S , v
n k ch dis edla e å ett omEföamtal gt för samt lning even prå ssat t un e S v pa omm Ele tal o förm ikter p t gen förs untli ikter mstäl ör el en n a h k ion. E am tligt h ås t sam g in n m h ås fra etta g t. D en c s o t g at rko D un r oc sät llnin leve oc ntli p. D erhe ning at u t t r m i e ä t a e u s öra k tä ll b p E a k tyg tan anser frams ta gör . Den n m n gru iss sä amstä nde t nne n för del i Be åh ven m t e a e v t r e D e e y e g f e d g v t n ntli . D erh ing n a e ed liga hän pråk at ele ot p u upp äk tälln och em tyg apskr rväga a. t s n S n e s a n m r ss s ms B sk någ lpm e ylld e tion mu mm plig. anpa och . g v d n ö i n n e dv fra änga posi åket är sa egri del gare ation ku till uppf hjä l a e g h b r s s a i r u h i c m ntl an h vis ott ssit ed o Cä tyd d r. Sp c a o d h u l m m n l d r m sam , oc jba sat fö int r ti yfte, ikatio ven m da kt ere ner, nkar tE l g s ä e b i i a r r l g k s s n ä rip rs anp fr ty i fö ussio na ta ra ill mun an ele anvä tekni e g t u ch t , r e Be a n b g s k g k het ion ka dis la e mfö r kom ar–e enligt dli igt o ottag tions nLgy11 y e o d – enligt Lgr11 och h t ö d e v tat och Lgy11 n a r d c f m ik ha i säker enLgr11 e e e o n , l m l i V g e r l n E ta s är syft mu ven t. fö mt ng en iss t pre el. v l k e m l sam ntligt ter sa tällni r elev l a d i o t ko n. E ont me s gö åg med n va xt och m h n i e m k sik och c mufrån åLgr11 r n p o a Bedömning av elevtext utgår Lgy11 och a r D i l t o e k ta et. gen g fr Detav uat höra elev vänd knisk hhjä n s nde te ter, so h i t och och a l presenterar en modell för analys bedömning elevi h t n s k r i n . c c e x a a p te an un upberättande, ln så texter. Modellen tillämpas påm autentiska ven enter av te nde o ss del ar r ss säk mstäl de vis are k erhet ations der o e l g argumenterande och utredande id säk ent enelevtexter vi som ra ngan ket stö tliga E rgum typer änga ill vi ottag o fbedöms V d s a m e å a ra och betygssätts. nh mt t e, m tuati iss t pre el so mun m ntlig anhä . Spr ssat a v d m an sam ga sa syft nssi öl g npa och . go med den n. i å l muavsaelever Texterna är skrivna inom svenskämnet mmi grundn p a lp gör inge on universitetsär ripli de till ikatio sak f r gri 1del gareAnneaPalmér, i ä t j är kurserbeSvenska skolans årskurs 6 och 9 och gymnasiets h lig lln s tta itu isbåde h beg passa mun huvud er fö slektor, äreverksam d stä o v d vid Uppsala c och Svenska 3. De är utförligt analyserade visar a ochoch s y l o v m l t n i m i , m spännvidden inom en årskurs och skrivutvecklingen am skr e text r, som an h kom kan i ts nor t är t syfte ikatio evuniversitet en ndasomochforskare, r k f n lärarutbildare projekts ka rand exte och oc ven åke t. genom grundskolan och gymnasiet. ni väförtdeeknationella till mun an el aledare n n e te av t nde ade Ele ftspr ighe v m s k het proven e n i svenska. n l e e fle ko inom o Författarna diskuterar dessutom viktiga begrepp r i ikt E um per nga e ss r a ker tati r a k d , r p i bedömningsforskningen och ger goda råd inför Vskriv-s sä esen arg ra ty anhä t an och n. s praåk äsa nkla l r s s e n d m i undervisning och bedömning. v ot p del. ka öra e ar an samm a sa tagar uatio iftlig h n g t g e c e t a r å i i n på lpm iv ext o om är ripl , mo onss n sk ligt Elev och g ttning a Bedömning av elevtext vänder sig till såväl studenter r k ä s t hj lärarprogrammen som verksamma lärare. beg syfte ikati i de r tyd i över anfa a egn an ande xter, s ch k till mun ionen gen ä kan ketssamm skriv till d ven enter av te nde o s del are e l om osit nin ven tsprå , ochamt ter ra E um per nga vis tag . k l t g n isp ställ r. Ele skrif ghet s kny värde ar ra ty anhä t til , mo atio D an ete am iljba följa krikti ed and samm a sam syfte nssitu ölja r f b m r å g k l f a ven itis li e til atio ak rs dsak r spr är Eva pÖstlund-Stjärnegårdh, i u r s k le or kr r u r fö d uni d e ö a v u f s u beguniversitetslektor, l forskare h me uv mer m vid hUppsala paslärarutbildare käl m r i r o o anoch o n k ka projektn ch en Tidigare ts n e ouniversitet. a k r ledare vför depnationella . å kte Ele iisvenska. s r tighet proven e t l f f Input-serien inspirerar till nya arbetssätt , re la skr åkrik a ter s x och metoder i det dagliga skolarbetet. ä r l e k p t s Böckerna är avsedda att fungera som handkan öra en ar av er somitt n böcker i den konkreta klassrumssituationen. g ve xt ng Is Ele r och fattni gna te ästa. skar öve man iva e det l gran et ISBN 978-91-27-44214-6 Anne Palmér Eva Östlund-Stjärnegårdh sam t skr r till r och kerh par a e m m ä r sa knyt ärde iss s tillä 9 789127 442146 an ete v ed v samt arb ven m itiskt ele lor kr Bedomning av elevtext_150701.indd Alla sidor 2015-07-01 15:02
a r k ps
av elevtext
Bedömning av elevtext
a k s Bedömning n Ku
Bedömning av elevtext
Anne Palmér Eva Östlund-Stjärnegårdh
INNEHÅLL Sammanställning över elevtexter i boken.......................................................7 Kapitel 1
Att analysera och bedöma skrivna texter.................................... 9 Skolskrivande från grundskolan till gymnasieskolan....................................10 Process och produkt................................................................................12 Vårt material................................................................................................13 Kommunikationssituation och förberedelser..........................................14 Texttyp och genre.........................................................................................15 Skrivande i kurs- och ämnesplanerna från grundskolan till gymnasiet...................................................................16 Lästips.....................................................................................................19 Kapitel 2
Modell för textanalys och bedömning........................................ 21 Helhetsbedömning och betygsnivåer...........................................................21 Textens funktion i situationen.................................................................22 Innehåll och källanvändning........................................................................23 Disposition och sammanhang......................................................................24 Språk och stil...............................................................................................28 Helhetsbedömning......................................................................................30 Lästips ....................................................................................................31 Kapitel 3
Berättande texter................................................................................. 33 Några utgångspunkter..................................................................................34 Berättelsens struktur ..............................................................................34 Berättarteknik.........................................................................................35 Uppgiften − stöd eller styrning?..............................................................36 Hur skriver en elev i årskurs 3 berättande text?............................................37 Fiskehistorier – berättande texter från årskurs 6...........................................39 Berättelse 1 från åk 6 – D.........................................................................39 Berättelse 2 från åk 6 – C.........................................................................41 Berättelse 3 från åk 6 – B.........................................................................44 Kärlek – noveller från årskurs 9....................................................................47 Novell 1 från åk 9 – D..............................................................................48 Novell 2 från åk 9 – B..............................................................................52 Berättande text i gymnasiet..........................................................................54 Inledningskapitel till en roman – A.........................................................55 Sammanfattning..........................................................................................59 Lästips.....................................................................................................61
