Lärobok
Vän med svenska är ett basläromedel i svenska för årskurs 4−6. I Vän med svenska står språklära och skrivning i centrum. Inom olika teman arbetar eleverna med svenskämnets huvudmoment, både enskilt och tillsammans med andra. Innehållet stämmer överens med kursplanen i svenska enligt Lgr 11.
För varje årskurs 4–6 finns Vän med svenska som Lärobok, Övningsbok och Facit. Vän med svenska 1 Lärobok
Vän med svenska 2 Lärobok
Vän med svenska 3 Lärobok
Vän med svenska 3
Vän med svenska 3 Lärobok
Vän med svenska 3 Lärobok
Vän med svenska är en fortsättning på Glad svenska, ett basläromedel för årskurs 1–3.
ISBN 978-91-27-42110-3
9 789127 421103
Vän med svenska 3 OMSLAG.indd 1
2012-11-23 10.54
Innehåll Svenska i sexan Vän med svenska 6 Böckernas värld 13 En världsomsegling under havet 14 Skattkammarön 16 Tom Sawyers äventyr 18 Godnatt mister Tom 21 Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 24 Tordyveln flyger i skymningen 26
Skrivning och språklära 1 En eller två konsonanter 28 Ordlistan 33 Skiljetecken 37 Substantiv 44 Verb 49 Skrivkurs: Vi berättar 54
Lästräning Vi läser noga 62 Vi läser kritiskt 66 Uppslagsböcker 73
4 Vän med svenska 3.indd 4
2012-11-22 10.18
Skrivning och språklära 2 Vi stavar j-ljudet 76 Adjektiv 79 Räkneord 83 Vi stavar ng-ljudet 87 Vi skriver riktiga meningar 90 Skrivkurs: Vi beskriver 94
Upp till tretton Tjejer och killar 101 Tala inför andra 110 Vi diskuterar 114 Dramatisera 122
Skrivning och språklära 3 Vi stavar sj-ljudet 128 Satsdelar 132 Vi lär oss ord 137 Vi stavar å-ljudet 140 Rätta ordformer 144 Skrivkurs: Vi beskriver hur man gör 148
Språket och vi Svenskan förr och nu 154 Upptäck våren! 162 Register 165
5 Vän med svenska 3.indd 5
2012-11-22 10.18
Svenska i sexan
Vän med svenska En solig vecka i somras var Philip och Nicole på musikläger. Tillsammans med tolv andra ungdomar fick de ägna en hel vecka åt att sjunga, spela musik och skriva sånger. Här nedan ser du en del ur en sång som Philip och Nicole skrev. Så många nya vänner jag fått fina dagar som gått Glada stunder ihop med sång, skratt och rop Nu hösten på dörren gläntar nya dagar väntar Alla minnen jag har med värme stannar de kvar
Samtala om texten Vad tycker du om sången? Skulle du vilja åka på musikläger? Varför? Varför inte? Har du skrivit något i sommar? Har du träffat många människor? Vilka? Pröva att skriva en sång eller en dikt om något som du upplevde eller tänkte på i somras. Hjälp gärna varandra med skrivandet.
6 Vän med svenska 3.indd 6
2012-11-22 10.18
7 V채n med svenska 3.indd 7
2012-11-22 10.18
Ny i sexan Att byta skola är inte så lätt ibland. I boken Dårfinkar och dönickar av Ulf Stark kan man läsa om hur det var när Simone började i sexan.
