9789147111930

SAMHÄLLSGRÄNSER ፚ Hur ska man förstå det samhälle som gör att vissa hamnar utanför, och förklara varför de gör det?

ፚ Vilka är denna samhällsutvecklings drivkrafter? ፚ Är det möjligt att utveckla ett anständigt liv utan klyftor i en storstad – och i så fall hur?

Det här är några av de frågor författaren ger sig i kast med. Boken tar sin utgångspunkt i ungdomars stenkastning mot brandmän och författaren ser det som att de kastar sten mot samhället.

Genom att analysera de senaste decenniernas ekonomiska och politiska förändringar, dessutom i ett internationellt komparativt perspektiv, visar författaren hur villkoren för delaktighet i samhället har skärpts. Samhället har därigenom utvecklats till ett innanförskap med gränser som sammanfaller med segregationen i städerna.

Boken kan användas i utbildningar i sociologi, socialt arbete, urbana studier och statsvetenskap och är även intressant för politiker och praktiker.

Mikael Stigendal är professor i sociologi vid institutionen för Urbana Studier på Malmö Högskola. Han har under 30 års tid forskat om städer och därigenom utifrån ett brett samhällsperspektiv sökt svar på den grundläggande sociologiska frågan om hur samhället hänger ihop. Sedan doktorsavhandlingen 1994 har han skrivit ett flertal böcker, däribland Sociala värden i olika sociala världar (1999), Den gode socialvetenskaparen (2002), Framgångsalternativ (2004) och Kapital (2010).

Mikael Stigendal

Dessa nya samhällsgränser i städerna utgör en förutsättning för att dagens samhälle ska kunna hänga ihop. Detta går dock att förändra och i den avslutande delen av boken pekar författaren på möjliga lösningar för en annan samhällsutveckling.

SAMHÄLLSGRÄNSER

Ojämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö

SAMHÄLLSOjämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö

GRÄNSER Mikael Stigendal

Best.nr 47-11193-0

Tryck.nr 47-11193-0-00

47-11193-0_Samhällsgränser_omslag original 2.indd 1

2/26/16 10:50 AM

SamhällsOjämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö

gränser Mikael Stigendal

Liber

9789147111930b1-488.indd 1

2/26/16 10:31 AM

Samhällsgränser Ojämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö ISBN 978-91-47-11193-0 © 2016 Mikael Stigendal och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Språkgranskning: Elisabeth Åman Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsfoto: Mikhail Markovskiy/Bivdone/BMJ/Shutterstock Foton inlaga: 19 Mikhail Markovskiy/BMJ/Shutterstock 223 alice-photo/Shutterstock 226 och 230 Puwadol Jaturawutthichai/Shutterstock Övriga foton inlaga: Mikael Stigendal Ombrytning och repro: Integra Software Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2016

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147111930b1-488.indd 2

2/26/16 10:31 AM

Innehåll Förord.................................................................................................................. 7 Inledning........................................................................................................... 10 Bokens syften och frågor.................................................................................... 11 Kulturell politisk ekonomi..................................................................................... 11 Interaktiv forskning.............................................................................................. 14 Bokens disposition.............................................................................................. 15

DEL 1.

Stenkastningen mot samhället.......................................................... 19 1.1 Ungdomar som kastar sten – åtta tankeväckare..................................... 21 1.2 Kritisk realism............................................................................................ 25 1.2.1 När, vad och vem?..................................................................................... 25 1.2.2 Enhetstänkandet under efterkrigstidens första decennier......................... 27 1.2.3 Vetenskapliga paradigm............................................................................. 29 1.2.4 Vetenskap som praktik och arbete............................................................ 30 1.2.5 Omformuleringen av en fråga.................................................................... 32

1.3 Tron på verkligheten.................................................................................. 34 1.3.1 Både meningsskapande och strukturering................................................ 34 1.3.2 Vad är en orsak?........................................................................................ 36 1.3.3 Stenkastningens olika typer av potentialer................................................ 40 1.3.4 Förklaringar förutsätter förståelse.............................................................. 42 1.3.5 Det sociala består av relationer................................................................. 44

1.4 Kunskapssyn.............................................................................................. 46 1.4.1 Kunskapens två världar............................................................................. 46 1.4.2 Kunskapens övergripande former.............................................................. 48 1.4.3 Materialiseringar......................................................................................... 49 1.4.4 Stenkastningens grammatik...................................................................... 52 1.4.5 Vetenskaplig kunskap................................................................................ 55 1.4.6 Abstrakta analyser men också komplexa och konkreta synteser............. 57 1.4.7 Slutledningsmetoder.................................................................................. 59

1.5 Den sociala världen.................................................................................... 61 1.5.1 Strukturering och meningsskapande......................................................... 61 1.5.2 Vad är inte meningssammanhang?............................................................ 63 1.5.3 Aktör och struktur, men också meningssammanhang.............................. 65 1.5.4 Utveckling genom evolutionära mekanismer............................................. 67 1.5.5 Görandet sker genom selektiviteter........................................................... 69 1.5.6 Tendenserna till effekter............................................................................. 72 1.5.7 Institutionaliseringar................................................................................... 73

3

9789147111930b1-488.indd 3

2/26/16 10:31 AM

Innehåll

1.6 Samhället – ett integrerat innanförskap................................................... 76 1.6.1 Utanförskap förutsätter innanförskap........................................................ 76 1.6.2 Integration – en fråga om delaktighet........................................................ 78 1.6.3 Delaktighetens villkor................................................................................. 82 1.6.4 Att ha ett värde.......................................................................................... 85 1.6.5 Delaktig i vad?........................................................................................... 86 1.6.6 Vad måste man göra för att vara delaktig?................................................ 98 1.6.7 Vilket värde måste man ha för att kunna vara delaktig?.......................... 102

1.7 Sammanfattande slutsatser: Ett samhällsperspektiv med åtta tankeväckare............................................ 105 1.7.1 Verkligheten tränger sig på...................................................................... 106 1.7.2 Meningsskapande: Den verklighet som tränger

sig på måste göras meningsfull............................................................... 106 1.7.3 Form och innehåll:

Den påträngande verkligheten ger uttryck för något............................... 107 1.7.4 Strukturering: Verkligheten måste struktureras........................................ 108 1.7.5 Görandet: Strukturerna och meningssammanhangen måste göras........ 108 1.7.6 Selektiviteter: Aktörer, strukturer, meningssammanhang

och miljö både befrämjar och begränsar................................................. 109 1.7.7 Samhället utgör en komplex effekt av struktureringar

och meningsskapanden........................................................................... 110 1.7.8 Frågor om samhällsförändring................................................................. 111

DEL 2.

Den lokala industristaden i det nationella välfärdssamhället......... 113 2.1 Nationssamhället..................................................................................... 115 2.1.1 Stat och samhälle.................................................................................... 115 2.1.2 Den keynesianska välfärdsstaten............................................................ 117 2.1.3 Folkhemmet............................................................................................. 119 2.1.4 Det starka samhället................................................................................ 121 2.1.5 Det kommunala självstyret....................................................................... 122 2.1.6 Lärdomar från Malmö om den svenska modellen................................... 124

2.2 Samförstånd på löpande band................................................................ 125 2.2.1 Behovet av regleringar............................................................................. 126 2.2.2 Industrikapitalismens framväxt och utveckling i Malmö.......................... 134 2.2.3 Arbetsprocessens förändring................................................................... 137 2.2.4 Regleringarna av kapitalet....................................................................... 142

2.3 Ett komplementärt civilsamhälle............................................................. 147 2.3.1 Finns det något civilsamhälle?................................................................. 147 2.3.2 Självhjälpssocialismen............................................................................. 149 2.3.3 Skötsamhetskulturen............................................................................... 154 2.3.4 Kärnfamiljen............................................................................................. 157 2.3.5 Boendet – från förutsättning till bekräftelse............................................. 160

4

9789147111930b1-488.indd 4

2/26/16 10:31 AM

Innehåll

2.4 Görandet av en keynesiansk välfärdskommun....................................... 165 2.4.1 Wehtje-imperiet........................................................................................ 166 2.4.2 Arbetarrörelsen........................................................................................ 168 2.4.3 Malmö-andan........................................................................................... 170 2.4.4 Kvadratkorporatismen............................................................................. 172

2.5 Hegemonins decennier............................................................................ 176 2.5.1 Fordismens tillväxtmodell........................................................................ 176 2.5.2 Miljonprogramsfordismen........................................................................ 178 2.5.3 Betongsocialismen................................................................................... 181 2.5.4 Den svenska modellen............................................................................. 182

2.6 Varför tog den svenska modellen slut?................................................... 186 2.6.1 Upplösningen av fordismens tillväxtmodell............................................. 187 2.6.2 Självhjälpen – från socialism till konsumism............................................ 190 2.6.3 Skötsamheten – från inifrån till utifrån..................................................... 191 2.6.4 Boendet – från hegemonins bekräftelse till dess underminering............. 192 2.6.5 Ohållbara politiska försök till lösningar.................................................... 194 2.6.6 Upproren underifrån och Herslows revansch.......................................... 197 2.6.7 Malmö blev någon annans stad............................................................... 199

2.7 Sammanfattande slutsatser: Samhällsordningens förutsättningar, räckvidd och effekter under efterkrigstidens första decennier........................................................ 201 2.7.1 Det tidigare samhället var ett nationssamhälle........................................ 201 2.7.2 Ordnad samhällsutveckling möjliggjordes genom fordism...................... 202 2.7.3 I Malmö kunde dessa möjligheter förverkligas tack vare

fyra gynnsamma selektiviteter................................................................. 202 2.7.4 Samhället ordnades genom ett historiskt block...................................... 203 2.7.5 Hegemonin gjorde samhällsutvecklingen meningsfull............................. 204 2.7.6 Samhällsutvecklingen underminerade sig själv....................................... 204 2.7.7 Slutet hade också konjunkturella orsaker................................................ 205 2.7.8 Det skapades stigberoenden................................................................... 206

DEL 3.

Den globala kunskapsstaden med dess samhällsgränser.............. 207 3.1 Tillväxtens urbana noder......................................................................... 212 3.1.1 Finansdriven tillväxt................................................................................. 213 3.1.2 Urbana noder........................................................................................... 240 3.1.3 Prekariatet................................................................................................ 263

3.2 Välfärdens urbana ojämlikheter.............................................................. 281 3.2.1 Välfärdsregimer........................................................................................ 282 3.2.2 Urbana ojämlikheter................................................................................. 296 3.2.3 De nya samhällsgränserna....................................................................... 310

5

9789147111930b1-488.indd 5

2/26/16 10:31 AM

Innehåll

3.3 Storstadspolitik........................................................................................ 325 3.3.1 Den svenska storstadspolitiken............................................................... 325 3.3.2 Den europeiska politiken.......................................................................... 329 3.3.3 Storstadsinsatsernas decennier i Malmö................................................. 338

3.4 Kunskapsstaden?..................................................................................... 354 3.4.1 Kunskapsbaserad ekonomi..................................................................... 356 3.4.2 Malmö – de två kunskapsstäderna.......................................................... 361 3.4.3 Nyliberal hegemoni.................................................................................. 375

3.5 Sammanfattande slutsatser: Ojämlikhetens orsaker............................. 390 3.5.1 Hur har ojämlikheten trängt sig på?......................................................... 390 3.5.2 Vad är meningen med ojämlikheten?....................................................... 391 3.5.3 Vilka är ojämlikhetens uttrycksformer och vad ger dessa uttryck för...... 394 3.5.4 Vilka är ojämlikhetens strukturella orsaker?............................................. 395 3.5.5 Hur görs ojämlikheten?............................................................................ 399 3.5.6 Vilka är de nya samhällsgränserna?........................................................ 402 3.5.7 Vad är det för samhälle som ungdomar kastar sten mot?....................... 404

DEL 4.

