9789147124985

Page 1

Daniel West Boken är avsedd för kursen samhällskunskap 1a1. Ämnesplanens betoning på ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt får en framskjuten plats i boken, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet. Utöver det innehåller boken samhällskunskapsämnets traditionella områden: sociala relationer, arbetsmarknad och näringsliv, massmedier, politik och ekonomi. Frågor som syftar till reflektion och ställningstagande ligger i anslutning till den löpande texten. Varje kapitel avslutas med både fakta- och diskussionsfrågor samt uppgifter som eleverna ska arbeta vidare med.

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1 Daniel West

Best.nr 47-12498-5 Tryck.nr 47-12498-5

978-91-47-12393-3_samhall_1B_omslag.indd Alla sidor

2018-07-02 10:23


ISBN: 978-91-47-12498-5 © 2018 Daniel West och Liber AB Projektledare: Thomas Johansson Redaktör: Jenny Fornell Hjelm Formgivning och omslag: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Margareta Söderberg Produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 2

2018-07-02 13:14


Bildförteckning 7 8 9 12 15 16 19 21 24 28 30 31 34 35 37 38 40 43 44 45 50 51 54 57 59 60 64 67 68 71 75 77 78 80 84 86 91 93 95 98 99

Underwood/IBL Shutterstock Michael Drost-Hansen/Polfoto/IBL Shutterstock Transportstyrelsen Pressens Bild/TT Johan Främst/IBL SPL/IBL Susanne Walström/Johnér Roland Weihrauch/DPA/TT Mikael Andersson/NordicPhotos Gilaxia/Getty dpa/Alamy Jensen/Corbis/Getty Blend Images/Alamy Kiruna IF Jeppe Gustafsson/TT Rinckhoff/Alamy Bertil Ericsson/TT Helena Blomqvist/Bildhuset/TT Yannick Tylle/Getty ZumaPress/Alamy Design Pics/Alamy Lars Ottosson/IBL Erik Tham/Alamy Maskot/Getty Calderoni/Aflo Sport/Alamy Caro/Alamy Design Pics/Alamy Patrik Olofsson/NF/IBL Ulf Palm/TT Lotte Fernwall/Aftonbladet/IBL Eyevine/Alamy de Agostino/Getty TT Mark Cuthbert/Getty Drago Prvulovic/TT Johnér Lotte Fernwall/Aftonbladet/IBL Magnus Wennman/Aftonbladet/IBL Björn Lindahl/Aftonbladet/TT

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 267

101 103 107 109 110 116 118 120 125 128 123 135 138 139 141 142 145 146 149 152 155 157 158 160 164 166 168 170 172 174 175 177 180 186 188 193 197 199 203 205 210

Henrik Montgomery/TT Ulf Höjer/Aftoinbladet/IBL Björn Lindahl/Aftonbladet/TT Matton Collection/Johnér Camilla Cherry/TT Trons/TT Johnér Christine Olsson/TT Olle Merkelhed/Aftonbladet/TT Shutterstock Independant Photo Agency/Alamy VCG/Getty Caro/Alamy D MacDonald/Alamy Shutterstock Lasse Allard/Aftonbladet/IBL Eyevine/IBL Shutterstock de Kleined/Alamy Kate Kärrberg/NB/Johnér Aubrey Wade/Panos Paul Vreeker/Getty ZumaPress/Alamy T Koene/Alamy Shutterstock Burak Kara/Getty Oleksandr Rupeta/Getty Shutterstock Shutterstock Pacific Press/Alamy Jobart/SIPA/TT R Handley/Alamy Degner/Contributor/Gettry Anette Nantell/TT Lenscap/Alamy Lotte Fernwall/IBL Trons/TT Björn Larsson/Rosvall/TT Krister Hansson/Aftonbladet/IBL Tommy Holl/IBL Hans Wahlgren/Alamy

2018-07-02 13:19


BILDFÖRTECKNING

211 215 216 218 219 227 229 236 240 241 243 245 249 251 254 256 258

Marcus Ericsson/TT Shutterstock Fredrik Nyman/Johnér Shutterstock Mikael Svensson/NB/Johnér Peter Kjellerås/Aftonbladet/IBL Shutterstock Mikael Lander/Getty Hasse Bengtsson/Johnér Pensionsmyndigheten Bloomberg/Contributor/Getty Maskot/Johnér L Knopp/Getty Emma Larsson/Sydsvenskan/IBL Scandinav Henrik Montgomery/TT Sveds Signe Söderlund/TT

Övriga foton: Shutterstock Omslagsfoton: Shutterstock

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 268

2018-07-02 13:19


INNEHÅLL KRITISKT TÄNKANDE ....................................................... 6 1. Om att påverka och påverkas ................................... 7 Det lilla och det stora ..................................................... 8 Demokrati kräver kunskap ........................................... 10 2. Kunskap och okunskap ........................................... 12 Om kunskap och sanning .............................................. 13 Går det att vara objektiv? .............................................. 16 Vem ska man tro på?..................................................... 18 Vetenskaplig kunskap ................................................... 21 Källkritiska regler .........................................................22

INDIVID, GRUPP OCH SAMHÄLLE ..................................... 27 3. Individen, samhället och kulturen.......................... 28 Uppfostran, normer och personlig identitet .................29 Grupper, tillhörighet och social kontroll ....................... 31 ”Vi och dom”..................................................................33 4. Demokrati, diskriminering och fördomar ...............37 Social identitet och status............................................. 41 Jämställdhet och könsmaktsordning ...........................45

