9789144060682 by Smakprov Media AB

Foto: Solveig Edlund

Första hjälpen vid självmordsrisk Varje år inträffar ca 1500 självmord i Sverige – ungefär tre gånger så många som omkommer i trafiken. Ett självmordsförsök eller ett självmord kan äga rum var som helst i samhället – exempelvis på en skola, ett socialkontor eller en flyktingförläggning. Berörd personal saknar då ofta råd och vägledning om hur de kan hjälpa.

S. Ringskog Vagnhammar D. Wasserman | Första hjälpen vid självmordsrisk

Susanne Ringskog Vagnhammar är överläkare i allmänpsykiatri och universitetsadjunkt vid NASP. Danuta Wasserman är professor i psykiatri och suicidologi och chef för NASP. NASP, Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska institutet i Stockholm i samarbete med Stockholms läns landsting är statens expertenhet för suicidprevention och ett samarbetsorgan med WHO, Världshälsoorganisationen.

FÖRSTA HJÄLPEN

VID SJÄLVMORDSRISK

Ett självmord är sällan obegripligt eller mystiskt. Efteråt kan man oftast se vad som lett en människa fram till att välja döden som en utväg. Om man lär sig att vara uppmärksam på de tecken som ingår i en självmordsprocess, så kan man också i tid bryta den negativa utvecklingen och rädda liv. Första hjälpen vid självmordsrisk ger baskunskaper om sådana tecken och enkla, konkreta råd för att förhindra självmord. Boken vänder sig till personal som i sitt arbete möter människor i kris, såsom socialtjänst, skola, primärvård, polis m.fl. samt till studerande inom människovårdande yrken.

Art.nr 33756

Susanne Ringskog Vagnhammar Danuta Wasserman

www.studentlitteratur.se

978-91-44-06068-2_01_cover.indd 1

2010-11-04 10.29

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33756 ISBN 978-91-44-06068-2 Upplaga 1:4 © Författarna och Studentlitteratur 2010 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-06068-2_01_book.indd 2

10-11-04 09.11.40

Två förutsättningar för samtalet med den självmordsnära Målsättning • att rädda liv • att förhindra att ett självmordsförsök upprepas • att förhindra självmord.

Grundvärdering Livet är värt att leva Säg till den självmordsnära: ”Även om du just nu ser allt i svart, så vet du att du har klarat många svårigheter tidigare i livet. Därför har du förmågan att klara detta också. Livet är värt att leva.”

978-91-44-06068-2_01_book.indd 3

10-11-04 09.11.40

978-91-44-06068-2_01_book.indd 4

10-11-04 09.11.40

INNEHÅLL

Förord 9

K APIT EL 1 Sakuppgifter om självmord 11

Historisk utveckling av självmord 11 Aktuell epidemiologisk situation i Sverige 11 Självmord i Sverige utifrån ålder 12 Uppdelning efter kön 13 Självmordsförsök 13 Utbildningsnivå 14 Försörjningsstöd 14 Självmordsmetoder i Sverige 15 Internationell jämförelse 16 Sammanfattning 19 Referenser 19 K APIT EL 2 Värderingar och attityder till självmord 21

Attityder gentemot patienter och anhöriga 21 Konsekvenser av negativa attityder och hur man kan hantera dem 22 Sammanfattning 24 Referenser 24 K APIT EL 3 Den suicidala processen 27

Förhållanden som innebär ökad risk för självmord 27 Riskfaktorer 27 Risksituationer 29

978-91-44-06068-2_01_book.indd 5

10-11-04 09.11.40

Innehåll

Kan självmord vara smittsamt? 31 Självskadebeteende 31 Sammanfattning 32 Diskussion 33 Karin Boyes självmord 33 Referenser/Lästips 34 K APIT EL 4 Den självmordsnäres psykologi 37

Suicidalt beteende när det används som problemlösningsstrategi 38 Regression 39 Latent suicidrisk respektive akut suicidrisk 39 Det psykologiska tillståndet under självmordsförsöket 40 Sammanfattning 41 Diskussion 41 Fallet Anneli 41 Referenser 42 K APIT EL 5 Samtalet med den suicidnära vuxna 43