Framtidsmöjligheterna i en stad som Malmö.................................. 409 4.1 Förändra sambandet mellan tillväxt och välfärd.................................... 411 4.2 Befrämja kollektiv empowerment........................................................... 413 4.3 Satsa på kunskapsallianser.................................................................... 415 4.4 Överskrid samhällsgränserna och gör Malmö till en urbant integrerad och global kvalitetskunskapsstad i ett kunskapssamhälle.......................................................................................... 417

Sammanfattning.............................................................................. 420 Referenser....................................................................................... 425 Register........................................................................................... 441

6

9789147111930b1-488.indd 6

2/26/16 10:31 AM

Förord Denna bok vänder sig till alla som vill veta mer om vad den ökande ojämlikheten i Sverige beror på. Dessutom hoppas jag att den ska inspirera dem med intresse för ett helhetsperspektiv på samhället. Empiriskt handlar boken mycket om Malmö. Det beror på att Malmö har varit mitt huvudsakliga empiriska forskningsobjekt under 30 års tid. Jag har sökt svar på grundläggande sociologiska frågor om hur samhället hänger ihop genom att undersöka förhållandena i framför allt Malmö. Samma breda ambition hade Peter Billing och jag i vår gemensamma doktorsavhandling, Hegemonins decennier från 1994, och den har varit viktig för mig i arbetet med denna bok, vilken kan ses som en uppföljare till avhandlingen men med en motsatt frågeställning. I Hegemonins decennier gällde frågan hur samhället kunde hänga ihop, men på ett sätt som ledde till att det delades upp.

Nu gäller frågan varför det är uppdelat men ändå hänger ihop. Den frågan har jag sökt svar på under de senaste 7–8 åren genom deltagande i nedanstående projekt.

Tankarna om att skriva denna bok har sin upprinnelse i det projekt som hette Möten och Dialog (Mod-projektet) som pågick från januari 2008 till i början av 2011. Där samarbetade jag med Per Olof Hallin, Alban Jashari, Carina Listerborn, Margareta Popoola, Carolina Hamma, Johanna Sixtensson och Martin Grander.

MoD-projektet handlade mycket om ungdomars stenkastning mot brandmän, och det har haft en särskild betydelse för del 1 i denna bok. Samtidigt arbetade jag som följeforskare i EU-projektet SOM Fosie som leddes av Bertil Nilsson, och där jag fick möjligheter att utveckla kunskaperna om levnadsförhållanden, processer och nya lösningar. Ett av delprojekten i SOM Fosie hette Lilla Växthuset, vilket jag skriver om i den här boken, och där arbetade två ungdomar från Fosie, Samira Hack och Bledar Zuta. En stor upplevelse var att tillsammans med dem åka till Wien på en europeisk konferens i maj 2009. Den ingick i det sjunde ramprogramsfinansierade EU-projektet Social Polis där jag också deltog. I Social Polis, vilket handlade om städer och social sammanhållning, samarbetade jag framför allt med Andreas Novy från Wien. Det var han och jag som gjorde kunskapsallianser till ett begrepp och det tillhör mina förslag på lösningar i del 4 i denna bok.

En annan stor upplevelse var när jag ansvarade för en internationell konferens i Malmö 2009 inom ramen för URBACT 2-projekt CoNet (Cohesion Network) och vi kopplade ihop det med inte bara Lilla Växthuset utan även ett annat projekt som vi kallade Ung i Forskning, vilket jag hade huvudansvar för under tre somrar, och där ungdomar från stadsdelen Fosie engagerades för att ta reda på vad som egentligen var problem respektive lösningar i deras stadsdel. Sammanlagt deltog ca 60 ungdomar i åldrarna 15–18 år i projektet, vilket leddes av Carolina Hamma (2009), Vjollca Haxha (2010) och Johan Stigendal (2011). Ett annat projekt som har varit viktigt för denna bok hette New City. Där var jag 2010–2011 engagerad som följeforskare och jag skriver om det i kapitlet om ungdomarna

7

9789147111930b1-488.indd 7

2/26/16 10:31 AM

Förord

i den nya staden. Den antologi som blev resultatet av följeforskningsuppdraget byggde på ett nära och intensivt samarbete med en av ungdomscoacherna, Sanna Bang Olsson. Jag vill också nämna den intervjuundersökning om civilsamhällets samhällsentreprenörer som Göte Rudvall gjorde 2009–2010. Det och andra samarbeten med honom och Håkan Larsson på Glokala Folkhögskolan har haft stort betydelse för mig.

Under 2011–2013 arbetade jag med två stora projekt som båda bidrog till att lägga en gedigen grund för boken. Det ena var en vetenskaplig studie av den europeiska regionalfondens storstadsinsatser i Sverige under strukturfondsperioden 2007–2013, finansierad av Tillväxtverket, där jag samarbetade med Erik Jakobsson och Karin Sjöberg från APeL i Örebro. Det andra var Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (Malmökommissionen), där jag var en av fjorton kommissionärer. Tillsammans med Per-Olof Östergren utsågs jag till redaktör för Malmö­­ kommissionens slutrapport och i detta oerhört intensiva arbete som pågick i drygt tre månader hade vi ett nära samarbete med Kerstin Larsson.

De senaste tre åren, 2013–2015, har mitt huvuduppdrag varit det sjunde ramprogramsfinansierade EU-projektet Citispyce. Under ledningen av Aston University i Birmingham har 13 partnerorganisationer från 10 städer runt om i Europa arbetat med frågor om hur ojämlikheten drabbar ungdomar, vad den beror på och hur den kan bekämpas genom idéer, förslag, projekt och initiativ som har utvecklats av, med och/eller för ungdomar. I detta projekt har jag lett Malmö Högskolas arbete i nära samarbete med Jonas Alwall och Martin Grander.

Alla de ovanstående projekten har varit viktiga för denna bok och till alla ovan nämnda i de olika projekten vill jag rikta ett varmt tack för goda, inspirerande och konstruktiva samarbeten. Samtliga projekt finns mer utförligt beskrivna på min hemsida (www.mikael.stigendal.se), varifrån också rapporter kan laddas ned.

Med stöd i alla dessa material, idéer och rapporter påbörjade jag det egentliga bokskrivandet i februari 2013. Men det tog ändå betydligt längre tid än vad jag hade trott. Det blev sex versioner av manuset innan jag skickade in det till förlaget i oktober 2015. Då hade jag fått hjälp med läsning och kommentarer av Staffan Lindberg, Göte Rudvall, Ståle Holgersen, Peter Söderholm, Hans Abrahamsson, Fredrik Björk, Jonas Alvall och Martin Grander. Stort tack till er alla för värdefulla kommentarer. Ett särskilt tack till Jonas och Martin för att ni har läst och kommenterat flera manusversioner. Ett särskilt tack också till Göte för all uppmuntran och många värdefulla råd. Ingen annan än jag själv ska dock klandras för de brister som säkert ändå kvarstår.

När jag nu i och med detta förord ska avsluta denna boks förankring i tiden så är det min kära Kerstin jag tänker på. Vi träffades en dag i mars 1985 på en facklig strategidiskussion hemma hos Kurt och Doris Sjöström, när den stora engelska gruvstrejken precis hade avslutats. Sedan dess har vi fått två numera vuxna söner,

8

9789147111930b1-488.indd 8

2/26/16 10:31 AM

Förord

Fredrik och Johan, och två barnbarn, Sibelle och Elissa. Det är med Kerstin som jag har delat så mycket under alla dessa år. Det är hon som har varit mitt viktigaste och starkaste stöd. Boken tillägnar jag dig, Kerstin.

Malmö i december 2015 Mikael Stigendal

9

9789147111930b1-488.indd 9

2/26/16 10:31 AM

Inledning Ojämlikheten i samhället har ökat. Det visar sig särskilt i städerna och situationen har förvärrats under flera decennier. Problemen uppmärksammades redan i slutet av 1960-talet av den dåvarande statsministern Olof Palme då han besökte Malmö. Han förutspådde att Malmö en dag skulle bli ”en dyster stad att leva i, även för de välbeställda, om utvecklingen får härja fritt”, som han formulerade det. I Malmö har det under lång tid gjorts stora och många satsningar för att komma tillrätta med problemen. Lokala politiker i Sverige har internationellt sett dessutom mycket makt på grund av bland annat den kommunala beskattningsrätten (se kapitel 2.1.5). Är det någonstans som politiker skulle kunna göra något åt klyftorna så är det i en svensk stad som Malmö. Det gör det särskilt viktigt att ta reda på varför ojämlikheten ändå har ökat i just Malmö.

De stora satsningarna började i mitten av 1990-talet efter de socialdemokratiska segrarna i valet 1994, nationellt såväl som kommunalt. Det sammanföll med Sveriges EU-inträde, och Malmö var sedan den enda stad i Sverige som fick stöd av EU:s första URBAN-program, det som varade mellan 1994 och 1999. I samband med att det avslutades påbörjades den nationella storstadssatsningen där fyra av Malmös stadsdelar deltog. Målen nåddes dock inte, varken i URBANprogrammet eller i storstadssatsningen. I stället tog kommunstyrelsen ett eget ini­­ tiativ 2003 och startade den omfattande satsningen ”Välfärd för alla” (VFA). Fem år senare stod stadsdirektören Inger Nilsson på VFA:s slutkonferens och sa att det hade misslyckats. Inte heller VFA lyckades nå målen.

Därefter ställdes förhoppningarna till den kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmökommissionen, som kommunstyrelsen 2010 beslutade att tillsätta. Den påbörjade sitt arbete i februari 2011 och överräckte sin slutrapport två år senare, den 1 mars 2013. Slutrapporten innehöll två huvudrekommendationer, 24 mål och 72 åtgärder (Stigendal & Östergren 2013). Den ena huvudrekommendationen gäller etablerandet av en social investeringspolitik. Den ger uttryck för ett nytt tänkande om ekonomin och syftar ytterst till att förändra sambandet mellan tillväxt och välfärd. Den andra huvudrekommendationen handlar om hur processer måste förändras genom skapandet av kunskapsallianser och en demokratiserad styrning.

Kommer resultatet av Malmökommissionen att leda till minskad ojämlikhet?

Eftersom jag var en av de fjorton kommissionärerna och den ene av två redaktörer för kommissionens slutrapport vill jag gärna tro det. Jag är emellertid helt övertygad om att förklaringarna av ojämlikheten måste vidareutvecklas och fördjupas. Mot bakgrund av allt det som redan har gjorts under flera decennier, dessutom i en stad där politikerna förmodligen har mer makt än på de flesta håll i Europa (se kapitel 3.1.2), är de växande klyftorna i just Malmö en utmaning, inte bara för politikerna utan också för samhällsvetenskapen.

10

9789147111930b1-488.indd 10

2/26/16 10:31 AM

Inledning

Bokens syften och frågor Boken har tre syften. För det första syftar den till att förklara vad den ökande ojämlikheten i en stad som Malmö beror på. Ojämlikhet ger uttryck för en relation. Det finns minst två sidor. I vissa delar av Malmö bor det människor som har blivit allt rikare, lever längre och överlag har fått det bättre ställt. I andra delar av Malmö bor det många fattiga människor, ofta trångbodda och med sämre hälsa.

I sådana områden har det hänt att ungdomar kastat sten mot exempelvis brandkåren. Det hör inte till vardagen men har skett vid ganska många tillfällen (Hallin et al. 2010: 63). Varför de gör det har jag funderat mycket på sedan vintern 20082009 då oroligheterna på Rosengård fick stor uppmärksamhet. Det är ett av skälen till att jag har skrivit denna bok.

För att kunna förklara denna ojämlikhet krävs det en förståelse av samhället.

Min förståelse av samhället, mitt samhällsperspektiv, heter med en sammanfattande benämning kulturell politisk ekonomi. Boken syftar, för det andra, till att introducera och försöka vidareutveckla detta samhällsperspektiv. Det ska jag göra genom att förklara ojämlikheten. På så vis hänger förklaring och förståelse ihop.

Vill man förstå ojämlikheten och förklara vad den beror på, är det inte svårt att motivera valet av en storstad. Storstäderna har kommit att bli centrala i de senaste decenniernas samhällsutveckling; för det första som noder och drivkrafter, för det andra som platser där klyftorna är störst och, för det tredje, som kreativa sammanhang där man skapar nya lösningar. Malmö är ett intressant exempel i alla dessa tre avseenden.

