9789176950869

Avdrag 2018 Uppslagsbok för företag och privatpersoner av Karin Fyhr Björn Lundén Ulf Bokelund Svensson

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken Tel: 0650-54 14 00 · Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo Copyright författarna och Björn Lundén Information AB. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Bild på omslaget från Shutterstock.com Teckensnittet är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. ­ Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 800 exemplar hos Elanders Sverige AB. Tidigare upplagor har sammanlagt sålts i 89 600 exemplar.

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.southpole.com.

23:e upplagan, januari 2018.

ISSN 1402-2745 ISBN 978-91-7695-086-9

Innehåll Förord 7 Förkortningar 8 Om boken 9 Inkomstslaget ­näringsverksamhet 12 Inkomstslaget tjänst 205 Inkomstslaget kapital 255

Förord Det här är en praktisk uppslagsbok om avdrag för företag och privat­personer. Boken är indelad med utgångspunkt i de tre inkomsts­lagen: • näringsverksamhet • tjänst • ­kapital.

Här kan du läsa om vad som är avdragsgillt och om det finns några ­beloppsbegränsningar. Boken är ett lexikon där olika utgifter förklaras och kommenteras i bokstavsordning. Istället för att göra ett sökords­regist­er har vi lagt in ett stort antal hänvisningsord.

Fysiska personer För fysiska personer innehåller boken huvudsakligen de regler som gäller för beskattningsåret 2017 och som deklareras våren 2018.

Vi har även tagit upp nya regler för beskattningsåret 2018 som vi känner till vid bokens tryckning.

Kommande upplagor Vi är mycket tacksamma för förslag till kompletteringar inför kommande upp­lagor. Speciellt intresserade är vi av nya intressanta avdrag som vi inte fått med i den här upplagan.

Näsviken, Hälsingland i december 2017 Karin Fyhr, Björn Lundén, Ulf Bokelund Svensson

| 7

Förkortningar Under flera av uppslagsorden finns det uppgifter om varifrån vi ­hämtat fakta om uppslagsordet. Det är främst från lagtexter och Skatteverkets anvisningar. Här är en förteckning över de för­kort­ ningar vi har använt.

BFN

Bokföringsnämnden

BFNAR

Bokföringsnämndens allmänna råd

IL

Inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD

Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta förvaltnings­ rättens årsbok, rättsfall från HFD

JAU

Justerad anskaffningsutgift (handelsbolag)

JB

Jordabalken (1971:1209)

KR

Kammarrätten

RR

Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen)

RRK

Rättsfall från Regeringsrätten och kammarrätterna

RÅ

Regeringsrättens årsbok, rättsfall från Regeringsrätten

SFL

Skatteförfarandelagen (2011:1244)

SKV

Skatteverket

SRN

Skatterättsnämnden

8 |

Om boken Hur boken är upplagd I den här boken går vi igenom vad som är avdragsgillt och vad som inte är avdragsgillt, både för företag och för privat­per­soner. Vi har valt att göra genomgången i bokstavsordning och v ­ arje inkomstslag för sig. Vi börjar med närings­verksamhet, därefter tjänst och sist kommer kapital.

I början av varje kapitel, före lexi­kondelen, finns en kort genom­ gång av de speciella skatteregler som gäller för just det inkomst­ slaget samt a ­ vgränsningen mot de andra inkomstslagen.

Ett avdragslexikon Observera att vi har begränsat oss till att enbart skriva om avdrag. ­­Vilka intäkter som är skatte­pliktiga eller när det blir aktuellt med för­måns­beskattning, finns bara med där det behövs för att förklara ett visst a ­ vdrag. I vår bok FÖRMÅNER kan du läsa utförligt om reglerna för för­måns­beskatt­ning.

Näringsverksamhet I delen om inkomstslaget närings­verk­samhet finns de flesta av­dragen. Om det inte står något särskilt, gäller avdraget för alla före­tagsformer. Grund­reglerna om avdrag i näringsverksamhet hittar du i IL 16 kap.