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 4
2015-07-01 15:03
Kapitel 4
Argumenterande texter.................................................................... 63 Några utgångspunkter..................................................................................63 Tes och argument ...................................................................................64 Argumentationens kvalitet......................................................................64 Den egna rösten och engagemanget........................................................65 Textens struktur .....................................................................................66 Tre debattgenrer......................................................................................67 Insändare från elever i årskurs 6 som har mycket på hjärtat..........................68 Insändare 1 från åk 6 – E.........................................................................69 Insändare 2 från åk 6 – C.........................................................................71 För och emot skönhetsoperationer – debattinlägg från årskurs 9.................72 Debattinlägg 1 från åk 9 – E....................................................................73 Debattinlägg 2 från åk 9 – C....................................................................75 Debattinlägg 3 från åk 9 – A....................................................................77 Nätdejting eller träffas på riktigt? – debattinlägg från kurs 1, gymnasiet......80 Debattinlägg 1 från kurs 1 – D.................................................................81 Debattinlägg 2 från kurs 1 – C.................................................................83 Debattinlägg 3 från kurs 1 – A.................................................................86 Sammanfattning..........................................................................................90 Lästips.....................................................................................................93 Kapitel 5
Utredande texter ................................................................................. 95 Några utgångspunkter..................................................................................96 Utredande text i skolan...........................................................................96 Utmärkande drag....................................................................................96 Hur bedöms utredande text?...................................................................97 Bedömning av referat- och citatteknik.....................................................98 Att vara tjej eller kille – elever i årskurs 9 utreder ett angeläget tema ............99 Bidrag 1 från åk 9 – D..............................................................................99 Bidrag 2 från åk 9 – C............................................................................102 Bidrag 3 från åk 9 – A............................................................................104 Stil och identitet – inlägg till ett temanummer från kurs 1, gymnasiet........107 Inlägg 1 från kurs 1 – E..........................................................................108 Inlägg 2 från kurs 1 – C.........................................................................110 Två vändpunkter för bokutgivningen – pm från kurs 3, gymnasiet.............113 Pm 1 från kurs 3 – E..............................................................................114 Pm 2 från kurs 3 – C..............................................................................118 Pm 3 från kurs 3 – A..............................................................................122 Sammanfattning........................................................................................126 Lästips...................................................................................................129
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 5
2015-07-01 15:03
Kapitel 6
Mer om betyg och bedömning.....................................................131 Betyg enligt 2011 års styrdokument...........................................................131 Den nödvändiga tolkningen..................................................................132 Sambedömning.....................................................................................133 Eleverna och kunskapskraven...............................................................134 Elevens textuella metakompetens..........................................................135 Begrepp inom bedömningsforskningen.....................................................135 Formativ och summativ bedömning.....................................................135 Reliabilitet och validitet........................................................................136 Validitet utifrån två avhandlingar .........................................................137 Reliabilitet i skrivbedömning................................................................138 Holistisk och analytisk bedömning av elevtexter...................................140 Fiktiv och autentisk kommunikationssituation.....................................141 Den grannlaga bedömningen.....................................................................142 Lärarens dubbla roller...........................................................................142 Elevens upplevelser av bedömning........................................................143 Elevens åsikter......................................................................................143 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..........................................................144 Bedömning inom svenskämnet.............................................................146 Lästips...................................................................................................147 Kapitel 7
Goda råd................................................................................................ 149 Elever som läsare och bedömare................................................................149 Kamratrespons......................................................................................150 Självvärdering.......................................................................................152 Lärarkommentarer.....................................................................................152 Kommentarer under processens gång...................................................152 Kommentarer och betyg till slutprodukten............................................154 Sambedömning..........................................................................................156 Portföljbedömning.....................................................................................157 Avslutning.................................................................................................158 Lästips...................................................................................................159
Bilaga Exempel på matris från prov i kursen Svenska 1, gymnasiet.......................160
Litteratur................................................................................................161 Register................................................................................................. 167
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 6
2015-07-01 15:03
Sammanställning över elevtexter i boken Kapitel
3 Berättande texter
Titel En dag i skogen
3
–
Lisbeth metar
6
D
Hej jag heter Lisa
6
C
Fisketävlingen
6
B
Min första fest!