Det tredje avseendet anknyter till mitt tredje syfte. Det gäller lösningarna. Bokens första syfte kan sägas gälla problemen. Det vore dock främmande för mig och den forskning som jag har bedrivit om jag inte sa någonting om lösningarna.

Det ska jag därför också göra, om än ganska kort. Givet kapitalismen, är det möjligt att utveckla ett anständigt liv utan klyftor i en storstad, och i så fall hur?

Kulturell politisk ekonomi Kulturell politisk ekonomi är ett samhällsperspektiv som har utvecklats under lång tid men som ganska nyligen har sammanfogats under detta namn. De som främst har bidragit till det är Ngai-Ling Sum och Bob Jessop (2013) med boken Towards a Cultural Political Economy. Jessop är en av de forskare som jag har inspirerats mest av under årens lopp. Den första boken av honom läste jag för nästan 30 år sedan, men dessförinnan hade jag läst in mig på teoretiker som sedan visade sig vara även Jessops huvudsakliga inspiratörer, framför allt Karl Marx, Antonio Gramsci och Nicos Poulantzas. Det var säkert en huvudorsak till att jag fastnade för Jessops tankegångar och det gjorde att jag tyckte mig kunna förstå dem. Jag hade under 1970-talets första hälft också läst in mig på kritisk realism,

11

9789147111930b1-488.indd 11

2/26/16 10:31 AM

Inledning

den vetenskapsfilosofi som ligger till grund för kulturell politisk ekonomi. Även svenska författare som Sven-Eric Liedman, Göran Therborn och Thomas Brante blev tidigt viktiga inspiratörer.

Det talades då inte om kulturell politisk ekonomi utan den benämningen har introducerats först på senare år. Det sätter dock namn på något som har utvecklats under lång tid och själv ser jag mig som delaktig i den resan. Jag tillhörde nämligen inte dem som under 1980-talet tog avstånd från strukturerna och, med inspiration från till exempel Hegemony & Socialist Strategy av Ernesto Laclau och Chantal Mouffe (1985), gjorde diskurs, språk eller kultur av allting; det som kom att kallas den kulturella vändningen (se till exempel Winther Jørgensen & Phillips 2000; Börjesson & Palmblad 2007). Jag tillhörde inte heller dem som höll fast vid den strukturalism som hade dominerat under de tidigare decennierna.

Stuart Halls analyser av hur thatcherism tog sig in i tänkandet och förändrade det (se till exempel Hall 1979) betydde mycket för mig, men jag släppte dock aldrig teorierna om strukturerna.

Det visade sig sedan också i den doktorsavhandling som Peter Billing och jag disputerade på 1994, Hegemonins decennier, där vi försökte förena kultur och struktur. Kulturen fanns således på plats men ännu inte som ett K i en kulturell politisk ekonomi. Vi talade inte heller om vårt perspektiv som en politisk ekonomi. Men ekonomin i det som nu kallas kulturell politisk ekonomi fanns också plats. Den som hade utvecklat det perspektivet var framför allt Michel Aglietta (1987). Tillsammans med några andra forskare initierade han det som kom att kallas regleringsteorin, vilket inspirerade mig. Det hade redan tidigare inspirerat Jessop och det var i stor utsträckning hans teorier om politiken som vi använde i avhandlingen, dock långt innan det var ett P i kulturell politisk ekonomi.

Nu har även K:et fallit på plats i perspektivet och det kallas av det skälet för kulturell politisk ekonomi (KPE). Det har sin grund i den vetenskapsteori som heter kritisk realism och ett strategiskt-relationellt förhållningssätt till relationen mellan struktur och aktör (Sum & Jessop 2013: ix). Sum & Jessop (2013: 1) beskriver syftet med kulturell politisk ekonomi som att ”produce a consistent ’integral’ analysis of political economy from the perspective of the interaction of its specific semiotic and structural features at the same time as it embeds this analysis into a more general account of semiosis and structuration in wider social formations”. Kulturen i KPE ska således inte uppfattas som ett separat område utan som organiskt invävd och integrerad i en helhet.

Det viktigaste kännetecknet på kulturens betydelse i det integrerade helhetsperspktiv som kallas kulturell politisk ekonomi är dess principella likställdhet med strukturerna. Strukturer och kulturer är i princip lika viktiga, och detta likställande grundar sig i den existentiella nödvändigheten av att reducera komplexitet. Verkligheten är mer eller mindre komplex, och för att vi ska kunna gå vidare

12

9789147111930b1-488.indd 12

2/26/16 10:31 AM

Inledning

i den, till exempel veta vad vi ska göra, ta ställning, agera eller ha en åsikt, måste denna komplexitet reduceras. Det sker på två sätt: å ena sidan måste vi göra den begriplig och meningsfull, å andra sidan måste vi strukturera sociala relationer.

Det ena sättet är det kulturella och det kallas egentligen semiosis. Det handlar nämligen i grunden om tecken, enligt Umbert Ecos definition ”everything which can be taken as significantly substituting for something else” (från Sum & Jessop 2013: 24). Tecken samt hur de uppfattas och bildar mening studeras inom den vetenskap som heter semiotik. Begreppet semiosis syftar på själva skapandet av mening och meningssammanhang. Därför borde det kanske ha hetat semiotisk politisk ekonomi. Sum och Jessop har dock valt att kalla det kulturell politisk ekonomi eftersom det också har utvecklats som ett svar på de senaste decenniernas kulturella vändning. Genom användningen av ordet kultur blir det kanske också lättare att förstå. Av samma skäl har jag här så ofta som möjligt använt ordet meningsskapande, men semiosis utgör egentligen det övergripande begreppet, och det är semiosis i alla dess former som KPE vill ta på allvar i beskrivningarna, förståelsen och förklaringarna av social utveckling och förändring.

Genom den jämställda ontologiska förankringen i behovet av att reducera komplexitet blir allt detta meningsskapande principiellt sett lika viktigt som struktureringar. Det gör oss uppmärksamma på att en händelse kan vara förorsakad av mening och kultur i lika hög grad som struktur. Det som är viktigast för att förklara en viss händelse går inte att ta för givet. Båda dessa reduceringar av komplexitet måste göras, och det gäller både strukturerna och meningssammanhangen. De görs av olika slags aktörer. Förutom strukturer och meningssammanhang är aktörer ett centralt begrepp i denna bok. Även Brante (2015: 249) framhåller i en nyligen utkommen antologi dessa tre som grundläggande begrepp inom sociologin och samhällsvetenskapen. Jag vill lägga till ett fjärde och det är materialisering. Det kan syfta på kroppen och komma till uttryck i det som Bourdieu kallar habitus eller den form av ojämlikhet som Therborn (2013) kallar vital.

Begreppet materialisering kan också syfta på stadens rumsliga former, till exempel de som lägger grunden för segregation, och kallas teknologisk.

Brante framhåller även en annan uppdelning som särskilt viktig för sociologin, nämligen den av det sociala i tre nivåer. Han kallar dessa tre nivåer för makro, meso och mikro. Jag ska också använda mig av nivåindelningar och min tolkning av dem grundar sig på ett strategiskt-relationellt förhållningssätt till relationen mellan struktur och aktör (se kapitel 1.5). Det innebär att strukturer och aktörer återfinns på samtliga nivåer. Makro handlar således inte om strukturer och mikro om individer, utan i stället om olika skalnivåer och gäller skillnaderna mellan till exempel det lokala, regionala, nationella och europeiska. Därutöver är det också viktigt att skilja mellan olika abstraktionsnivåer. För att förstå verkligheten behöver vi renodla särskilda aspekter av den i tanken. Det kallas abstraktioner och sker på flera nivåer, vilket jag ska återkomma till i kapitel 1.4.6.

13

9789147111930b1-488.indd 13

2/26/16 10:31 AM

Inledning

Interaktiv forskning Kulturell politisk ekonomi kan verka så teoretiskt, och det intrycket ger också Sum och Jessop genom sina ordval, skrivsätt och exempel. Det tycks vara en angelägenhet för bara en mindre krets av högutbildade, något som jag är kritisk mot. Som jag ser det skulle många fler kunna vara med och bidra, men då måste kulturell politisk ekonomi göras mera relevant, inte bara för att kunna tillämpas i konkreta undersökningar utan också för dess egen utvecklings skull. I en sådan strävan efter att visa hur samhällsrelevansen måste utgöra en del av den vetenskapliga excellensen har jag i flera decennier och i ett stort antal projekt samarbetat med forskningens intressenter.

På senare år har jag kallat det för interaktiv forskning, inspirerad av Lennart Svensson, Per-Erik Ellström och Göran Brulin. De vill med begreppet interaktiv forskning förespråka en förening av relevans och excellens. Kännetecknande för interaktiv forskning är det jämlika deltagandet och gemensamma lärandet. Dessutom ska den kunskap som produceras ”be of practical relevance and of a high scientific standard” (L Svensson et al. 2007: 236). Svensson et al. menar med interaktiv forskning en vidareutveckling av aktionsforskning. Ambitionen att utveckla jämlika och ömsesidiga relationer mellan forskare och intressenter är gemensam för aktionsforskning och interaktiv forskning, men ”in action research these relations are based primarily on the researchers contributing to practical development and to a lesser degree on the participants contributing to the theoretical work” (L Svensson et al. 2007: 239).

Jämlika och ömsesidiga relationer mellan praktiker och forskare, något som är bra för både forskningen och praktiken, är just det som jag har försökt utveckla under årens lopp. Det har jag gjort genom att ta reda på vad olika grupper skulle kunna bidra med till forskningen; vilken kompletterande utbildning de behöver för att kunna bidra med det; hur denna utbildning skulle kunna förenas med dessa gruppers egna intressen av utbildning samt genomförande av utbildningar där deltagarna lär sig genom att göra något på riktigt, vilket samtidigt väcker en lust för fortsatt lärande. Det kräver då att man som forskare utvecklar en särskild kunskap. Som Svensson et al. (2007: 243) skriver om interaktiv forskning, ”it demands a broad range of knowledge on the part of the researchers and is more work-intensive for both the researchers and the participants – in terms of data collection, dialogue, meetings, feedback etc – compared to traditional academic research”.

Jag har deltagit i många sådana projekt, ofta i samarbete med kommunanställda men även med ungdomar och engagerade i föreningslivet. Det har samtidigt möjliggjort finansieringar som kanske inte är så vanliga inom forskningen.

Framför allt har jag på detta sätt fått tillgång till en stor rikedom av erfarenheter och kunskap. Det har skapats sociala arenor som befrämjar kreativitet, lärande,

14

9789147111930b1-488.indd 14

2/26/16 10:31 AM

Inledning

bearbetning av erfarenheter till kunskap och samspel mellan olika former av kunskap. För att använda en formulering som jag snart ska förklara har jag därigenom också låtit verkligheten tränga sig på. Det har satt mina tankar på oförutsägbara prov och tvingat mig att omformulera dem. Det har varit bra för tankeutvecklingen.

Boken bygger därför inte bara på mer traditionella forskningsmaterial som till exempel faktauppgifter av olika slag och statistik. Jag ska också använda mig av guldkorn från den interaktiva forskning som jag har bedrivit, och därför kommer en hel del av dessa projekt att nämnas i boken. Det krävs för att jag ska kunna göra poänger av det damm som har virvlats upp genom dessa engagemang och den intressanta empiri som jag därigenom har fått tillgång till. Interaktiv forskning kan möjliggöra intressanta reflektioner och det ska jag utnyttja i denna bok.

För mig utgör den interaktiva forskningen en integrerad del av kulturell politisk ekonomi.

Bokens disposition Boken är indelad i fyra delar. Jag tar min utgångspunkt i ungdomars stenkastning mot brandmän, något som jag ser som ett av de tydligaste uttrycken för ojämlikhet och jag vill påstå att de kastar sten mot samhället. Därmed tydliggörs också de nya samhällsgränser som har uppstått i städerna. Stenkastningen väcker många frågor och jag har samlat dem i åtta ”tankeväckare”. Med utgångspunkt i dem beskriver jag sedan min förståelse av samhället. Det krävs en sådan förståelse för att orsakerna till denna ojämlikhet ska kunna förklaras. Förståelsen kan liknas vid en karta eller en bild av samhället. Det kan också kallas samhällsperspektiv.

