9789150117530

2 brottets g책ta

Brottets g책ta inlaga.indd 2

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 3

Val McDermid

BROTTETS GÅTA KRIMINALTEKNIKEN INIFRÅN

Översättning Lena Kamhed

ALFABETA

Brottets gåta inlaga.indd 3

2015-06-22 08:58

4 brottets gåta Andra böcker av Val McDermid: Sjöjungfrun sjöng sin sång Under ingrodda ärr Den sista frestelsen Andras plåga Med gift i blodet I mördarens nät Hämndens skugga Dödligt spel Glashus Crackjakt Blå gener Stjärnspådd Dödsdomen Imitatören Ett fjärran eko Bounty – Myteristens återkomst I terrorns skugga Mörka domäner Flyktpunkten

Nyfiken på mer?

Titta in på www.alfabeta.se

Engelska originalets titel: Forensics: The Anatomy of Crime Ursprungligen publicerad av Profile Books Ltd, London Copyright © 2014 Val McDermid Publicerad enligt avtal med Andrew Nurnberg Associates, London Copyright © 2015 svensk utgåva: Alfabeta Bokförlag AB Översättning: Lena Kamhed Översättningarna av Shakespearetexter är gjorda av Carl August Hagberg Omslag: Niklas Lindblad Tryck: Livonia, Lettland 2015 ISBN 978-91-501-1753-0

Brottets gåta inlaga.indd 4

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 5

I nne h ållsf ö rte c kning

Förord 7 1. BROTTSPLATSEN 11 2. BRANDPLATSUNDERSÖKNINGAR 28 3. ENTOMOLOGI 53 4. RÄTTSMEDICIN 73 5. TOXIKOLOGI 98 6. FINGERAVTRYCK 125 7. BLODSTÄNK OCH DNA 146 8. ANTROPOLOGI 172 9. ANSIKTSREKONSTRUKTION 198 10. DIGITAL KRIMINALVETENSKAP 215 11. RÄTTSPSYKOLOGI 238 12. I RÄTTSSALEN 267 Sammanfattning 293 Litteraturlista i urval 297 Illustrationer 300 Tack 304

Brottets gåta inlaga.indd 5

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 7

FÖRORD

R

ättvisan har inte alltid sett ut som den gör idag. Principen att straffrättsprocessen bygger på bevisföring är inte särskilt gammal. Under flera århundraden blev människor anklagade och ansågs vara skyldiga för att de saknade status, för att de inte kom från trakten, för att deras mor eller fru hade kunskap om örter, för att de hade en speciell hudfärg, för att de hade sex med en olämplig partner, för att de befann sig på fel plats vid fel tillfälle – eller bara för att.

Det som förändrade inställningen var den ökande förståelsen för att brottsplatsen innehåller en mängd användbar information, och att vetenskapen utvecklades så att den informationen kunde tolkas och presenteras i domstolarna.

1700-talets vetenskapliga upptäckter kom gradvis men i början på 1800-talet skedde en explosionsartad utveckling. Snart fann man praktiska tillämpningar långt utanför laboratorierna. Idén om en riktig kriminalteknik hade bara börjat slå rot och några av de tidigaste detektiverna var angelägna om att finna bevis som kunde bekräfta deras teorier om brotten de undersökte.

Forensik – kriminalteknik – det vill säga juridisk bevisbörda, var född. Och snart blev det tydligt att många vetenskapsgrenar hade något att bidra med till den nya metoden.

Ett av de tidigaste exemplen sammanför rättsmedicin och det vi nu kallar dokumentundersökningar. År 1794 mördades Edward Culshaw med ett pistolskott i huvudet. På den tiden var pistoler mynningsladdade och man tryckte ner en papperstuss i pipan för att se till att kulor och krut var på rätt plats. När läkaren undersökte kroppen hittade han papperstussen inuti skottsåret. Han vecklade ut den och blev förvånad när han upptäckte att det var ett avrivet hörn från ett notblad.

Brottets gåta inlaga.indd 7

2015-06-22 08:58

8 brottets gåta

Den misstänkte mördaren, John Toms, visiterades. I en ficka hittade man ett notblad där ett hörn fattades – och det visade sig att det matchade hörnet som använts för att ladda pistolen. Vid rättegången i Lancaster dömdes Toms för mord.

Jag kan bara föreställa mig hur spännande det måste ha varit att uppleva denna utveckling som gjorde lagen till ett säkrare rättviseinstrument. Vetenskapsmännen hjälpte domstolarna att gå från misstanke till visshet.

Ta gift som exempel. Under hundratals år hade gift varit mördarnas favoritmetod. Men utan pålitliga toxikologiska (giftlära) tester var det nästan omöjligt att bevisa. Det skulle också förändras. Även under de tidigaste stadierna ifrågasattes de vetenskapliga bevisen. I slutet av 1700-talet hade man tagit fram ett test som kunde upptäcka arsenik, men bara i större kvantiteter. Senare förfinades metoden och blev mycket effektivare, tack vare den brittiske kemisten James Marsh.

1832 kallade åklagarsidan honom som expertvittne i egenskap av kemist vid en mordrättegång mot en man som anklagades för att ha förgiftat sin morfar genom att servera honom arsenik i en kopp kaffe.

Marsh hade genomfört sitt test på ett prov av det misstänkta kaffet och kommit fram till att det innehöll arsenik. Men när han skulle visa det för juryn hade provet förstörts och resultatet var inte längre tydligt. Rimligt tvivel gjorde att den anklagade gick fri.