MAKT, DEMOKRATI OCH POLITIK ..................................... 48 5. Demokrati och diktatur .......................................... 50 Demokrati ..................................................................... 51 De mänskliga rättigheterna ..........................................53 Pluralism och engagemang ..........................................58 Kritik mot den representativa demokratin ..................59 Olika demokratimodeller ..............................................62 Diktaturer ......................................................................64 6. Politiska partier ......................................................71 Höger och vänster i politiken ........................................ 72 Svensk politik ................................................................75

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 3

2018-07-04 12:35


7. Statsskickets grunder............................................ 80 Samhällskontrakt ......................................................... 81 Statsskick, grundlag och författning ............................82 Sveriges grundlagar .....................................................82 Den svenska demokratins institutioner ........................87 Val i Sverige ...................................................................88 8. Riksdag och regering ..............................................93 Riksdagsval och regeringsbildning ...............................94 Riksdagen .....................................................................95 Riksdagens arbetsår ..................................................... 97 Lagstiftning ................................................................. 100 Riksdagens kontrollmakt ............................................ 104 Regeringen .................................................................. 106 Statsförvaltningen ........................................................110 9. Kommuner, landsting och regioner....................... 116 Kommunernas ansvarsområden ................................. 117 Kommunernas finansiering ......................................... 119 Fullmäktige och kommunstyrelse ...............................122 Kommunal förvaltning ................................................ 123 Landsting och regioner ............................................... 124 10. EU – den europeiska unionen .............................. 128 EU:s bakgrund .............................................................129 Olika åsikter om EU .................................................... 132 EU:s institutioner ........................................................ 134 Beslutsprocessen steg för steg .................................. 140 EU:s budget ................................................................. 143 EU:s framtid ................................................................ 144 11. Internationell politik ............................................ 149 Förhandlingar mellan suveräna stater ....................... 150 FN – Förenta Nationerna ............................................ 154 Icke-statliga aktörer ................................................... 159

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 4

2018-07-04 12:45


KOMMUNIKATION OCH MEDIER ...................................... 163 12. Massmedier – den tredje statsmakten ................ 164 Massmediers demokratiska funktion ......................... 165 Medier och kommunikation .........................................166 Åsikter och opinionsbildning .......................................169 Vad blir en nyhet?.........................................................172 Vem har makten över informationen? .........................176 Nyheter som underhållning .........................................179 Mediepolitik................................................................. 180

ARBETSLIV, FÖRSÖRJNING OCH VÄLFÄRD....................... 185 13. Arbetsmarknaden i Sverige................................. 186 Den privata sektorn..................................................... 187 Offentlig sektor ........................................................... 189 Arbetskraften ............................................................... 191 Arbetsmarknadspolitik ................................................196 Den svenska modellen ................................................ 198 Arbetsmarknadens lagar ............................................ 201 EU och den svenska arbetsmarknaden ...................... 207 14. Privatekonomi ..................................................... 210 Att börja arbeta ............................................................ 211 Den första egna bostaden ........................................... 213 Att ta lån .......................................................................217 Kronofogdemyndigheten ............................................. 223 Sparande ..................................................................... 224 Konsumtion och lagar ................................................. 228 15. Den svenska välfärden ........................................236 Välfärdsstatens finansiering ....................................... 237 Socialförsäkringar ...................................................... 239 Sociala förmåner.........................................................245 Från vaggan till graven ..............................................248 Bortom skyddsnätet .................................................... 252 Invandring och välfärd.................................................254 Register ....................................................................... 262 Bildförteckning............................................................ 267

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 5

2018-07-04 12:55


BLOCK

KRITISKT TÄNKANDE INNEHÅLL 1. Om att påverka och påverkas 2. Kunskap och okunskap Denna bok inleds med ett avsnitt om vikten av kunskap, och vad som menas med just samhällskunskap. Avsnittet tar också upp varför vi alltid borde ha ett kritiskt perspektiv på alla de påståenden om saker i samhället vi möter varje dag. I tidningar, tv, radio och på internet – men också i samtal med andra människor. Avsnittet anknyter på så sätt till följande del av kursens centrala innehåll: Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 6

2018-07-02 13:06


1. OM ATT PÅVERKA OCH PÅVERKAS

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 7

När den afroamerikanska sömmerskan Rosa Parks dog 92 år gammal år 2005, hyllades hon över hela världen som en av USA:s stora hjältar. Hennes livsöde visar att enskilda människors civilkurage kan starta stora förändringar.

2018-07-02 13:06


1

OM ATT PÅVERKA OCH PÅVERKAS att samhällskunskap är kul eftersom det ofta handlar om sådant som händer just här eller just nu och därför både berör, engagerar och upprör. Samtidigt är det just det som kan göra ämnet svårt. Det finns inte alltid bara ett sätt att tänka eller tycka, eller bara ett svar eller perspektiv. Kanske finns det inte heller bara ett rätt eller fel. Flera av de frågor eller ämnen som tas upp i den här boken är både komplicerade och besvärliga och kan ha lika mycket med värderingar, känslor och attityder att göra, som med kunskap eller vetande. När man arbetar med samhällskunskap är det därför viktigt att tänka på att inte ta sina egna uppfattningar eller åsikter för givna. Vi både påverkar och påverkas – hela tiden. MÅNGA ELEVER TYCKER

Det lilla och det stora

Andra människor skapar inte bara gränser för vad vi kan göra i livet – de skapar också möjligheter! Fundera över vilka möjligheter du har andra att tacka för. Vilka exempel kan du komma på?