Boken syftar dock inte i första hand till att förstå samhället. Jag har inte skrivit boken för att redovisa alla möjliga teorier och ståndpunkter, utan i första hand syftar den till att förklara vad ojämlikheten som visar sig i städerna beror på. Jag ska i kapitel 1.3.4 redogöra för vad jag menar med förklaring och förståelse. Båda begreppen förekommer i boken, ofta sammanvävda. Med utgångspunkt i de åtta tankeväckarna utvecklar jag i del 1 den förståelse av samhället som jag sedan använder men också vidareutvecklar i de följande delarna.

Samhällen existerar inte bara utan de måste ”göras” och på någon plats. Till de ställen där samhällen görs hör staden. Under efterkrigstidens första decennier gjordes samhället i en stad som Malmö och det handlar del 2 om. Under denna tid kan staden karakteriseras som inkluderande eftersom det samhälle som gjordes där möjliggjorde en delaktighet inte bara för dem som redan bodde där utan också för dem som flyttade dit. I förklaringarna av Malmös utveckling har jag återanvänt en hel del av materialet i Peter Billings och min doktorsavhandling

15

9789147111930b1-488.indd 15

2/26/16 10:31 AM

Inledning

från 1994. Samtidigt har jag vidareutvecklat tolkningarna i avhandlingen av Malmös efterkrigstidsutveckling. Det gäller framför allt förståelsen av hur efterkrigstidens samhällsform hängde ihop och förklaringarna av varför den på 1970-talet inte längre fungerade.

Denna vidareutveckling har jag tre syften med. För det första är de tidigare decenniernas ökande jämlikhet en viktig jämförelsebakgrund till de senaste decenniernas minskande jämlikhet. Det möjliggör en förståelse av vad dagens samhälle inte är och varför det inte kan vara det. Dessutom visar det hur ett samhälle kan hänga ihop, trots alla motsägelsefulla förutsättningar. För det andra syftar del 2 till att förklara varför denna period av ordning och stabilitet tog slut. För det tredje syftar del 2 till att identifiera orsaker som skapades under efterkrigstidens första decennier och som kan bidra till att förklara den ökande ojämlikheten därefter.

Den ökande ojämlikheten är vad jag sedan inriktar mig på att förklara i del 3, och då med stöd av de förklaringar och den förståelse som har utvecklats i de tidigare delarna. Det handlar om en ekonomi som har förändrats från industridriven till i huvudsak finansdriven, i vilken storstäderna har utvecklats till regionalt baserade noder. Det handlar också om förändringar av stat och kommun, vilket även inbegriper människosynen. Sammantaget har detta resulterat i framväxten av nya samhällsgränser, som i städerna går mellan det samhälle som har utvecklats till ett innanförskap och människor i bostadsområden som präglas av utanförskap. Politikerna har svarat på denna utveckling genom särskilda satsningar på storstäderna, i allt högre grad med stöd av EU:s strukturfonder, men generellt sett har ojämlikheten dock inte minskat utan den har snarare förvärrats och detta under inflytande av en nyliberal EU-politik.

Allt detta har lett till framväxten av nya samhällsgränser i städerna genom att relationen mellan samhällets innanförskap och utanförskap sammanfaller med segregation. En förståelse av detta krävs, menar jag, för att förklara varför ungdomarna kastar sten. Sociologen Göran Ahrne menar i en bok från 2007 att uppkomsten av storstäderna gjorde samhället synligt. Det behövs också någon form av avstånd eller utanförskap, skriver han, för att se samhället (2007: 19). Det är precis sådana tankar jag vill spinna vidare på. Det gäller sociologins kanske mest grundläggande fråga, den om hur samhället är möjligt och hur det kan hänga samman (se till exempel Liedman 1999; Jacobsson 2010: 77). Storstädernas utveckling har inte bara gjort samhället synligt, utan ungdomarnas stenkastning synliggör även detta samhälles gränser.

Del 3 avslutas med att jag i form av sammanfattande slutsatser besvarar frågan om ojämlikhetens orsaker, den som det är bokens främsta syfte att söka svar på.

Det görs genom en användning av samhällsperspektivets tankeväckare, och på så sätt visar jag också hur detta perspektiv kan användas. Det bidrar till att uppfylla bokens andra syfte, nämligen lanseringen och vidareutvecklingen av detta

16

9789147111930b1-488.indd 16

2/26/16 10:31 AM

Inledning

samhällsperspektiv. Därmed har jag förklarat problemen och då kvarstår det tredje syftet, det som gäller lösningarna. Jag avslutar boken i del 4 med att blicka framåt och besvara frågan om möjligheterna framöver att leva ett anständigt liv utan klyftor i en storstad, givet kapitalismen, inte med detaljerade förslag utan mer med idéer om i vilka banor jag tror att man måste tänka.

17

9789147111930b1-488.indd 17

2/26/16 10:31 AM

9789147111930b1-488.indd 18

2/26/16 10:31 AM

Del 1. StenkaStnIngen mot Samh채llet

9789147111930b1-488.indd 19

2/26/16 10:31 AM

DEL 1. Stenkastningen mot samhället

B

ilder av ungdomar som kastar sten mot brandmän har visats på TV och i tidningar under de senaste tio åren. Dessa bilder står i stark kontrast mot de tidigare upplevelserna av ett inkluderande samhälle som möjliggör delaktighet och vars medborgare bekräftar sin känsla av delaktighet genom ett högt valdeltagande. Ungdomarnas stenkastning är ett tydligt tecken på att det har uppstått stora skillnader i samhället men som Hallin et al. skriver (2010: 153) säger stenkastningen också ”något mer om vårt samhälle i dag”. Det är detta ”mer” jag vill försöka komma åt, det större samhällsproblem som stenkastningen är ett symptom på (2010: 243).

Kanske kan stenkastningen betraktas som den tydligaste bilden av ojämlikheten. Det är dock ingen bild av människor som har fått det sämre, mår dåligt eller är trångbodda (Hallin et al. 2010: 41), och det är inga passiviserade ungdomar vi har sett på bilderna utan de vänder sig aktivt och med full kraft emot myndigheternas företrädare. Ungdomarna gör det tydligt att de inte är delaktiga. Dessutom tvingar de fram reaktioner från myndigheterna, och jag vill påstå att det i dessa reaktioner från myndigheterna visar sig vad dagens samhälle är och var dess gränser går.

Bilden av ungdomar som kastar sten mot brandmännen lämpar sig därför utmärkt som utgångspunkt för reflektioner om samhället och i djupare mening det sociala. Jag ska utnyttja denna möjlighet genom att inledningsvis, i kapitel 1.1, väcka åtta tankar, vilka jag sedan använder mig av och vidareutvecklar. Kapitel 1.2 handlar om kritisk realism, det vill säga den filosofi som ligger till grund för min syn på det sociala och samhället. Kritisk realism tar inte det som synes vara för givet, utan utgångspunkten är i stället våra antaganden om verkligheten; de som besvarar en fråga om hur verkligheten måste vara beskaffad för att kunskapen ska kunna finnas. Dessa antaganden står i fokus för kapitel 1.3. Vad kan då sägas om den syn på kunskap som möjliggörs av dessa antaganden? Det handlar kapitel 1.4 om. Och vilken kunskap möjliggörs om det sociala? Det handlar kapitel 1.5 om. Detta leder fram till en syn på samhället som en effekt och ingen självklar utgångspunkt. Det är så mycket som måste göras för att det ska kunna existera, och i förståelsen av detta, vilket kapitel 1.6 handlar om, är delaktighet ett centralt begrepp.

20

9789147111930b1-488.indd 20

2/26/16 10:31 AM

1.1 Ungdomar som kastar sten – åtta tankeväckare

1.1 Ungdomar som kastar sten – åtta tankeväckare I december 2009 skakades stadsdelen Rosengård i Malmö av kravaller som väckte stor uppmärksamhet runt om i Sverige och internationellt. Mest uppmärksammat blev stenkastningen mot brandkåren. Det var emellertid inte första gången det kastades sten i Malmö mot brandmän, utan det hade skett i samband med moskébranden 2003 och därefter vid en rad enstaka tillfällen. Omfattningen och varaktigheten på kravallerna i december 2009 saknade dock tidigare motstycke.1 Hur ska man förstå stenkastningen? Vad innebär det att kasta sten på någon annan? Först av allt kan en sådan handling sägas utgöra motsatsen till sådant som vi förknippar med en fungerande social relation. Det finns knappast några sociala relationer som tål att man kastar sten på varandra och därmed hotar varandra till livet. Enbart risken för att skada och/eller skadas gör stenkastning till en kraftfull symbolik för hur människor inte ska förhålla sig till varandra.

Stenkastningen ingår definitivt inte i den allmänna normen, beskriven av Sven-Eric Liedman (2001: 191) som en ”spontan kännedom om samhället, grundlagd i barndomen. Den har sin bas i enkla, elementära regler för hur man bör bete sig – hur man möter andra människor med blicken, hur man talar till närstående och till främmande, hur man omtalar dem som inte är närvarande och vilka situationer man ska undvika eller eftersträva”.

Vi kan säga dumma saker till varandra och kanske även svära så att det osar.

Det kan räcka för att relationen ska spricka, men kanske kan vi ändå försonas. Så blir det knappast om vi har kastat sten på varandra. Det faller så tydligt utanför normen, och dessutom kan det leda till att den ene skadas och kanske rentav dör.

Det gör stenkastningen till en så tydlig symbol för det som inte ingår i normen.

Ord i sig kan knappast döda men de kan mycket väl såra och göra oss illa.

Därigenom visar sig även orden ha en kraft, eller potential som jag också ska kalla det. Det är den jag försöker använda mig av nu när jag skriver. Jag vill försöka övertyga den som läser, och i den utsträckning läsaren låter sig övertygas eller kanske i stället blir upprörd har min text haft en verkan. Precis som stenen.

Men orden kan knappast döda, något som stenen kan. Däremot kan orden kanske göra den som läser så upprörd att hen börjar kasta sten, men om någon blir 1 En forskargrupp vid Malmö Högskola under ledning av P-O Hallin gjorde en undersökning i samband med kravallerna i Malmö 2009. Utvecklingen i den del av Rosengård som heter Herrgården följdes under ett och ett halvt år, delar av nyhetsbevakningen sammanställdes, nyckelpersoner intervjuades, fokusgruppsintervjuer med kvinnor och män i området genomfördes, deltagande observation bedrevs vid oroligheter och ungdomars vardagsliv i skola och fritid följdes (Hallin et al. 2010: 14). Syftet med studien och rapporten var ”att med utgångspunkt från händelser i bostadsområdet Herrgården analysera vad som orsakar motsättningar och konflikter mellan tonårspojkar/yngre män och polis respektive räddningstjänst”.

21

9789147111930b1-488.indd 21

2/26/16 10:31 AM

DEL 1. Stenkastningen mot samhället

skadad beror det inte på orden utan på stenen. Orden kan däremot ha varit en orsak till stenkastningen och därigenom indirekt en orsak till den skada som stenkastningen vållar.

Orden skiljer sig dock från stenen genom att de också gör verkligheten meningsfull. De kan sätta namn på det hittills namnlösa, få oss att förstå det till synes dolda och förklara det till en början obegripliga. Och när orden inte räcker till så säger vi det kanske i toner, som det heter i en gammal svensk schlager, eftersom ”en stämma kan lätt bliva hård”. Vi kan också säga det med till exempel kläder och stil. Verkligheten kan göras meningsfull på många sätt, och det påverkar oss, men inte på samma sätt som stenen för den kan leda till allvarliga skador, rent fysiskt.

Det kan knappast orden, sången, klädmodet eller stilen. Där går det en gräns.