9
D
Skärvor
9
B
Kurs 2
A
Ingen mer skräpmat
6
E
”Social Network, my ass”
6
C
Skönhetsoperationer
9
E
Skönhetsoperationer
9
C
Skönhetsoperationer
9
A
Träffas via nätdejting eller på riktigt?
Kurs 1
D
Träffas via nätdejting eller på riktigt?
Kurs 1
C
Träffas via nätdejting eller på riktigt?
Kurs 1
A
Kille/tjej
9
D
Kille/tjej
9
C
Kille/tjej
9
A
Stil och identitet
Kurs 1
E
Stil och identitet
Kurs 1
C
Två vändpunkter för bokutgivningen
Kurs 3
E
Två vändpunkter för bokutgivningen
Kurs 3
C
Två vändpunkter för bokutgivningen
Kurs 3
A
Romanen om John Boy
4 Argumenterande texter
5 Utredande texter
Årskurs/ Betyg Kurs i gy
7
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 7
2015-07-01 15:03
Input Inlaga Bedรถmning av elevtext 150625.indd 8
2015-07-01 15:03
Kapitel 1
ATT ANALYSERA OCH BEDÖMA SKRIVNA TEXTER Ett av svenskämnets centrala mål är att varje elev ska utveckla sitt skriftspråk så att det fungerar väl för både studier och samhällsliv. Det betyder att eleven ska kunna skriva en mängd olika slags texter i olika sammanhang och för olika syften: berättande texter för att delge erfarenheter, beröra och underhålla, beskrivande och utredande texter för att informera och tränga in i komplicerade frågor, argumenterande texter för att debattera och påverka läsare. Skriftspråkskompetensen utvecklas ingalunda av sig själv utan kräver tvärtom mycket tid och arbete såväl av eleven som av läraren. Det är förstås inte bara i svenskämnet eleverna skriver, utan skrivande är ett viktigt inslag i elevens kunskapsutveckling i skolans alla ämnen. Specifikt för svenskämnet är dock att arbete med elevens skrivande utgör en viktig del av ämnets centrala innehåll både i grundskolan och i gymnasieskolan. I svensklärarens uppgifter ingår analys och bedömning av elevens texter. Analysen är nödvändig för att läraren ska kunna hjälpa eleven att komma vidare i sitt skrivande. Det kan handla om att få en enskild text färdig: Hur ska texten bli fungerande för sitt syfte? Behöver något läggas till? Behöver strukturen bearbetas? Hur ska budskapet framgå tydligare? Läraren ska också visa på vad eleven 9
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 9
2015-07-01 15:03
behöver arbeta mer med för att utvecklas som skribent: Hur kan man inleda och avsluta en debatterande text? Hur kan man utnyttja information från andra texter i den egna? En av lärarens uppgifter är också att sätta betyg på en text, att väga förtjänster mot brister och komma fram till en helhetsbedömning av textens kvalitet. Lärarens textanalys av elevtexten kan alltså innebära såväl formativ bedömning (hjälper eleven att komma vidare) som summativ sådan (värderar och betygssätter den aktuella texten). (Läs mer om formativ och summativ bedömning i kapitel 6.) För betygssättning i ämnet måste förstås många fler faktorer vägas in, såsom medvetenhet i skrivprocessen, muntlig förmåga i diskussioner och förberett talande, läsning av skönlitteratur och sakprosa samt kunskaper om språk, litteratur och medier etc. Den här boken koncentreras på bedömning och betygssättning av enskilda texter.
Skolskrivande från grundskolan till gymnasieskolan De texter elever skriver i skolan är av många olika slag, och det finns också en progression i skrivandet från grundskolan till gymnasiet. Ett sätt att gruppera de texter eleverna skriver i skolan är att ställa berättande texter mot diskursiva. En berättande text är oftast kronologiskt uppbyggd och har en handling som ibland stegras till en höjdpunkt. Den kan avslutas med en poäng och en evaluering, ett värderande omdöme: ”det var jätteroligt”. Berättelsen har oftast en person i huvudrollen. En diskursiv text är mer analytisk, resonerande och generaliserande. Den bygger på tankemässiga strukturer snarare än handling, t.ex. orsak och verkan eller fördelar och nackdelar. Diskursiva texter kan i sin tur delas in i bl.a. argumenterande och utredande texter (se vidare nedan). I grundskolan är det skriftliga berättandet traditionellt den vanligaste formen av skrivande. Berättandet kan behandla personliga erfarenheter eller vara ren fiktion. Det kan också vara knutet till fackämnen och då närma sig det diskursiva skrivandet. Även mer tydligt diskursivt skrivande förekommer i grundskolan, inte minst under de senare åren. I gymnasieskolan dominerar det diskursiva skrivandet samtidigt som berättandet kan leva vidare.