Första dagen i den nya skolan
”
självklart kom jag för sent den första dagen i den nya skolan. Det tog sin tid att hitta tegelklumpen vid vattnet med sin svarta skolgård och en staty som mest liknade en grillad kyckling. Sen gällde det ju att hitta rätt klassrum också. När jag öppnade dörren stirrade hela klassen på mej som om jag var någonting som ingick i undervisningen, en uppstoppad fågel eller något. Där satt alla dom som jag inte visste namnet på – Sleven och Blötan, Sofia, Nettan, Pära, Danne, Pepsi, Klara, Myran, Skunken och Isak och Bersa och Katti och de andra – och kollade in mej. Lärarinnan var lite äldre och såg tjock och trevlig ut. Hon hade en gräddvit, fluffig sommarklänning på sig och såg mest av allt ut som en bakelse. Hon log med små jordgubbsröda läppar. ”Det är väl du som ska börja här i vår klass?” sa hon. ”Jag antar det”, sa jag och försökte låta lagom nonchig. ”Du skulle ha kommit redan igår. Eller hur?” ”Jag gick väl fel väg”, sa jag lite lamt. Jag hörde på en gång hur löjligt det lät. Det första man gjorde var visst att framställa sig som världens supertönt. Jag hörde hur man flinade och fnissade och vred sig i bänkarna. Det här startade inte bra. ”Om du gått så långt, är det kanske bäst att du sätter dej och vilar”, sa fröken och lät riktigt rar. ”Du kan sätta dej där vid fönstret.” Jag hade hoppats på en plats längst ner i hörnet, där jag skulle ta det lite lugnt och spana in dom andra. Men icke. Jag skulle sitta nästan längst fram. Dessutom bredvid den som hade sett stroppigast och mest överlägsen ut av alla. Det var en
8 Vän med svenska 3.indd 8
2012-11-22 10.18
ganska storvuxen kille med ljust, rufsigt hår, ljusblå ögon och ansiktet nerstänkt av en massa fräknar som inte hade kommit igång riktigt för säsongen. Det var Isak. ”Jag heter Isak”, sa han och log. ”Vad flinar du åt, din idiot!” fräste jag tillbaka. Så småningom blev det tyst i klassrummet. ”Jaha”, sa lärarinnan som hette Gudrun Ärlig. ”Då får vi väl hälsa den nya pojken, Simon Kroll, välkommen till klassen. Jag hoppas att du ska trivas här, både med mej och dina kamrater.” Den nya pojken! Simon! Plötsligt gick det upp för mej att det var mej hon talade om. Det var det konstiga namnet jag hade, Simone, som hade ställt till det för mej. Jag var så trött på det så jag ville tjuta. Alltid måste jag upprepa det när jag skulle säga vad jag hette. Varför hade jag inte kunnat få heta Frida eller Anna eller Stina eller Linda istället? ”Simone är ett mycket vackert franskt namn”, brukade Morsan säga när jag beklagade mej. Det var möjligt. Men jag ville inte ha ett vackert franskt namn. Jag ville ha ett normalt, svenskt namn som inte gjorde att folk frågade om och tittade extra på en och som man måste vara någonting särskilt för att passa ihop med. Jag ville ha ett namn som man kunde få vara grå och trist och ful tillsammans med. 9 Vän med svenska 3.indd 9
2012-11-22 10.18
Nu hade någon tydligen hört fel eller skrivit galet. Simone hade tappat sitt ”e” på slutet. Här hade man väntat sig en kille vid namn Simon. Och så kom jag! Vad skulle jag göra nu? För att vara vanlig hade jag en ovanlig otur att råka ut för otroliga saker. Skulle jag säga som det var: ”Ursäkta, men det måste vara ett misstag. Jag är faktiskt en flicka. Jag heter inte Simon utan Simone.” Det kändes omöjligt. Jag visste vad som skulle hända. Man skulle vika sej över bänkarna av skratt. Jag skulle vara bortgjord för alltid. Och jag skulle ändå få heta Simon eller ”lilla pånken”, eller något annat lika lustigt. Jag kände försiktigt över de kortklippta lockarna och försökte komma ihåg hur jag sett ut i hallspegeln. Håret var nog tillräckligt kort och utan hårklämmor eller band eller något annat som kunde avslöja mej. Tur att man inte hade börjat få bröst som en del andra! Eller att man inte hade dragit på sej en klänning i morse! Kläderna skulle lika gärna vilken kille som helst ha haft. Utom trosorna förstås, men dom syntes ju inte som tur var. ”Tack”, sa jag så skrovligt och pojkaktigt jag kunde. ”Jag tror säkert att jag kommer att trivas.