Förstår inte ungdomar att stenkastning kan leda till allvarliga skador? Jo, det gör de säkert. Man behöver inte tänka så mycket för att förstå det, utan det räcker med egna erfarenheter, för om någon kastar sten på mig lär jag mig att det gör ont och kan skada. De förstår säkert också den oro det skapar för det har de själva förmodligen upplevt. Förståelse nämns i Läroplan för Grundskolan (Skolverket 2011) som en form av kunskap, ett av fyra f (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet). Förståelsekunskap kan mycket väl vara erfarenhetsbaserad men det räcker inte med erfarenheter, utan de måste bearbetas och då krävs det också en hel del tänkande. För att lära oss detta kan vi behöva gå i skolan och det är också därför det kan behövas forskning.

Ett bra exempel på det är just stenkastningen. Det räcker inte med att uppleva stenkastningen, beskriva eller filma den, för att förstå varför ungdomarna gör det.

Begränsar vi oss till de enskilda händelserna ter sig stenkastningen fullständigt obegriplig, särskilt om vi utgår ifrån att ungdomarna förstår vilka risker de utsätter andra för. Det krävs därför att vi tänker oss bortom upplevelserna och nyhetsrapporteringarna om de enskilda händelserna.

Vi kan ju till exempel tänka oss att de har ett annat mål med stenkastningen?

Varför skulle de annars använda bara en sten? Det finns ju både bomber och granater. Eller varför inte minor? Och varför vilka stenar som helst? Varför inte välja ut särskilt spetsiga eller trubbiga som verkligen kan skada om de träffar? Men om ungdomarna inte vill döda eller kanske ens skada med stenkastningen, vad vill de då?

Tänk om det är just den där kraftfulla symboliken de är ute efter. Till det som inte ingår i normen för en fungerande social relation hör definitivt stenkastning, och den som kastar sten mot andra människor placerar sig utanför den allmänna normen, eller det som Emile Durkheim kallar det ”kollektiva medvetandet” (se till exempel Jacobsson 2010: 26). Stenkastningen behöver således inte vara stum utan den säger någonting och genom att kasta sten så talar ungdomarna. De säger att de befinner sig utanför normen för så talar ingen som befinner sig innanför den.

22

9789147111930b1-488.indd 22

2/26/16 10:31 AM

1.1 Ungdomar som kastar sten – åtta tankeväckare

Det är som Jenny Andersson (2009: 219) säger i När framtiden redan hänt: ”Den som blir lyssnad på och som upplever sig respekterad av politiker och myndigheter i välfärdsbyråkratin hittar bättre sätt att göra sig hörd på än att bränna bilar och stenbomba tunnelbanestationer.” Stenkastningen är givetvis inget bra sätt att göra sig hörd på om man vill bli lyssnad på eller respekterad men det är ändå ett sätt att göra sig hörd på. Det är ett sätt att säga något eller så kan det i alla fall tolkas.

Hur kan då en sten som kastas säga någonting? Samma fråga kan man faktiskt ställa om en telefon. Vad säger den? Inte mycket, om vi inte pratar i den. Så var det i alla fall när jag var barn, men nu för tiden säger en telefon så mycket mera.

Den har en viss färg och form och den väljs med omsorg. Vi behöver inte ens prata i den. Den säger något ändå vilket knappast en sten gör. Den utgör bara ett stycke materia, kanske man kan tycka men så är det också med mobiltelefonen.

Liknelsen kanske haltar eftersom så mycket arbete och kunskap ligger till grund för mobiltelefonen, till skillnad då från stenen, men lägg mobiltelefonen i skogen några år och se vad som händer. Det är nämligen användningen av den i interaktion med andra som gör den meningsfull.

Så kan också fallet vara med stenen. Kanske är det just kastandet av den mot brandkår och polis som gör den meningsfull? Kanske är det just då den aktualiserar ett budskap? Budskap behöver nämligen aktualiseras. Det gäller även orden som inte dröjer sig kvar så länge i tanken och hänger inte heller särskilt länge i luften och därför kan det vara bättre att skriva ner dem. Orden kan också ristas i sten, som det heter i ett gammalt talesätt, men det är inte det som ungdomarna gör. Det är knappast ord som ungdomarna vill förmedla utan kanske snarare en känsla.

Jag vill betydligt mer än så med denna bok och ett steg på vägen har jag tagit med ovanstående stycken text. Det jag har skrivit kanske kan verka självklart men texten innehåller ett antal påståenden om verkligheten som inte är självklara. Jag vill väcka åtta tankar: 1. Tankeväckaren om verkligheten: Stenkastningen påminner oss om att verkligheten existerar, oberoende av våra tankar om den. Vi kan tycka vad vi vill om stenen men får vi den i huvudet kan vi i värsta fall dö. Det kvittar vad vi kallar stenen och på vilket språk vi talar om den. Den kastade stenen utgör ett stycke verklighet som kan sägas tränga sig på. Även ungdomarnas beteende tränger sig på och får oss att undra vad det är frågan om: Är det någon slags ungdomskultur som drabbar brandmännen? Eller är stenkastningen organiserad och ingår i en kriminell verksamhet? Den verklighet som tränger sig på i form av stenen kan vara materiell såväl som aktöriell, kulturell och strukturell.

2. Tankeväckaren om meningsskapandet: Vi tycker och tänker något om denna verklighet, till exempel genom att sätta namn på den och kalla objektet som ungdomarna kastar för sten, för att inte tala om vad en del vill kalla ungdomarna. På så sätt försöker vi göra verkligheten begriplig och meningsfull, inte

23

9789147111930b1-488.indd 23

2/26/16 10:31 AM

DEL 1. Stenkastningen mot samhället

bara i tankar och ord utan även genom till exempel symboler av olika slag, sång, klädmode eller stil. Det måste vi göra för att kunna orientera oss. Därigenom skapar människor också större sammanhang av mening, till exempel normer eller kulturer.

3. Tankeväckaren om form och innehåll: Vi upplever det som att stenkastningen ger uttryck för något, vilket inte omedelbart framgår. Kan det vara dessa ungdomars egen natur, en ungdomskultur eller ger stenkastningen kanske rentav uttryck för organiserad kriminalitet? För att dessa frågor ska kunna besvaras måste den verklighet som tränger sig på tolkas och det sker genom meningssammanhang, till exempel kunskap eller ideologi. De hjälper oss att göra verkligheten begriplig och meningsfull. Dessa meningssammanhang har själva också ett innehåll som styr vår förståelse. Det får oss att uppmärksamma vissa sidor av verkligheten men samtidigt bli blinda och okänsliga för andra, välja en viss väg hellre än en annan, tycka någonting snarare än något annat.

4. Tankeväckaren om strukturering: Stenkastningen är inte bara svår att förstå. Det svåra är också relationerna till ungdomarna. Hur ska man relatera sig till dem?

Går det att skapa en kontakt? I denna typ av frågor har all strukturering sin början och struktureringen är den sociala världens andra existensvillkor. Förutom att göras begriplig och meningsfull måste verkligheten struktureras, annars förblir den kaotisk och vi står där handfallna, utan att veta vad och hur vi ska göra.

5. Tankeväckaren om görandet: Strukturerna och meningssammanhangen måste göras. De existerar inte av sig själva, utan det är vi människor som gör dem, till exempel brandmännen när de släcker bränder. Det kräver en arbetsinsats. Så är det med mycket av den strukturering och den mening som måste göras. Det krävs en arbetsinsats även till exempel när jag ska försöka förklara varför ungdomarna kastar sten.

6. Tankeväckaren om potentialerna: Lyckas jag förklara varför ungdomarna kastar sten? Det är upp till läsaren att avgöra men först av allt måste jag själv tro på att jag lyckas, annars skulle jag inte ge mig i kast med att skriva denna bok. Så är det också med brandmännen. Vi måste tro på att de kan släcka bränder, men huruvida de sedan lyckas vid ett visst tillfälle kan vi inte veta på förhand. Där­ emot kan vi veta att de har en brandsläckande potential. Även stenen har en potential. Den som verkligen vill bryta mot normen kan använda sig av denna potential. Den finns där, oavsett om den används eller inte.

7. Tankeväckaren om samhället: Genom stenkastningen hjälper ungdomarna oss att få syn på det samhälle som de kanske bara delvis ingår i. Ett samhälle kan betraktas som den komplexa effekten av alla dessa struktureringar och meningsskapanden. Brandmännen bidrar till att göra detta samhälle, precis som så många andra yrkesgrupper, utan allt detta görande skulle det inte finnas

24

9789147111930b1-488.indd 24

2/26/16 10:31 AM

1.2 Kritisk realism

något samhälle. Detta samhälle representeras av bland annat brandmännen och jag tolkar det som att de i sitt agerande och reagerande tydliggör samhället och att stenkastningen riktar sig mot det.

8. Tankeväckaren om samhällsförändring: Vad är det för samhälle som ungdomarna kastar sten mot? Hur har det blivit så här? Tankar väcks om hur samhället har förändrats. Bilderna av ungdomar som kastar sten mot brandkåren strider mot de tidigare upplevelserna av ett inkluderande samhälle som möjligör delaktighet och vars medborgare bekräftar sin känsla av delaktighet genom ett högt valdeltagande. Vad är det som har förändrats? Har det blivit ett annat samhälle?

Med ovanstående tankeväckare vill jag introducera den filosofi som heter kritisk realism och som tar sin utgångspunkt i en fråga om hur verkligheten måste vara beskaffad för att vetenskap ska kunna finnas. Vilka antaganden om verkligheten gör det möjligt att kalla det jag har skrivit ovan om stenkastningen för vetenskaplig kunskap? Det ska jag strax reda ut och efter hand kommer då ovanstående åtta tankeväckare att vidareutvecklas. Genom dessa åtta kommer jag att framställa mitt samhällsperspektiv. I de sammanfattande slutsatserna till denna del av boken återanknyter jag därför till de åtta tankeväckarna för att klargöra hur de har utvecklats och kommit att utgöra beståndsdelar i det samhällsperspektiv som jag sedan ska använda i resten av boken.

1.2 Kritisk realism Alla har vi upplevt det oväntade, det vill säga det som den första tankeväckaren handlar om. Det oväntade svaret på en fråga, lösningen som förvärrar problemet, välfärden som gör människor sjuka, brandsläckning som bemöts med stenkastning etc. Verkligheten visar sig ofta vara någonting annat än så som den ser ut. Kritisk realism är en filosofi som håller öppet för detta. Den lägger inte grunden för en kontinuerligt utvecklad och neutral enhetsvetenskap utan ligger i linje med C. Wright Mills sociologiska vision. Den tar inte sambandet mellan det kunskapsutvecklande subjektet och dennes objekt för givet. Kritisk realism tar i stället sin utgångspunkt i en fråga om vad vi måste tro för att möjliggöra kunskap.

1.2.1 När, vad och vem?

Många är kritiska realister, åtminstone i ett eller annat avseende, utan att de tänker på det eller kallar sig det. Det gäller till exempel den engelske deckaren kommissarie Morse när han försöker ta reda på om det som ser ut att ha hänt över huvud taget skulle kunna hända. Hade den misstänkte ett motiv? Var han (oftast en han) på platsen? Hade han tillgång till mordvapnet? Klarade han av att bruka det?

25

9789147111930b1-488.indd 25

2/26/16 10:31 AM

DEL 1. Stenkastningen mot samhället

Den typen av frågor ställer sig en kritisk realist. Om svaret är nej på ovanstående frågor så har skenet bedragit oss. Den misstänkte ser ut att ha mördat men det är inte det som har hänt.

Med realism menas enligt Nationalencyklopedin en ”kunskapsteoretisk ståndpunkt enligt vilken det existerar en av medvetandet oberoende yttervärld” (för en historik, se även Appelqvist 2012: 52ff). Realismen är en gammal teori och även till exempel positivismen är en realism. Det som gör den kritiska realismen speciell sammanfattas i adjektivet kritisk. Det brukar ofta förknippas med något negativt och destruktivt. I Nationalencyklopedin sägs den vara kritisk ”som är uppmärksam på fel och brister och gärna påpekar dem”.