Egentligen ska möjligheten till avdrag för kostnader vara ungefär densamma i alla inkomstslag. Men utan tvekan är rättspraxis betydligt mer generös när det gäller avdrag för kostnader i inkomst­ slaget närings­verksamhet, än avdrag i de övriga inkomstslagen.

I vissa fall gäller speciella regler beroende om företaget tillämpar förenklade regler när årsbokslutet (K1/K2) eller årsredovisningen (K2) upprättas, se nedan.

Förenklat årsbokslut enligt K1 Ett förenklat årsbokslut (K1) får upprättas av enskilda firmor med en årsomsättning på högst 3 miljoner kr. Reglerna innebär bland annat att ett förenklat årsbokslut ska upprättas.

Ett förenklat årsbokslut innebär bland annat att företaget: • inte ska ta upp upplupna kostnader och intäkter (förutom upplupen ränta om räntorna sammanlagt överstiger 5 000 kr) | 9

Om boken

• bara ska ta upp förutbetalda intäkter om de uppgår till mer än 5 000 kr • bara måste ta upp lager vars värde efter inventering överstiger 5 000 kr • får skriva av kvarvarande avskrivningsunderlag på inventarier om detta är högst 5 000 kr • inte behöver använda ett komplett anläggningsregister utan endast behöver upprätta en enklare förteckning över anläggningstillgångarna • inte får göra avsättningar (exempelvis till garantiriskreserv eller för framtida återväxtåtgärder) • inte ska ta upp värdet av pågående arbeten vid bokslutstillfället.

Läs mer i vår bok BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA . Årsbokslut enligt K2 Enskilda firmor och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare (som inte tillämpar K1) kan tillämpa K2 Årsbokslut som bland annat innebär följande förenklingar: • inkomster och utgifter, som var för sig understiger 5 000 kr behöver inte periodiseras • återkommande årliga utgifter som varierar högst 20% mellan åren behöver inte heller periodiseras utan får redovisas som kostnad när man får fakturan. Förutsättningen är att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad (förutom första året regeln tillämpas). Årsredovisning enligt K2 Mindre aktiebolag kan tillämpa K2 Årsredovisning. Reglerna innebär bland annat följande: • inkomster och utgifter, som var för sig understiger 5 000 kr behöver inte periodiseras • återkommande årliga utgifter som varierar högst 20% mellan åren behöver inte heller periodiseras utan får redovisas som kostnad när man får fakturan. Förutsättningen är att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad (förutom första året regeln tillämpas).

Läs mer i vår bok BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIE­BOLAG – K2 .

Tjänst Avdragen i inkomstslaget tjänst gäller för dig som är anställd och har tjänsteinkomster. Även du som arbetar i ditt eget aktiebolag berörs av dessa avdrag, eftersom du räknas som anställd. Avdrags­ reglerna för i­ nkomstslaget tjänst finns främst i IL 12 kap.

10 |

Om boken

Egentligen är avdragsreglerna för tjänst och näringsverksamhet ganska lika, men rättspraxis tyder på att det är lättare att få igenom ett avdrag i inkomstslaget när­ings­verksamhet än i inkomstslaget tjänst. För just inkomstslaget tjänst finns också fler begräns­nings­ regler än för in­kom­st­slaget näringsverksamhet.

I den del av boken som handlar om inkomstslaget tjänst går vi även igenom bestämmelserna om allmänna avdrag, t ex avdrag för kvittning av underskott i näringsverksamhet.

Kapital I inkomstslaget kapital hittar du de avdrag du kan göra från löpande kapitalinkomster och regler om kapitalvinster och kapitalförluster.

I den del av boken som handlar om inkomstslaget kapital går vi också igenom bestämmelserna om skattereduktion.

| 11

Inkomstslaget ­näringsverksamhet Det mesta avdragsgillt I näringsverksamhet gäller regeln att alla kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter är avdragsgilla.

Av IL 16 kap 1§ framgår: ”Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kost­nader. Ränte­utgifter och kapital­ förlus­ter skall dras av även om de inte är sådana utgifter.”