10
Kapitel 1
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 10
2015-07-01 15:03
Skrivandet varierar också beroende på skolämne. En avhandling om skrivande i gymnasieskolan (Randahl 2014) jämför elevers skrivprocesser när de skriver laborationsrapporter i fysik och litteraturhistoriskt baserade texter i svenska. Den visar att skrivandet i olika ämnen ställer olika krav på eleverna, som också använder olika strategier i de olika ämnenas skrivuppgifter. Westman (2009) studerar skrivande i yrkesämnen på bygg- och omvårdnadsprogrammet och kommer fram till att skrivandet i dessa ämnen främst syftar till att strukturera och lagra kunskaper. I byggklassen rör sig eleverna också mellan vad Westman beskriver som olika världar vad det gällde skrivandet, när de gick från yrkesämnet till ämnen som svenska och samhällskunskap. Skrivande är en form av kommunikation, och för att kommunikationen ska fungera måste skribenten anpassa sin text till mottagaren. Denna mottagaranpassning är något som ovana skribenter måste lära sig gradvis; den kan beskrivas som ett kritiskt moment i skrivutvecklingen. Att en text anpassas till mottagaren kan t.ex. innebära att språket anpassas till läsarens ålder och kunskaper i ämnet eller att innehållet komponeras så att texten blir självbärande. Att en text är självbärande betyder att den kan förstås av en läsare som inte närmare känner skribenten eller omständigheterna kring textens tillkomst, t.ex. den instruktion eller de källor eleven utgått från (termen från Larsson 1984). De yngre barnen i grundskolan skriver kanske oftast för sin lärare. Om de i stället får formulera en inbjudan inför en temadag till föräldrarna får de vända sig till en större krets av mottagare och måste noga tänka över vilken information som behövs och hur den ska formuleras för att gå fram till föräldrarna. Skrivandet blir därmed funktionellt, det får en verklig funktion utöver själva skriv- övningen. I grundskolans senare år kan skrivandet allt oftare riktas mot större grupper av mottagare som kamraterna i klassen, läsarna av en skoltidning, en webbplats på internet eller en insändarsida i lokaltidningen. Skrivandet för mottagare utöver svenskläraren fortsätter i gymnasieskolan. Allt skrivande i skolan är dock inte kommunikativt, dvs. riktat till andra. Ibland är skrivandet främst kognitivt. Elever skriver för att tänka och lära, de ”tänker med pennan i hand”, exempelvis när de för anteckningar, skriver loggbok och gör första utkast inför
Att analysera och bedöma skrivna texter
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 11
11
2015-07-01 15:03
mer kommunikativa texter. Sådant skrivande är inriktat på eleven själv, och mottagaren kan vara eleven själv eller kamrater och lärare som dialogpartner. Språkligt kan sådant skrivande vara mer personligt och ofullständigt. Det främsta syftet kan vara att förklara något för sig själv snarare än att presentera eller förklara för andra (Dysthe 1996:94 f.). Den här typen av skrivande resulterar inte i färdiga texter och brukar inte heller bedömas och betygssättas på samma sätt som kommunikativt skrivande.
Process och produkt I svensk skola har, liksom i flera andra länder, en processorienterad syn på skrivande slagit igenom och även gett avtryck i både kursplaner och läromedel. Skrivandet ses som en process i flera steg. I skrivundervisningen kan man därför inte enbart intressera sig för själva formuleringen av en text, utan man måste uppmärksamma och hjälpa eleven med såväl förberedelse som bearbetning (se t.ex. Strömquists Skrivboken 2014). I arbetet med skrivprocessen är kamratrespons vanlig, liksom att lärarens respons inte bara gäller den färdiga texten, produkten, utan också elevens utkast. Att texten publiceras på ett eller annat sätt och får verkliga mottagare är också centralt i den processorienterade skrivpedagogiken. Vid betygssättning, t.ex. enligt portföljmetoden, är det vanligt att också bedöma hela processen och elevens medvetenhet i denna. Både Lgr11 och Lgy11 innehåller anvisningar om att skrivundervisningen i svenska ska vara processorienterad, genom att värdering, respons och bearbetning av egna och andras texter lyfts fram i kurs- och ämnesplanerna. (Läs mer om processorienterad skrivundervisning och portföljbedömning i kapitel 7.) De analyser och bedömningar av elevtexter som görs i den här boken gäller snarare produkten än processen. Bokens resonemang om kvalitet i elevtexter går ändå mycket väl att förena med en undervisning där hela processen uppmärksammas och bedöms. Varje svensklärare måste kunna bedöma en text och uttala sig om dess kvalitet, vilket är vad bokens analyser går ut på. Denna bedömning kan utnyttjas i skrivprocessens olika steg från läsning av utkast till läsning av texter som är färdiga för publicering. Bedömningen av elevers skrivande är ett av flera moment i betygssättningen i ämnet.
12
Kapitel 1
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 12
2015-07-01 15:03
Vårt material De elevtexter som analyseras i den här boken har kommit till i samband med nationella prov i svenska och svenska som andraspråk efter 2011 års skolreformer. Vissa av provtexterna ingår i det arkiv med elevtexter som finns på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, och andra har tagits fram vid utprövningar av skrivuppgifter. Några av dem har publicerats i bedömningsmaterialet till proven medan andra inte tidigare har förekommit i tryck. Elevtexterna återges oredigerade, dvs. elevens styckeindelning, bruk av versal och skiljetecken, stavning etc. är så som i originalet. Endast rubrikerna har harmonierats för att tydligare visa var elevtexterna börjar. De betyg som texterna får är satta i en bedömargrupp, av provkonstruktörer vid Uppsala universitet eller av elevens egen lärare. Vi har valt att inte visa elevtexter som får betyget F, främst av hänsyn till eleven. De texter som får E visar vad som är en acceptabel text enligt kunskapskraven. Både ämnesproven i åk 6 och 9 och de båda kursproven i gymnasiet bygger på ett texthäfte om ett tema. I skrivuppgifterna för 9:an och gymnasiet nämns olika texter från dessa häften, texter som kan ge stoff till skrivandet. Av utrymmes- och kostnadsskäl kan de texterna inte publiceras här. Sedan år 2000 är proven gemensamma för de två svenskämnena. Vi har emellertid valt att i denna bok bara ta med texter från ämnet svenska. Elever med annat modersmål än svenska kan välja att läsa svenska eller svenska som andraspråk. Målen i de bägge ämnena är i stort sett desamma; eleverna ska nå en språklig nivå som räcker till för arbetslivet och för studier på nästa stadium vare sig det är gymnasiet eller högskolan. Hur svenskämnena organiseras ser olika ut på olika skolor. För de andraspråkselever som väljer att läsa ämnet svenska bör läraren vara beredd att bedöma dessa elevers texter med kunskap om andraspråksinlärarens speciella utveckling. Texter skrivna av elever med tydliga spår av att svenska inte är elevens förstaspråk ingår inte i denna bok. Vi hänvisar i stället till Tankarna springer före. Att bedöma ett andraspråk i utveckling (2014) och till en artikel av Olofsson & Sjöqvist (2013), ”Bedömning i svenska som andraspråk”. Att analysera och bedöma skrivna texter
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 13
13
2015-07-01 15:03
Input Inlaga Bedรถmning av elevtext 150625.indd 20
2015-07-01 15:03
Kapitel 2
MODELL FÖR TEXTANALYS OCH BEDÖMNING I de följande kapitlen analyserar och bedömer vi elevtexter av olika slag utifrån en modell som fungerar oavsett texttyp och genre. Grundmodellen är hämtad från lärarmaterial till det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan och gymnasieskolan. Den principiella skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet är inte så stor. Samma tankar om vad en text är och hur den ska kommunicera med läsaren är utgångspunkt. Modellen kan användas till texter av olika slag och från olika sammanhang, inte bara till bedömning av prov. Resonemangen ska kunna överföras till vilka elevtexter som helst och behöver inte alltid leda till att ett betyg sätts, även om vi avslutar våra analyser med att avge ett betyg på texten.