Med det kritiska i kritisk realism menas dock något djupare (se även Danermark et al. 2003: 341). Precis som kommissarie Morse nöjer sig inte den kritiska realismen med att ta det som synes vara för givet. Verkligheten är mer, större och kanske någonting helt annat än så som den ser ut att vara. Kritisk realism hjälper oss att förstå betydelsen av det bakomliggande, det som inte synes vara men som ändå verkar. Det kan till exempel gälla bakomliggande maktförhållanden och kritisk realism kan därför sägas inbegripa en emancipatorisk strävan. Den kritiska realismen leder in oss i tankebanor som överskrider vardagstänkande.

Denna innebörd av begreppet kritik överensstämmer med en definition av Liedman (2001: 31): Kritik betyder bokstavligen särskiljande, och kritikens uppgift är enkelt uttryckt att gallra bort förflugna tankar, orimliga antaganden, förhastade slutsatser, missuppfattningar och rena felaktigheter. … Men kritiken kan också svinga sig ännu ett steg uppåt, och då behöver den åtminstone tillfälligt fantasin till sin hjälp. Den ställer helt nya frågor …

Den kritiska realismen förknippas framför allt med den engelske filosofen Roy Bhaskar och dennes arbeten under 1970-talet (se till exempel Bhaskar 1975; Sayer 2000: 7; Danermark et al. 2003). Bhaskar tog några avgörande steg i en tid när and­ ­ra hade lagt grunden och var inne på liknande spår. Efter Bhaskars banbrytande insatser under 1970-talet har många andra också bidragit till att utveckla den kritiska realismen. Till de främsta företrädarna i den anglosaxiska världen hör Margaret S. Archer, Andrew Sayer och Bob Jessop. Det utförligaste verket på svenska om kritisk realism är tveklöst Att förklara samhället av Berth Danermark, Mats Ekström, Liselotte Jakobsen och Jan Ch. Karlsson.2 2 Boken utkom 1997, därefter på engelska 2001 och i en omarbetad upplaga på svenska 2003. Själv har jag varit inspirerad av kritisk realism sedan mitten av 1980-talet. Till mina tidigaste inspirationskällor hör Vetenskapens struktur och förändring (1980) av Thomas Brante och Psykologi och materialism (1981) av LarsChrister Hydén. Peter Billings och min avhandling Hegemonins decennier grundade sig på kritisk realism och det gör även den bok om vetenskapsteori som jag har skrivit, Den gode socialvetenskaparen (2002).

26

9789147111930b1-488.indd 26

2/26/16 10:31 AM

1.2 Kritisk realism

Den kritiska realismen består för det första av en generell ontologi som gäller såväl natur- som samhällsvetenskapen. Skillnaden mellan natur och samhälle ses inte som ontologisk utan natur och samhälle anses kunna förklaras utifrån i grunden samma synsätt. Det råder således ingen väsensskillnad mellan dem. För det andra ingår det en utveckling av denna ontologi med giltighet för samhällsvetenskapen. Ursprungligen kallades den ena delen för transcendental realism och den andra för kritisk naturalism men dessa delar har efter hand förenats under den samlande beteckningen kritisk realism (Danermark et al. 2003: 337).

1.2.2 Enhetstänkandet under efterkrigstidens första decennier Bhaskars grundläggande förändring av tänkandet måste förstås mot bakgrund av läget inom samhällsvetenskapen under efterkrigstidens första decennier. Det var en tid då forskningen ansågs syssla med att skapa en objektiv och sann kunskap (se till exempel Alvesson & Sköldberg 2008). Det ansågs finnas en enhetlig sanning och den hade forskningen i uppgift att komma fram till. Det kunde bara möjliggöras genom en strävan efter enhetlighet. Det viktigaste blev då den vetenskapliga metoden. Om forskaren höll sig till den skulle allt ordna sig. Den ansågs utgöra en garant för vetenskapligheten. En av de mest inflytelserika beskrivningarna av samhällsvetenskapen under denna tid är Den sociologiska visionen från 1959 av C Wright Mills (1985). Mills skilde mellan de två huvudinriktningarna generell teori och abstraherad empirism.

De generella teoretikerna sägs befinna sig på ”meningslösa höjder” vilka Mills vill hjälpa dem att kliva ned från (1985: 41). De blundar för makten och sysslar mer med att legitimera den. Strukturella motsättningar, revolter och revolutioner är för dem otänkbara. När ett samhällssystem väl har etablerats kännetecknas det av stabilitet och harmoni och i den utsträckning störningar förekommer så härstammar de utifrån. Känns detta igen? Det är fortfarande en högaktuell ståndpunkt, till exempel i synen på integration och det ska jag återkomma till i kapitel 1.6.2.

De abstraherande empiristerna sägs, i sin tur, vara besatta av metodologiska hämningar. De gör sociologin till en fråga om teknik och sociologen till alla samhällsvetenskapers metodolog (1985: 69). Den abstraherande empirismen lämpar sig bäst för halvkvalificerade tekniker, som Mills säger, och ger upphov till en byråkratisk samhällsvetenskap. ”Forskarna själva tenderar att bli mind­ ­re intellektuellt upproriska och mer administrativt praktiska” (1985: 107). Och det är precis det som kritiken mot utvecklingen av högskolor och universiteten gäller. ”Allt fler ägnar sin arbetstid åt fel saker”, skriver Sten Widmalm, Frida

27

9789147111930b1-488.indd 27

2/26/16 10:31 AM

DEL 1. Stenkastningen mot samhället

Widmalm och Thomas Persson i en debattartikel i DN (19 april 2014). De pekar ut New Public Management som bakomliggande orsak. Det har lett till en fokusering på kvantifierbara resultat vilket enligt författarna riskerar att förstöra verksamheter som tidigare byggde på tillit, ”i stället får vi kontrollstrukturer där huvudsyftet med verksamheten kommer i andra hand”. I kapitel 3.5 återkommer jag till detta och menar att det bygger på en särskild kunskapssyn, vilken kan kallas kvantitetskunskapssyn.

Problemet med båda dessa inriktningar, menade Mills i sin bok från 1959, är att de tar fasta på ett moment i forskningsprocessen och låter det dominera, i det ena fallet teori och i det andra empiri (Mills 1985: 59). Ett annat problem är att de tror sig vara neutrala, när i själva verket redan valet av problem är en fråga om värderingar.

Mills ställer mot detta sin sociologiska vision. Bäst på att sammanfatta denna vision är Bengt Gesser i inledningen till boken Den sociologiska visionen. Enligt Gesser (Mills 1985: xii) förstår den sociologiska visionen ”att förena det som framstår som bekymmer för individen med det som uppfattas som sociala eller samhälleliga problem”. Mills menar att den sociologiska visionen var drivande för den klassiske samhällsanalytikern. Till dem räknar han bland annat Durkheim, Marx, Veblen, Weber och Schumpeter. De ställde sig alla tre typer av frågor: den första om samhällets strukturer, den andra om dess förändring och den tredje om vilka typer av människor som dominerar i det aktuella samhället.

Dessa frågor kommer även jag att ställa i boken. Den första om strukturerna kommer dock att kompletteras med frågor om meningssammanhang.

Den andra frågan kommer bland annat att gälla jämförelser mellan dagens samhälle och det nationssamhälle som existerade under efterkrigstidens förs­ ­ta decennier. Den typiska människan under den tiden kan sägas ha varit producenten och hen har under de senaste decennierna efterträtts av konsumenten. För de klassiska samhällsforskarna var varken metod eller teori ett självständigt område (Mills 1985: 134). Mills ser det i stället som att ”… varje aktiv samhällsforskare måste vara sin egen metodolog och sin egen teoretiker …” (1985: 134).

För Gesser och andra som läste sociologi under 1960-talets första hälft var detta ovana tankar. Dåtidens svenska sociologer var förankrade i kvantitativ metodik och en positivistisk vetenskapssyn, skriver Gesser (1985: vii) i inledningen till Mills bok. Syftet med vetenskapen var att söka universellt giltiga förklaringar. Det som Mills kallar abstraherad empirism dominerade. Vetenskapen ansågs vara en rationell verksamhet, neutral och oberoende av värderingar, som syftar till att söka universellt giltiga förklaringar. Genom att fler och fler fakta läggs till en ständigt växande kunskapskropp skulle vetenskapen växa kumulativt.

28

9789147111930b1-488.indd 28

2/26/16 10:31 AM

1.2 Kritisk realism

1.2.3 Vetenskapliga paradigm Några år efter Den sociologiska visionen utgavs den bok som förmodligen mer än någon annan bidrog till att ifrågasätta denna vetenskapliga rationalitet. Den heter De vetenskapliga revolutionernas struktur, författades av vetenskapsfilosofen Thomas Kuhn (1979) och utkom i sin första version 1962. I denna bok lanserade han sin teori om vetenskap som paradigm. I ett paradigm ingår vetenskapliga teorier men också bland annat metoder, problemställningar, normer och värden, kommunikationsmönster och föreställningar om ämnet. Som Brante (1980: 24) beskriver det så ser, uppfattar och tänker forskarna inom en given vetenskap sitt ämne och världen på ett specifikt sätt.

Kuhns bok handlade visserligen om naturvetenskapen men den kom att få ett stort inflytande på samhällsvetenskapen, särskilt sociologin (se till exempel Brante 1980). Kuhn är kritisk mot synen på vetenskapen som ständigt växande.

Det kan visserligen ske under vissa perioder, då i det som Kuhn kallar paradigm, men dessa avbryts förr eller senare av vetenskapliga revolutioner. Först uppstår dock en vetenskaplig kris, det vill säga det som Kuhn kallar anomalier vilka inte kan förklaras utifrån det rådande paradigmet.

Revolutionerna förändrar vetenskapens förutsättningar. Det paradigmskifte som därmed följer innebär inte bara att en vetenskaps teorier ersätts, utan dess metoder, fakta och kriterier för vad som är giltig vetenskap förändras i grunden. Eftersom varje paradigm innehåller sina egna giltighetskriterier blir olika paradigms teorier ojämförbara. Ingenting utanför dem existerar som kan göra en jämförelse av dem möjlig. Det ena paradigmet är till exempel varken bättre eller sämre än det andra. De går inte att jämföra. Som Liedman (1998: 194) skriver så blev Kuhns paradigmteori ”... ett hårt slag mot den typ av universalism som i den vetenskapliga rationaliteten såg normen för framstegen”.

Parallellt med Kuhn utvecklade den franske marxisten och filosofen Louis Althusser en liknande kritik. Även Althusser kritiserade synen på vetenskapens utveckling som kontinuerlig (se även Jessop & Sum 2006: 300). Kännetecknande för vetenskapens utveckling är i stället diskontinuiteten. När Bhaskar några år senare lanserade sin vetenskapsfilosofi utgick han från tanken om diskontinuiteten och menade att den utgjorde en grundläggande utmaning mot filosofin (1975: 31). Sambandet mellan kunskap och verklighet kunde därmed inte längre tas för givet. Det blir i stället problematiskt. Det kunskapsutvecklande subjektet förlorar sitt priviligierade förhållande till det verkliga objektet. Bhaskar beskriver det som att förhållandet mellan subjekt och objekt klipps av.

Vi kan inte vara säkra på att det som ser ut att hända verkligen händer. Som subjekt så tolkar vi verkligheten, och våra tolkningar är alltid något annat än den verklighet som de tolkar. Liksom annan kunskap blir vetenskapen i stället

29

9789147111930b1-488.indd 29

2/26/16 10:31 AM

DEL 1. Stenkastningen mot samhället

något eget som existerar skilt från den verklighet som den handlar om; något som bygger på värderingar och måste skapas. Det innebär att vetenskap måste betraktas som en praktik eller ett arbete.

1.2.4 Vetenskap som praktik och arbete Synen på vetenskap som arbete var dock inte ny på 1960-talet. Redan Hegel och andra under hans tid på 1700- och 1800-talet betraktade intellektuella verksamheter som arbete (Liedman 2006: 266). En av Althussers viktiga insatser är att han förklarar hur denna vetenskapliga arbetsprocess går till. Precis som i andra arbetsprocesser utgår den från ett råmaterial (Althusser 1968: 172). Detta råmaterial ska genom det vetenskapliga arbetet omvandlas till kunskap. Det görs precis som i andra arbetsprocesser med hjälp av arbets-/produktionsmedel. I den vetenskapliga arbetsprocessen består dessa arbetsmedel av ”den uppsättning av begrepp vilkas mer eller mindre motsägelsefyllda enhet upprättar vetenskapens ’teori’ i det ifrågavarande (historiska) ögonblicket, en ’teori’ som definierar det fält på vilket varje vetenskapligt ’problem’ med nödvändighet ställs …” (Althusser 1968: 190).

