1 . I nledning – Ä garroll i f ö rändring
är de riktlinjer som hitintills har fått störst genomslag och legitimitet bland institutionella ägare aktiva inom RI-industrin. Flera av de stora institutionella ägarna i Sverige har undertecknat principerna, och de institutionella ägare som jag har fokuserat på är alla signatories, det vill säga undertecknare. Samhällsvetenskapliga forskare från olika discipliner har beskrivit hur stater i en komplex globaliserad värld kan sägas förlora auktoritet, regel- och normsättande och övervakning och ansvar, och hur då andra typer av organisationer får ökat inflytande på till exempel regelsättande, normbildande och identitetsformerande processer (Graeber 2011; Ong 2012; Power 1997; Riles 2011; Rose 1999; Sassen 2006). Göran Ahrne och Nils Brunsson (2011) har beskrivit hur vissa organisationer huvudsakligen ägnar sig åt att skapa globala identiteter och statussystem, medan andra organisationer försöker förändra världen runt omkring dem. Institutionella ägare är exempel på en typ av organisation som ägnar sig åt både ock. I fokus här är alltså en viss typ av organisationer (nämligen institutionella ägare) och hur de genom att försöka påverka marknadsaktörer spelar en betydande roll i organiseringen av finansmarknaderna. Det är i detta sammanhang som begreppet ”röst” är relevant. I den här boken ska vi se hur institutionella ägare bidrar till att nya normer för såväl bolag som finansmarknadsaktörer tar form, förhandlas fram, prövas och sprids. I egenskap av stor aktieägare och finansiellt ombud för andra och genom att arbeta med ”aktivt” och ”ansvarsfullt ägande” utmanar institutionella ägare befintliga normer och sätter nya gränser för vad de ska och bör göra som ägare. Det jag intresserar mig för är institutionella ägares ”röst” som påtryckare och normerare. Kopplat till detta väcks även frågor om institutionella ägares roll som ombud år andra. Röst och roll är, som tidigare nämnts, länkade till och till synes beroende av varandra. Mer specifikt undrar jag därför först och främst hur, och var, institutionella ägare agerar som påtryckare, förändrare och normerare? Vilka är de nya normerna? Hur formas, legitimeras, lanseras och sprids de av institutionella ägare? Men jag undrar också vad institutionella ägares roll som ombud innebär för hur de ser på sig själva och sitt uppdrag?
13