l e i f e r i k s s o n m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d
r e l igionsk unsk ap kur s 1 o c h 2
Bokens huvudförfattare, malin mattsson flennegård, är gymnasielärare i religionskunskap.
söka svar r e l igionsk unsk ap kur s 1 o c h 2
mattsson flennegård • eriksson
söka svar är en modern lärobok i religionskunskap kurs 1 och 2. Existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats inom alla religionsavsnitten och i denna fjärde omarbetade upplaga har det särskilda etikkapitlet också utökats väsentligt. Ett särskilt kapitel ger verktyg för att göra analyser genom undersökande och jämförande arbetssätt. Bastexter och uppgifter erbjuder rika möjligheter till diskussion och eftertanke. Faktarutor förklarar och fördjupar innehållet.
söka svar
söka svar
l e i f e r i k s s o n m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d
Best.nr 47-10376-8 Tryck.nr 47-10376-8
fjärde upplagan 4710376_OMSLAG.indd 1
liber 2012-03-21 12.37
sรถka svar malin mattsson flennegรฅrd leif eriksson LIBER
religionskunskap kurs 1 och 2
4710376_INLAGA.indd 3
2012-03-21 13.31
isbn 978-91-47-10376-8 © 2012 Malin Mattsson Flennegård, Leif Eriksson, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktion Anders Wigzell Bildredaktion Marie Olsson Formgivare Sofia Scheutz, Eva Jerkeman Samtliga bibeltexter är återgivna med vederbörligt tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Bibelcitaten är från Bibel 2000 om ej annat anges. Fjärde upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Sahara Printing, Egypten 2012
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se
4710376_INLAGA.indd 4
2012-03-23 14.52
BILDFÖRTECKNING 12 Hannah Laycock/Millennium/Scanpix 15 Eva Levau/Scanpix 23 Petros Giannakouris/Scanpix 24 Lee Avison/Millennium/Scanpix 29 Shutterstock 31 Lucas Cranach d.ä. Erich Lessing/IBL 34–35 Shutterstock 37 Nature PL/IBL 39 Rolf Olsson/Sydsv/IBL 43 Hokusai. Erich Lessing/IBL 44 Rex Features/IBL 48 Roberto Schmidt/AFP/Scanpix 52 Maja Suslin/Scanpix 55 Shutterstock 58 Dan Hansson/Scanpix 63 Luis M Alvarez/AP/Scanpix 70 Kablonk/Masterfile/Scanpix 77 Rachen Sageamsak/Xinhua/Eyevine/IBL 79 Karl Melander/Sydsv/Scanpix 89 Jessica Gow/Scanpix 92 Per Klaesson/Scanpix/Bildhuset 98 Malin Mattsson Flennegård 101 Yvonne Åsell/SvD/Scanpix 104 Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL 108 Björn Larsson Rosvall/AFP/Scanpix 113 Erlend Aas/Scanpix 115 Nils-Johan Norenlind/Tiofoto/NordicPhotos 117 Magnus Bergström/Scanpix 122 Shutterstock 130 Daniel Brandenstein/NASA 137 Louie Psihoyos/Corbis/Scanpix 142 Gavriel Jecan/Age/Scanpix 145 Photodisc 146 Paul C. Pet/Corbis/Scanpix 149 Alain Evrard/Age/Scanpix 151 Shutterstock 152 British Library/Heritage Images/IBL 153 New Dehli Nat mus/Bridgeman Art Library/ IBL 154 Musee Guimet/Lewandowski/RMN/IBL 157 IBL 158 Claes Grundsten/Scanpix/Bildhuset 160 Elisabeth Omsén/Scanpix 170 Magnus Bergström/Scanpix 176–177 Duncan Willets/Popperfoto/IBL 180 Rex Features/IBL 182 Bridgeman Art Library/IBL 185 Jorma Valkonen/IBL 188 Neal Preston/Corbis/Scanpix 192 Photodisc 194 Biju Boro/EPA/Scanpix 199 Koene Ton/Gamma/IBL 201 Christine Kolisch/Corbis/Scanpix 204 Alexandra Ellis/VK/Scanpix 210 Raveendran/Scanpix
4710376_INLAGA.indd 431