Samtalet 44 Akut risksituation 49 Sammanfattning 52 K APIT EL 6 Självmordsnära barn och ungdomar 55

Statistik 55 Att se ett barns svårigheter 56 Diskussion 57 Fallet Erik – Exempel på en ungdom som begår självmord 57 Att samtala 58 Sammanfattning 60 Litteratur 62

978-91-44-06068-2_01_book.indd 6

10-11-04 09.11.40

Innehåll

K APIT EL 7 Äldre och självmord 63

Hur kan vi känna igen riskfaktorerna för självmord bland äldre? 63 Faktorer som skyddar mot självmord hos äldre 64 Att samtala med den äldre suicidnäre 64 Åtgärder vid suicidrisk 65 Är det normalt att vara deprimerad? 66 Diskussion 66 Fallet Bruno 66 Sammanfattning 67 Referenser/Litteraturtips 67 K APIT EL 8 Agera! Hur den suicidala processen bryts 69

Handlingsplan 70 A. Riskbedömning 70 B. Intervention 71 C. Om individen motsätter sig frivillig inläggning 72 D. Om individen är under 18 år 72 Sammanfattning 72 Referenser 74 K APIT EL 9 Nätverksbyggande och resursinventering för att

förebygga självmord 75 Tystnadsplikt 76 Håll kontakten 76 Individuellt nätverk 76 Hjälptelefoner 77 Information från Internet 78 NASP 78 Sammanfattning 79 Diskussion 79 Patientfall 79

978-91-44-06068-2_01_book.indd 7

10-11-04 09.11.40

Innehåll

K APIT EL 10 När ett självmord inträffat 81

Informationsmöten 81 Diskussion 82 Ett självmord anmält till Socialstyrelsen enligt Lex Maria 82 Uppmärksamhet på individer i farozonen för efterföljd 83 Anhöriga, inklusive barn 83 Mediarapportering 84 Självhjälpsgrupper 84 Sammanfattning 85 Referenser 86

Appendix 87 Lagen om psykiatrisk tvångsvård, lpt 87

Ordlista 89

978-91-44-06068-2_01_book.indd 8

10-11-04 09.11.40

FÖRORD

Det finns en stor grupp yrkesverksamma som inte verkar inom psykiatrisk vård men som ändå ibland kan möta människor i självmordskris. Dessa har då behov av stöd och vägledning om hur de ska förhålla sig till den självmordsnära personen och hur de ska kunna hjälpa. De här personalkategorierna återfinns exempelvis bland offentlig- och privatanställda inom hemsjukvård, socialtjänst och ambulanssjukvård, inom migrationsmyndigheter, rättsväsende och kriminalvård eller i skolans, idrottens och försvarsmaktens värld, liksom inom äldreorganisationer, inom religiösa samfund och i många andra sammanhang. Det är för människor verksamma inom dessa och liknande områden som den här boken främst är avsedd. Boken är tänkt att vara en praktisk vägledning i svåra situationer med självmordsrisk, i mötet med en hjälplös och förtvivlad människa med självmordstankar och som kanske har långt gångna självmordsplaner. Förståelsen av en självmordsnära person underlättas av kunskaper kring självmord, självmordsrisk och om hur en självmordsprocess utvecklas. Inledningsvis behandlas därför vissa basala fakta om dessa företeelser. Avgörande för hur samtalet med en människa i kris ska lyckas är att hjälparen blir medveten om sina egna attityder, som ibland kan blockera vägen för både klarsyn och för kontakt, varför dessa frågor belyses särskilt. ”Vad säger man?” är en vanlig fråga. Vi tar upp detta ämne, samtalsmetodik, hur man pratar med vuxna, med barn och ungdomar och med äldre, och berättar också om psykologin hos den självmordsnäre. Slutligen beskrivs hur handläggningen av en suicidnära person bör ske – vem man kan kontakta för hjälp och vilka samarbetspartners som behövs. I bokens appendix återfinns lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

