Lärarens uppdrag utförs i gränslandet mellan profession och politik. Hon eller han ska väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära. Samtidigt är läraren också en myndighetsperson, som måste följa en mängd lagar och regler. I boken besvarar Elisabet Nihlfors bland annat frågor som: Hur fördelas pengarna till skolan? Vad har rektorn ansvar för och när övergår det till den enskilda läraren? Var fattas de politiska besluten om utbildningen? Författaren diskuterar också hur en enskild lärare kan påverka sin arbetssituation och vad som händer på arbetsplatsen när det kommer en ny läroplan. Skollagen löper som en röd tråd genom boken, och i de olika kapitlen beskrivs hur lagen reglerar skolans uppdrag och påverkar lärarens arbete, till exempel arbetsorganisationen, samarbetet med föräldrarna, den vetenskapliga förankringen och lärarens professionella friutrymme. Boken riktar sig till lärare, lärarstuderande och skolledare. Elisabet Nihlfors är forskare vid Uppsala universitet, adjungerad professor i pedagogik vid Umeå universitet och har tidigare varit verksam som lärare, skolchef och rektorsutbildare. Hon arbetar också som huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.
ISBN 978-91-27-13007-4
9 789127 130074
Tillit. Ett underbart ord. Att lita till vad det nyfikna ögat kan avslöja, vad det lyssnande örat kan uppfatta, vad kroppen kan erfara och omvandla till nya erfarenheter i teori och praktik. Lyft blicken. Vad finns att se däruppe? Sänk den och upptäck det lilla. Se rakt in i en annans blick och möt det du aldrig sett förut. Vad är det som gör att vi tror att vi vet? Hur etablerar vi vår tolkning av världen? Vad är det att förstå? Efva Lilja (2006)
Nihlfors_ORIGINAL.indd 5
2012-02-07 12:47:18
Förord
Den här boken riktar sig i första hand till lärare, men även till skolledare, som vill veta mer om vilka olika formella ramar som möjliggör och begränsar det dagliga arbetet. Fokus i läraryrket ligger på frågor om vad som ska väljas ut för lärande, varför det ska läras ut och inte minst hur utbildningen kan arrangeras för att möta olika behov och nå bästa tänkbara resultat inom en mängd olika områden. Inför dessa beslut är läroplaner och kursplaner självklara utgångspunkter för diskussioner om kunskapssyn och lärande. När allt detta sedan ska genomföras i praktiken tillkommer emellertid ofta en rad andra frågor. De handlar bland annat om hur tiden, kompetensen och ekonomin på bästa sätt kan stödja den valda inriktningen. Inte sällan upplever läraren då att det finns begränsningar för yrkesutövningen. Så är det naturligtvis och allt som upplevs som begränsningar går inte att förändra direkt. Men ibland kan de upplevda begränsningarna bero på bristande kunskap, eller på missförstånd om var de yttre ramarna faktiskt finns och vad de ger tillåtelse till. För den lärare som vill påverka sin egen arbetssituation och skolans möjligheter att genomföra sitt uppdrag är det därför angeläget att ha kunskaper om en del av de yttre
Nihlfors_ORIGINAL.indd 7
2012-02-07 12:47:18
ramarna för verksamheten, såsom det statliga styrsystemet för skolan. Kunskaperna ger möjligheter att kunna reflektera över och kritiskt granska den egna arbetssituationen. Genom att veta vem som beslutar om vad, samt var och när besluten fattas är det möjligt att påverka förutsättningarna för arbetet. Eller annorlunda uttryckt – sådana kunskaper ger en möjlighet att kunna ta ansvar för och medverka till att verksamheten utförs på bästa tänkbara sätt. Bokens titel, Lärarens dubbla uppdrag, syftar på flera olika saker. För det första på att lärare har ett uppdrag som innebär att de är både pedagoger och myndighetspersoner. De har dels det pedagogiska ansvaret för att organisera undervisningen på ett sådant sätt att eleverna når målen. Dels har de ansvar för att verkställa och följa en mängd politiska beslut om skolan och utbildningen. Titeln syftar också på att styrningen av uppdraget är dubbel. Lärares arbete styrs av både staten, genom skollagen och läroplanerna, och av kommunen eller av någon annan huvudman som har ansvaret för att verksamheten genomförs på bästa sätt. Slutligen syftar titeln också på att själva läraruppdraget i sig är dubbelt. Dels ska barnen och eleverna inhämta och utveckla kunskaper, dels ska deras personliga och allsidiga utveckling främjas så att de kan bli aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. När dessa dubbla uppdrag fungerar väl skapas helheter. När de inte fungerar väl är det bra att kunna härleda orsakerna till varför de inte gör det. Framställningen i boken bygger framför allt på skollagens bestämmelser men det är ingen genomgång i juridisk mening. För att få en komplett bild av lagen eller för direkta citat hänvisas till källan (Skollagen SFS 2010:800 med ändringar).