”
(Ur Dårfinkar och Dönickar av Ulf Stark)
Samtala om texten Hur reagerade klasskamraterna när Simone kom in i klassrummet? Varför tror ni de reagerade så? Varför var Simone trött på sitt namn? Tycker ni att Simone handlade rätt när läraren tog miste? Har någon av er bytt skola? Berätta hur det var. Hur tror ni Simone klarar sig i fortsättningen? Låna gärna boken och läs en bit högt ur den varje dag. Antingen kan er lärare läsa boken för er, eller så kan ni turas om att läsa ett stycke var. Det kan vara lättare om man har läst texten tyst för sig själv först. 10 Vän med svenska 3.indd 10
2012-11-22 10.18
Skriva i sexan I svenskundervisningen handlar det mycket om att tala, läsa och skriva. Vilket gillar du bäst? Varför då?
1 I början av den här boken finns en innehållsförteckning. I den kan du se vad de olika kapitlen heter och på vilken sida de börjar. Slå upp innehållsförteckningen och undersök vilka kapitel som handlar om skrivning. 2 Skriv och berätta om hur du tycker det är att börja sexan. Vad ser du fram emot? Är något du inte tycker verkar så bra? Hur tror du det här läsåret blir? Bestäm själv rubrik.
Tala och diskutera Det är bra att kunna uttrycka sig och våga säga vad man tycker. I den här boken får ni träna på att tala i olika sammanhang. Ni får tillfälle att berätta för andra, intervjua någon, redovisa för kamraterna och diskutera med varandra. Ibland måste man förbereda sig när man ska säga något, medan det vissa gånger går bra att tala utan att behöva tänka efter så mycket. Brukar ni våga säga vad ni tycker? I vilka situationer kan det vara bra att våga säga vad man tycker? Vågar ni säga er åsikt även om andra tycker något annat? Diskutera tillsammans i klassen.
11 Vän med svenska 3.indd 11
2012-11-22 10.18
3 Berätta för varandra om ett minne från sommarlovet eller något annat ni varit med om. Ni kan också välja att intervjua varandra. 4 Diskutera i grupp eller i hela klassen om saker man kan ha olika åsikter om t.ex.: • hur man ska klä sig • hur stor månadspeng man bör få • vilken musik som är bäst.
Läsa i sexan Att läsa är mycket viktigt för att bli bra i svenska. Du bör läsa både skönlitteratur (romaner, dikter osv.) och facklitteratur (faktatexter). Nästa kapitel handlar om böcker och läsning, och lite längre fram i den här boken kommer två kapitel som handlar om att läsa noga och att läsa kritiskt.
5 Slå upp innehållsförteckningen och undersök vilka kapitel som handlar om att läsa. 6 Gå tillsammans till skolans bibliotek eller ett annat bibliotek i närheten. Leta sedan upp en bok som du tycker verkar intressant. Titta på omslaget av boken. Vad heter den? Vem har skrivit boken? Vad tror du boken kommer att handla om? Låna och läs boken och se om den handlade om det du trodde. ✷ Gör sidorna 4–6 i Övningsboken.
12 Vän med svenska 3.indd 12
2012-11-22 10.18
Böckernas värld Tänk om det inte fanns några böcker! I böckernas värld kan du få läsa om världar du inte visste fanns, få uppleva spännande äventyr, vara med om magiska händelser, ta del av andras vardag och lära känna många intressanta personer och karaktärer. Allting finns där i böckerna att upptäcka när du läser. En del böcker har blivit så omtyckta av så många människor under så lång tid att de nu kallas klassiker. Känner du till några? På de följande sidorna får du läsa om några böcker som blivit klassiker. Tips på andra klassiker kan du få från bokserien Alla tiders klassiker. Där finns klassiker från hela världen listade.