Du får göra dåliga affärer Det är inte förbjudet att låta företaget göra dåliga affärer eller ha höga kostnader. Kostnaderna är ändå avdragsgilla såvida de inte egentligen är dina personliga levnadskostnader.

Du får köpa dyra saker Det finns heller inget förbud mot att köpa dyra saker till närings­ verk­sam­heten. Det är alltså företagets eget beslut om man föredrar ett ­dyrare alternativ framför ett billigare. Dessa bedömningar lägger sig inte Skatteverket i. Om du t ex är bonde och väljer att investera i den dyraste traktorn på marknaden, trots att verksam­ heten i och för sig skulle kunna skötas med hjälp av en billi­gare traktor, begår du alltså inget skatte­brott om du väljer det dyrare alter­nativet.

Inte avdragsgillt Det finns dock undantag som inne­bär att vissa kostnader inte är ­avdragsgilla trots att de hör till näringsverksamheten, t ex: • • • • • • • •

böter och andra offentlig­rätts­liga sanktionsavgifter inkomstskatt mm (svenska a ­ llmän­na skatter) felparkeringsavgifter viten skattetillägg förseningsavgifter och kontrollavgifter enligt skatteförfarandelagen avgifter enligt arbetsmiljö- och arbetstidslagen arbetsrättsliga allmänna skadestånd

12 |

Näringsverksamhet

• företagsbot • medlemsavgifter • överrepresentation • kostnadsränta på skattekontot • mutor • kostnader för att bilda och ­registrera företaget.

Sådant som inte är avdragsgillt oav­sett vilket inkomstslag det hand­lar om finns uppräknat i 9 kapitlet IL. Sådant som inte är avdrags­g illt i näringsverksamhet finns främst uppräknat i 16 ­kap­itlet IL. Se även Icke avdragsgilla k ­ ostnader.

| 13

Ackordsförlust

Advokatkostnader (­juristkostnader)

A Ackordsförlust Om du går med på ett ackord, dvs gör en uppgörelse med en kund som är på obestånd om att denne bara ska betala en del av din ford­ran, är den förlust du gör en avdragsgill kostnad.

Trots detta är den ackords­ vinst som din kund gör inte skattepliktig för kunden.

Finns det en intressegemen­ skap mellan dig och kunden och ni g ­ emen­samt tjänar på ackordet är ackordsförlusten inte avdrags­ gill. Detta gäller t ex när de andra ford­ringsägarna inte är med på ackordet eller om det är uppenbart att kunden inte är på obestånd.

■■

RÅ 1963 ref 48.

Advokat-, rättegångskostnader och liknande är avdragsgilla om de är kostnader för att öka de skattepliktiga inkomsterna eller minska de avdragsgilla kostna­ derna i verk­­samheten. De måste alltså höra till näringsverksam­ heten för att vara avdragsgilla.

Kostnader som uppkommer på grund av avtalstvister är nor­ malt avdragsgilla, t ex jurist­ arvoden vid förhandlingar eller vid stäm­nings­­ansökningar eller kostnader vid skilje­f örfaranden.

Detta gäller oavsett om man ­vinner eller för­lorar tvisten eller om det slutar med förlikning. Även kostnader för att driva in en fordran, t ex för inkasso­ åtgärder eller konkurs­ansök­ ningar är avdragsgilla.

Se även Bolagsbildnings­ kostnader, Deklarationshjälp Skatterådgivning och Grundav­ gift.

■■

RÅ 1958 Fi 1461, RÅ 1966 Fi 902, RÅ 1973 Fi 771, RÅ 1974 ref 84.

Ackordskostnader Kostnader som uppkommer i samband med ett ackord, t ex för ­jurist­biträde, är inte avdrags­ gilla för gäldenären (den som är skyldig pengar).

För fordringsägaren (borge­ nären), är däremot ackordskost­ nad­er­na avdragsgilla.

14 |

AFA-försäkringar AFA-försäkringarna (som administreras av FORA) inne­ håller flera olika försäkringar avseende ­anställda. AFA-premier finansierar t ex pensions-, sjuk-, och arbets­skade­f örsäkringar.