212–213 Alvaro Leiva/Age/Scanpix 217 Ignacio Palacios/Age/Scanpix 224 Caravaggio (1573–1610) Uffizierna. Erich Lessing/IBL 228 R. Nowitz/Hoaqui/IBL 231 Jean-Luc Manaud/Rapho/IBL 238 Anders Engman 241 Eliana Aponte/Reuters/Scanpix 245 Bilderwelt/Roger-Viollet/IBL 249 Katarina Stolz/Scanpix 253 Leif Å Andersson/Sydsv/IBL 258 Ruth Fremson/AP/Scanpix 260 Ola Flennegård 267 Stephanie Keith/Corbis/Scanpix 268 Rembrandt (1606–69) Pushkin mus. Bridgeman Art Library/IBL 270 Anna Molander 271 Photodisc 274 Bysantinsk ikon, 1300-tal. Bridgeman Art Library/IBL 276 Magnus Bergstöm/Scanpix 279 Cranach d.ä.(1472-1553). Bridgeman Art Library/IBL 286 Prado. Erich Lessing/IBL 290 Raghu Rai/Magnum/IBL 292 Malin Hoelstad/Scanpix 295 Elisabeth Ohlson Wallin 299 Jean-Claude Coutausse/Rapho/IBL 301 Cathal McNaughton/Reuters/Scanpix 304 Magnus Hallgren/Scanpix 307 Anja Nedringhaus/AP/Scanpix 309 Elisabeth Alvenby/GP/IBL 318 Dibyangshu Sarkar/AFP/Scanpix 321 Wojtek Buss/Hoaqui/IBL 324 Photodisc 327 Marc Deville/IBL 333 Wojtek Buss/Hoaqui/IBL 341 Roslan Rahman/AFP/Scanpix 346 Johanna Wallin/Sydsv/IBL 353 Photodisc 355 Greg Williams/Rex/IBL 356 Photostock-Israel/Age/Scanpix 362 Sven Persson/Sydpool/IBL 365 Gideon Mendel/Corbis/Scanpix 368 Lars Pehrson/SvD/Scanpix 370 Vince Streano/Corbis/Scanpix 373 Photodisc 380 George Frey/Reuters/Scanpix 387 Jackson Lee/PA Photos/Scanpix 392 Ahn Young-Joon/AP/Scanpix 398 Gutierrez/Bettmann/Corbis/Scanpix 404 Bruno Barbey/Magnum/IBL 411 Matt Dunham/AP/Scanpix 415 Ingvar Karmhed/SvD/Scanpix 418 Cornelia Nordström/XP/Scanpix
2012-03-21 13.29
INNEHÅLL En sökande människa 13 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Vad är en livsåskådning? 14 Vad är religion? 16 Religionens språk 18 Stämma av livskompassen – frågor som hjälp 20 Överblicka 23
Religionens värld 25 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Heliga texter 25 Olika sätt att läsa och tolka 26 Nycklar till texten – en analysmodell 28 Religiösa symboler 34 Heliga rum och platser 36 Riter 38
Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 40
4710376_INLAGA.indd 5
2012-03-21 13.31
6
Etik 45
Innehåll
av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d o c h l e i f e r i k s s on
Vad är etik och moral? 46 Etik och människosyn 47 Människovärde – vad är det? 50 Moraliskt ansvar – för alla, för vissa, för ingen? 52 En god handling och en god människa – om normativ etik 53 Religionerna och etiken 56 Etikens tre huvudvägar 59 Litet ABC för etiska resonemang 66 Etik i praktiken 67 Religionerna resonerar kring några etiska dilemman 80 Överblicka
Tänk efter Sök i texten
Sök på egen hand 82
Religion möter individ och samhälle 93 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Identitet 93 Vad är kultur? 96 Majoritetskultur – minoritetskultur – mångkultur 100 Religion och kultur – vad är vad? 105 Sveriges religiösa landskap 107 Sveriges mångreligiösa samhälle 114 Religionskritik 119 Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 123
Religion – en vetenskap som går över alla gränser 131 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Religionen och vetenskapen 132 Naturvetenskap och religion 135
Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 139
Religionerna i öst 143 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Indien är religionernas moder 143 Det eviga kretsloppet 144
4710376_INLAGA.indd 6
2012-03-21 13.31
Hinduism 147
7
Hinduism – historiens och myternas religion 148 Världen sedd med hinduiska ögon 153 Vad är en människa? 159 Människans livssituation 161 En vandring mot målet 166 Enhet i mångfalden 168 Hinduer i Sverige 169 Överblicka Tänk efter Sök i texten
Innehåll
av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Sök på egen hand 172