Vad består då råmaterialet av? Vad utgör utgångspunkten för den vetenskapliga produktionsprocessen? Det är inte den konkreta verkligheten för den har vi med våra tankar ingen självklar tillgång till. Det direkta sambandet mellan kunskap och verklighet var det som bröts till följd av Poppers, Bachelards, Kuhns och Althussers vetenskapliga revolution. I den utsträckning vi tycker och tänker något om verkligheten har vi tillgång till den bara genom våra tolkningar, det vill säga föreställningar, begrepp och teorier. Det kan också beskrivas som att fakta, eller snarare det vi ser som fakta, alltid är teoriladdade. Enligt Alvesson och Sköldberg (2008: 56) råder det en närmast total konsensus om detta i modern vetenskapsteori.3 Som en konsekvens av just detta skiljer Althusser mellan det tänkt konkreta och det verkligt konkreta (1968: 191). Det verkligt konkreta är det som vi har kunskap om men kunskapen om det är något tänkt. Kunskapen handlar visserligen om det verkligt-konkreta men detta verkligt-konkreta existerar hela tiden utanför den vetenskapliga processen som något självständigt, ”utan att det någonsin kan sammanblandas med detta andra ’konkreta’ som kunskapen om det utgör” (Althusser 1968: 191–192). Som Althusser uttrycker det så är existensen av en lösning i praktiskt tillstånd en sak, medan kunskapen om denna lösning är en annan (Althusser 1968: 187).

3 Appelqvist (2012: 10) framhäver Gunnar Myrdal som den främste representanten för samspelet mellan vetenskap och värderingar i svensk samhällsvetenskap.

30

9789147111930b1-488.indd 30

2/26/16 10:31 AM

1.2 Kritisk realism

Själv har jag i många olika projektsamarbeten med forskningens intressenter uttryckt just denna tankegång som att de verkliga problemen är en sak och definitionerna av dem en annan. Därför är det viktigt att inte ta de verkliga problemen för givna för då tar vi i själva verket våra problemdefinitioner för givna och de kan bli minst lika problematiska som de verkliga problem de försöker definiera. Ofta bidrar faktiskt problemdefinitionerna till att förvärra de verkliga problemen. Kunskap är således alltid producerad och dessa produkter är ett annat objekt än de objekt som de handlar om.

Distinktionen mellan verkligt och tänkt objekt kan användas för att förklara problemen med de två huvudinriktningar som Mills tog upp. För empiristen är kunskapsobjektet detsamma som det verkliga objektet. Kunskapsobjekt reduceras till verkligt objekt (Brante 1980: 74). Det som ser ut att vara är det som är. En empirist skulle med andra ord inte bli någon bra deckare. Det som till exempel kommissarie Morse gör är att försöka förstå det som inte synes vara, och det är för honom minst lika verkligt som det synbara. Den som inte ser ut att vara mördaren är kanske ändå den som har begått mordet.

För empirismens klassiska motpol, rationalismen, reduceras det verkliga objektet till kunskapsobjektet. Endast ett objekt existerar och det är det skapade/ konstruerade. Verkligheten är varken mer eller mindre än så som vi uppfattar och tänker oss den. Det innebär att fakta och vetenskapliga resultat endast har sitt ursprung i människans egna tankekonstruktioner. Känns detta igen? Det har varit en högaktuell uppfattning under de senaste decennierna, kallad socialkonstruktivism, med stöd i bland annat den diskursteori som Laclau och Mouffe så framgångsrikt framförde i boken Hegemony & Socialist Strategy från 1985 (se till exempel Jessop 1990; Stigendal 1990; Danermark et al. 2003). Socialkonstruktivismen utgör en form av det paradigm som kallas det sociala definitionsparadigmet och det ska jag återkomma till i kapitel 1.5.1 (se även Appelqvist 2012: 89ff).

Althusser pekade dock fram emot en tredje möjlighet som handlar om att slå vakt om distinktionen mellan det tänkta och det verkliga. Men därmed uppstod ett annat problem (Brante 1980: 74): Hur kan vi veta att det vi uttalar oss om är verkligt? Hur kan vi veta att kunskapen handlar om verkligheten och inte om fria fantasier? Hur kan vi veta att verkligheten består av något mer än av våra tankekonstruktioner? Vilket är i så fall sambandet mellan kunskapsobjektet och det verkliga objektet? Vad säger Althusser om det? Han fastslår det bara och förutsätter därmed kunskapsobjektets giltighet men anser sig inte kunna säga något mer om det verkliga objektet.

Det fick honom att framstå som rationalist, eller med Mills språkbruk, generell teoretiker. Som Sayer (2000: 5) skriver så ”particularly in its Althusserian form, structuralism exuded an extraordinary scientistic arrogance …”. Det fick allt fler att ta avstånd från honom. De ville tänka själva (se till exempel Berman 1987).

31

9789147111930b1-488.indd 31

2/26/16 10:31 AM

DEL 1. Stenkastningen mot samhället

Enligt Bhaskar bidrog Althusser genom detta bristfälliga intresse för det verkliga objektet till att ”lay the ground for the worst idealist excesses of post-structuralism” (Bhaskar 1989: 188).

1.2.5 Omformuleringen av en fråga Just denna rationalistiska återvändsgränd föreslog Bhaskar en utväg ur. Lösningen inbegrep en omformulering av namnen på de två typerna av objekt (Bhaskar 1975: 32). Det som forskningen handlar om vill Bhaskar kalla för det intransitiva medan själva forskningen om dessa intransitiva objekt karakteriseras som transitiv. Både det intransitiva och det transitiva består av objekt, det ena av de referentobjekt som vi refererar till och det andra av de referensobjekt som vi använder när vi refererar. Jag ska strax återkomma till detta och då föreslå att vi kallar det intransitiva för referentobjekt och det transitiva för referensobjekt.

Det fel som Bhaskar menar att Althusser begick var att ta verkligheten för given. Det som Bhaskar kallar det intransitiva var så att säga inget problem för Althusser. Med detta som en självklar och oreflekterad utgångspunkt inriktade sig Althusser på att ta reda på hur kunskap om denna verklighet är möjlig. Det var den genom att produceras, menade Althusser. Men då var han redan på fel väg, menar Bhaskar och kallar det för ett epistemiskt felslut. Det blir fel eftersom det börjar med en epistemologisk fråga, det vill säga den om kunskapen. Med epistemologi menas kunskapsteori, enligt Nationalencyklopedin den ”huvudgren av filosofin som studerar grundläggande frågor om framför allt kunskapens natur, objekt och källor, till exempel: Vad är kunskap? Vad kan vi ha kunskap om, en objektiv yttervärld eller bara våra egna upplevelser? Vad vilar vår kunskap ytterst på, sinnena eller förnuftet?”

Frågan som Bhaskar vill att vi först av allt ska ställa är ontologisk. Med ontologi menas enligt Nationalencyklopedin ”läran om det varande”, ”läran om de begrepp eller kategorier som man behöver anta för att kunna ge en sammanhängande, motsägelsefri och uttömmande beskrivning och förklaring av (någon del av) verkligheten”. Enligt Bhaskar gäller den grundläggande vetenskapsteoretiska och ontologiska frågan hur verkligheten måste vara beskaffad för att vetenskapen ska kunna finnas (se Danermark et al. 2003: 20). Vad måste vi anta om verkligheten för att kunna påstå att vetenskapen existerar? Och omvänt: när vi påstår att något är vetenskap, vilka antaganden om verkligheten och oss själva bygger det på? Dessa frågor öppnar upp för att vi kan ha fel. Den vetenskapliga kunskapen är inte självklart sann, vilket Althusser tycktes mena när han inte intresserade sig för ontologin. Det vi kommer fram till i våra vetenskapliga studier bygger på antaganden och dessa kan mycket väl behöva förändras. Kritisk realism skapar

32

9789147111930b1-488.indd 32

2/26/16 10:31 AM

Register A abstraktion 59, 394 definition 57 abstraktionsnivåer 54, 60, 108, 377 kapitalet 218, 377 klass 265, 275, 277 staten 117 ackumulation genom berövande 219, 225, 300 ackumulationsregim 143, 224, 229, 230, 377 extensiv 131, 134, 221, 225 intensiv 133 ackumulationsstrategi 167, 203 agent 66, 399 aktualitet 55, 72, 356 definition 37 aktör 13, 65, 73 definition 66 individuell och kollektiv 71 kapitalisten som 265 kollektiv 376, 380 lönearbetaren som 265 analys och syntes 58, 60 arbetararistokratin 155, 192 arbete 30 abstrakt 100, 214 definition 98 förvärvs- 98 hem- 98, 157, 292 konkret 99 lön- 96 merarbete 96 objektiverat 92, 93, 97 produktivt 92 studie- 103 tjänste- 218, 266 arbete: konkret 100 arbetskraft 129 definition 103 produktion av 103, 158 arbetsorganisationer självständigt lärande 232, 238 arbetsprocess 30 arbetsvärde 101 argument, karaktär och känslor 52

B barnfattigdom 324 begrepp 40 process- 67 beteckningen och det betecknade (signifier and signified) 40 betyg 63, 104 boendesystem allmännyttan 293 enhetliga och dualistiska 284 social housing 286 C civilsamhälle 147, 369 D deduktion 56, 59 delaktighet (se även integration) 77, 83 faktisk 83 fyra villkor för 83 i samhället 84 känsla av 83, 240 den sociala världen 61 definition 75 ordnad eller oordnad 27, 33, 81 den sociologiska visionen 28 den svenska modellen 182, 186 derivat 222 det starka samhället 121 diskurs 251 definition 53 förvandlad stad 251 kommunen som välfärds- och tillväxtbefrämjare 252 likhet och olikhet 53, 155, 192, 199 staden som tillväxtmotor 252 diskursteori kritisk 52 dualism analytisk 66 dualitet dialektisk 66, 69, 82 E effekter dubbelt tendentiella 72

441

9789147111930b1-488.indd 441

2/26/16 10:32 AM

Register

egenföretagare 86 ekologisk dominans 387 ekonomism 35 emergens 46, 56, 72 empirism 31, 33, 36, 38, 51 abstraherad 27 entreprenören 387 epistemiskt felslut 32 epistemologi (kunskapsteori) 32 etnicitet 305 Europa 2020 - övergripande strategi 331 evolutionära mekanismer 66, 70, 120 bibehållande 67, 73 variation 67 F finansialisering 219, 238 folkbiblioteken 365 folkhemmet 119, 171 fordism 138, 176 ackumulationsregim 176 arbetsprocess 139 regleringssätt 176, 197 tillväxtmodell 176 form 74 innehåll och 24, 49, 161 inre och djup- 49 stenen som 54 tanken om stenen som 54 yttre och yt- 49 funktionalismen 193, 307 fysiokraterna 92, 96 förhållningssätt potentialorienterat 414 problemorienterat 388, 393, 422 strategiskt-relationellt 66 förklaring 42 förstå 43 G genre 53 genusteori 157 globalisering 208, 310 governance 258, 374 government 258 guld 215 göra 24, 73 social praktik 65

H handlingsutrymme 67, 228, 237, 281 hegemoni 138, 182, 184, 375 hegemonisk kapacitet 380 hermenutik 42 historiskt block 182, 204 högteknologisk lågteknologi 139 I identitet och stil 53, 378 ideologi anropning, underkastelse, erkännande och kvalificering 119 vad som existerar, är gott och är möjligt 119, 380 induktion 56, 59 innanförskap 77, 84, 306, 325 innehåll 49 institution 73, 116 bank 218 handelsföretag 218 industriföretag 218 integration 78 politik 80 social 78, 161, 163, 183 system- 78, 183 interaktiv forskning 14 interkulturell kompetens 373 intransitivt (se även referentobjekt) 32, 56 K kapital 89 finans- 219, 236 kretslopp 131 motsättningar 143 Nationalencyklopedins definition av 58 penning- 217 produktivt 97, 218, 224 som social relation 97, 127, 265 surplus absorption problem 243 två olika definitioner 91 variabelt 104 varu- 218 kapitalism 89, 92, 185 brokig 226 kapitalist (se även klass) 89, 127 kausalitet 36, 42, 69, 72 definition 38