AFA innehåller också efter­­ levande­skydd och arbetslöshets­ försäkringar. För­säk­ringarna är

obligatoriska enligt våra van­­ ligaste kollektivavtal.

Kostnader för AFA-försäk­ ring­ar är normalt helt avdrags­ gilla personalkostnader.

Pensions­delen är avdragsgill enligt reglerna för pensions­ försäkringar. Detta innebär att hela pensionskostnaden som utgår via AFA normalt är avdrags­gill. Notera att företaget alltid måste betala särskild löne­skatt på pensionsutgifter, inklusive pen­sions­f örsäkringen i AFA. Löne­skatten är avdrags­ gill.

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kan teckna vissa delar i AFA-försäk­ ringen för egen del. Du får dra av premier för TFA (trygg­hets­ försäkring vid arbets­skada) och TGL (tjänstegrupplivförsäk­ ring). Pensions­delen är av­drags­ gill enligt reglerna för pen­sions­ försäk­ringar. På pen­sions­premier som dras av i inkomstslaget när­ings­ verksamhet ska du betala särskild löneskatt.

Observera att även upplupna AFA-premier är avdragsgilla.

Se även, Avtalsförsäkringar, Pensions­försäkringar och Upp­ lupna kostnader.

AGS-försäkringar Se Sjuk- och sjukvårds­försäkring.

A-kasseavgift A-kasseavgifter är inte avdrags­ gilla. Om företaget betalar en anställds avgift till a-kassa är kostnaden avdragsgill som en personalkostnad och den anställde ska skatta för för­ månen. Företaget ska också betala arbetsgivaravgifter på ­beloppet.

Aktiebolag, köp av Kostnader för att köpa ett aktie­­ bolag är inte direkt avdragsgilla utan får dras av först vid en framtida kapitalvinstberäkning.

Vid köp av ett s k standard­ bolag, dvs ett bolag som inte tidig­are har bedrivit någon verk­ samhet, får ­bolaget dock direkt dra av kost­nader för namn­ ändring och uppläggning av bolagets redovisning i samband med rörelsestarten.

Se även Bolagsbildnings­ kostnader.

■■

RÅ 1992 ref 55 I och II, RÅ 1987 ref 106.

Aktiebolagsbildning Kostnader för aktiebolagsbild­ ning är inte avdragsgilla.

Hit hör: • registreringsavgifter • annonskostnader • arvode åt den som genomför ­bo­lags­bildningen.

Se även Bolagsbildnings­ kostnader, Fusionskostnader och Emissionskostnader. | 15

A – Näringsverksamhet

Aktiebolagsbildning

Aktiefonder

Aktiefonder Se Aktier och l­iknande värdepap­ per – ­kapital­förlust.

Aktier och ­liknande värdepapper – ­kapital­förlust Enskild näringsverksamhet I en enskild näringsverksamhet kan du inte ha några aktier e­ ller liknande värdepapper som inköpts i kapitalplaceringssyfte, de räknas alltid som privata.

Närings­betingade andelar i eko­nom­iska fö­reningar kan du dock äga i en enskild närings­ verk­samhet. Förluster på sådana är av­drags­g illa i den enskilda ­f irman.

Aktiebolag och handelsbolag Däremot kan du ha aktier och andra värdepapper i andra före­tags­for­mer, t ex i handels­ bolag eller aktie­bo­lag.

Man skiljer skattemässigt på aktier som är • omsättningstillgångar (lager) • anläggningstillgångar (­kapitalplaceringar) • anläggningstillgångar (närings­betingade – se defini­ tionen längre fram).

Observera att indelningen i ­omsättningstillgångar och anlägg ­ningstillgångar inte följer den in­del­ning man gör i redo­vis­ ningen. Skattemässigt räknas nämligen endast lager av aktier (i värde­pappershandlande företag) som omsättningstill­ gångar. Alla andra aktier än 16 |

skattemässiga lager­aktier är skattemässigt anläggningstill­ gångar.