Men det var ändå inte ett bakslag för de framväxande experterna.

James Marsh var en riktig vetenskapsman. Han såg detta misslyckande som en sporre för att gå vidare och nå framgång. Hans reaktion på förlägenheten som framträdandet i domstolen ledde till var att konstruera ett bättre test. Det slutgiltiga testet var så effektivt att det kunde upptäcka minsta spår av arsenik. Det var tack vare det som många viktorianska giftmördare, som hade kommit undan utan kriminalvetenskap, dömdes till döden genom hängning. Testet används än idag.

Berättelsen om kriminalvetenskapen, vägen från brottsplats till domstol, är ämnet för tusentals deckare. Användningen av veten-

Brottets gåta inlaga.indd 8

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen förord 9

skapliga metoder för att lösa brott är anledningen till att jag har en lönsam sysselsättning. Inte tack vare det uppenbara – att rättsvetare är generösa med både sin tid och sina kunskaper – utan för att deras arbete har förändrat det som sker i domstolar över hela världen.

Vi deckarförfattare tycker ibland om att påstå att vår genre har sina rötter i den allra äldsta litteraturhistorien. Vi hävdar bibliska föregångare som bedrägeriet i Eden, brodermordet då Kain dräpte Abel, kung Davids beställningsmord på Uria. Vi försöker övertyga oss själva om att Shakespeare var en av oss.

Men sanningen är den att detektivgenren började med ett bevisbaserat juridiskt system. Och det är de tidigaste vetenskapsmännens och detektivernas arv till oss.

Det var tydligt, även under de tidiga åren, att medan vetenskapen kunde hjälpa domstolarna, så kunde domstolarna också sporra vetenskapen till att nå allt högre höjder. Båda spelar en viktig roll när det gäller rättvisa. Inför denna bok har jag talat med ledande rättsvetenskapsmän om historien, praktiken och framtiden för deras respektive områden. Jag har klättrat hela vägen upp i det högsta tornet på National History Museum i jakt på fluglarver. Jag har förts tillbaka i tiden och återupplevt mitt eget möte med ond bråd död.

Jag har hållit någons hjärta i handen. Det har varit en resa som fyllt mig med vördnad och respekt. Historierna som vetenskapsmännen berättar för oss handlar ofta om en slingrande väg från brottsplats till domstol och är bland det mest fascinerande man kan läsa.

Och en tydlig påminnelse om att verkligheten ofta överträffar dikten.

Val McDermid maj 2014

Brottets gåta inlaga.indd 9

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 11

ETT

BROTTSPLATSEN ”Brottsplatsen är det tysta vittnet.”

Peter Arnold, brottsplatsspecialist

K

”

od Zero. Polis behöver assistans.” Det är anropet som alla poliser fruktar. Det var en grå novemberdag i Bradford 2005, polisassistent Teresa Millburns röst över radion sände en rysning genom kontrollrummet hos West Yorkshire Police. Hennes meddelande förebådade ett fall som berörde varenda person i hela poliskåren. Den eftermiddagen blev den rädsla alla poliser dagligen lever med skrämmande verklighet för två kvinnor.

Teresa och hennes partner, polisassistent Sharon Beshenivsky, som bara hade hunnit arbeta som polis i nio månader, skulle snart gå av sitt pass. De hade patrullerat i sin polisbil, redo att ingripa vid mindre förseelser och för att visa allmänheten sin närvaro på gatorna. Sharon såg fram emot att komma hem till yngsta dotterns fyraårskalas och med mindre än en timme kvar av arbetsdagen verkade det som om hon skulle hinna i tid för både tårta och lekar.

Då, strax efter halv fyra, kom ett larm. Ett tyst överfallslarm som gick direkt till polisen hade aktiverats av Universal Express, en lokal resebyrå. De två kvinnorna skulle passera adressen på väg tillbaka till stationen så de bestämde sig för att svara på larmet. De parkerade mitt emot butiken och korsade den trafikerade gatan mot en lång envåningsbyggnad i tegel. Bilderna i skyltfönstret skymdes av persienner.

När de nådde fram till butiken hamnade de öga mot öga med en trio beväpnade rånare. Sharon sköts i bröstet på nära håll. Senare, vid

Brottets gåta inlaga.indd 11

2015-06-22 08:58

12 brottets gåta

rättegången mot Sharons mördare, sa Teresa: ”Det var bara ett steg mellan oss. Sharon gick först. Sedan stannade hon. Hon tvärstannade plötsligt och jag gick rakt in i henne. Jag hörde ett skott och Sharon föll till marken.”

Några sekunder senare tog även Teresa ett skott i bröstet. ”Jag låg vid dörren. Jag hostade blod. Jag kunde känna blodet rinna ut ur näsan och över ansiktet, och jag flämtade efter luft.” Hon lyckades ändå trycka på panikknappen och larma kontrollrummet med det ödesdigra ”Kod Zero”.

Peter Arnold, brottsplatsundersökare (Crime Scene Investigator, CSI) vid Yorkshirepolisen, hörde larmet över radion. ”Jag kommer aldrig att glömma det. Jag såg scenen från polisstationen, det var bara en liten bit bort längs gatan. Jag har aldrig sett så många poliser rusa omkring på samma gång, det var som en evakuering vid ett brandlarm.

Först förstod jag inte vad som hände, sedan hörde jag över radion att någon hade blivit skjuten, möjligen en polis. Så jag sprang också.