Nihlfors_ORIGINAL.indd 8
2012-02-07 12:47:18
I vissa delar av boken kompletteras framställningen av historiska tillbakablickar och ibland görs även hänvisningar till andra lagtexter och till aktuell forskning. För hjälp i arbetet med boken vill jag rikta ett varmt tack till min man Gert Berntsson som läst och kritiserat texterna. Tack också till förlagsredaktör Anna Grettve som på ett mycket professionellt sätt medverkat till bokens slutliga utformning. Stockholm 12/1 2012 Elisabet Nihlfors
Nihlfors_ORIGINAL.indd 9
2012-02-07 12:47:18
Innehåll
inledning ................................................................. 15 Bokens disposition ..................................................... 18 1. skolans uppdrag ................................................. Grundläggande dokument för det dagliga arbetet ...... Ett ansvarsfullt uppdrag ............................................ Livslångt lärande ....................................................... Olika villkor .............................................................. Demokrati .................................................................. Ett gemensamt ansvar ................................................ Det är livet som pågår ................................................
22 23 28 32 36 38 41 42
2. några förutsättningar för lärares arbete .................................................... Kunskap och kompetens ............................................ Arbetsorganisation ..................................................... Ledning ...................................................................... Demokratiskt förhållningssätt ................................... Tid och rum ............................................................... Samarbete .................................................................. Dokumentation, utredningar och planer .................... Uppföljning, utvärdering och bedömning ...................
46 47 51 60 65 68 71 73 76
Nihlfors_ORIGINAL.indd 11
2012-02-07 12:47:18
3. lärare och tjänsteman .................................... 80 Ett pedagogiskt frirum ............................................... 81 Professionalisering ..................................................... 83 4. den (ut)forskande läraren .............................. 89 Att utforska och forska i sin egen praktik .................. 91 Utbildningsvetenskap ................................................. 97 5. statliga och kommunala beslutsvägar ....... Internationell påverkan på nationella beslut ............. Från idé till beslut på statlig nivå ............................. Statliga uppdrag och kommunal självstyrelse ........... Från idé till beslut i kommunen ................................
101 102 109 114 116
6. ett statligt styrsystem för skolan ............. Ansvarsfördelning .................................................... Politisk och professionell styrning ............................ Några styrverktyg .................................................... Några exempel på styrverktygen och praktiken ....... Centralisering–decentralisering ................................ Balans–obalans i styrsystemet ..................................
124 125 126 130 132 145 150
7. förändring och implementering ................. 152 Det finns alltid mer än en lösning ............................ 152 Förväntad och genomförd läroplan .......................... 157 8. framtid–omvärld ............................................ Omvärldsspaning ..................................................... Olika kompetenser ................................................... Dåtid–nutid–framtid ................................................