Skattemässiga anläggnings­ till­gång­ar delas in i närings­ betingade aktier och kapital­ placerings­aktier. Vinster och förluster på anläggningstill­ gångar beräknas enligt reglerna i inkomstslaget kapital, med kvittning av vinster och för­ luster osv (se längre fram).

Yrkesmässig värdepappers­handel (lageraktier) Kapitalförluster på lageraktier är fullt avdragsgilla.

Enligt tidigare rättspraxis (RÅ 1988 ref 45 I och II) ansåg man att det handlar om yrkes­ mässig värde­pappershandel om bolaget om­sätter minst 3 milj­ oner kr per år i handeln. Antalet transaktioner bör också vara fler än 50 st per år.

En dom i Högsta förvaltnings­ domstolen från 2003 visar dock att man tittar mindre på volym och antal transaktioner och mer på syftet med verksam­heten och om det faktiskt är en aktivt bedriven värdepappers­handel.

Fallet gällde ett bolag som hade ett 25-tal aktieslag i sin aktie­ port­f ölj. Bolagets totala omsätt­ ning upp­gick till drygt en mil­ jard kr, varav 15,2 miljoner kr avsåg ­aktier. Antalet transak­ tioner med aktier har uppskat­ tats till 150 under året, varav 85 avsåg försäljningar. Vid 19 av försäljningarna såldes aktier som anskaffats u ­ nder samma år. Övriga försäljningar avsåg poster och delposter anskaffade

tidi­gare år. Högsta förvaltnings­ domstolen kom fram till att detta inte kunde räknas som yrkesmässig värdepappers­ handel. Därmed ansågs aktierna vara kapital­placer­ingsaktier och alltså inte skattemässiga lager­ aktier.

■■

RÅ 2003 ref 49.

Sammanfattningsvis kan man säga att följande faktorer är av­gör­ande för om värdepappers­ handeln ska anses vara yrkes­ mässig: • betydande omfattning • korta affärer • kontinuerlig handel.

Vad detta innebär rent konkret är inte riktigt klarlagt men som tumregel (och som även Skatte­ verket har hävdat) kan man säga att om bolaget uppfyller följande krav ska värdepappers­ handeln betraktas som yrkes­ mässig: • Omsättning: minst 6 miljoner kr/år • Antal transaktioner: fler än 50/år • Omsättningshastighet: minst 3 gånger/år Omsättningshastighet = omsättning / [(IB lager + UB lager) / 2)]

Enligt en kammarrättsdom ska en bedömning av om en rörelse uppfyller kriterierna för att klassas som yrkesmässig värdepappershandel göras för varje enskilt beskattningsår.

■■

Kammarrätten i Stockholm 4972-03.

Men enligt en annan kam­ marrättsdom ska tillfälliga nedgångar i omfattningen av handeln inte påverka bedöm­ ningen av yrkesmässigheten.

■■

Kammarrätten i Göteborg avd 3, mål nr 1040-1041-07,1613-1614-07.

I ett handelsbolag med enbart människor som delägare går det knappast att få aktierna att bli ­betraktade som lagertillgångar, ­åtminstone om ingen handel har bedrivits för utomståendes räkning. Istället gäller kapital­ vinstreglerna för kapitalplace­ ringsaktier.

För handelsbolag som ägs av ­enbart juridiska personer eller med blandat ägande är rätts­ läget oklart.

■■

RÅ81 1:4.

Näringsbetingade aktier För aktiebolag och ekonomiska ­föreningar är förluster på näringsbetingade aktier inte avdragsgilla (vinster på sådana aktier är å andra sidan skatte­ fria). Med när­ingsbetingade aktier menas: • onoterade aktier (dvs alla aktier i bolag som inte är noterade på någon börs eller handelsplats) • noterade aktier om ägarföre­ taget har andelar med minst 10% av rösterna, eller inne­ havet betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller ett när­stå­ende företag.

■■

IL 24 kap 14§.