Jag var den förste teknikern på plats. Jag ville hjälpa poliserna med att sätta upp avspärrningar så att vi kunde säkra brottsplatsen. Det var väldigt mycket känslor i svang just då, som ni kan föreställa er, och vi var tvungna att försöka få lite ordning.

Jag ägnade nästan två veckor åt brottsplatsen. Flera mycket långa dagar. Jag började jobba vid sjutiden på morgonen och kom inte hem förrän vid midnatt. Jag kommer ihåg att jag var helt slut efteråt, men jag brydde mig inte när det pågick. Det kommer att förfölja mig för alltid. Jag kommer aldrig att glömma scenen. Inte för att det var ett högprofilbrott, utan för att det blev så personligt eftersom det var en kollega som hade blivit mördad. Det faktum att Sharon var polis gjorde henne till en del av min familj. Andra som kände henne var ännu mer upprörda, men alla förträngde sorgen och jobbade på.

Vi säkrade ett antal tekniska spår som bidrog till utredningen, inte bara på själva brottsplatsen utan också i omgivningen, i flyktbilarna och på platserna dit de for efteråt.”

Männen som genomfört det väpnade rånet hade gjort Sharon

Brottets gåta inlaga.indd 12

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 13

Sharon Beshenivsky dödades på nära håll av ett gäng beväpnade rånare.

Beshenivskys make till änkling och barnen moderlösa. De blev senare åtalade och dömdes till livstids fängelse för sina brott.

Den fällande domen berodde till största delen på rättsteknikernas och andra experters arbete, människor som hittar bevis, tolkar dem och till slut berättar om dem i rättssalen. Vi kommer att följa bevisens resor i den här boken.

Varje oväntad och våldsam död har sin egen berättelse. För att kunna läsa den börjar utredarna med två primära ”tillgångar” – brottsplatsen och den döda kroppen. Det idealiska är om kroppen finns kvar på brottsplatsen. Att kunna undersöka förhållandet mellan de två hjälper när man försöker rekonstruera händelserna. Men så är inte alltid fallet. Sharon Beshenivsky fördes till sjukhus med ilfart i ett förtvivlat hopp om att hon kanske skulle kunna räddas. Andra dödligt skadade offer lyckas ibland ta sig långa sträckor från platserna där de attackerats. En del mördare flyttar kroppen, antingen för att gömma den eller för att helt enkelt förvirra kriminalarna.

Vilka omständigheterna än är har vetenskapsmän utvecklat metoder för att förse kriminalinspektörerna med en rad information

Brottets gåta inlaga.indd 13

2015-06-22 08:58

14 brottets gåta

Edmond Locard öppnade världens första kriminaltekniska laboratorium och myntade också den rättstekniska vetenskapens motto: ”Varje kontakt lämnar ett spår efter sig.”

som bidrar till att läsa dödsfallets historia. För att göra berättelsen trovärdig i domstolen måste åklagaren kunna visa att bevisen är hållbara och inte kontaminerade, förorenade. Så brottsplatshantering har blivit något av det viktigaste i en mordutredning. Som Peter Arnold säger: ”Brottsplatsen är ett tyst vittne. Offret kan inte berätta vad som hänt, den misstänkta tänker förmodligen inte heller berätta för oss vad som hände, så vi måste formulera en hypotes som förklarar händelseförloppet.”

Precisionen i sådana hypoteser har utvecklats tillsammans med vår förståelse för vad som är möjligt att lära sig av brottsplatsen. På 1800-talet, då bevisbaserade rättegångsförhandlingar blev norm, låg kunskapen om säker hantering av bevis fortfarande i sin linda. Idén

Brottets gåta inlaga.indd 14

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 15

att bevis kunde bli kontaminerade var ännu inte en del av processen.

Och med tanke på begränsningarna i vad analyserna kunde åstadkomma var det heller inte ett särskilt stort problem. Men gränserna flyttades hela tiden framåt och vetenskapen använde de ökande kunskaperna i praktiken.

En av de viktigaste personerna när det gällde förståelse av brottsplatsbevis var fransmannen Edmond Locard. Efter att ha studerat medicin och juridik i Lyon öppnade han världens första kriminaltekniska laboratorium 1910. Polisen i Lyon gav honom två vindsrum och två assistenter och ur denna något hopträngda inledning växte hans laboratorium till ett internationellt centrum. Från ung ålder hade Locard varit en flitig läsare av Arthur Conan Doyle och han var speciellt påverkad av En studie i rött (1887) där Sherlock Holmes gör sin debut. I den romanen säger Holmes: ”Jag har genomfört en speciell studie av cigarraska och har faktiskt skrivit en monografi i ämnet. Jag berömmer mig av att med bara ett ögonkast kunna se skillnad på askan från vilka kända märken som helst, vare sig det är från en cigarr eller från piptobak.” 1929 publicerade Locard en avhandling om identifiering av tobak genom att studera aska som hittats på brottsplatser, L’identification des récidivistes.