Nihlfors_ORIGINAL.indd 12
162 166 172 177
2012-02-07 12:47:18
bilagor ................................................................... 179 Bilaga 1: Exempel på regeringens propositioner inom skolområdet 1988/89–2010/11 ..................... 179 referenslista ........................................................ 183
Nihlfors_ORIGINAL.indd 13
2012-02-07 12:47:18
Inledning
Min första tjänst som lärare närmade jag mig med skräckblandad förtjusning. Den var i en skola i en storstad, i ett område som jag aldrig hade hört talas om. En sak var jag övertygad om – att jag skulle kunna använda mig av makis, det vill säga att motivera, aktivera, konkretisera, individualisera och skapa samarbete på mina lektioner. Det hade jag lärt mig och praktiserat under min lärarutbildning. Men det jag behövde engagera mig i redan första veckan på mitt nya arbete handlade om att skapa förutsättningar för att genomföra mina intentioner i praktiken. Mitt arbete rörde helt andra frågor, helt andra kunskaper än vad jag var beredd på. Det handlade om tjänstefördelning, schema, lokaler och undervisningsmaterial, för att bara nämna några exempel. Jag saknade på den tiden kunskaper om vem som beslutade om vad, när besluten fattades och utifrån vilket beslutsunderlag. Jag ställde mig frågan på vilket sätt jag kunde påverka här och nu, men också inför nästa läsår? Dessa erfarenheter övertygade mig om betydelsen av att behärska såväl innehållet i som förutsättningarna för undervisningen för att kunna utöva yrket på bästa sätt. Det dagliga arbetet med undervisning kräver total närvaro, ger mycket energi i samarbetet med barn, unga och kollegor men det tar också mycket energi. Trots gedigna
Nihlfors_ORIGINAL.indd 15
2012-02-07 12:47:18
16 ❘ lärarens dubbla uppdrag
förberedelser gäller det att ständigt vara beredd på att avvika från den gjorda planeringen och fatta snabba beslut om förändringar för att arbetet ska fungera väl. Att motivera alla är en ständig utmaning och något som inte helt går att planera in i förväg. Vilka aktiviteter man väljer kan stödja motivationen, men det är i själva mötet som det visar sig om den finns där. Vad som har hänt eleven på föregående lektion, på rasten eller på kvällen innan kan påverka den bästa planering. Förväntningarna på vad skolan ska lyckas åstadkomma är höga – både våra egna och de som finns hos olika intressenter i närsamhället. En del förväntningar går långt utöver själva uppdraget och de kan snarare ses som förhoppningar om att skolan ska lyckas med något som andra inte har lyckats med. Kvaliteten på utbildningen ska vara hög och föräldrar, barn och unga ska vara positivt inställda till utbildningen, inte minst resultaten av den, såväl det mätbara som det icke mätbara. Listan över förväntningar kan göras mycket lång. När allt fungerar i undervisningen är det helt fantastiskt! Det kan handla om allt från ett enstaka ögonblick när någon får en aha-upplevelse, till långa stunder då verksamheten ”bara” fungerar. Men när förutsättningarna inte är optimala, när den enskilda läraren, arbetslaget eller teamet inte kan förverkliga sina idéer och det är svårt att få allt att fungera då är det tungt. Det är då vi måste stanna upp och analysera vad som är det egentliga problemet innan vi sätter in eventuella åtgärder. En del åtgärder kan, och ska, sättas in på plats här och nu av läraren eller en grupp av lärare. När det gäller andra åtgärder har skolledningen på den enskilda skolan långtgående befogenheter och ansvar för att agera. Men en
Nihlfors_ORIGINAL.indd 16
2012-02-07 12:47:18
inledning ❘ 17
del behov kan kräva åtgärder utanför den enskilda enheten, kanske på kommunal eller statlig nivå. Kunskap om bland annat styrsystemet kan medverka till att lättare identifiera var olika typer av frågor kan och bör åtgärdas. Att ha en sådan kunskap kan även medverka till att förhindra att ett problem som uppkommer i undervisningen och i skolan görs till en privat angelägenhet. Med det avses att en fråga som en enskild behöver hjälp med att lösa inte analyseras tillräckligt utan stannar hos den enskilda individen som ett personligt problem. Ett problem som bör lösas gemensamt eller på en annan nivå kan när det på detta sätt ”privatiseras” innebära att den enskilde, på felaktiga grunder, börjar ifrågasätta den egna kompetensen. I stället för att lösa ett problem skapas på så sätt fler. Ökad kunskap om vem som ”äger” ett problem, ger makt. Ökad förståelse ger förutsättningar för att söka olika vägar till förändring. Samarbete skapar möjligheter att använda all tillgänglig kunskap och kompetens för att finna lösningar på kort och lång sikt. Den här inledningen vill kort illustrera två genomgående teman i boken. Det första är betydelsen av att ha kunskap om skolans styrning och ledning för att aktivt kunna påverka den egna och medarbetarnas arbetssituation. Med medarbetare avses här barn, elever, unga och vuxna, det vill säga alla som deltar i utbildning, från förskola till och med vuxenutbildning. Genom att kalla dem medarbetare understryks betydelsen av delaktighet i lärandet, något som är en viktig förutsättning för lärande. Det andra temat i boken är betydelsen av kollegial samverkan, att se hur helheter i utbildningen formas utifrån de arbetsinsatser som var och en utför i ett uppdrag som är komplext och
Nihlfors_ORIGINAL.indd 17
2012-02-07 12:47:18
18 ❘ lärarens dubbla uppdrag
som förutsätter att alla hjälps åt. I det senare fallet är det läraren, rektorn och de övriga i skolledningen som är medarbetare till varandra.