978-91-44-06068-2_01_book.indd 9

10-11-04 09.11.40

Förord

Sveriges regering lade i mars 2008 fram sin folkhälsopolitiska proposition, 2007/08:110. Ett kapitel i propositionen behandlar särskilt självmordsprevention och namnger tio olika strategier för att minska antalet självmord i landet. Utbildning bedöms som en av de viktigaste av dessa strategier. Det är mot den bakgrunden denna bok kommit till. Självmord är ett allvarligt problem som rymmer många dimensioner. Förståelsen ökar om man kan diskutera igenom de olika aspekterna i grupp, där flera individer kan berika samtalet med skilda erfarenheter och synpunkter. På så vis kan en arbetsplats förebereda sig och utveckla en handlingsplan för bemötande av suicidnära. Den här boken kan användas som underlag för en kurs i basal suicidkunskap, med arbetsuppgifter och diskussionspunkter, men den kan också läsas av andra intresserade. Varje kapitel motsvarar en sammankomst i kursen. Uppföljning sker lämpligen en månad, sex månader och tolv månader efter kursens avslutande. Behandlingen med den självmordsnäre är inte avslutad efter några samtal eller efter en tids inläggning på psykiatrisk klinik utan fungerar som en process över tid. Samma sak gäller för inhämtandet av kunskap om självmordsproblematik och om bemötande och behandling av självmordsnära. Malmö och Stockholm hösten 2010 Susanne Ringskog Vagnhammar och Danuta Wasserman

978-91-44-06068-2_01_book.indd 10

10-11-04 09.11.40

KAPITEL 4

Den självmordsnäres psykologi

Varje individ är unik, och därmed är varje självmord unikt med alldeles särskilda bevekelsegrunder. Ska vi förstå den självmordsnäre måste vi lära känna honom – samtala med honom, samla information, vinna kunskap om hur han tänker och fungerar, och också samtala med hans närstående så att vi kan förstå bakgrund och sammanhang. Samtidigt med dessa unika egenskaper hos varje individ har forskningen visat, att det i det suicidala beteendet finns vissa återkommande kännetecken. De problem den suicidale ibland upplever i nuet, att inte bli sedd, bekräftad eller älskad, brukar ha sin grund i erfarenheter från tidig barndom där dessa basala behov inte blivit tillgodosedda. Suicidala individer kan känna en djup skam över att inte vara uppskattade eller älskade, och över att inte nå upp till de höga krav de ställer på sig själva. Med denna upplevelse följer en självbild som innebär osäkerhet och känsla av underlägsenhet och värdelöshet. Skamkänslan väcks lätt till liv i situationer då den suicidnära personens ”brister” blottläggs, som i ögonblick av kränkning, övergivande och förluster. Skuld är ytterligare en känsla som återfinns hos många suicidala individer. Skuldupplevelsen har sin grund i de höga ideal och moraliska normer som individen ställt upp för sig – när han inte klarar att leva upp till dessa ideal infinner sig ångest och skuld över att inte lyckas nå sina mål. Vissa suicidnära kan dessutom uppleva en frustration, ibland också en vrede, inför närståendes tillkortakommanden, när dessa inte lyckas leva upp till de höga ideal den självmordsnära ställt upp också för dem. På så vis utvidgas skuldkänslan, nu också med skulden att inte tillräckligt älska, utan kanske till och med avsky, föräldrar eller partner. Skam, skuld, frustration, vrede – allt förstärker den negativa självbilden hos den suicidale, som i