Buddhism 177 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Buddhism – den gyllene medelvägens religion 179 Buddhas liv är den buddhistiska historiens början 180 Världen sedd med buddhistiska ögon 184 Vad är en människa? 186 Människans livssituation 190 En vandring mot målet 192 Buddhister i Sverige 203 Överblicka Tänk efter Sök i texten
Sök på egen hand 206
Religionerna i väst – Abrahams barn 213 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Uppenbarelser, berg och vandringar 216 Gud uppenbarar sig … 218 Viktiga vandringar … 220 Händelser på berg och i öken … 223 Tron på en Gud 226 Bokreligioner och bokfolk 227 Abrahams barn – profeter och personligheter 230
Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 233
4710376_INLAGA.indd 7
2012-03-21 13.31
8
Judendom 239
Innehåll
av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Judendom – förbundens religion 240 Världen sedd med judiska ögon 244 Vad är en människa? 248 Människans livssituation 250 En vandring mot målet 255 Judar i Sverige 260 Överblicka
Tänk efter
Sök i texten
Sök på egen hand 262
Kristendom 271 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Kristendom – försoningens religion 272 Jesus 274 Världen sedd med kristna ögon 280 Gud: Fadern, Sonen och den helige Anden 284 Vad är en människa? 288 Människans livssituation 289 En vandring mot målet 298 Frikyrkor 302 Kristna i Sverige 308
Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 311
Islam 319 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Islam – den allomfattande religionen 320 Muhammed 323 Världen sedd med muslimska ögon 328 Vad är en människa? 332 Människans livssituation 334 En vandring mot målet 339 Muslimer i Sverige 345 Överblicka
4710376_INLAGA.indd 8
Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 348
2012-03-21 13.31
Nyandlighet 357 Ny tid – nya religiösa uttryck 357 New age 359 Nya rörelser med gamla rötter 369 Vad är en sekt? 389
9 Innehåll
av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 395
Livsåskådningar utan gud 405 av l e i f e r i k s s on o c h m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Existentialism – att vara dömd till frihet 406 Existentialismen och människan 407 Feminism – kamp för lika villkor 410 Marxism – den skapande människan 414 Ekosofi – att leva och låta leva 417 Överblicka
Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand 419
Register 424
4710376_INLAGA.indd 9
2012-03-21 13.31
10
Att arbeta med SÖKA SVAR innehållsrika bastexter En modern lärobok i religionskunskap. Du skapar din egen 1-kurs och 2-kurs utifrån innehållsrika bastexter. Jämförelser religionerna emellan underlättas av att samma rubriker återkommer i kapitlen.
faktarutor i texterna Fakta som förklarar eller fördjupar, markeras med röd rubrik och text i mindre grad.
reflektionsfrågor Frågor att reflektera över under läsningen markeras
3.
uppgifter Fyra slags uppgifter: Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand
4710376_INLAGA.indd 10
2012-03-21 13.31
nyheter i söka svar 1 och 2
11 Innehåll
religionens värld behandlar heliga texter, heliga rum, symboler och ritualer. Här finns en modell för textanalys.
religion möter individ, kultur och samhälle behandlar bl.a. identitet, kultur, privatreligiositet, sekularisering, mångfald, religionsfrihet och religionskritik.
religion – en vetenskap som går över alla gränser behandlar religionens förhållande till vetenskap.
etik har utökats med ett stort avsnitt om etiska situationer kopplade till dagens samhälle och vetenskap.
nyandlighet behandlar new age och nyandliga rörelser med rötter i de traditionella religionerna.