Han skrev också ett standardverk om det som han kallade ”kriminalistik” (Traité de criminalistique), men hans förmodligen mest inflytelserika bidrag till den kriminaltekniska vetenskapen är den enkla frasen, känd som ”Locards princip för utbyte” (principe d’échange): ”Varje kontakt lämnar ett spår efter sig.” Han skrev: ”Det är omöjligt för en brottsling att agera, speciellt med hänsyn till intensiteten i ett brott, utan att lämna några spår efter sig.” Det kan vara fingeravtryck, fotspår, identifierbara fibrer från kläder eller omgivning, hår, hud, ett vapen eller föremål som han olyckligtvis tappat eller lämnat efter sig. Och det motsatta gäller också – brottet lämnar spår hos förövaren. Smuts och jord, fibrer från offret eller själva brottsplatsen, dna, blod eller andra fläckar. Locard visade på kraften i denna princip i sina egna undersökningar. I ett fall avslöjade han en mördare som tycktes ha ett säkert alibi för tiden för mordet på flickvännen. Lo-

Brottets gåta inlaga.indd 15

2015-06-22 08:58

16 brottets gåta

card analyserade spår av rosa damm som hittades i smutsen under den misstänktes naglar och bevisade att pudret var unikt smink som tillverkats speciellt för offret. Mördaren erkände när han konfronterades med bevisen.

Inflytandet från laboratoriernas hängivna vetenskapsmän fortsätter och det går snabbt framåt. Men utan det inledande noggranna arbetet på brottsplatsen har de ingenting att arbeta med. En otippad pionjär när det gällde att läsa av en brottsplats var Frances Glessner Lee, en välbeställd arvtagerska från Chicago. Hon grundade också Harvard School of Legal Medicine 1931, som erbjöd den första rättsmedicinska utbildningen i USA. Lee konstruerade en serie intrikata kopior av faktiska brottsplatser, kompletta med fungerande dörrar, skåp och lampor. Hon döpte dessa makabra ”dockskåp” till ”Nutshell Studies of Unexplained Death” (Studier av oförklarlig död i ett nötskal) och använde dem i en serie konferenser om förståelsen av brottsplatser. Utredare tillbringade upp till en och en halv timme med att studera ett diorama och ombads sedan att skriva en rapport om sina slutsatser. Erle Stanley Gardner, författaren vars Perry Mason-mysterier låg till grund för en långlivad tv-serie, skrev: ”En person som studerar dessa modeller kan lära sig mer om indicier på en timme än han kan lära sig genom flera månaders teoretiska studier.” Mer än 50 år senare används de 18 modellerna fortfarande i utbildningssyfte av chefsrättsläkaren i Maryland.

Frances Glessner Lee skulle säkert känna igen principerna för en modern brottsplatsundersökning medan de flesta detaljer skulle vara främmande för henne. Pappersdräkter, sterila handskar, skyddande ansiktsmasker – all specialutrustning som hör till dagens moderna kriminalteknikers arbete ställer krav som de tidiga kriminalarna bara kunde drömma om. Sådana krav ställdes också på utredningen av mordet på Sharon Beshenivsky. Det var ett skolexempel på kriminalare som följde varje lovande spår till en slutsats. Som alltid förlitade de sig på informationen de fick från det rättstekniska teamet.

I processens frontlinje befinner sig rättsteknikerna. De inleder sina karriärer med ett program som ger dem de grundläggande kun-

Brottets gåta inlaga.indd 16

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 17

skaperna och teknikerna för att identifiera, samla och bevara bevis.

När de återvänder till sina ordinarie arbetsplatser får de råd och hjälp medan de bygger på med erfarenheter på fältet. De börjar med enklare brott och med ökande kunskap och skicklighet arbetar de sig uppåt till svårare fall. De måste skaffa sig en ”bevisportfölj” för att demonstrera sin kompetens.

Vi har alla sett en mängd brottsplatser undersökas på tv. Vi tror alla att vi vet hur man gör – den tidsödande fotograferingen som genomförs av vitklädda proffs, insamlandet av bevis som läggs i bevispåsar för att inte kontamineras. Men hur ser verkligheten ut? Vad gör kriminalteknikerna egentligen? Vad händer när en död kropp har påträffats?

Oftast är det uniformerad polis som först anländer till platsen.

Beslutet att betrakta den döda kroppen som ett misstänkt brott vilar hos den civila kriminalpolisen med som lägst kriminalkommissaries rang. När en kriminalkommissarie har beslutat att det kan röra sig om mord är platsen reserverad för teknikerna. Polisen drar sig tillbaka och spärrar av brottsplatsen med band och sätter igång en logg. Alla som kommer och går noteras så varje möjlig källa till föroreningar finns antecknad.

En undersökningsledare (Senior Investigating Officer, SIO) utses.

Alla kriminaltekniker rapporterar till honom eller henne, som också har hela ansvaret. Undersökningsledaren informeras av en chefstekniker (Area Forensic Manager, AFM), som koordinerar kriminalteknikerna och de resurser som behövs.

Peter Arnold fungerar som chefstekniker och är en vältränad energisk person med ögon som en koltrast och ett tydligt engagemang för jobbet. Hans enhet samarbetar med flera olika polisdistrikt. De är den största kriminaltekniska gruppen utanför Metropolitan Police i London, med omkring 500 anställda. De jobbar i skift för att vara tillgängliga dygnet runt och kunna hjälpa kriminalinspektörer med alla upptänkliga sorters brott. Arbetsplatsen ligger vid väg M1 nära Wakefield i en specialinredd byggnad uppkallad efter sir Alec Jeffreys, dna-profileringens fader. Här har man utsikt över en konst-

Brottets gåta inlaga.indd 17

2015-06-22 08:58

18 brottets gåta

gjord sjö och de lantliga omgivningarna utgör en skarp kontrast mot spjutspetsforskningen som försiggår inuti huset. ”Så fort jag får det där första samtalet börjar jag koordinera resurserna”, säger Peter. ”Om det är inomhus är det inte lika bråttom eftersom det inte kommer att snöa eller regna på bevisen. Det är en skyddad plats och vi kan ta itu med den på ett mer systematiskt sätt.