Helhetsbedömning och betygsnivåer Kvalitet på olika nivåer uttrycks i denna bok i betyg enligt den betygsskala, A–F, som är i bruk efter 2011 års skolreformer. Texter som fått betyget F, alltså inte blivit godkända, visas inte. Däremot för vi i anslutning till E-texterna ett resonemang om hur en F-lösning kan se ut. 21
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 21
2015-07-01 15:03
Som vi visat i kapitel 1 (s. 16–18) finns en samsyn mellan kursoch ämnesplaner för svenskämnet i grundskolan och gymnasiet angående målen eller de förmågor eleven ska utveckla. För grundskolan lyfts den kommunikativa förmågan fram i inledningen till kursplanen: eleven ska i ämnet svenska utveckla sin förmåga att ”anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang”. Kunskapskraven för årskurs 4–6 specificerar inte denna förmåga ytterligare. I kunskapskraven för årskurs 7–9 står dock att eleven ska skriva olika slags texter med ”i huvudsak fungerande/relativt väl fungerande/väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer”. I gymnasiets ämnesplaner ingår i inledningens utvecklingsmål följande: eleven ska producera texter ”som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt”. Detta finns också med i kunskapskraven för varje betygssteg, t.ex. betyget E i Svenska 1: ”Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.” Vi tänker oss, i vår tolkning av kursplan och ämnesplaner och deras kunskapskrav, ett övergripande krav enligt följande: För E ska texten i huvudsak fungera i den situation den ska publiceras. ”I huvudsak” kan för grundskolans del innebära att texten t.ex. har ett relevant innehåll på flera punkter men saknar något. Ungefär samma krav på textens anpassning till situationen som i grundskolan ställs också i gymnasiet. Texten kan t.ex. behöva bearbetas språkligt (utan några större ingrepp) för att kunna tjäna sitt syfte. För nivå C gäller att texten fungerar i sitt sammanhang och för A att texten fungerar väl i sitt sammanhang. För alla betygssteg, både i grundskolan och i gymnasiet, ska alltså texten bedömas med tanke på syfte, mottagare och kommunikationssituation. Texten ska kunna stå för sig själv, vara självbärande, vilket innebär att den kan förstås av en oinvigd läsare.
Textens funktion i situationen Betyg E
Betyg C
Betyg A
Texten fungerar i huvudsak i den tänkta kommunikationssituationen.
Texten fungerar i kommunikationssituationen.
Texten fungerar väl i kommunikationssituationen.
22
Kapitel 2
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 22
2015-07-01 15:03
I vår bedömningsmodell gör bedömaren en första genomläsning för att få en uppfattning om texten på övergripande nivå och om eleven har löst sin uppgift. Det allmänna bedömningsresonemanget förs sedan under tre rubriker: Innehåll/Innehåll och källanvändning, Disposition och sammanhang, Språk och stil. Varje aspekt bedöms för sig. Som avslutning av varje textanalys gör vi en sammanfattning och bedömer texten som helhet utifrån kommunikativ kvalitet. Helhetsbedömningen leder till ett betyg. Bedömning av skrivna texter görs ofta utifrån matriser med aspekter som dem vi redovisar här. Se exempel på matriser i bilagan s. 160. Fler matriser för olika typer av skrivuppgifter finns på skolverket.se och på de nationella provens webbplats – natprov.nordiska.uu.se.