4710376_INLAGA.indd 11
2012-03-21 13.31
12 Inneh책ll 4710376_INLAGA.indd 12
2012-03-21 13.31
13
EN SÖKANDE MÄNNISKA Sök sök sök sök igen Sök sök sök igen Men den som söker han letar Somliga tror på stenar Ingen tror på ingenting Somliga tror på färger Ingen tror på ingenting Somliga tror på trummor Ingen tror på ingenting Somliga tror på allt och då tror de som jag
Nils Er icson, »Somliga t r or på st enar«
De allra flesta människor har en tro. En del tror på kärleken, några på ödet, somliga på naturen, vissa på människan och flera på Gud. Att tro är främst att sätta sin tillit och sitt hopp till något man känner är stort och viktigt. Slår man upp ordet tro i en ordbok så hittar man flera betydelser: 1) att hålla något för sannolikt 2) att hålla något för sant 3) att ha en religiös övertygelse om existensen av gudom eller annan övernaturlig företeelse. Det är alltså inte samma sak att tro och att veta. Man kan veta att jorden är rund genom matematiska uträkningar. Men inget experiment kan bevisa att Gud eller ödet finns. Inga formler kan ringa in
4710376_INLAGA.indd 13
2012-03-21 13.32
14 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
kärlekens väsen. En människas tro ligger nästan alltid utanför det som kan vägas, mätas och förklaras. Tron är sällan något som människor av en slump tar till sig. Ofta utvecklas tron i takt med att människan söker svar på allt det i livet som känns stort, oförklarligt och viktigt. Du har säkert någon gång funderat över frågor som: Vem är jag? Varför finns jag? Vad är meningen med mitt liv? Finns Gud? Hur ska jag leva ett bra liv? Vad händer när jag dör? Den här typen av frågor handlar om livet, existensen, och kallas därför existentiella frågor. De svar på existentiella frågor som människan finner under sitt sökande bildar stommen i hennes tro. Oftast talar man om tro när det rör sig om religion och olika slags gudstro. Men allt sökande efter svar på livsfrågorna resulterar ju inte i en religiös tro. Då kan det vara bättre att använda ordet livsåskådning – ett sätt att se på livet. Livsåskådningen ger människan vägledning i livet. Den ger en livskompass som hjälper oss att ta ut riktningen när vi ställs inför livets stora frågor.
3
Vad tror du på? Vad är det som bildar grunden för din inre livskompass? Håller du med Nils Ericson, när han säger att »ingen tror på ingenting«?
Vad är en livsåskådning? Det finns många förklaringar på vad en livsåskådning är, och dessa förklaringar är ofta teoretiska. Något förenklat kan man säga att en livsåskådning är en livsmodell. Den innehåller tankar, känslor och värderingar som styr hur vi väljer att leva våra liv. Livsåskådningen kan antingen vara icke-religiös eller religiös, dvs. innehålla en tro på något gudomligt eller övernaturligt som människan ser som det främsta rättesnöret. I princip kan man säga att
4710376_INLAGA.indd 14
2012-03-21 13.32
15 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
VÅ RT S ÄT T AT T S E PÅ L I V E T F O R M A S B L A N D A N N AT AV S A M S P E L E T M E D A N D R A M Ä N N I S KO R .
det finns lika många livsåskådningar som det finns människor. Men om man skulle fråga varje enskild individ om hans eller hennes livsåskådning skulle det ändå visa sig att människor i grunden tänker och tror väldigt lika. Inom de olika varianter av livsåskådningar som finns, kan de allra flesta människor räknas in. En livsåskådning kan dock inte existera om det inte vore för vissa grundläggande tankar. Den innehåller alltid tankar om:
4710376_INLAGA.indd 15
2012-03-21 13.32
världen och den historiska utvecklingen. Hur skapades jorden? Hur länge ska den finnas? Vad driver historien och utvecklingen framåt?
16 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
människan och hennes natur, en människosyn. Är människan ond eller god? Är hon fri eller ofri? Är hon självisk eller osjälvisk? Vad bestämmer hur hennes liv ska bli? Är det någon skillnad på manligt och kvinnligt? vilket mål världen och människan strävar efter och hur detta mål kan uppnås.
människans etik och moral. Vad är rätt och fel? Vad är ont och gott?
Vad är religion? Ett begrepp som religion kan rymma en mängd betydelser och ge olika associationer. Någon kanske tänker på människor som ber, en annan på skolämnet. Någon ser framför sig en Buddhastaty och en annan tänker på trygghet. Det är svårt att exakt ringa in och bestämma vad religion är. Det finns många olika definitioner. Man brukar skilja mellan innehållsliga och funktionella definitioner. Innehållsliga definitioner utgår ifrån religionens innehåll i form av: tro och lära, traditioner, heliga skrifter, riter, organisation och etik. De beskriver religionen utifrån. De funktionella definitionerna utgår ifrån vad en religion kan fylla för funktion för en människa, t.ex. ge tröst, mening, styrka och gemenskap. De beskriver religionen inifrån. Lättast är att beskriva religion utifrån, genom hur dess innehåll tar sig uttryck. På så sätt kan definitionen användas för de flesta religiösa former. En sådan innehållslig definition kan lyda: Tro på en gudomlig verklighet som människan ser sig vara beroende av och därför försöker sätta sig i förbindelse med genom religiösa handlingar.