Men om brottsplatsen är belägen utomhus och det är mitt i vintern och det ska börja regna, måste jag få dit personalen så fort som möjligt för att hitta och säkra bevisen innan de blir förstörda.”

Eftersom den primära brottsplatsen för Sharon Beshenivskys mord var utomhus, på en trafikerad gata, var bevissamlande högsta prioritet. Men det var inte det enda bekymret för Peter och hans kollegor. ”Folk tänker ofta på brottsplatsen i singular. Men vi kan ibland ställas inför fem eller sex aktuella platser när det gäller ett mord – platsen där personen mördats, platsen dit den misstänkte har tagit sig efteråt, ett fordon som den misstänkte färdats i, platsen där den misstänkte anhålls och – om kroppen har flyttats – fyndplatsen. Alla dessa olika platser måste undersökas lika noga.”

Den första frågan för teknikerna som arbetar på brottsplatsen är säkerhet. Har någon blivit skjuten kan den misstänkte fortfarande vara på fri fot. Teknikerna bär inte skyddsvästar eller eldvapen, elpistol eller handklovar. De är inte utbildade för att anhålla våldsamma personer, även om de ofta handskas med spåren dessa lämnat efter sig. Om det är nödvändigt kommenderas beväpnade poliser ut för att skydda teknikerna.

Efter säkerhet kommer bevarandet av bevis. Peter förklarar: ”Vi kommer kanske till en brottsplats där ett hus är avspärrat men den misstänkte har sprungit sin väg längs gatan och fram till en flyktbil.

Om det fortfarande tillåts trafik på gatan kan bilarna köra över kulor eller blod- och däckspår. Det är viktigt att spärra av hela gatan så snabbt som möjligt så vi kan samla in bevis.”

När avspärrningarna är på plats sätter en brottsplatstekniker på sig skyddsutrustning: en vit heltäckande dräkt, ett hårnät, två par skyddshandskar (eftersom en del vätska kan läcka igenom det första

Brottets gåta inlaga.indd 18

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 19

paret) och skoskydd. Han eller hon sätter också på sig en ansiktsmask för att inte kontaminera brottsplatsen med dna och för att skydda sig mot farligt biologiskt material – blod, uppkastningar, exkrement och liknande.

Sedan går hon över brottsplatsen och lägger ut klivstenar på golvet för att skydda ytan. Första gången tittar hon efter bevis som snabbt kan identifiera gärningsmannen. Den sortens inledande bevis behandlas extra fort. Det kan till exempel vara ett fingeravtryck i blodet på ett fönster där förövaren har klättrat ut, eller bloddroppar som leder bort från huset och vidare ut på gatan. Det är möjligt att få en dna-profil från en blodfläck på bara nio timmar, men kostnaden sjunker om det inte är så bråttom att få ett svar.

Peter måste vara medveten om sådana saker. Det nationella dnaregistret är bara öppet under vissa delar av helgen så ibland är det meningslöst att betala för en snabb handläggning av en dna-profil, den blir ändå bara liggande tills databasen är tillgänglig. Då kan det vara bättre att välja en handläggning som tar ett dygn så resultatet är klart på måndagsmorgonen när databasen är tillgänglig. ”Vi måste tänka på vad som är nödvändigt för att få fram de resultat vi behöver.

En del aktiviteter som verkar vara rutin i tv-serierna händer en gång på miljonen i verkligheten. Det kan vara en sista utväg. Tajming är däremot viktigt ur juridisk synvinkel. Rättstekniker behöver sova för att kunna prestera. Men när polisen anhåller en misstänkt börjar klockan ticka och det är vårt jobb att få fram resultat ur de första fysiska bevisen så att polisen kan häkta personen. Det är lite av en balansakt.”

Medan ledningen fattar sådana övergripande beslut fortsätter arbetet på brottsplatsen. Teknikerna ställer sig i de olika hörnen och fotograferar de motsatta hörnen. De går igenom varje vrå, ur varje synvinkel, i varje rum – och det gäller också golv och tak. När de sedan avlägsnar ett bevis har de dokumenterat varifrån det kom. Ibland verkar ingenting särskilt relevant, och sedan, kanske tio år senare, upptäcker en utredning som tittar på gamla fall något avgörande.

Teknikern kan också placera en roterande kamera mitt i rummet.

Brottets gåta inlaga.indd 19

2015-06-22 08:58

20 brottets gåta

Den tar en serie bilder som sedan kan pusslas ihop med hjälp av ett dataprogram och göra det möjligt för en jury att gå på virtuell promenad genom rummet och titta på speciella föremål. De kan också klicka på en dörr och gå in i nästa rum. ”Ett exempel”, säger Peter, ”är om flera kulor har avlossats genom ett fönster och gått igenom väggar och träffat något inne i ett hus. Då kan man skanna rummet och vid en senare tidpunkt gå tillbaka till det virtuella huset och visa kulornas banor väldigt exakt – så korrekt att man till och med kan visa var skytten befann sig.” På det sättet kan två nyckelscener – gatan utanför och platsen där kulan träffade inne i huset – kopplas ihop inför juryn.