För handelsbolag gäller följ­­ande till den del en förlust på aktier hör till en delägare som är | 17

A – Näringsverksamhet

Aktier och ­liknande värdepapper – k­ apital­förlust

Aktier och ­liknande värdepapper – k­ apital­förlust

fysisk person: kapitalförluster på rörelsebetingade aktier är fullt avdrags­gilla medan förluster på kapitalplaceringsaktier kvoteras till 70%. Vinster är å andra sidan skattepliktiga. I handels­ bolag kan aktieinnehav räknas som betingat av rörelsen oavsett notering och storlek på inne­ havet.

Till den del en förlust hör till en delägare som är aktiebolag gäller att förlusten inte är avdrags­gill om aktierna som säljs skulle ha räknats som närings­ betingade om de ägts direkt av aktiebolaget. Vinster är å andra sidan skattefria.

Andra aktier än närings­ betingade aktier är kapitalplace­ ringsaktier, se nedan.

Kapitalförluster på ­kapitalplaceringsaktier Aktier som inte är lager eller när­ingsbetingade räknas som kapitalplaceringar.

För aktiebolag och ekonomiska föreningar är kapitalförluster på ­kap­i­talplaceringsaktier och lik­nan­de värdepapper, bara avdragsgilla mot kapitalvinster på liknande värde­papper.

Om kapitalförlusterna är högre än kapitalvinsterna sparas den överskjutande delen av förlusten för att kvittas mot framtida kapitalvinster på liknande värdepapper. Detta görs i den s k kapital­placerings­ fållan i företagets d ­ ekla­ration.

■■

IL 48 kap 26§.

För handelsbolag, till den del en förlust hör till en delägare som är fysisk person, gäller att 18 |

en överskjutande förlust på kapitalplaceringsaktier blir avdrags­­gill direkt, dock endast till 70%.

Till den del en förlust hör till en delägare som är aktiebolag ska förlusten kvoteras till 70%.

Den får därefter kvittas mot delägarens andel av handels­ bolagets eventuella vinster på kapitalplaceringsandelar. Om det efter denna kvittning kvar­ står en förlust får den dras av mot aktiebolagets eventuella kapitalvinster på kapitalplace­ ringsandelar. Den del av förlus­ ten som inte kan kvittas faller bort. Av denna anledning ska man därför alltid välja att i första hand utnyttja handels­ bolagets förluster på kapital­ placeringsaktier. Därefter utnyttjar man eventuellt kvar­ varande förluster i aktiebolagets ”aktiefålla” och gamla ”fållade” förluster på näringsbetingade aktier. Kan dessa inte kvittas får de rullas vidare till nästa år.

Ett handelsbolag ägs av ett aktie­ bolag och ytterligare en delägare.

Handelsbolaget har sålt kapital­ placeringsaktier med en förlust på 40 000 kr. Aktiebolagets andel av förlusten är 50%. Förlusten kvoteras till 70% x 20 000 =14 000 kr.

Handelsbolaget har inte några kapitalvinster på kapitalplaceringsandelar som förlusten kan kvittas emot. Däremot har aktiebolaget 30 000 kr i kapitalvinster på kapitalplaceringsandelar. Aktie­ bolaget har dessutom egna kapitalför­luster på 50 000 kr i aktiefållan.

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSMOMS FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄKRINGAR – SKATT OCH ­REDOVISNING GOD MAN & FÖRVALTARE – EN VÄGLEDNING GOD MAN & FÖRVALTARE – PROBLEM OCH LÖSNINGAR GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE ­F LYKTINGBARN HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR IDROTTSUTÖVARE INKÖPSTEKNIK

JORD- OCH SKOGSBRUK KULTURARBETARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MARKNADSFÖR DIG SJÄLV MARKNADSFÖRING MIN BOSTADSRÄTT MOMS MOMS FÖR EVENT- OCH RESEFÖRETAG PENSIONSPLANERING FÖR ­FÖRETAGARE PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR RÅDGIVNING FÖR REDOVISNINGSKONSULTER SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I AKTIEBOLAG SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER – PRIVATPERSONER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se