4710376_INLAGA.indd 16
2012-03-21 13.32
Något som ger människan en känsla av mening och trygghet, svar på existentiella frågor och gemenskap med andra människor.
Men naturligtvis handlar religion både om det yttre och det inre. De inre personliga upplevelserna samspelar med de yttre uttrycken. Dessutom är religion ingenting statiskt, något som alltid ser likadant ut. En människas personliga tro liksom hela religionen är under ständig utveckling. Religion och människa lever och växer i ett ständigt samspel.
3
17 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
Det är svårare att beskriva religion inifrån, genom människors personliga upplevelser. Sådana funktionella definitioner blir lätt så vaga och vida att mycket av det som inte är religion ändå kan stämma in.
Vad betyder religion för dig? Varför, tror du, är religion så viktigt för så många människor?
Några kända religionsdefinitioner Religiös är den för vilken något är heligt Nat han Söder bl om, d 1931
Religion är absolut beroende
F r i e dr ic h d e S c h l e i e r m ac h e r , d 1 8 3 4
Religion är en infantil fixering vid en kosmisk nallebjörn Sigmund Fr eud, d 1939
Religion är tilltal
P aul T i l l ic h , d 1 96 5
Religion är folkets opium Kar l Marx, d 1 883
3
Ta ställning till dessa religionsdefinitioner! Vilka tycker du är positiva respektive negativa, och varför? Vilken tycker du är bäst?
4710376_INLAGA.indd 17
2012-03-21 13.32
18
Religionens språk
EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
Precis som grammatik är ett språk om språket och precis som en hantverkare eller läkare har ett särskilt språk för att kunna tala om sitt arbete, finns det också ett särskilt språk i religionens värld. Här följer ett antal användbara ord och begrepp: Agnosticism tron att kunskap om en eventuell gudomlig verklighet är
omöjlig att nå. Det går varken att förneka eller erkänna det gudomliga.
Ateism förnekande av en gudomlig verklighet. Bön samtal med det gudomliga. Den vanligaste religiösa handlingen
då människan visar sin vördnad och tacksamhet, vädjar om hjälp, förlåtelse osv.
Deism: tron att Gud en gång skapade världen men sedan drog sig
undan och inte längre ingriper i världens liv och utveckling.
Etik/moral ett samhälles/en religions/en kulturs regler för hur mänsk-
lig samvaro bör fungera. Beskriver vad som är rätt och fel, gott och ont. Etiken är de tänkta teorierna och moralen de konkreta handlingarna. (Etik, se s. 45) Fundamentalism tron att en helig skrift är sann i varje detalj, gudomligt inspirerad och därför ofelbar i allt som rör lära och historia. Kallas också bokstavstro. Heligt det som är avgränsat från det vanliga, världsliga. Bär på gudomlig kraft och måste behandlas med vördnad. Konvertera att övergå från en religion till en annan. Lekman en troende som inte är präst eller munk. Ett begrepp som mest används inom buddhism och kristendom. Magi handlingar som syftar till att behärska de högre makterna. Det
kan ske genom t.ex. besvärjelser, beröring eller efterliknande. Utförs av särskilt kunniga personer.
4710376_INLAGA.indd 18
2012-03-21 13.32
Meditation övningar som ska hjälpa människan att hitta harmoni och
Monoteism tro på en Gud. Mystik en hemlighetsfull förening mellan människan och det gudom-
liga. Kan inte beskrivas i konkreta ord utan är en djupt personlig upplevelse av att vara ett med det gudomliga.
19 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
stänga ute störande tankar. Kan också få människan att uppleva närhet till det gudomliga.
Myt av grekiskans mythos (=helig berättelse). Besvarar existentiella frå-
gor om det gudomliga, liv, död, skapelse, mening osv. Förklarar människans liv. Offer att ge en gåva till det gudomliga i syfte att tacka, be om hjälp eller
för att upprätthålla harmonin i världen.