13 Vän med svenska 3.indd 13
2012-11-22 10.18
En världsomsegling under havet En författare som redan på 1800-talet förutsåg många av våra dagars uppfinningar och naturvetenskapliga upptäckter var fransmannen Jules Verne. I sina böcker berättar han om dessa fantastiska händelser på ett mycket trovärdigt och spännande sätt. Han var den förste science-fiction-författaren, dvs. han var den förste som använde både vetenskap och fantasi för att beskriva framtiden. Jules Verne var omåttligt intresserad av olika sorters resor, även om han själv inte reste mycket. I Jorden runt på 80 dagar slår huvudpersonen Phileas Fogg vad om att kunna resa jorden runt på 80 dagar, en nästan omöjligt kort tid för en sådan resa på 1800-talet. I en annan bok, En resa till månen, berättar Jules Verne om en månresa 100 år innan den kom att äga rum i verkligheten. En av Jules Vernes mest spännande böcker är En världs omsegling under havet, som han skrev 1873, långt innan ubåtarna hade uppfunnits. Jules Verne berättar där om den märkliga farkosten Nautilus med dess egendomlige kapten Nemo. Här följer ett litet avsnitt.
Jättebläckfisken
”
under tiden hade nautilus gått upp till ytan. En av matroserna, som stod på översta trappsteget, lossade skruvarna, som höll igen luckan. Knappt hade han hunnit göra detta, förrän luckan slängdes upp, tydligen av en bläckfisktentakel, som hade sugit sig fast vid den. En lång griparm gled utför trappan som en orm, och ett tjugotal andra syntes längre upp. Med ett enda hugg lyckades kapten Nemo hugga av den fasaväckande tentakeln, som darrande fortsatte nedför trappan. Medan vi trängdes för att komma upp till plattformen, kom två griparmar till och grep en besättningsman, som stod framför kapten Nemo. Med en oemotståndlig styrka lyftes han upp
14 Vän med svenska 3.indd 14
2012-11-22 10.18
i luften. Kaptenen ropade till och skyndade uppför trappan. Vi följde honom hals över huvud. Det var en hemsk syn. Den stackars mannen var omslingrad av en skräckinjagande tentakel, som våldsamt skakade honom hit och dit i luften. Han rosslade och var nära att kvävas. – A moi! A moi! (Hjälp! Hjälp!) ropade han. Jag spratt till. Dessa ord hade yttrats på franska. Alltså hade jag en landsman ombord, kanske flera. Hans hjärtslitande rop ljuder ännu i mina öron. Nu rusade kapten Nemo fram och högg av ännu en av bläckfiskens armar. Hans sekond*, besättningsmännen, Conseil, Ned Land och jag själv gick till anfall mot de andra odjuren, som krälade utmed fartygets sidor. Det var fasansfullt.
”
Jules Verne
sekond fartygschefens närmaste man
15 Vän med svenska 3.indd 15
2012-11-22 10.18
Lärobok
Vän med svenska är ett basläromedel i svenska för årskurs 4−6. I Vän med svenska står språklära och skrivning i centrum. Inom olika teman arbetar eleverna med svenskämnets huvudmoment, både enskilt och tillsammans med andra. Innehållet stämmer överens med kursplanen i svenska enligt Lgr 11.
För varje årskurs 4–6 finns Vän med svenska som Lärobok, Övningsbok och Facit. Vän med svenska 1 Lärobok
Vän med svenska 2 Lärobok
Vän med svenska 3 Lärobok
Vän med svenska 3
Vän med svenska 3 Lärobok
Vän med svenska 3 Lärobok
Vän med svenska är en fortsättning på Glad svenska, ett basläromedel för årskurs 1–3.
ISBN 978-91-27-42110-3
9 789127 421103
Vän med svenska 3 OMSLAG.indd 1
2012-11-23 10.54