Bokens disposition Boken har åtta kapitel och den är upplagd på följande sätt. I kapitel 1 diskuteras skolans uppdrag. Till grund för lärarens yrkesutövning ligger olika beslut och ställningstaganden som utgår från uppdraget, till exempel vad som ska väljas ut för lärande, varför just detta ska väljas ut och på vilket sätt arbetet kan organiseras för att nå bästa tänkbara resultat. Att kunna planera verksamheten enskilt och tillsammans med kollegor kräver gedigna kunskaper om uppdraget och de förväntade resultaten, i kombination med ett kritiskt förhållningssätt. Kapitel 2 lyfter fram olika förutsättningar som påverkar skolans uppdrag. Det är förutsättningar som kan underlätta eller försvåra möjligheten att organisera verksamheten så att den på bästa sätt gynnar lärandet för olika grupper. Det kan handla om vilka möjligheter som finns för att samverka med närsamhället eller för att bedriva distansundervisning. Det kan också handla om att finna olika sätt att använda de resurser som står till buds i form av till exempel kompetens, arbetsorganisation, samarbete, tid och rum. Detta exemplifieras i kapitlet utifrån vad som stadgas i lagar och förordningar. I kapitel 3 fokuseras läraren som tjänsteman och aktör i styrsystemet. Utbildningen och skolan med dess system och innehåll är ständigt föremål för politiska diskussioner och beslut i såväl kommunala och nationella som överstatliga
Nihlfors_ORIGINAL.indd 18
2012-02-07 12:47:18
inledning ❘ 19
sammanhang. Området är av stor betydelse samhällspolitiskt och har de senaste decennierna stått högt på den politiska dagordningen. Politikernas beslut om skola och utbildning ska genomföras ute i praktiken av skolledare och lärare (de professionella) tillsammans med deras medarbetare. Läraren är därmed en aktör som ska medverka till att styrsystemets intentioner genomförs. Det innebär att läraren även är tjänsteman, ett uttryck vi sällan använder när yrket beskrivs. Kapitel 4 lyfter fram den (ut)forskande läraren. Den forskande och utforskande läraren, med stark närvaro i den egna praktiken och samtidigt ständigt på spaning efter vad som händer i omvärlden, utvecklas i och genom kollegiala sammanhang på hemmaplan men även nationellt och internationellt. Det kräver kärleksfullt kritiska kollegor, men även organisatoriskt stöd i form av tid och rum, för att systematiskt värdera den egna verksamheten och kritiskt granska den egna praktiken. Antalet lärare med licentiatexamen och även doktorsexamen ökar inom utbildningssektorn och det innebär att fler lärare forskar själva eller deltar i olika forskningsprojekt. Nya forskningsresultat presenteras löpande. Det gäller för lärare och skolledare att hitta former för att systematiskt finna och ta del av ny forskning, bearbeta och diskutera denna utifrån egna erfarenheter för att sedan pröva och diskutera eventuella förändringar i verksamheten. Kapitel 5 diskuterar statliga och kommunala beslutsvägar i frågor som rör skolan. Kapitlet koncentrerar sig på det nationella styrsystemet för skolan och ansvarsfördelningen mellan olika nivåer. Både den statliga och den kommunala nivån påverkar situationen på den enskilda skolan. Inledningsvis i kapitlet presenteras vägen från en idé till
Nihlfors_ORIGINAL.indd 19
2012-02-07 12:47:18
20 ❘ lärarens dubbla uppdrag