Ortodox betyder »renlärig« och avser religionsutövning som ligger så
nära den ursprungliga läran som möjligt och lägger stor vikt vid traditioner och regler.
Panteism tro på att det gudomliga besjälar hela världen och allt levan-
de.
Patriarkal används som begrepp för något som är mansdominerat.
En religion kan t.ex. utmärkas av synsätt och regler som utgår från ett manligt perspektiv. Motsatsen är matriarkal.
Pluralism betyder ungefär mångfald och beskriver en situation där många religioner (livsåskådningar, politiska uppfattningar) lever sida vid sida. Polyteism tro på flera gudar. Profant har med det materiella och världsliga livet att göra, avskilt från
det religiösa.
Profet en person som tagit emot ett gudomligt budskap (en profetia)
och sprider detta vidare.
4710376_INLAGA.indd 19
2012-03-21 13.32
Rit handling med religiös innebörd, men också regler för olika cere-
20 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
monier t.ex. gudstjänster. Riten hjälper människan att koncentrera sin uppmärksamhet på det gudomliga och markerar viktiga skeden i livet, t.ex. födelse, vuxenliv, död (se s. 38).
Sekularisering när människor tappar intresset för religionsutövning
och skillnaden mellan religion och övrigt samhällsliv ökar (se s. 109).
Sekulär det världsliga, profana som ligger utanför den religiösa sfären. Synkretism när religioner blandas och tar intryck av varandra. Teodicéproblemet är frågan om hur det kan finnas lidande och ondska
i världen om samtidigt Gud är god och allsmäktig (se s. 245).
Teologi läran om Gud eller med ett annat ord, religionsvetenskap. Trosbekännelse en gemensam formulering som sammanfattar de vik-
tigaste grunderna i en religion. Den uttalas av de troende i många olika sammanhang.
Urkund en helig skrift som en religions tankar och läror vilar på.
Stämma av livskompassen – frågor som hjälp Varje religion och livsåskådning ger som sagt en livskompass. För att förstå hur en religion eller livsåskådning fungerar och hur den påverkar enskilda människor och hela samhällen är det viktigt att kunna göra jämförelser. För att göra det lättare att studera och jämföra de olika religioner och livsåskådningar som boken kommer att presentera kan det vara bra att bära med sig nedanstående frågor på vägen: Vilken uppfattning om historien och världen har de olika livsåskådningarna? Denna fråga behandlas i de första avsnitten i texten under varje religion. (Se t.ex. s.153.)
4710376_INLAGA.indd 20
2012-03-21 13.32
Hur ser de på människans livssituation? Vad är utmärkande för hennes existens på jorden? Denna fråga behandlas i avsnittet »Människans livssituation« under varje religion. (Se t.ex. s. 334.)
21 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
Vad har de för människosyn? Hur är människan till sin natur? Är hon fri eller ofri, självisk eller osjälvisk? Hur ser de på manligt och kvinnligt? Denna fråga behandlas i avsnittet »Vad är en människa« under varje religion. (Se t.ex. s. 186.)
Hur menar de att människan bör leva för att nå sitt mål? Hur ser människans vandring mot målet ut? Vilka värden i livet lyfts fram som de mest centrala? Vilken slags etik finns i religionen eller livsåskådningen du studerar? Är det pliktetik, konsekvensetik eller sinnelagsetik? Vilka handlingar ses som goda och rätta? Vilka handlingar ses som onda och felaktiga? (Etik, se s. 45.) Vilket är det viktigaste livsmålet, dvs. vad är det som människan under sitt liv strävar efter? Vad innebär lycka och harmoni för den aktuella religionen eller livsåskådningen? Vad innebär olycka och disharmoni? Dessa tre frågor behandlas i avsnittet »En vandring mot målet« under varje religion. (Se t.ex. s. 298.)
Exemplet kristendom och marxism Om du söker stämma av livskompassen genom att ställa dina frågor mot två så olika livsåskådningar som kristendom och marxism, får du helt olika svar. Både kristendom och marxism menar att historien rör sig mot ett visst mål, men de har helt olika uppfattningar om vad slutmålet är – paradiset eller det klasslösa samhället på jorden.
4710376_INLAGA.indd 21
2012-03-21 13.32
OCH HUR SER DU PÅ MÄNSKLIGHETEN DÅ?
