1 . I nledning – Ä garroll i f ö rändring
Det är med ett processuellt och relationellt perspektiv på ägande, med fokus på ägandets organisatoriska egenskaper, som jag intresserar mig för hur institutionella ägare ser på sin roll och röst gentemot de bolag de äger aktier i. Med detta sagt och innan jag går in på olika syner på vad aktieägande är och innebär, är det på sin plats att nämna att kritiska studier av så kallad aktieägaraktivism i USA visar hur ägandet av aktier ofta placeras i en diskurs av makt och handlingskraft. Men också att det kan ses som en sorts mytbildning kring makten av att äga aktier och vad detta öppnar upp för möjligheter vad gäller påverkan och förändring av aktiebolags sätt att bedriva verksamhet (Welker & Wood 2011; Monks 2011). Mer om detta snart. Att vara aktieägare innebär rent konkret att äga andel i ett aktiebolag, och ett sådant aktieinnehav beskrivs ofta just i termer av rättigheter, i detta fall som rättighet till del av bolagets eventuella vinst. Det kapital som bolaget får av försäljningen av aktier kallas aktiekapital, och aktieägare är, genom sina köp av aktier, därmed också investerare i bolaget. Det gör att de som ägare också är riskkapitalister som investerar i bolag i syfte att få dessa att växa, gå med vinst, och, genom värdeökning av bolagets aktier, tjäna pengar på investeringen. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2010; SFS 2005: 551; Svernlöv 2005). Så här förklarar bolagsjurist Carl Svernlöv i sin bok (2005) med kommentarer till den så kallade Koden för svensk bolagsstyrning: ”Aktieägarna svarar för näringslivets riskkapitalförsörjning, men bidrar också till effektivitet och förnyelseförmåga i enskilda företag och i näringslivet som helhet genom att utöva inflytande via bolagsstämman liksom genom köp och försäljning av aktier” (Svernlöv 2005: 22). Aktieägare har alltså, utöver rätten till avkastning, inflytande över bolaget genom rätten att delta i kontrollen av bolagets ledning och verksamhet genom att rösta på bolagsstämman (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2010; SFS 2005: 551). Redan i den svenska aktiebolagslagens första version från 1848 står det angivet att aktieägare är de som ska ha ”det bestämmande inflytandet över bolaget”. Ägandet är på det viset en ”grundläggande organisationsprincip i samhället”, skriver Gunnar Hedlund med flera i en bok om just institutionellt ägande från
24