ett beslut på statlig respektive kommunal nivå. Därefter beskrivs hur det demokratiska systemet på dessa båda nivåer är organiserat. I kapitel 6 lyfts ett antal styrverktyg för skolan och utbildningen fram: juridiska, ekonomiska och ideologiska styrverktyg samt utvärdering och kontroll. I kapitlet ges praktiska exempel på respektive styrverktyg för att visa på sambanden mellan statliga beslut och vardagens praktik. Styrverktygen sätts även in i ett historiskt sammanhang för att öka förståelsen för dagens system. Kapitel 7 diskuterar förändringsarbete i skolan som en följd av förändringar i styrsystemet. Att gå från en förväntad till en genomförd läroplan tas i kapitlet som ett exempel på detta. Det tar tid att genomföra beslut som fattas på en nivå och som därefter ska förstås, tolkas och utföras på en annan nivå. Faktorer som kunskap, kompetens, organisation, ledarskap och motivation är några exempel på sådant som påverkar hur snabbt och på vilket sätt besluten genomförs. Ofta är det så att lärare undervisar efter en läroplan samtidigt som implementeringen av nästa ska ske parallellt, vilket kräver sin organisation. Det kräver också både närhet och distans av läraren att förhålla sig professionellt till politiskt fattade beslut i den egna vardagen och samtidigt medverka till att utveckla verksamheten i sin helhet. I kapitel 8 slutar boken med att se framåt. Det svenska utbildningssystemet har vuxit fram under flera hundra år. Det har förändrats genom en mängd olika aktörers inverkan lokalt, nationellt och globalt. Utbildningsfrågornas betydelse för samhällsutvecklingen är stor, både nationellt och internationellt. I det avslutande kapitlet diskuteras nutiden i ett framtidsperspektiv. Det vi väljer att göra i skolan i
Nihlfors_ORIGINAL.indd 20
2012-02-07 12:47:19
inledning ❘ 21
dag är samtidigt en del av morgondagen. Vi utbildar de medarbetare som är här nu, samtidigt som vi medverkar till att utbilda individer och grupper som är morgondagens samhällsmedborgare. De ska bli politiska och professionella människor med lust till ett livslångt lärande på alla plan. Kapitlet vill inspirera till omvärldsspaning lokalt, regionalt och globalt för ett hälsosamt ifrågasättande av uppdraget.
Nihlfors_ORIGINAL.indd 21
2012-02-07 12:47:19
kapitel 1
Skolans uppdrag
Skolan har ett mångfacetterat uppdrag som fullgörs i gränslandet mellan politik och profession. De professionella i skolan ska omsätta de politiskt beslutade uppdragen i praktisk handling och på så sätt få barn och elever att bli kunniga, kreativa, kompetenta och ansvarskännande. I det här kapitlet ligger skollagen till grund för en diskussion om skolans och lärarens uppdrag. Förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen är alla verksamheter som utgår från politiska beslut som är fattade av Sveriges riksdag. Besluten når professionen i form av lagar och förordningar, bland vilka läroplanerna är de mest kända. Professionen har därefter ansvar för att självständigt utföra uppdragen enligt gällande bestämmelser och intentioner, i kraft av sin utbildning och sitt yrkeskunnande. Det är ett arbete som sker nära barn, unga och deras målsmän i en miljö som påverkas av både närsamhället och det globala samfundet. Den politiska styrningen av professionen är dubbel. Staten styr via lagar och förordningar, inklusive statlig inspektion, medan kommunen styr genom att skapa förutsättningarna
Nihlfors_ORIGINAL.indd 22
2012-02-07 12:47:19
skolans uppdrag ❘ 23
för verksamheten i praktiken, till exempel genom antalet skolledare, lärartäthet, lokaler och tillgången till olika hjälpmedel. Lärarens uppdrag är enligt skollagen att bilda och utbilda för att främja en allsidig personlig utveckling som gör individen aktiv, kreativ, kompetent och ansvarskännande, både som individ och som medborgare (SL, 1 kap. § 4). Alla barn och unga ska utvecklas så långt som möjligt, ett uppdrag som är komplext och utmanande på flera olika plan. Bland annat när det kommer till vad som ska väljas ut för lärande och hur utbildningen ska läggas upp för att nå målen.