Innehåll och källanvändning För innehåll och källanvändning ställs olika krav i olika uppgifter vilket vi redovisar i de kommande kapitlen. Generellt gäller att läraren ska bedöma om eleven löst uppgiften, dvs. att innehållet ska passa till uppgiften eller situationen och vara relevant och tillräckligt synpunktsrikt. En berättande text ska innehålla en oftast kronologisk handling som förs till ett avslut. Kursplanen för grundskolan pekar också ut gestaltande beskrivningar som ett viktigt drag i berättande text. I diskursiva texter ska det finnas både övergripande resonemang och konkreta exempel. En elev som har många egna erfarenheter att bidra med kan skriva en fyllig text. Självständighet är också en kvalitet i innehållet liksom nyansrikedom. Den som kan läsa andras texter kritiskt och inte bara lånar eller skriver av fördjupar på så vis sitt resonemang. I ämnesplanen för kursen Svenska 1 på gymnasiet finns en tydlig inriktning mot just detta: ”I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt” (Svenska 1, kunskapskrav för betyget C). Motsvarande innehåll finns också i kursplanen för grundskolan. En kritisk läsning innebär inte nödvändigtvis att man framför kritik mot sakinnehåll eller åsikter utan att man t.ex. är medveten om när texten publicerats och i vilket sammanhang och tolkar innehållet utifrån detta. I skrivandet använder elever kanske oftast skrivna texter som
Modell för textanalys och bedömning 23
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 23
2015-07-01 15:03
källor, men också film och bild av olika slag kan räknas som källtexter. Om en eller flera källor utnyttjas ska de presenteras så att läsaren förstår utan att ha tillgång till källtexten. Källorna får förstås inte förvanskas; både referat och citat måste vara rättvisande. Dessutom förväntas skribenten tala om varifrån uppgifter eller synpunkter hämtats, dvs. göra en källhänvisning. Källhänvisningen fyller två funktioner: för det första talar den om att skribenten hämtar fakta eller synpunkter från någon annan och hederligt anger det, för det andra ger den upplysning om var läsarna ska söka källan om de vill gå till biblioteket och låna boken eller tidskriften eller vilken källa det kan vara fråga om. Läraren måste alltså bedöma i vilken mån innehållet är väl utvecklat. Om skrivuppgiften eller sammanhanget kräver att källor av något slag används, bedömer läraren hur självständigt och kritiskt eleven förhåller sig till källor samt hur eleven klarar av att skilja på eget och andras. Utöver ovanstående generella resonemang om innehållets kvalitet presenterar vi i kommande kapitel aspekter som är specifika för de olika texttyperna, t.ex. berättarteknik i berättande texter, analys av tes, argument och motargument i argumenterande texter och specifika krav för referat i utredande pm.
Disposition och sammanhang Disposition och sammanhang handlar om textens struktur som ska vara genomtänkt och göra innehållet överskådligt. Dispositionen kan ofta bygga på den klassiska retoriska grundmodellen med inledning, huvuddel och avslutning. Det handlar också om proportionen mellan olika delar i texten. En skicklig skribent kan balansera sina (säg tre) huvudpunkter, medan en mindre skicklig kanske skriver mest om två och knappt nämner den tredje. Det är också ganska vanligt att elever gör en alltför lång inledning och kanske glömmer avslutning. Kunskapskraven för årskurs 1–3 specificerar för berättande texter ”tydlig inledning, handling och avslutning”. För årskurs 4–6 och 7–9 används i stället termen struktur. När man beskriver sammanhanget i en text talar man om textbindning. Användbara begrepp är då referensbindning och ledfamiljer, sammanhangssignaler och styckeindelning.
24
Kapitel 2
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 24
2015-07-01 15:03
Viktigt är att ha fokus på det väsentliga i innehållet. Fokuseringen kan läsaren/bedömaren upptäcka genom att studera bindningskedjor, så kallade ledfamiljer. En text som handlar om val av husdjur innehåller ledfamiljen husdjur med underordnade begrepp som katt, hund, häst, akvariefiskar osv. Om skribenten tappar fokus på husdjuren och börjar skriva om andra fritidsaktiviteter blir texten rörigare och sämre. Referensbindningen i en innehållsrik text består av ett antal ledfamiljer; ofta är mönstret sådant att de centrala ledfamiljerna löper genom hela texten medan andra kanske bara varar några meningar. Beroende på textens innehåll utgörs de centrala ledfamiljerna av personer, företeelser, begrepp etc., som kommer igen i texten med olika varianter. Det kan vara identisk upprepning kläder–kläder eller synonymer kompisar–vänner. Det kan också vara överordnade begrepp som kläder med underordnade exempel som tröjor–skjortor–byxor. Följande exempel är första stycket från en utredande gymnasietext under rubriken ”Stil och identitet” (se hela texten i kapitel 5). Här framstår några begrepp som de centrala: kläder, jag/vi/man, skolan, passa in. Kläder, kläder, kläder. Det ordet hörde man konstant under hela sommarlovet innan man började i gymnasiet. Jag och de flesta av mina kompisar hade aldrig tidigare varit intresserade av kläder och betydelsen som kläder hade, hade vi aldrig riktigt tänkt på. Men nu, i gymnasiet, var det dags att kavla upp ärmarna och hitta de perfekta kläderna som passade in på vår gymnasieskola och som skulle ge oss identiten till en lyckad skolgång, sett ur ett socialt perspektiv. Nu var det dags att slänga ut alla mjukisbyxor och de stereotypiska college tröjorna, sådant tålde inte innerstadseleverna och vad gör man inte för att passa in, man vill inte uppfattas som en slarvig person som inte har råd med de dyraste tröjorna av de finaste varumärkena, utan man vill precis passa in eller till och med visa att man har det bättre än alla andra.