På brottsplatsen i Bradford den där eftermiddagen handskades teknikerna på liknande sätt med gatan där gärningsmännen slog till och interiören, resebyråns lokaler, där personalen hade hotats, blivit slagna med pistoler och bundna. Det fanns blodspår ute på gatan som skulle fotograferas och analyseras av experter på blodstänk för att bestyrka vittnenas beskrivning av vad som hänt och i vilken ordning. Ytterligare en undersökning avslöjade tre kulhylsor från ett 9 mm handeldvapen – ett standardvapen som är lätt att köpa på svarta marknaden och som är vanligt bland kriminella.

Inne på resebyrån hittade man efter noggrann undersökning en handfull viktiga bevis: en datorväska som använts för att bära vapnen, en kniv som svingats av en av männen och en kula inbäddad i väggen. Ballistiska experter kunde tala om från vilket slags vapen kulan kom. Numera är vapnens pipor räfflade inuti, vilket får kulan att spinna och därför också ger bättre träffsäkerhet. Varje modell har en räffling som skiljer sig en aning från andra. I Bradford kunde experterna som undersökte märken och spår på kulan som hittades i resebyråns vägg avgöra att den kom från en MAC-10. Senare kom de fram till att kulsprutepistolen förmodligen hade hakat upp sig, vilket möjligen hade räddat flera liv den där eftermiddagen.

Experterna i Bradford hade naturligtvis tillgång till moderna kraftfulla mikroskop och enorma databaser när de identifierade vapnet, men som gren av kriminaltekniken har ballistiken sina röt-

Brottets gåta inlaga.indd 20

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 21

ter i 1800-talets detektivarbete. På den tiden göts kulor i individuella formar medan kulorna idag massproduceras i fabriker. 1835 kallades Henry Goddard, en medlem av Bow Street Runners (Londons första poliskår), till en mrs Maxwells hus i Southampton. Joseph Randall, hennes butler, hävdade att han hamnat i eldstrid med en inbrottstjuv.

Han sa att han jagat iväg tjuven med fara för sitt eget liv. Goddard la märke till att bakdörren var uppbruten och att huset var i oordning, men han var likväl misstänksam. Han tog Randalls vapen, ammunition, gjutformar och kulan som avlossats mot honom och när han undersökte materialet upptäckte han att de alla matchade varandra.

Kulan hade en liten rund utbuktning som överensstämde med gjutformen. När Randall konfronterades med bevisen erkände han att han iscensatt hela händelsen i hopp om att bli rikt belönad av mrs Maxwell. Det var första gången en kula spårades till ett specifikt vapen.

Brottsplatsen må vara ett tyst vittne till brottet, men det finns ofta mänskliga vittnen vars iakttagelser kan tillhandahålla ledtrådar. I fallet med Sharon Beshenivsky kunde ögonvittnen berätta att rånarna hade flytt i en silverfärgad fyrhjulsdriven SUV. Trafikpolisen började genast gå igenom bilderna från övervakningskamerorna (CCTV) i stan. De hittade snart fordonet och identifierade en Toyota RAV4.

Bara några månader tidigare hade det kunnat vara vägs ände, men i början på 2005 hade Bradford, som en av de första städerna i Storbritannien, installerat en ring med övervakningskameror som registrerade alla fordon som anlände till eller lämnade stan. Upp till 100 000 bilder togs varje dag och de lagrades i det enorma datorprogrammet Big Fish.

Polisen förlorade bilen ur sikte när den lämnade Bradfords centrum. Men när registreringsnumret kördes i det nationella bilregistret (Automatic Number Plate Recognition System, ANPR), fick kriminalarna veta att bilen hade hyrts på Heathrow flygplats. Inom ett par timmar hade Londonpolisen hittat flyktbilen och gripit sex misstänkta personer.

Men så tycktes Bradfordpolisens tur ta slut. De sex männen kunde snabbt bevisa att de inte hade någon del i det fatala rånet i Bradford

Brottets gåta inlaga.indd 21

2015-06-22 08:58

22 brottets gåta

och släpptes. Det verkade som om polisen nått en återvändsgränd. Än en gång räddades de av kriminalteknikerna. När Toyotan genomsöktes avslöjades nämligen en rik beviskälla: en tom förpackning med fruktdrycken Ribena, en vattenflaska, en smörgåsförpackning och ett kassakvitto. Kvittot kom från en butik vid rastplatsen Woolley Edge vid väg M1, söder om Leeds. Tidsangivelsen på kvittot var 18.00, knappt två timmar efter det dödliga mötet mellan skytten och Sharon Beshenivsky. Alla föremål var klassiska exempel på grundläggande bevis som kan snabbhandläggas för att så fort som möjligt få fram en identifiering.

När polisen undersökte bilderna från övervakningskamerorna i butiken vid motorvägen såg de en man köpa varorna som återfanns i bilen. Under tiden letade man fingeravtryck och dna på dem och när resultatet kördes i nationella databaser hittade polisen namnen på de sex misstänkta männen. Alla hade haft samröre med våldsamma kriminella gäng i London.

Nu var det bara en tidsfråga innan de skyldiga männen skulle spåras. Tre av dem, de som fungerat som chaufför och hållit utkik under rånet, blev dömda för rån och vållande till annans död. Två dömdes till livstids fängelse för mord. En av männen lyckades fly landet. Han låtsades vara kvinna och klädd i burka återvände han till sitt hemland Somalia. Men West Yorkshire-polisen vägrade ge upp och efter en insats av inrikesdepartementet utlämnades han, åtalades och dömdes – även han till livstids fängelse. Sharon Beshenivskys brottsbekämpande ”familj” gav sig aldrig. De såg till att varje tillgänglig resurs utnyttjades i jakten på rättvisa.