978-91-44-06068-2_01_book.indd 37

10-11-04 09.11.42

4 Den självmordsnäres psykologi

detta läge kan känna att självmordet är ett sätt att slippa undan det plågsamma mötet med den egna, otillräckliga personen. Barndomsmiljön för många suicidala människor har inte alltid inneburit goda förebilder vad gäller kommunikation och problemlösning. I stället har barnet ofta exponerats för självdestruktiva suicidala beteenden som reaktionsmönster och handlingsmodell. När svåra livshändelser inträffar så kan det bli sådana skadliga beteenden som den suicidale väljer att tillgripa, beteenden han har erfarenhet av och därmed lärt in. Den suicidala processen, som beskrevs i kapitel 3, återger en ganska allmängiltig modell för en individs utveckling av en självmordsproblematik. Också de olika skälen för att vilja ta sitt liv återkommer, och kan bestå i att: • fly från en outhärdlig livssituation • vilja väcka omgivningen, få den att ”se mig!” • hoppas att med självmordet något blir bättre – som att man ”inte riktigt” dör, ändå på något sätt lever vidare och kan uppleva att ens tillvaro förbättras • identifiera sig med en person som har tagit sitt liv och som blir en suicidal förebild (förhärligar självmordet) • göra livet lättare för omgivningen genom att försvinna • i döden förena sig med en älskad avliden. Självmordet kan också vara uttryck för aggression och vrede, med vilken man vill • straffa någon i omgivningen med sin handling • straffa sig själv • döda den förhatliga delen av sig – men inte hela sig själv.

Suicidalt beteende när det används som problemlösningsstrategi När en individ råkar ut för ett problem som han känner överstiger hans resurser att lösa, sänker detta ner honom i känslor av att förlora kontrollen, 38

978-91-44-06068-2_01_book.indd 38

10-11-04 09.11.42

4 Den självmordsnäres psykologi

av maktlöshet och hjälplöshet, och därmed förlust av självkänslan. Som vi sett ovan mobiliseras då tidigare känslor av skam, skuld och även vrede, och den negativa självbilden bekräftas. Detta kan starta en suicidal kris, där individen tar till de lösningsbeteenden han lärt in tidigare, när han exponerats för dem i barndom och ungdom, och som nämnts ofta utgjorts av självdestruktiva och även suicidala handlingar. Det suicidala beteende individen i den suicidala krisen tillgriper kan också ses som en extrem form av att undvika emotionell smärta. Samtidigt som handlingssättet innebär ett sätt att göra slut på allt, är det också ett försök att vinna kontroll över oönskade känslor, tankar, minnen eller upplevelser, och en metod som tas till när alla andra lösningar provats men inte hjälpt. En självmordsnära person kan uppträda till synes ganska motsägelsefullt – å ena sidan kan hans beteende te sig som ett rop på hjälp, men samtidigt kan personen avvisa hjälp och nedvärdera hjälparen. Denna dubbelhet är uttryck för den ambivalens individen känner inför självmordet som lösning – han både vill och inte vill.

Regression När en individ hamnar i en suicidal kris, regredierar han ofta (går tillbaka) till en tidigare psykologisk utvecklingsnivå – han blir som ett litet barn som kastas mellan starka känslor, som vill ha omedelbar behovstillfredsställelse, som inte kan vänta, som blir impulsiv. Denna regression, i kombination med den låga självkänslan, gör patienten ömtålig och lättsårad – med ibland plötslig provocerande aggression mot omgivningen. För att kompensera den negativa självbilden kan den suicidnäre så underkänna alla i sin närhet, för att han tror att hans egen självkänsla kanske därigenom stiger. I själva verket blir följden av hans underkännande attityd att han stöter bort dem han mest behöver.

Latent suicidrisk respektive akut suicidrisk En person kan uppfylla flera av de tidigare uppräknade riskfaktorerna för suicid, även befinna sig i olika risksituationer för självmord och kanske ha en ständig beredskap för självmord, men ändå inte vara akut suicidal. Så © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06068-2_01_book.indd 39

10-11-04 09.11.42

4 Den självmordsnäres psykologi

inträffar det nytillkomna problem som plötsligt förvärrar suicidrisken; det kan handla om en besvikelse, en kränkning, en separation – något som aktualiserar den latenta känslan av övergivenhet, ensamhet och hopplöshet. Dessa känslor väcker till liv alla de minnen, där individen tidigare varit olycklig. Han går in i ett slags tunnelseende, där han selektivt endast minns misslyckanden och tillkortakommanden, vilket gradvis sänker hans självkänsla alltmer, medan självförakt och självhat ökar. Samtidigt tilltar hopplösheten inför framtiden. En självmordskris kan sträcka sig över en längre tidsperiod, under vilken individen lever under stark ångest och knappt äter eller sover. Ångesten innebär en konstant, outhärdligt plågsam stress. Tankarna på döden som en lösning, på självmordet som en utväg ur lidandet dyker upp allt tätare, nästan tvångsmässigt. Självmordet kan nu, paradoxalt nog, som nämnts ovan, också utgöra ett sista försök att återvinna kontrollen över situationen, och därmed självaktningen. Faran för en suicidhandling i denna fas av den suicidala processen är nu överhängande. I dessa lägen gäller det för omgivningen att inte bara lyssna utan också ta på allvar och agera, det vill säga söka professionell hjälp. Risken ökar ytterligare om alkohol finns med i bilden.