Hur påverkar du andra människors liv och sätt att tänka? Och hur påverkar de dig och ditt liv? Många verkar tro att det man gör inte kan förändra saker, eller inte betyder något för andra. Ämnet samhällskunskap handlar om just det här – hur du och jag påverkas av vad alla andra gör och tvärtom. Det handlar om hur våra personliga erfarenheter och saker i vår vardag hänger ihop med det som händer i världen runt omkring oss. Hur just ditt liv blir beror på så mycket annat än bara dina egna val eller beslut. Vare sig vi vill det eller inte sätter andra människors åsikter, handlingar och beslut gränser för vad som är möjligt att uppnå i livet. Att läsa samhällskunskap och lära sig mer om hur samspelet mellan den enskilda individen och det omgivande samhället fungerar, kan därför hjälpa till så att det blir lättare att fatta bra beslut. Beslut som både gör ditt eget, och andras, liv bättre.

Ett bidrag på till exempel 500 kronor till organisationen Läkare utan gränser kan räcka till 350 sterila sprutor som kan användas till vaccinationer.

8

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 8

2018-07-02 13:06


En dansk polis tar sig tid att göra en liten flicka på flykt från Syrien glad. Flyktingkatastrofen som följt på inbördeskriget i Syrien har påverkat många länder som känt sig pressade av det stora antalet människor på flykt. Samtidigt har tusentals människor engagerat sig för att hjälpa till. Som polisen på bilden visar kan också små saker betyda mycket för den som har det svårt.

Små handlingar – stora konsekvenser Små handlingar kan då och då sätta igång en kedjereaktion av händelser som får stora konsekvenser – ibland över hela världen. Den 1 december 1955 till exempel, vägrade den då 42 år gamla afroamerikanska kvinnan Rosa Parks att följa lagen som sa att hon skulle lämna sin sittplats på bussen till en vit passagerare. Hon satt kvar på sin plats. När hon åtalades för detta började en serie händelser som slutade med att det blev olagligt att diskriminera svarta i den amerikanska södern. Ett annat exempel är från Sverige, i oktober 1997. Sarah Wägnert, då 23 år gammal, berättade i SVT:s nyhetsprogram Rapport om att gamla vanvårdades på hennes arbetsplats, ett äldreboende i Solna. Händelsen fick så stor uppmärksamhet att det till slut skapades en ny svensk lag, Lex Sarah. Lagen säger att alla som arbetar inom vård och omsorg har en skyldighet att göra som Sarah gjorde. Man ska anmäla övergrepp, vanvård eller andra missförhållanden. Vad vi gör kan som du ser betyda mycket för andra – och även ganska vardagliga saker kan få stor betydelse för många människor.

Har vi en moralisk skyldighet att hjälpa andra? Ge exempel på när vi har en sådan skyldighet och exempel på när du inte tycker det. Förklara hur du tänker.

9

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 9

2018-07-02 13:06


1

OM ATT PÅVERKA OCH PÅVERKAS

Demokrati kräver kunskap

Finns det någon samhällsfråga som gör dig upprörd eller som du tycker är extra viktig? Vad är det som gör frågan viktig för dig?

Att du och jag ingår i olika sorters sammanhang som formar och påverkar oss är ett centralt tema i den här boken. Ett annat tema är vikten av kunskap. Sverige är en demokrati. Det betyder att alla har både rätt och möjlighet att vara med och påverka hur samhället ska se ut. Men det är svårt att vara med och påverka om man inte vet hur saker och ting fungerar. Hur fattar man till exempel gemensamma beslut? Hur fungerar det politiska systemet? Och vad betyder egentligen alla krångliga ord? För att kunna ta ställning i olika samhällsfrågor behöver man få möjlighet att utveckla de kunskaper, förmågor och redskap som krävs för att delta på lika villkor i samhällsdebatten. Även språket behöver utvecklas. Det är helt enkelt svårt att sätta sig in i alla frågor och beslut som påverkar oss i vår vardag, om vi inte förstår det språk som politiker, ekonomer, jurister och andra experter använder. Vet man inte vad olika ord och teoretiska begrepp betyder är det svårt att vara kritisk och ifrågasättande. För att aktivt kunna delta i samhällslivet är det dessutom viktigt att själv kunna göra sig förstådd. Vad du eller jag tycker och tänker beror på vilka vi är, på vilket sammanhang som har format oss och i vilken livssituation vi befinner oss. Vi är också beroende av andras upplevelser, tolkningar och synsätt om vi vill förstå samhället runt omkring oss. Det gör mötet eller samtalet människor emellan livsviktigt.

Vikten av kritiskt tänkande Idag lever vi i ett informationssamhälle. Aldrig tidigare i historien har en sådan mängd information varit enkelt tillgänglig för vem som helst. Den stora mängden information är inte bara bra. Det ställer stora krav på vår förmåga att filtrera, tolka, värdera, sortera, kategorisera och analysera all denna information. Dels för att göra den begriplig, dels för att kunna avgöra vad som är viktigt. Vad är sant och hur ska vi förhålla oss till den information vi väljer att ta till oss? Bokens inledande block handlar därför om kritiskt tänkande och frågor om information, kunskap, värderingar, vetenskaplighet och hur man arbetar med och tar ställning i samhällsfrågor.

10

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 10

2018-07-02 13:06


TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. Vad handlar samhällskunskap om, och varför är det ett ämne som

alla läser på gymnasiet? 2. På vilka olika sätt är vi alla beroende av andra människor? 3. Vad vanliga människor gör kan ibland få stora konsekvenser.