Modell för textanalys och bedömning 25
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 25
2015-07-01 15:03
De centrala ledfamiljerna i texten kan också visas i spaltform: kläder
jag/vi/man
skolan
man
sommarlovet
man
gymnasiet
passa in
kläder, kläder, kläder det ordet
jag kläder
de flesta av mina kompisar
kläder
vi
gymnasiet
de perfekta kläderna
vår
gymnasieskola
oss
en lyckad skolgång
ur ett socialt perspektiv
man
innerstadseleverna
passa in
passade in identiten
alla mjukisbyxor de stereotypiska collegetröjorna
de dyraste tröjorna
man
en slarvig person
man
passa in
man
har det bättre
(Läs mer om referensbindning och ledfamiljer i Nyström 2000 och Nyström 2001b.) Det första stycket uppvisar en tät textbindning. De fyra ledfamiljerna löper i olika utsträckning vidare i texten. I andra stycket (se kapitel 5) fortsätter skolan i citatet från Zlatan Ibrahimovićs bok och kläder likaså. I det stycket använder eleven ordet image och håller på så sätt också ledfamiljen passa in levande. Elever (och andra skribenter) använder ofta ”man” i stället för ”jag”. I det citerade stycket är det inte helt klart om eleven menar sig själv eller ungdomar i allmänhet. Därför skulle man kunna få en egen spalt i sammanställningen ovan. I fortsättningen av texten finns något ”jag” men flest ”man”. De finaste varumärkena nämns i samband med kläder och kan klassificeras som en egen ledfamilj med referenter i det andra stycket där Zlatans bok citeras: Ralf Laurenttröjor–Timberlandskor. I det tredje stycket som jämför med vuxnas 26
Kapitel 2
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 26
2015-07-01 15:03
värld och val av kläder finns t.ex. en kortare ledfamilj med det överordnade begreppet den vanliga/vuxenvärlden och de underordnade exemplen jobbet–barnens skola–på gymmet. Ledfamiljen skolan med syfte på ungdomars gymnasieskola finns inte med i det tredje stycket. Fler korta ledfamiljer skulle också kunna markeras om hela texten gås igenom. En uppmärksam läsare kanske undrar varför inte uttrycket ”kavla upp ärmarna” markeras som ett inslag i ledfamiljen kläder. Det är ett bildligt uttryck, en metafor för att sätta igång med en uppgift och refererar inte till kläderna som sådana. Sammanhangssignaler är ord som signalerar hur innehållet hänger ihop och som visar läsaren hur texten ska förstås. Orden kan binda ihop delar av satsen, satser eller meningar med varandra. På en högre nivå kan sammanhangssignalerna skapa övergångar mellan stycken. I berättande text är sammanhangssignaler som uttrycker tid vanliga: medan, samtidigt, efter ett tag, slutligen. Utredande texter har ofta sammanhangssignaler som uttrycker orsaksförhållanden och som exemplifierar och preciserar: på grund av detta, som en följd av, anledningen till, emellertid, dock, till exempel, i synnerhet. Den som skriver en argumenterande text vill kanske uttrycka motsättning, slutsats eller emfas: fördelarna, nackdelarna, alltså, slutsatsen blir, tydligen, i själva verket. Självfallet är sammanhangssignalerna inte bundna till texttyperna. (Läs mer om sammanhangssignaler i Strömquist 2014:114 f.) Ett explicit sätt att markera samband i texten kallas ibland för konnektivbindning, där konnektiverna (sambandsmarkörerna) utgörs av konjunktioner, subjunktioner och konjunktionella adverb (se Nyström 2001b). En viktig faktor för att framhäva textens struktur är styckeindelningen. Den hjälper både skribenten och läsaren att se hur texten är strukturerad och vad som hör ihop. Styckeindelningen rör alltså innehållet, och styckemarkeringen visar detta grafiskt. Att markera styckeindelningen på ett korrekt sätt är också viktigt – det som gäller är antingen indrag eller blankrad. (För mer om styckemarkering se Svenska skrivregler 2008.) I den här boken liksom i de flesta tryckta texter används indrag för att markera nytt stycke. Blankrad är vanlig i datorskriven text som inte ska gå till tryck, t.ex. informationsblad på en arbetsplats. Att kombinera blankrad och indrag, vilket kan vara effektfullt, är ett förhållandevis svårt Modell för textanalys och bedömning 27
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 27
2015-07-01 15:03
sätt att strukturera texten. Ovana skribenter markerar ibland nytt stycke genom att bara börja på ny rad, s.k. hybridstycke, vilket inte rekommenderas eftersom det inte är tydligt nog. (Läs mer om styckeindelning och styckemarkering i Strömquist 1987 och 2014.) Vid bedömning av disposition och sammanhang tar läraren ställning till hur texten är strukturerad, hur innehållet är sammanlänkat och hur strukturen markeras i stycken.
Språk och stil Språk och stil kan eller ska skilja sig åt i olika typer av texter. En skönlitterärt berättande text, en debattartikel och en personlig essä skiljer sig åt i stil även om samma ämne behandlas. Generellt gäller att språket ska vara varierat och så tydligt att läsaren utan problem förstår texten. Variationen syns i ordförrådet; den som har ett rikt och varierat ordförråd att utnyttja kan åstadkomma en läsvärd text som läsaren inte uppfattar som tjatig eller enformig. Till detta hör också förmågan att bygga upp nominalfraser (ett substantiv eller pronomen plus eventuella bestämningar), t.ex. skriva ”en spännande och innehållsrik bok med många bottnar” i stället för ”en bra bok”. Variation kan också märkas i ordföljden. Ett sätt att undersöka ordföljden är att se på fundamenten (det eller de ord som står före huvudsatsens finita verb). Fundament
Finit verb i huvudsats
Övrigt
Jag
minns
själv att jag ofta fick svar i böckerna.
Händelserna man möts av i barnböckerna
har
ofta anknytning till barnets verklighet.
När litteraturen är som bäst
tycker
vi att vi plötsligt minns något viktigt.
Att lyfta fram viktig information till fundamentet kan ge både tyngd åt budskapet och god omväxling. En skicklig skribent börjar inte varje mening med ett kort subjekt utan varierar inledande satsdel. De två första exemplen ovan inleds med subjekt, det ena bestående av ett ord och det andra av en utbyggd nominalfras. Ett adverbial i form av en bisats inleder det tredje exemplet, som alltså har omvänd ordföljd i huvudsatsen.