Grundläggande dokument för det dagliga arbetet Skollagen I den här boken löper skollagen som en röd tråd genom de olika kapitlen. Det är en lag som i 29 kapitel stadgar vilket innehåll och vilken form utbildningen ska ha samt hur ansvaret för utbildningen är fördelat mellan huvudman, rektor och lärare. En skola kan som huvudman ha staten, landstinget, kommunen eller en enskild ägare (det gäller till exempel fristående skolor som ägs av en person eller ett företag). En huvudman är den som är övergripande ansvarig för att verksamheten genomförs på ett högkvalitativt sätt. Barn, unga och deras målsmän finns också omnämnda i lagen. De inledande bestämmelserna i skollagen handlar bland annat om lika tillgång till utbildning, liksom likvärdig
Nihlfors_ORIGINAL.indd 23
2012-02-07 12:47:19
24 ❘ lärarens dubbla uppdrag
utbildning (SL, kap. 1). Ansvarsfördelningen, tillsynen och den statliga granskningen av utbildningen återfinns i det andra kapitlet (SL, kap. 2). Det tredje kapitlet har rubriken Barns och elever utveckling mot målen (SL, kap. 3). Här återfinns bestämmelser om lärande och personlig utveckling och om den informationsskyldighet som råder mellan skola och hem/vårdnadshavare, samt bestämmelser om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Här finns också allmänna bestämmelser om betyg. Det fjärde kapitlet handlar om Kvalitet och inflytande (SL, kap. 4). Kvalitetsarbetet beskrivs här som ett systematiskt och kontinuerligt arbete på alla nivåer i skolsystemet. De delar som handlar om inflytande och samråd rör såväl barns och elevers som vårdnadshavares inflytande. I det femte kapitlet, Trygghet och studiero (SL, kap. 5), återfinns regleringar kring arbetsmiljön, ordningsregler och även disciplinära åtgärder. Något som återkommer i detta kapitel är kravet på dokumentation. Det gäller även i kapitlet Åtgärder mot kränkande behandling (SL, kap. 6) där även personalens ansvar för att agera i enlighet med bestämmelserna särskilt lyfts fram. Vem som ansvarar för elevernas Skolplikt och rätt till utbildning (SL, kap. 7) klargörs i det sjunde kapitlet med samma namn. Det är fortfarande så att skolplikten inträder höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år, men om det finns särskilda skäl kan skolplikten uppskjutas tills barnet fyller åtta. Om en vårdnadshavare vill att barnet ska börja det år hon eller han fyller sex år finns det inga hinder för det. Det finns även bestämmelser för när skolplikten upphör. Om en elev uppnår kunskapskraven tidigare, innan skolplikten formellt upphör, kan hemkommunen pröva
Nihlfors_ORIGINAL.indd 24
2012-02-07 12:47:19
skolans uppdrag ❘ 25
detta och eleven kan gå vidare till högre studier. Efter dessa övergripande kapitel i skollagen finns det sedan ett särskilt kapitel för varje skolform, från förskola till folkhögskola (SL, kap. 8–22 samt 24–25). Kapitlet Entreprenad och samverkan (SL, kap. 23) behandlar i vilka fall en huvudman, genom att träffa avtal med en fysisk eller juridisk person, kan låta andra ansvara för delar av utbildningsverksamheten. I slutet av skollagen återfinns bestämmelser om Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (SL, kap. 26). Skollagens sista kapitel handlar slutligen om vilka möjligheter det finns att överklaga vissa beslut samt en del övriga bestämmelser (SL, kap. 27–29). Skollagen beslutas, liksom andra lagar, av riksdagen eftersom den innehåller regler som får konsekvenser för enskilda medborgare. Regeringen kan efter att ha beslutat om en lag, bland annat för att förtydliga lagens innehåll, utfärda förordningar, till exempel skolförordning och läroplaner.
Läroplanerna Att det ska finnas läroplaner för varje skolform samt för fritidshemmet framgår av skollagen (SL, 1 kap. § 11). Läroplanerna ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag liksom mål och riktlinjer för utbildningen. Det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som meddelar föreskrifter om läroplanerna. Läroplanerna bygger på bestämmelserna i skollagen och de utgör tillsammans med andra skolförordningar ett grundmaterial för lärarens och skolledarens yrkesutövning.