Hur går det till? Ge exempel! 4. Den här läroboken kan sägas ha två genomgående teman, vilka då? 5. Varför är det viktigt att lära sig samhällsvetenskapliga ord och

begrepp?

DISKUTERA A. Vilka samhällsfrågor eller samhällsproblem tycker du är allra

viktigast att veta något om? Diskutera med 2–3 klasskamrater och försök enas om tre saker. Var beredda att motivera era val. B. Hur gör man störst skillnad för andra människor? Vad kan du eller

dina kamrater göra för att göra världen till en bättre plats? Diskutera med 2–3 klasskamrater. C. Med jämna mellanrum skrivs det i tidningarna om ”vardagshjältar”,

människor som engagerar sig för andra. Leta upp några sådana artiklar. På vilka sätt har dessa vardagshjältar bidragit till att göra livet bättre för andra? På vilka sätt tror du att deras goda gärningar kan sprida sig? Diskutera!

11

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 11

2018-07-02 13:06


Att hoppa fallskärm kräver inte bara mod, utan att man faktiskt vet vad man gör.

2. KUNSKAP OCH OKUNSKAP

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 12

2018-07-02 13:06


IDAG KAN VI VÄLJA allt från vilken skola barnen ska gå i till vilka

politiker som ska föra fram våra åsikter när gemensamma beslut skall fattas. Som samhällsmedborgare är det därför viktigt att kunna göra genomtänkta och informerade val som bygger på att man har fått rätt information. Det är också viktigt att informationen vi använder oss av faktiskt stämmer – annars riskerar vi att tycka, tänka eller göra fel saker. Saker vi kanske inte hade gjort om vi vetat bättre. Allt vi tycker, tänker och gör beror på sätt och vis på tre saker:

Kan du komma på något exempel när det till och med är livsviktigt med korrekt information?

¡ vad vi vet om det förflutna ¡ vilken information vi har i nuet ¡ vilka slutsatser vi tror oss kunna dra om framtiden.

I det här kapitlet ska vi därför titta närmare på vad det innebär att veta någonting, hur det rent praktiskt går till när man är källkritisk, varför det alltid är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt och vad som utmärker vetenskaplig kunskap.

Om kunskap och sanning Att definiera ett begrepp betyder att försöka bestämma vad det betyder. Vi börjar med att titta på vad vi egentligen menar med begrepp som kunskap och sanning. Hur vet vi att vi har kunskap om någonting?

Vad är kunskap? Den vanligaste uppfattningen om vad kunskap är har ända sedan den grekiska filosofen Platon levde (427–347 f.Kr.) varit att det krävs tre saker för att man ska kunna säga att man vet någonting: 1. att man har en uppfattning, eller en föreställning om någonting 2. att uppfattningen är sann 3. att man har goda skäl att tro att uppfattningen är sann.

Det räcker alltså inte att bara tro någonting för att det ska kunna räknas som att man faktiskt vet någonting. Det behöver vara sant också. Dessutom behöver man kunna motivera varför det är sant.

13

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 13

2018-07-02 13:06


2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Vad är sant? Gör gärna ett snabbt experiment. Be två av dina vänner som varit hemma hos dig, var för sig, beskriva hur de minns ditt rum. Beskriver de rummet på samma sätt och med samma ord? Vilka likheter och skillnader finns det i deras minnesbilder?

Med begreppet sanning brukar man mena att ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten. Men är det verkligen så enkelt? Hur avgör vi om ett påstående ”stämmer överens” med verkligheten eller inte? När man talar om ”verkligheten” menar man oftast den objektiva verkligheten. Det vill säga så som verkligheten faktiskt är. Problemet är att den enskilda individens bild av verkligheten är subjektiv. Människor uppfattar verkligheten olika därför att alla har olika bakgrund, erfarenheter, perspektiv, värderingar och intressen. För att kunna se om en uppfattning stämmer överens med verkligheten måste man ta hänsyn till hur våra uppfattningar påverkas av vårt personliga perspektiv.

DEFINITIONER Med en definition menar man en bestämd förklaring av vad ett ord eller begrepp betyder. Den definition meteorologer använder sig av för att avgöra om det blivit ”sommar” är till exempel: ”Det är sommar när dygnsmedeltemperaturen överstiger 10 grader i minst fem dygn i följd.” Den här definitionen ställer alltså upp krav för vad som ska räknas som ”sommar”. Just denna definition kanske inte känns livsviktig, men i många andra sammanhang är definitioner väldigt viktiga – inte minst när det gäller sådant som brott och straff. Straffet för ”mord” är mycket högre än straffet för ”dråp” eller ”vållande till annans död”. Var gränsen går mellan de olika brotten beror på hur man definierar begreppen mord, dråp och vållande till annans död.

Selektiv perception Oavsett vad vi håller på med, om vi pratar med en vän eller läser en text till exempel, så tolkar och bearbetar vi information. Men vi tar inte till oss all information hela tiden. Vi filtrerar mer eller mindre omedvetet bort stora mängder. Anledningen är att all information vi tar emot måste tolkas och sättas i ett sammanhang för att den ska bli meningsfull. Hjärnan försöker anpassa informationen till våra egna erfarenheter för att göra den begriplig. Den information som hjärnan uppfattar som oanvändbar sorteras helt enkelt bort. Detta kallas för selektiv perception.