28
Kapitel 2
Input Inlaga Bedömning av elevtext 150625.indd 28
2015-07-01 15:03
Input Inlaga Bedรถmning av elevtext 150625.indd 29
2015-07-01 15:03
S , v
n k ch dis edla e å ett omEföamtal gt för samt lning even prå ssat t un e S v pa omm Ele tal o förm ikter p t gen förs untli ikter mstäl ör el en n a h k ion. E am tligt h ås t sam g in n m h ås fra etta g t. D en c s o t g at rko D un r oc sät llnin leve oc ntli p. D erhe ning at u t t r m i e ä t a e u s öra k tä ll b p E a k tyg tan anser frams ta gör . Den n m n gru iss sä amstä nde t nne n för del i Be åh ven m t e a e v t r e D e e y e g f e d g v t n ntli . D erh ing n a e ed liga hän pråk at ele ot p u upp äk tälln och em tyg apskr rväga a. t s n S n e s a n m r ss s ms B sk någ lpm e ylld e tion mu mm plig. anpa och . g v d n ö i n n e dv fra änga posi åket är sa egri del gare ation ku till uppf hjä l a e g h b r s s a i r u h i c m ntl an h vis ott ssit ed o Cä tyd d r. Sp c a o d h u l m m n l d r m sam , oc jba sat fö int r ti yfte, ikatio ven m da kt ere ner, nkar tE l g s ä e b i i a r r l g k s s n ä rip rs anp fr ty i fö ussio na ta ra ill mun an ele anvä tekni e g t u ch t , r e Be a n b g s k g k het ion ka dis la e mfö r kom ar–e enligt dli igt o ottag tions nLgy11 y e o d – enligt Lgr11 och h t ö d e v tat och Lgy11 n a r d c f m ik ha i säker enLgr11 e e e o n , l m l i V g e r l n E ta s är syft mu ven t. fö mt ng en iss t pre el. v l k e m l sam ntligt ter sa tällni r elev l a d i o t ko n. E ont me s gö åg med n va xt och m h n i e m k sik och c mufrån åLgr11 r n p o a Bedömning av elevtext utgår Lgy11 och a r D i l t o e k ta et. gen g fr Detav uat höra elev vänd knisk hhjä n s nde te ter, so h i t och och a l presenterar en modell för analys bedömning elevi h t n s k r i n . c c e x a a p te an un upberättande, ln så texter. Modellen tillämpas påm autentiska ven enter av te nde o ss del ar r ss säk mstäl de vis are k erhet ations der o e l g argumenterande och utredande id säk ent enelevtexter vi som ra ngan ket stö tliga E rgum typer änga ill vi ottag o fbedöms V d s a m e å a ra och betygssätts. nh mt t e, m tuati iss t pre el so mun m ntlig anhä . Spr ssat a v d m an sam ga sa syft nssi öl g npa och . go med den n. i å l muavsaelever Texterna är skrivna inom svenskämnet mmi grundn p a lp gör inge on universitetsär ripli de till ikatio sak f r gri 1del gareAnneaPalmér, i ä t j är kurserbeSvenska skolans årskurs 6 och 9 och gymnasiets h lig lln s tta itu isbåde h beg passa mun huvud er fö slektor, äreverksam d stä o v d vid Uppsala c och Svenska 3. De är utförligt analyserade visar a ochoch s y l o v m l t n i m i , m spännvidden inom en årskurs och skrivutvecklingen am skr e text r, som an h kom kan i ts nor t är t syfte ikatio evuniversitet en ndasomochforskare, r k f n lärarutbildare projekts ka rand exte och oc ven åke t. genom grundskolan och gymnasiet. ni väförtdeeknationella till mun an el aledare n n e te av t nde ade Ele ftspr ighe v m s k het proven e n i svenska. n l e e fle ko inom o Författarna diskuterar dessutom viktiga begrepp r i ikt E um per nga e ss r a ker tati r a k d , r p i bedömningsforskningen och ger goda råd inför Vskriv-s sä esen arg ra ty anhä t an och n. s praåk äsa nkla l r s s e n d m i undervisning och bedömning. v ot p del. ka öra e ar an samm a sa tagar uatio iftlig h n g t g e c e t a r å i i n på lpm iv ext o om är ripl , mo onss n sk ligt Elev och g ttning a Bedömning av elevtext vänder sig till såväl studenter r k ä s t hj lärarprogrammen som verksamma lärare. beg syfte ikati i de r tyd i över anfa a egn an ande xter, s ch k till mun ionen gen ä kan ketssamm skriv till d ven enter av te nde o s del are e l om osit nin ven tsprå , ochamt ter ra E um per nga vis tag . k l t g n isp ställ r. Ele skrif ghet s kny värde ar ra ty anhä t til , mo atio D an ete am iljba följa krikti ed and samm a sam syfte nssitu ölja r f b m r å g k l f a ven itis li e til atio ak rs dsak r spr är Eva pÖstlund-Stjärnegårdh, i u r s k le or kr r u r fö d uni d e ö a v u f s u beguniversitetslektor, l forskare h me uv mer m vid hUppsala paslärarutbildare käl m r i r o o anoch o n k ka projektn ch en Tidigare ts n e ouniversitet. a k r ledare vför depnationella . å kte Ele iisvenska. s r tighet proven e t l f f Input-serien inspirerar till nya arbetssätt , re la skr åkrik a ter s x och metoder i det dagliga skolarbetet. ä r l e k p t s Böckerna är avsedda att fungera som handkan öra en ar av er somitt n böcker i den konkreta klassrumssituationen. g ve xt ng Is Ele r och fattni gna te ästa. skar öve man iva e det l gran et ISBN 978-91-27-44214-6 Anne Palmér Eva Östlund-Stjärnegårdh sam t skr r till r och kerh par a e m m ä r sa knyt ärde iss s tillä 9 789127 442146 an ete v ed v samt arb ven m itiskt ele lor kr Bedomning av elevtext_150701.indd Alla sidor 2015-07-01 15:02
a r k ps
av elevtext
Bedömning av elevtext
a k s Bedömning n Ku
Bedömning av elevtext
Anne Palmér Eva Östlund-Stjärnegårdh