442

9789147111930b1-488.indd 442

2/26/16 10:32 AM

Register

klass arbetar- 378 inre styrka 377 kapitalister 265 lönearbetare 265 marxistisk definition 264, 265, 276 stratifieringsteoretisk definition 275 weberiansk definition 263, 275 kommisarie Morse 25, 26, 31, 37, 38, 49, 60 kommodifiering (även varufiering) 144 av kunskap 359 kommunala självstyret 123 komplexitet reducering av 35, 50, 54, 60, 62 konkret, verkligt och tänkt 30 konkurrensutsättning 100 konsumtion 88 kritik definition 26 kritisk realism 25 i förhållande till hermeneutik 42 utgångspunkt 33, 60 kultur 39 skötsamhets- 53, 154 ungdoms- 39 kulturell politisk ekonomi 12 kunskap episteme 48 fakta-, förståelse-, färdighets- och förtrogenhets- 48 ingen är självklart bättre än en annan 56 kollektiv 357 kombinationer av 48 personlig 357 phronesis 48 präglar en på djupet 48 som potential 356 som referensobjekt 357 som referentobjekt 105, 357 techne 48 vetenskaplig 55 kunskapsbaserad ekonomi 354, 373 kunskapssamhälle 354 kunskapsstad 355, 390 kvalitets- 363 kvantitets- 361 kunskapssyn 22, 48 inom civilsamhället 370 i skolan 367

kvalitets- 363 kvantitets- 361, 372 på folkbiblioteken 365 kvadratkorporatismen 173, 178, 189, 257 kvartersstaden 161, 184, 192 kärnfamiljen 157, 164, 184, 197, 269 L Lilla Växthuset 347 Lissabonstrategin 325 den reviderade 331, 374 den ursprungliga 329 livsvärlden 148 logos, ethos och pathos 52 lön som källa för efterfrågan 122 som produktionskostnad 225 M makt 45, 70, 77, 205, 217 intentionell 45 stadens 241 strukturell 45 marknadsekonomi 101, 102 masskonsumtion 179, 221 utvecklingen av 152 massproduktion 193 materialisering 49, 51, 251, 364 materien och formandet av den 50 mekanism 39 meningssammanhang 54 meningsskapande 23, 41, 79, 251 mervärde 96, 97, 127 förverkligande av 397 relativt och absolut 133 metodologi 57 miljonprogrammet 71, 178, 193, 307 miljonprogramsfordismen 178, 195 motsättning dialektisk 128 i lönen 129 mellan olika kapital 129 mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden 102 mellan progressivt och destruktivt 102 människosyn 285 den skapande och sociala människan 36, 76 ekonomism 35

443

9789147111930b1-488.indd 443

2/26/16 10:32 AM

Register

N NEET (Not in Employment, Education or Training) 277 New Public Management 28 norm 52, 77 definition 21 konsumtions- 179, 187 nyliberalismen 294, 331, 333, 334, 387 definition 208 framväxt och utveckling i Sverige 254 fyra typer av samhällsförändringar 227 görs i staden 212, 240 hegemoni 383 nödvändighetsentreprenörer 86 O ojämlikhet en skillnad 296 vital, strukturell, kulturell och resurs- 297 ontologi (antaganden om verkligheten) 32, 60 ontologiska antaganden behovet av att reducera komplexitet 35 kunskapens möjlighet 34 mening 34 människors verksamhets- och skapandeförmåga 35 sociala strukturer 35 stratifiering 37 verklighetens existens 34 verklighetens tre domäner 36 ordning semiotisk 54, 70, 155 social 79 orsak 38 P paradigm 29 kulturell politisk ekonomi 62 sociala definitions- 62 sociala fakta- 62 pengar 130, 213 betalningsmedel 217 bruksvärde 217 makt 217 pluralism 57 politik ekonomisk 118, 227, 237 förändrad syn på 387 sammanhållnings- (EU) 335

social- 118, 282 stads- 250 urban utvecklings- 327 post-strukturalism 32 potential 24, 55, 58 definition 37 och selektivitet 72 ungdomars 105 prekariatet 263, 275, 277 pris marknads- 93 naturligt 91, 93 problem definitionen av 31, 352 process 65, 66 produktionsförhållanden 102 produktionsmedel 30, 104, 188 produktivkraft 102 R rationalism 31 generell teori 27, 81 realism (se även kritisk realism) 26, 34 reallönekapitalismen 146, 170, 176, 187, 190 referensobjekt 47, 51 betyg som 105 kunskap som 357 referentobjekt 47, 51 kunskap som 105, 357 regleringar 143 istället för reproduktion 142 löneförhållandet 145 strukturella former 143 regleringsteorin 142, 228 relation 44 extern respektive intern 45, 53, 61 substantiell respektive formell 44, 83 representationsform 261 retroduktion 59 roll 66, 77, 82 semiotisk 83 strukturell 65, 83, 264 rum 160 fysiskt, socialt och mentalt 72 rums-temporala fixeringar 118, 122, 261, 310 S samhälle 24, 77, 324 församhälleligande 102

444

9789147111930b1-488.indd 444

2/26/16 10:32 AM

Register

förändring av 25 modernt och pre-modernt 300 nations- 115, 310 som innanförskap 84, 302 övervaknings- 388 samhällsentreprenör 370 samhällsgränser 324 förutsättningar för 238 mellan innanförskap och utanförskap 307 sammanhållning 336 ekonomisk 337 social 337 segregation 304, 312, 327, 382 mellan samhällets innanförskap och utanförskap 306 poler 304 selektivitet 44, 51, 65, 69 aktöriell 71, 84, 125 fyra former av 73 materiell 84 semiotisk 70, 83, 125 strategisk 69, 72, 376 strukturell 69, 83, 125 teknologisk 70, 161, 308 semiosis 13, 358 definition 40 efter-semiotiskt 63, 182 för-semiotiskt 63 utom-semiotiskt 64, 210 semiosis (se även meningsskapande) 35 sfärer - varuproduktion, varucirkulation och tjänsteproduktion 266 självhjälpssocialismen 149, 170, 183, 190 skuldsättning 238 skötsamhetskulturen 154, 184, 191 sociala investeringsperspektivet 329, 332 social bas 376 social ekonomi 290 social exclusion (som engelsk term) 78 EU-definition 330 social hållbarhet 57 socialkonstruktivism 31, 62 social struktur 45, 67 solidarismen 337 solidaritet 337 kollektivistisk (Marx) 338 normativ 338 samhälls- (Durkheim) 338

stadspolitik 351 entreprenöriell 250, 254, 362, 374 stor- 325 staten 115 den kapitalistiska typen 116 ekonomisk politik 118 konkurrens- 253 KWNS (Keynesian Welfare National State) 118, 183 socialpolitik 118, 254 SWPR (Schumpeterian Workfare Postnational Regime) 118, 261 välfärds- 117 storstadskommittén 326 storstadsregioner 241, 344 storstadssatsningen 326 strategi 69 strukturering 24, 35, 68, 79, 251 strukturfonderna 336 styrning 118 subjektposition (se även roll) 82 systemteori 152 SÖM Fosie 346 T tendenser, dubbelt tendensiella 72 teori 30 thatcherismen 236, 289 tillväxt behovsdriven 90 bubbel- 223 engångs- 90 smart, hållbar och inkluderande (Europa 2020) 332 sweatshop- 221 vinstdriven 90, 92 tillväxtmodell 143, 229 beroende finansialisering 229 den svenska 237 finansdriven 224, 373 fordismen (industridriven) 176, 183, 187, 224 överordnad exportorientering 233 överordnad finansialisering 235 transitivt (se även referensobjekt) 32, 56 tvång och samtycke (coercion and consent) 83, 376

445

9789147111930b1-488.indd 445

2/26/16 10:32 AM

Register

U underordning, formell och reell 127, 188 urban integration (kurs på Malmö Högskola) 350 URBAN-programmet 335 utanförskap 40, 55, 77, 84, 324 förlorarsidan 306, 388 i stadsdelen Fosie 323 konservativ diskurs (MUD) 285 liberal diskurs (SID) 290 outsiders 302, 303 socialdemokratisk diskurs (RED) 290 som process 297 som tillstånd 297 want-not, have-not, do-not och/eller feelnot 302 utbud och efterfrågan 95 V vara 100 fiktiv 359 som enhet av bruks- och bytesvärde 128 som stamcell 128 varufetischismen 385 varuform ekvivalent 214 relativ 214 verkligheten 23 det aktuella 37 det empiriska 37 det verkliga 37 tre domäner 36, 357

verksamhet 73 vetenskap 30, 55 vetenskapsteori 30, 56 vinst genom spekulation 96 normal 91 som drivkraft 88 våld - subjektivt, symboliskt och systemiskt 50 välfärd 87 upprinnelsen till 134 Välfärd för alla 340 välfärdsregim 117, 282 familjeberoende/sydeuropeisk 287 konservativ/centraleuropeisk 118, 286 kritik och vidareutveckling 283 liberal/anglosaxisk 117, 289, 374 socialdemokratisk/nordisk 118, 183 socialdemokratisk/nordisk - dess blinda fläck 292, 350 värde 85 arbetsvärde 92, 216 bruksvärde 85, 92, 93, 216 bytesvärde 85, 92, 93, 216 mervärde 96, 159, 188 värdegrund 44 värdelagen 187 W Wehtje-imperiet 166, 189 workfare 254

446

9789147111930b1-488.indd 446

2/26/16 10:32 AM

9789147111930b1-488.indd 447

2/26/16 10:32 AM

9789147111930b1-488.indd 448

2/26/16 10:32 AM

SAMHÄLLSGRÄNSER ፚ Hur ska man förstå det samhälle som gör att vissa hamnar utanför, och förklara varför de gör det?

ፚ Vilka är denna samhällsutvecklings drivkrafter? ፚ Är det möjligt att utveckla ett anständigt liv utan klyftor i en storstad – och i så fall hur?

Det här är några av de frågor författaren ger sig i kast med. Boken tar sin utgångspunkt i ungdomars stenkastning mot brandmän och författaren ser det som att de kastar sten mot samhället.

Genom att analysera de senaste decenniernas ekonomiska och politiska förändringar, dessutom i ett internationellt komparativt perspektiv, visar författaren hur villkoren för delaktighet i samhället har skärpts. Samhället har därigenom utvecklats till ett innanförskap med gränser som sammanfaller med segregationen i städerna.

Boken kan användas i utbildningar i sociologi, socialt arbete, urbana studier och statsvetenskap och är även intressant för politiker och praktiker.

Mikael Stigendal är professor i sociologi vid institutionen för Urbana Studier på Malmö Högskola. Han har under 30 års tid forskat om städer och därigenom utifrån ett brett samhällsperspektiv sökt svar på den grundläggande sociologiska frågan om hur samhället hänger ihop. Sedan doktorsavhandlingen 1994 har han skrivit ett flertal böcker, däribland Sociala värden i olika sociala världar (1999), Den gode socialvetenskaparen (2002), Framgångsalternativ (2004) och Kapital (2010).

Mikael Stigendal

Dessa nya samhällsgränser i städerna utgör en förutsättning för att dagens samhälle ska kunna hänga ihop. Detta går dock att förändra och i den avslutande delen av boken pekar författaren på möjliga lösningar för en annan samhällsutveckling.

SAMHÄLLSGRÄNSER

Ojämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö

SAMHÄLLSOjämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö

GRÄNSER Mikael Stigendal

Best.nr 47-11193-0

Tryck.nr 47-11193-0-00

47-11193-0_Samhällsgränser_omslag original 2.indd 1

2/26/16 10:50 AM