14

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 14

2018-07-02 13:06


Hur vi upplever saker och ting påverkas också av andra saker. Ett och samma påstående, eller en och samma händelse, kan till exempel upplevas olika beroende på om vi är stressade eller avslappnade och lugna.

gar & attityde

och behov Känslor

rin Värde

Erfarenheter

Fördomar

Intressen

r En anledning till att man sätter upp vägskyltar med varning för älg är för att påminna förarna om att snabba rörelser i utkanten av synfältet kan vara djur som är på väg upp på vägen. Studier har visat att förarnas reaktionstid och bromssträcka blir mycket kortare när de just passerat en varningsskylt än när de inte gjort det. Skylten påverkar alltså vår selektiva perception.

INBILLNINGSEFFEKTER I vissa situationer kan vi till och med påverkas att tro att vi upplever eller minns något vi egentligen inte alls varit med om. Ett exempel är hur det går att skapa inbillningseffekter. I ett vetenskapligt experiment utfört vid Victoria University på Nya Zeeland lyckades man visa att studenter som trodde att de druckit alkohol upplevde att de blev berusade trots att de i själva verket bara serverats tonic med lime. Dessutom uppvisade de sämre korttidsminne än kontrollgruppen som visste att de bara fick tonic.

15

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 15

2018-07-02 13:06


2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Under 1900-talets början ägnade man mycket tid åt att försöka koppla skallens form till egenskaper som intelligens eller moral – något som senare forskning visat vara helt betydelselöst.

Går det att vara objektiv? Om det nu är så att all information vi tar till oss beror på sådant som vilka vi är och i vilken livssituation vi befinner oss – hur ska vi då kunna avgöra vad som är sant eller inte? Vad vi kan göra är att, så långt det är möjligt, sträva efter objektivitet. Att sträva efter objektivitet innebär att vi gör vårt bästa för att vara sakliga och opartiska. Är man saklig håller man sig till information som är så trovärdig som möjligt. Man bör också hålla sig till information som är relevant för det man undersöker eller diskuterar. Att informationen är relevant betyder att den har med det man undersöker eller diskuterar att göra. Vilken färg på ögonen eller form på huvudet någon har är till exempel inte relevant för vilket betyg de förtjänar i svenska. Strävar man efter objektivitet är det också nödvändigt att vara opartisk när man bedömer olika uppfattningar. Att man personligen gillar en uppfattning bättre än någon annan är inte ett skäl att tro på den. Ens egna känslor, attityder eller värderingar är subjektiva och därför inte relevanta. Därför måste man kunna skilja på vad som är ett påstående om fakta och vad som är en värdering. Det är inte alltid lätt. 16

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 16

2018-07-02 13:06


OBJEKTIVITET

sanning

saklighet

opartiskhet

relevans

balans

neutral

Fakta och värderingar Det finns en grundläggande skillnad mellan fakta och värderingar. Fakta är ”sann information”. Fakta ger en sann beskrivning av verkligheten. Här är exempel på renodlade påståenden om fakta: ”Dörren är låst.” ”Det var en ovanligt kall vinter i år.” ”Kvinnor begår färre brott än män.” Samtliga dessa faktapåståenden går att kontrollera om de är sanna eller inte. Jag kan till exempel känna på dörren för att se om den är låst, jämföra medeltemperaturen under vintermånaderna mellan olika år, eller undersöka med hjälp av statistik om det stämmer att kvinnor begår färre brott än män. Att tycka någonting om fakta är därför meningslöst. Dörren är till exempel låst oavsett vad jag tycker om saken. När man tycker någonting ger man istället uttryck för en värdering. Med en värdering menar man en uppfattning om vad som är viktigt eller värdefullt, rätt eller fel, vackert, fult, gott eller äckligt. Värderingar har inget facit och människor kan därför tycka olika utan att någon behöver ha fel. När en person säger något som är en värdering, säger man alltså någonting om sig själv, snarare än om den faktiska verkligheten. Det här är exempel på rena värderingar: ”Vaniljglass är godare än chokladglass.” ”Barn är det bästa med livet.” ”Sniglar är avskyvärda.”

17

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 17

2018-07-02 13:06


2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Värdeladdade ord

Kan du komma på några egna exempel på ord som är både beskrivande och värderande?

I många fall är det tyvärr inte lika enkelt att se skillnaden som i dessa exempel. Det beror på att ord kan beskriva fakta och vara värderande på samma gång. Ta till exempel orden ”utveckla” och ”förändra”. Politiker säger hellre att de vill utveckla samhället än att de vill förändra det. Anledningen är att ordet ”utveckling” har en positiv värdeladdning. Ingen upplever ”utveckling” som någonting dåligt. Ordet ”förändring” är däremot värdeneutralt. Människor kan uppleva förändring både som någonting bra eller som någonting dåligt. Men de som är negativt inställda till en förändring kommer att vilja beskriva förändringen med ord som har en negativ värdeladdning, till exempel att man ”raserar” något som redan fungerar. Är man opartisk ska man alltid försöka använda ett så neutralt språkbruk som möjligt. Ett problem är att det ofta är svårt att vara helt medveten om sin egen partiskhet, eller hur värderingar smyger sig in i vårt språk och påverkar vårt sätt att tänka. Därför är det viktigt att sträva efter balans – att väga olika uppfattningar och argument, bevis eller belägg mot varandra. Det är också viktigt med neutralitet, att anstränga sig för att bedöma alla uppfattningar efter samma måttstock.

Vem ska man tro på? Det här med objektivitet verkar inte helt lätt. Vi kan kanske inte göra mer än att sträva efter objektivitet? Men då verkar vi alltid behöva fundera över om vi har tillräckligt goda skäl för våra uppfattningar. Det leder vidare till frågan: Hur ska vi kunna bedöma det? Ett bra sätt att börja kan vara att titta på några vanliga sätt att resonera kring vad som är rimligt att tro på.