Rättsteknikerna sliter inte bara med de stora rubrikernas fall. När det gäller mängdbrott, som till exempel inbrott, och där det finns en rimlig chans att finna teknisk bevisning och därigenom identifiera en gärningsman, jobbar man med dna-prov, fingeravtryck och analyser av fotspår. Ibland får de svar från någon av dessa undersökningar som innebär att de inte behöver gå vidare med mer komplicerade tester. Om de hittar fingeravtryck på en kniv som använts vid ett brott

Brottets gåta inlaga.indd 22

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 23

är det inte nödvändigt att också söka efter dna. Peter förklarar: ”Vi är inte intresserade av komplicerade tester när vi kan nå samma resultat med mycket enklare och billigare metoder.” Regeln bryts ibland av någon överentusiastisk polis eller tekniker som tittar för mycket på tv-serier. Kriminalteknikern Val Tomlinson menar: ”Det kan vara någon chef som inte har jobbat så mycket på fältet. Jag kommer ihåg en gång när jag var på en brottsplats där en död man satt med en kniv i sig och min chef sa: ’Så du kommer att genomföra en metallanalys av sårkanterna så du kan bevisa att det var just den kniven?’ Och jag svarade: ’Det är kanske inte högsta prioritet eftersom kniven faktiskt fortfarande sitter i hans kropp.’ ” Men när riktigt avancerad teknik behövs finns den tillgänglig, som flera fall i boken visar. Peter är speciellt förtjust i UK National Footwear Database (Storbritanniens nationella databas över skor) som kan länka samman brottsplats och sko med hjälp av fotspår. Han använde det nyligen då han fann ett konstigt fotspår på platsen för ett sexuellt övergrepp. Samma fotspår hade säkrats på några andra brottsplatser i västra Yorkshire och sammanträffandet fick polisen att inrikta sig på mannen som så småningom fälldes.

För Peter är det de framgångsrika fallen som fastnar i minnet. ”Jag kommer ihåg ett fall då vi fick riktigt bra resultat, något som inte händer varje dag. En av våra tekniker gav sig av för att fotografera en kvinna som blivit så svårt misshandlad att hon låg på intensiven.

Kvinnan dog senare av sina skador men när teknikern såg henne la han märke till några konstiga märken på hennes ansikte. Vi skickade iväg en av våra bildspecialister som tog fler foton och använde både ultraviolett och infrarött ljus. När bilderna analyserades upptäckte vi tydliga avtryck av sulor från träningsskor.

Senare, när vi fått tag på den misstänktes skor hittade vi blod på dem och vår skoexpert kunde konstatera att förövaren hade stampat minst åtta gånger i offrets ansikte. Det kunde han göra eftersom han kunde peka ut samma mönster i minst åtta olika vinklar. Hans bevis gjorde det tydligt att kvinnan hade utsatts för utdragen misshandel.

Den misstänkte hävdade att han möjligen ’råkat trampa henne i an-

Brottets gåta inlaga.indd 23

2015-06-22 08:58

24 brottets gåta

siktet’. Men jag tror att anledningen till att han dömdes till ett mycket kännbart straff var de otvetydiga tekniska bevisen.”

I slutet av den tidskrävande brottsplatsundersökningen ligger domstolsförhandlingarna där bevisen som Peter och hans kollegor samlat in prövas så långt det är möjligt av advokater och vägs i balansvågen av domare och juryer. Det är så långt bort man kan komma från den lidelsefria världen där vetenskapsmän håller till.

Och det är ingen som tar hänsyn till enskilda personer där, som Peter drar sig till minnes. ”Jag kommer ihåg en gång när jag korsförhördes i tre timmar. Det fanns tydliga dna-bevis som band den misstänkte till ett våldsamt rån mot en kvinna. Men jag skulle säga att jag hade tagit till ovanligt mycket och ansträngt mig för att hitta och säkra bevisen. Kanske bortom vad man vanligen kan begära.

Det fanns ingenting att säga om själva dna-analysen, men försvaret valde en linje som gick ut på att jag hade planterat bevisen. Så det blev min integritet som ifrågasattes. Det krävdes att jag klarade av den pressen och då blev dokumentationen verkligt viktig. Jag kunde visa originalfotona som togs innan jag rörde eller flyttade något, så juryn kunde se den orörda brottsplatsen. Foton hade sedan tagits efter hand som jag flyttade föremål och så småningom fick vi fram en dna-profil från dem. Juryn kunde följa exakt vad jag hade gjort, i vilken ordning jag hade gjort det, den unika identifieringen av föremålet.

Sedan utmanades jag av frågan om någon hade förvanskat bevisen i efterhand. Men jag kunde styrka varje steg vi tagit. Det fanns en tydlig och kontinuerlig kedja av insatser. Men jag utsattes för ytterligare attacker. Till slut satte jag på mig en skyddsdräkt, en ansiktsmask, handskar och ett hårnät och placerade en steriliserad pappersbit i rättssalen. Sedan satte jag igång uppvisningen. Jag visade mina foton för juryn och kunde förklara exakt hur identifieringen av bevisen hade gått till. Bevisen klarade testet men hela upplevelsen gjorde det tydligt för mig hur långt försvaret kan vara berett att gå för att försöka fria sin klient.