Nihlfors_ORIGINAL.indd 25
2012-02-07 12:47:19
26 ❘ lärarens dubbla uppdrag
Läroplanerna för utbildningsväsendet har en lång och intressant historia bakom sig (se avsnittet ”Lite historik om skollagen och läroplanerna”, s. 134 för en kort översikt). Många i dag verksamma lärare har utbildat sig och arbetat efter flera olika läroplaner. En lärare som började arbeta i grundskolan på 1970-talet utbildade sig utifrån Lgr 69 (den läroplan för grundskolan som trädde i kraft år 1969) och har därefter arbetat efter Lgr 80 och Lpo 94 (läroplanen för det obligatoriska utbildningsväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet som trädde i kraft år 1994). Nu planerar läraren verksamheten efter den nyaste läroplanen, Lgr 11 (läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet från år 2011). Den senaste genomgripande förändringen av läroplanerna skedde i början av 1990-talet då samtliga skolformer inklusive förskolan fick nya läroplaner av en mer övergripande karaktär med färre detaljregleringar. De vilade på beslut om en tydligare ansvarsfördelning mellan politik och profession, det vill säga en tydligare uppdelning mellan vem som ansvarade och beslutade om vad, respektive vem som följde upp och utvärderade resultaten. I dag finns det läroplaner för förskolan, grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundsärskolan, sameskolan, specialskolorna, gymnasieskolan, vuxenutbildningen, särvux och svenska för invandrare. Under 2010 och 2011 har större revideringar av läroplanerna gjorts med anledning av nya riksdagsbeslut. Samtidigt har en ny skollag och ett nytt betygssystem vuxit fram. Regeringen vill med dessa förändringar göra kunskapsmålen tydligare i såväl lagtexten som i förordningarna och läroplanerna. I anslutning till detta skärps även kraven på uppföljning och utvärdering av elevernas resultat. Ett
Nihlfors_ORIGINAL.indd 26
2012-02-07 12:47:19
skolans uppdrag ❘ 27
skäl till att sträva efter ökad tydlighet är att inte enbart skolledare och lärare, utan även elever och målsmän ska ha kunskap om målen, bland annat för att man ska kunna sätta in rätt insatser vid rätt tillfälle så att fler elever ska kunna nå dem. Det är viktigt att hålla sig ajour med vilka förändringar som görs i gällande läroplaner, vilket kan vara klokt att göra inför varje nytt läsår. Förändringar i läroplanerna kommer ut i Skolverkets författningssamling (SKOLFS). Aktuell information om förändringarna finns alltid på Skolverkets hemsida.
Att tänka på vid läsningen av boken I den här boken citeras delar av paragrafer i skollagen. Det kan ha tillkommit ändringar mellan det att boken skrevs och du läser den varför du alltid ska gå till källan och den aktuella lydelsen. För att åberopa ett lagrum är det nödvändigt att ha läst texten i sitt rätta sammanhang eftersom det kan finnas hänvisningar till andra delar i lagen. Genom att genomgående använda skollagens bestämmelser vill den här boken ge dig som lärare kunskap om att denna lag både ger dig skyldigheter men även rättigheter i din yrkesutövning. Slutligen ska tre viktiga ord som återkommer i lagtexten lyftas fram: ska, få eller må. Står det ska i en lagtext så är det tvingande, det vill säga att något ska ske. Om det däremot står få eller må kan avvikelser ske i förhållande till det som stadgas. Skillnaden påverkar rättigheter och skyldigheter för såväl skolledare och lärare som för barn, elever och deras vårdnadshavare.
Nihlfors_ORIGINAL.indd 27
2012-02-07 12:47:19
Lärarens uppdrag utförs i gränslandet mellan profession och politik. Hon eller han ska väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära. Samtidigt är läraren också en myndighetsperson, som måste följa en mängd lagar och regler. I boken besvarar Elisabet Nihlfors bland annat frågor som: Hur fördelas pengarna till skolan? Vad har rektorn ansvar för och när övergår det till den enskilda läraren? Var fattas de politiska besluten om utbildningen? Författaren diskuterar också hur en enskild lärare kan påverka sin arbetssituation och vad som händer på arbetsplatsen när det kommer en ny läroplan. Skollagen löper som en röd tråd genom boken, och i de olika kapitlen beskrivs hur lagen reglerar skolans uppdrag och påverkar lärarens arbete, till exempel arbetsorganisationen, samarbetet med föräldrarna, den vetenskapliga förankringen och lärarens professionella friutrymme. Boken riktar sig till lärare, lärarstuderande och skolledare. Elisabet Nihlfors är forskare vid Uppsala universitet, adjungerad professor i pedagogik vid Umeå universitet och har tidigare varit verksam som lärare, skolchef och rektorsutbildare. Hon arbetar också som huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.
ISBN 978-91-27-13007-4
9 789127 130074