Traditionell kunskap – ”vad alla vet” Det finns uppfattningar eller påståenden som upprepas så ofta och i så många sammanhang att de till slut aldrig ifrågasätts. Dessa uppfattningar blir som en bakgrund till ett samhälles gemensamma kultur och sätt att se på världen. Ibland kan det handla om religiösa myter eller trosföreställningar som det är mer eller mindre tabubelagt, eller förbjudet, att ifrågasätta. Andra gånger kan det vara

18

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 18

2018-07-02 13:06


enkla uppfattningar om samhället som blivit så vanliga att de flesta tror på dem, mest för att det är bekvämt – eller för att de bekräftar en allmänt spridd bild av hur samhället fungerar. Ett exempel kan vara uppfattningen att livstids fängelse i Sverige egentligen motsvarar ett tolvårigt fängelsestraff. Påståendet förs ofta fram i vardagliga diskussioner om synen på brott och straff som ett exempel på hur det ”daltas” med grovt kriminella i Sverige. Problemet är att påståendet är fel. Det blir naturligtvis inte mer sant bara för att många tror på det, eller för att det upprepats många gånger under lång tid – även om det kan vara lockande att tänka så.

MYTEN OM DET KORTA LIVSTIDSSTRAFFET Poängen med ett livstidsstraff är att längden på straffet inte är tidsbegränsat. Teoretiskt sett kan den livstidsdömde därför avtjäna en mycket lång tid i fängelse. Den dömde kan ansöka om att få straffet omvandlat till ett tidsbegränsat straff efter att ha avtjänat minst 10 år. Strafftiden kan då begränsas till att vara som minst 18 år. Det är det längsta tidsbegränsade straffet i Sverige. När någon fått straffet omvandlat kan man i bästa fall bli villkorligt frigiven när man avtjänat 2/3 av strafftiden – vilket är efter tolv år. Nu är det förstås inte så att alla automatiskt sitter i fängelse kortast möjliga tid. Under perioden 1 januari 2009–1 januari 2014 fick till exempel 84 av 138 fångar som ansökt om omvandling till tidsbegränsat straff avslag och ytterligare 26 ansökningar avskrevs eller avvisades. Bara 28 beviljades. Åren 2005–2013 var den genomsnittliga faktiska strafftiden för en livstidsdömd 24,9 år.

Har du några egna exempel på liknande moderna myter? Saker som upprepas ofta och nästan aldrig ifrågasätts trots att de inte är sanna?

19

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 19

2018-07-02 13:06


2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Sunt förnuft

Se om du kan komma på tio egna exempel på sådant det är ”sunt förnuft” att tro på. Jämför ditt ”sunda förnuft” med dina klasskamraters!

Till det ”sunda förnuftet” kan man räkna all vardagskunskap, det vill säga sådant som vi vet eller kan men kanske inte kan förklara med ord. Med sunt förnuft kommer man ganska långt – men det fungerar inte så bra när man försöker dra slutsatser i övergripande samhällsfrågor, eller talar om kontroversiella frågor där människor tycker olika och starka känslor kan vara inblandade. Det sunda förnuftet är av naturliga skäl påverkat av våra subjektiva erfarenheter, värderingar och antaganden och de fungerar därför inte nödvändigtvis som allmänna sanningar.

Auktoritetstro

När är det rimligt att lita på auktoriteter – och när kan det vara mindre lämpligt? Kan du ge några vardagliga exempel på när det kan vara bra eller dåligt?

Auktoritetstro är en annan vanlig källa till kunskap. En hel del av vad man får lära sig i skolan är kunskap av den här sorten. Elever förväntas mer eller mindre okritiskt ta till sig vad en auktoritet, till exempel en forskare, lärare eller läroboksförfattare, säger. Vi matas också med information och råd från experter i alla möjliga sammanhang – hela tiden. Det kan vara råd om vad som är nyttigt eller onyttigt att äta, vilken typ av tv som ger bäst värde för pengarna, eller vilka filmer som är sevärda just den här veckan. I nyhetsmedierna framträder experter som uttalar sig om politiska händelser och den ekonomiska utvecklingen. I många fall är auktoritetstro bra. Samtidigt finns det tillfällen där man bör vara försiktig med att alltför okritiskt acceptera vad en expert säger. Ibland är oenigheten stor även bland experter. Därför är det viktigt att tänka på vad en expert egentligen uttalar sig om. Dagsfärska händelser är mycket svårare att uttala sig säkert om än saker som experten forskat på i åratal. Man bör också vara uppmärksam på om en person uttalar sig i egenskap av expert eller som privatperson, om vad han eller hon tycker – det är en viktig skillnad!

20

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 20

2018-07-02 13:06


Vetenskaplig kunskap De kunskapskällor vi granskat så här långt är osäkra på många sätt. Faktum är att all kunskap är osäker – det finns alltid en risk att någonting vi trodde oss veta med säkerhet kan motbevisas i framtiden. Inom vetenskapen är det därför vanligt att man talar om teorier eller teoretiska modeller. En teori eller modell av verkligheten är alltid preliminär. Det är en bild av hur verkligheten ser ut eller fungerar som kan behöva ändras om den visar sig vara fel eller har brister på något sätt. Man använder modellen för att försöka dra slutsatser om framtiden eller för att förklara något i det förflutna. Vetenskapliga teorier eller modeller behöver därför inte vara sanna på så sätt att de stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. Det är snarare så att bevisen för en vetenskaplig teori kan vara mer eller mindre starka, och teorin kan vara mer eller mindre användbar för att säga något viktigt om verkligheten. Vetenskap som kunskapskälla skiljer sig från traditionell kunskap, sunt förnuft och auktoritetstro. Inom vetenskapen ställs det krav på att man har genomtänkta metoder som minskar risken att ta fel eller dra felaktiga slutsatser.