Brottets gåta inlaga.indd 24

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 25

Det var ganska irriterande på ett personligt plan, även om jag förstår behovet av ett partstyrt juridiskt system. Jag utmanades men till slut stärkte det fallet eftersom det var tydligt att det inte fanns någon möjlighet att ifrågasätta bevisen. Ingen kan komma och överklaga domen om tio år genom att påstå att bevisen blivit komprometterade.

Det var bättre att diskutera dem här och nu. Att syna och utmana bevisen och ta tjuren vid hornen.”

Tekniken har utvecklats enormt, men det finns fortfarande mer att göra. Och vi som skapar påhittade mordhistorier är inte alltid till hjälp, som Peter säger. ”Allmänhetens förväntningar höjs ofta genom det de ser på tv. Ibland när vi förklarar att vi inte kan undersöka något, tror de oss helt enkelt inte. Det slutar med att vi känner oss som skurkar eftersom vi inte kan leverera det som förväntas av oss.”

Peter refererar till ”CSI-effekten”, döpt efter den populära amerikanska tv-serien CSI, Crime Scene Investigation. En del påstår att serien har förvanskat allmänhetens uppfattning om vad kriminaltekniken kan åstadkomma. Speciellt vad gäller dna-bevisning som av ganska många juryer numera ses som oumbärlig. Betydelsen av CSI-effekten har emellertid diskuterats av andra som istället ser det som ett tecken på att allmänheten har fått ett grundläggande grepp om vad kriminalteknik är, om än något bristfälligt. När experter och domare gör ett bra jobb kan de hjälpa juryn att förstå betydelsen av olika slags bevis.

Vid ett ovanligt fall i Wiltshire 2011 kopierade ett offer ett trick hon sett i ett avsnitt av CSI för att hjälpa teknikerna vilka hon hoppades så småningom skulle genomföra en undersökning av brottsplatsen. I flera månader hade en man kört omkring i Chippenham.

Han valde ut en kvinna, satte på sig en svart skidmask och handskar, drog sedan in henne i bilen och körde iväg. Ibland körde han till några övergivna baracker och våldtog kvinnan, sedan tvingade han henne att göra sig ren med handdukar för att förstöra alla tekniska bevis. Han åkte fast för att hans sista offer drog ut några av sina egna hårstrån och lämnade dem i bilen när förövaren släppte henne. Hon berättade sedan för polisen att oavsett om hon dog eller inte så viss-

Brottets gåta inlaga.indd 25

2015-06-22 08:58

26 brottets gåta

Kriminaltekniker finkammar platsen där Sharon Beshenivsky blev mördad.

te hon att det skulle bli en undersökning och att hårstråna skulle bli dna-bevis. ”Jag har alltid gillat CSI-programmen. Jag har sett många så jag vet vad jag ska göra och hur det fungerar.” Med hjälp av hennes hår och spott, som hon också lämnat efter sig i bilen, blev militären Jonathan Haynes dömd för sex våldtäkter.

Ibland önskar Peter Arnold att de brittiska teknikerna kunde ha det mer som sina motsvarigheter på tv. ”Vi skulle verkligen behöva en bra it-lösning som gör att teknikerna får tillgång till information och dokumentation direkt på brottsplatsen och inte behöver slösa bort värdefull tid med att åka tillbaka till labbet. Det låter rätt enkelt, eller hur? Jag kan ju gå omkring med min iPhone och få tillgång till allt möjligt med bara en knapptryckning. Men det är kostnaderna för utveckling och mjukvara som står i vägen. Vi har inte miljontals pund för att utveckla en app åt kriminalteknikerna. Och så är det problemet med datasäkerhet.

Om vi kunde utveckla tekniken så vi får tillgång till information i realtid skulle det göra en enorm skillnad. Om någon har haft ett inbrott och vi hittar potentiellt dna-bevis måste vi frakta dna:et från

Brottets gåta inlaga.indd 26

2015-06-22 08:58

1 brottsplatsen 27

brottsplatsen med kurir till labbet. Vi måste boka tid och till slut kan det behandlas. Nu kan vi beställa snabbhandläggning av en del bevis från inbrott och få dna-svar inom nio timmar eftersom inbrott är prioriterade. Varför vänta två eller tre dagar för att få fram namnet på en inbrottstjuv när vi kan få det på nio timmar, sy in tjuven och hindra att någon annan får påhälsning nästa natt? Vi använder samma principer för mängdbrott som för större brott. Samma sak med fingeravtryck. Vi har verkligen snabbat på den processen. Men om vi kunde skanna avtrycken redan på brottsplatsen skulle det gå ännu fortare.

Föreställ dig följande: Om vi åker ut på ett inbrott inom en timme och undersöker brottsplatsen på en halvtimme skulle vi kunna få fram tjuvens namn inom en och en halv timme efter att brottet begåtts. Polisen kan knacka på gärningsmannens dörr och få tag på stöldgodset som fortfarande ligger i en bag. Och offret får tillbaka sin egendom. Då skulle inbrottstjuvarna börja förstå att brott inte lönar sig.”

Arbetet är tillfredsställande, men innebär också mycket stress och press. Vi ställer höga krav på de människor som ska skipa rätt och vi förstår inte alltid hur mycket som krävs av dem. Peter Arnold säger: ”Vi bevittnar några av de värsta saker människor kan göra mot varandra och jag blir fortfarande chockad av en del av det jag ser. De flesta människor kan gå hem och prata med familjen om vad som hänt på jobbet. Det kan inte vi. Men även om vi kunde det så vill jag inte att min familj ska få veta något om en del av det jag ser på jobbet.”

Brottets gåta inlaga.indd 27

2015-06-22 08:58