Det psykologiska tillståndet under självmordsförsöket Skogman (2006) har genom djupintervjuer med personer som gjort ett självmordsförsök kunnat beskriva några av de mekanismer som föregick handlingen: en central upplevelse hos många av de intervjuade innebar att de kände att de var utom räckhåll för hjälp, att de passerat en kritisk punkt efter vilken de varken kunde eller ville söka hjälp. I detta tillstånd upphörde också de närmaste att ha någon betydelse för frågan om självmord eller inte självmord. De flesta av de intervjuade i Skogmans studie upplevde vidare att deras sinnestillstånd förändrades; dels fungerade de sämre kognitivt, på gränsen till förvirring, dels upplevde de en kraftig känslomässig förändring som innebar antingen ångest, panik och förtvivlan eller också att alla känslor var helt avstängda, att endast viljan styrde. En av de intervjuade förklarade att det nästan var som att någon annan genomförde suicidförsöket. Hela detta sinnestillstånd av kognitiv och emotionell nivåsänkning försvårar 40

978-91-44-06068-2_01_book.indd 40

10-11-04 09.11.42

4 Den självmordsnäres psykologi

möjligheten att få kontakt med en individ som gått långt in i en suicidal process. Därför är det av avgörande betydelse att i tid bryta denna negativa utveckling. (Se också kapitel 8 om hjälp till självmordsnära.)

Sammanfattning Varje självmordsförsök och varje självmord är unikt. Forskningen kan ändå visa på återkommande psykologiska mekanismer och utlösande moment i självmordsprocessen, tecken som omgivningen kan känna igen som särskilt riskabla. I själva stunden då ett självmordsförsök utförs är individen mentalt sämre fungerande och upplever också en känslomässig förändring, antingen som stark ångest och förtvivlan eller som en känslomässig avstängdhet. I dessa lägen är det svårt att nå individen. Då måste professionell hjälp sökas akut.

Diskussion FALLET ANNELI

Anneli var en 35-årig kvinna, sambo, med 14-årig familjehemsplacerad dotter. I barndomen hade Anneli utsatts för sexuella övergrepp av sin styvfar. Hon hade haft ett alkoholmissbruk, hade fått diagnosen borderline personlighetsstörning, medicinerade ständigt med lugnande och antidepressiva läkemedel och var sjukskriven sedan flera år. Anneli hade vårdats flera gånger i psykiatriska slutenvården för depression och även gjort flera självmordsförsök. I maj månad fick Anneli ett missfall, och i samband härmed blev hon förvirrad och lades in en kort period på psykiatrisk vårdavdelning. I juli ville hennes sambo separera därför att han träffat en annan. Efter detta besked gjorde Anneli sitt tredje självmordsförsök. Hon tog en överdos tabletter tillsammans med vin, ångrade sig, ringde en väninna – som arbetade den kvällen och därför hade sin mobil frånkopplad. Så avled Anneli, ensam, två veckor efter det hon skrivits ut från sjukhuset och sex veckor före återbesöket i öppenvården.

* * *

978-91-44-06068-2_01_book.indd 41

10-11-04 09.11.42

Foto: Solveig Edlund

S. Ringskog Vagnhammar D. Wasserman | Första hjälpen vid självmordsrisk

FÖRSTA HJÄLPEN

VID SJÄLVMORDSRISK

Art.nr 33756

Susanne Ringskog Vagnhammar Danuta Wasserman

www.studentlitteratur.se

978-91-44-06068-2_01_cover.indd 1

2010-11-04 10.29