Bilden visar Spanien sett genom en satellit under en period med extremt varmt väder i juli 2004. Hur världen ”ser ut” beror på hur vi väljer att observera den. Här har man valt instrument som gör det lättare för oss att se temperaturskillnader.

21

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 21

2018-07-02 13:06


2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Vetenskapliga krav – bevis, källor och metoder

Kan du komma på några exempel på gånger när du själv eller andra runt omkring dig missförstått eller feltolkat en situation eller händelse?

Ett viktigt krav inom vetenskapen är att alla påståenden måste styrkas med någon form av bevis. En vanlig form av bevis är observationer. Med observationer menar man allt vi kan se, höra, känna, smaka eller lukta oss till. I vardagen spelar observationer en viktig roll och brukar också betraktas som tillräckliga bevis. Om någon ber dig se efter om dörren är låst och du går och rycker i handtaget och konstaterar att den är det, så skulle de flesta nöja sig med det. Våra egna observationer är å andra sidan inte helt säkra. Vi kan råka se eller höra fel, eller missförstå vad vi ser eller hör. Ett sätt att minska osäkerheten är att komplettera med oberoende vittnesmål, eller källor. Med ett vittnesmål menas andras upplevelser eller observationer. Att ett vittnesmål är oberoende betyder att det inte är påverkat av vad andra personer sett eller hört. Är inte vittnesmålen eller källorna oberoende av varandra kan fel spridas och upprepas av flera av källorna. De källor man använder som bevis ska alltid dokumenteras. Det betyder att de ska skrivas ner och sparas så att det går att styrka att bevisen inte är påhittade eller att man misstagit sig. Genom att redovisa källorna så kan andra också kontrollera att de har använts rätt. Ett annat vetenskapligt krav är att man är metodisk och noggrann när man samlar bevis. Att arbeta på ett vetenskapligt sätt innebär därför att man alltid måste tänka på hur man går till väga för att undvika att informationen man använder sig av är felaktig.

Källkritiska regler Individer, företag, organisationer, högskolor, statliga myndigheter och många andra i samhället producerar material som de menar är vetenskap. Men bara för att en undersökning kallas för vetenskaplig betyder det inte att den är det. Det finns ofta anledning att vara skeptisk – framför allt till sådant som kan misstänkas vara propaganda eller marknadsföring. Det vill säga material som har som syfte att påverka våra åsikter, eller skapa uppmärksamhet kring ett varumärke eller en produkt, snarare än att undersöka verkligheten. Det finns alltid skäl att vara källkritisk och göra en egen bedömning av trovärdigheten hos olika källor. När man gör sin bedömning brukar man utgå ifrån fyra källkritiska regler: äkthet, tid, beroende och tendens.

22

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 22

2018-07-02 13:06


Äkthet

Det är viktigt att ta reda på tillräckligt om en källa för att kunna bli säker på att den är sann och inte är förfalskad på något sätt. Till exempel att ett vittne inte ljuger utan talar sanning. När det gäller experter är det viktigt att ta reda på att den som uttalar sig om något verkligen är expert i ämnet. Tid

Människors minne är inte alltid perfekt. Ju längre tiden går, desto fler saker kanske faller bort eller kommer till. Det är inte ovanligt att man upplever vissa händelser skarpare med åren, men det innebär inte att man minns rätt. I historieämnet till exempel brukar man därför ställa ett samtidighetskrav. Nedskrivna vittnesmål om andra världskriget är mer pålitliga om de kommer från tiden de beskriver än om de skrivits ner flera år senare. Samma sak gäller för vittnesmål i brottsutredningar. När det gäller sådant som vetenskapliga undersökningar eller rapporter är det istället tvärtom. Finns det två undersökningar i samma ämne kan man anta att den senare av dem är en mer trovärdig källa. En sak man kan begära av en seriös forskare är nämligen att han eller hon tar hänsyn till tidigare undersökningar och lägger till ny fakta eller nya resonemang – och rättar gamla fel.

Tänk dig att du ska bevisa vad du gjorde klockan 16 för exakt två veckor sedan. Vilken/vilka källor skulle du använda dig av? Varför just den/dem?

Beroende

Källor kan vara beroende av varandra. Om en källa hänvisar vidare till en annan källa så ska man försöka använda ursprungskällan – om det går. Man brukar också skilja mellan primär- och sekundärkällor. En primärkälla är varifrån informationen kommer från början, medan en sekundärkälla, eller andrahandskälla, återanvänder informationen på något sätt. När information återanvänds är risken stor att ett fel smyger sin in. Därför ska man alltid välja primärkällor i första hand.

Läroboken i samhällskunskap du just nu läser – är den en primär- eller sekundärkälla? Motivera!

Tendens

Man ska undvika att använda källor som inte är objektiva, sakliga, neutrala eller balanserade. Försök också ta reda på vem som ligger bakom informationen och vad som är syftet med den. Källor som försöker påverka en läsare i en viss riktning kallas för tendentiösa källor.

Kan du komma på en källa som inte är tendentiös? Ge exempel och förklara hur du tänker.

23

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 23

2018-07-02 13:06


2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Att söka information på egen hand är inte lätt. Det kräver ofta förkunskaper, annars är det svårt att veta vad man letar efter och hur man ska bedöma sanningshalten i den information man hittar.

