered dig för samtalet genom att fundera över argument, egna tankar och åsikter om hur novellen speglar sin samtid. Se också till att du är beredd på att kommentera stil, innehåll och bärande tankar. Till din hjälp har du frågorna Att möta historisk litteratur. Du hittar dem efter novellen. Läs mer om Strindberg och den tid han verkade i på sidan 257.

Källa Strindberg, August: ”Barnet” ur Giftas, 1884

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

KAPITE KAP ITEL ITE L 1A KAPITEL

4712417_Inlaga.indd 32