Vad brukar du använda för källor? Hur kan du motivera källornas trovärdighet?

Källkritik på nätet De källkritiska reglerna är alltså metodregler för att bedöma kvaliteten på de källor du kan tänkas använda. En allt viktigare informationskälla är internet och det finns speciella svårigheter som hänger ihop med att använda material man hämtat på nätet. Allt som går att hitta på nätet är inte internetkällor. En hel del forskningsrapporter, tidningsartiklar och myndighetsinformation är till exempel tillgängliga på nätet. Dessa ska ses som tryckt material, åtminstone om de lever upp till äkthetskravet. Risken kan vara större att de har påverkats eller ändrats på något sätt om de är i digitalt format. I övrigt är det viktigt att förstå att på internet kan vem som helst skriva vad som helst. Information kan dessutom ändras, manipuleras och spridas med blixtens hastighet. Personliga hemsidor, bloggar, företagssidor, användarforum och ”wikis”, måste därför användas med stor försiktighet. Om de används måste det motiveras med utgångspunkt i de källkritiska principerna. Du behöver kunna svara på om källan är äkta, aktuell, en primär- eller sekundärkälla, vem som ligger bakom informationen, om personen eller organisationen är trovärdig och om informationen är tendentiös eller inte.

24

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 24

2018-07-02 13:06


CENTRALA BEGREPP kunskap sanning definition selektiv perception objektivitet saklighet opartiskhet relevans fakta värdering positiv/negativ värdeladdning balans neutralitet auktoritetstro

vetenskap teori teoretisk modell bevis observation källa metodisk propaganda marknadsföring källkritik samtidighetskrav primärkälla sekundärkälla tendentiös

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. Vad krävs för att man skall kunna kalla en uppfattning om något

för kunskap? 2. Varför kan det vara svårt att bestämma om en uppfattning

”stämmer överens” med verkligheten? 3. Vad innebär det att försöka vara objektiv och varför är detta inte

alltid så lätt? 4. Varför är det viktigt att kunna skilja på påståenden om fakta och

påståenden som uttrycker tyckande eller värderingar? 5. Hur kan språket man använder för att beskriva någonting på

samma gång innehålla en värdering om det man beskriver? Förklara! 6. Förklara varför man inte bör tro på någonting bara för att många

andra gör det! 7. Sunt förnuft är ingen säker grund för sann kunskap. Varför inte? 8. När är det rimligt att tro på så kallade auktoriteter – och när är det

inte det? Ge exempel! 9. Varför talar man inom vetenskapen om teorier och modeller om

verkligheten snarare än om verkligheten som sådan? 10. Vilka tre krav ställer man på en uppfattning för att den skall kunna

betraktas som vetenskaplig?

25

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 25

2018-07-02 13:06


2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11. Varför är det viktigt att vara källkritisk även mot påståenden som

sägs ha vetenskaplig grund? 12. Vad innebär det att vara källkritisk? Hur använder man de fyra

källkritiska principerna för att bli säker på att den information man tar till sig är så trovärdig som möjlig?

GRANSKA A. Granska några tidningsartiklar och var uppmärksam på hur de

beskriver olika saker. Gör en lista på ord som du tycker verkar uttrycka en värdering. Bedöm också texten som helhet – finns det någon värdering som är underförstådd i texten? Någon uppfattning om vad som är bra eller dåligt? B. Se om du kan hitta några tidningsartiklar som tar upp kritik mot

vetenskapliga rapporter eller utredningar. Vad går kritiken ut på? Varför menar kritikerna att rapporten inte är att lita på? C. Den svenska tidningen Metro har länge haft en sorts faktagranskning

de kallar för ”viralgranskaren” där de undersöker artiklar många delar, ”gillar” eller kommenterar i svenska sociala medier. Leta upp viralgranskaren och se om det finns artiklar de granskat som du själv eller någon du känner delat utan att vara tillräckligt källkritisk. Diskutera sedan med dina klasskamrater hur man bäst undviker att bli lurad.

26

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 26

2018-07-02 13:07


BLOCK

INDIVID, GRUPP OCH SAMHÄLLE INNEHÅLL: 3. Individen, samhället och kulturen 4. Demokrati, diskriminering och fördomar I avsnittet Individ, grupp och samhälle berörs frågor som anknyter till följande del av kursens centrala innehåll: Individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Avsnittet innehåller två kapitel. Det första tar upp sociologiska grundbegrepp och frågor om hur individen påverkar och påverkas av andra människor och det omgivande samhället. Det andra kapitlet handlar om hur sociala relationer kan vara både jämlika och ojämlika, inkluderande och exkluderande. Det handlar också om vikten av likabehandling i en demokrati.

libers samhällskunskap1a_1978-91-47-12498-5_inlaga.indd 27

2018-07-02 13:07


Daniel West Boken är avsedd för kursen samhällskunskap 1a1. Ämnesplanens betoning på ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt får en framskjuten plats i boken, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet. Utöver det innehåller boken samhällskunskapsämnets traditionella områden: sociala relationer, arbetsmarknad och näringsliv, massmedier, politik och ekonomi. Frågor som syftar till reflektion och ställningstagande ligger i anslutning till den löpande texten. Varje kapitel avslutas med både fakta- och diskussionsfrågor samt uppgifter som eleverna ska arbeta vidare med.

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1 Daniel West

Best.nr 47-12498-5 Tryck.nr 47-12498-5

978-91-47-12393-3_samhall_1B_omslag.indd Alla sidor

2018-07-02 10:23


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.