22 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
Historien och världen
Vad är en människa?
Människans livssituation En vandring mot målet
4710376_INLAGA.indd 22
Kristendom
Marxism
Världen är skapad av Gud och är god men det finns också en ond makt. Gud leder historien framåt mot ett mål.
Det finns ingen Gud. Det finns ingen särskild mening med livet. Historien styrs av ekonomiska lagar. Olika samhällssystem kommer att avlösa varandra tills vi är framme vid slutmålet – det klasslösa samhället.
Vi människor är skapade av Gud till Guds avbild och är hans medarbetare på jorden. Alla är lika mycket värda. Alla är unika. Människan har både det onda och det goda i sig.
Människan är en produkt av det samhälle hon lever i.
Utmärks av en ständig kamp mellan det goda och det onda.
Vår frihet bestäms av hur samhället ser ut och av vem eller vilka som har makten.
Jesu etik hjälper människan i riktning mot frälsningen. Kärleken till Gud och medmänniskorna leder människan rätt.
Först i det klasslösa samhället, där alla äger efter behov – och är med och bestämmer över sina liv – kan människan bli lycklig. Då blir också världen bättre.
2012-03-21 13.32
ÖVERBLICKA
23
2. Vad menas med en a) innehållslig religionsdefinition? b) funktionell religionsdefinition? 3. Beskriv skillnaden mellan kristendomen och marxismen utifrån begreppen:
EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
1. Vad är en livsåskådning och vad innehåller den alltid för grundstenar?
a) historien och världen b) människosyn c) vandring mot målet. 4. Ge exempel på hur en livsåskådning kan fungera som en livskompass när du ställs inför olika valsituationer.
M Ä N N I S KO R S S T R ÄVA N E F T E R AT T N Å S I N A M Å L K A N S E VÄ L D I G T O L I K A U T. Ö N S K A N O M AT T E N D A G N Å Ä N D A F R A M G E R T I L LVA RON MENING. HÄR FÖRBEREDER SIG DEN SPANSKE SIMMAREN X AV I E R T O R R E S F Ö R S I T T L O P P. H A N B L I R T VÅ A .
4710376_INLAGA.indd 23
2012-03-21 13.32
24 EN SÖ KAND E MÄ N N I S K A
Ny ingressbild 12
4710376_INLAGA.indd 24
2012-03-21 13.32
25 RELIGIO NEN S VÄ R L D
RELIGIONENS VÄRLD
HELIGA TEXTER Det bästa sättet att lära känna en religion på är genom dess skrifter: Koranen, Tora, Nya Testamentet, Bhagavadgita, Dhammapada, Upanishaderna, Gamla Testamentet, Lotussutra osv. Religionernas urkunder, heliga skrifter, är själva grunden på vilken religionerna vilar. I texterna finns religionens hela värld. Där beskrivs: det gudomliga världens skapelse människan tillkomst livet och döden vad som sker vid världens slut. I de heliga skrifterna finns såväl lyriska visdomsord som stränga uppmaningar. De innehåller alltifrån universella lagar till vardagliga råd. De berättar om såväl historiska som framtida händelser. Texternas helighet visar sig ofta väldigt konkret bland de troende. Ofta förvaras skriften på ett särskilt ställe, som de judiska torarullarna som återfinns längst fram i synagogan bakom ett förhänge. Det förekommer att man, som inom islam, genomgår en särskild rituell tvagning innan man tar i och läser den heliga skriften. Oavsett religion så hanteras den heliga skriften med stor vördnad.
4710376_INLAGA.indd 25
2012-03-21 13.32
26
Olika sätt att läsa och tolka
RELIGIO NEN S VÄ R L D
Även om en religion har en gemensam tro och en eller flera gemensamma heliga texter, ritualer och högtider, så kan sättet att tolka religionen skilja sig åt. Just tolkningen av de heliga texterna kan skilja sig särskilt mycket. Här är två exempel: Bokstavlig läsning, att det skrivna ordet är exakt och ofelbart.
Står det att världen skapades på sex dagar så var det bokstavligen så. Denna typ av läsning lämnar inte så mycket utrymme för tolkning utan menar att orden är absoluta och sanna.
Symbolisk läsning, att texten kan ses som en berättelse om
världen och människan på ett allmänmänskligt plan. Texten är öppen för tolkning och anpassning till en ny tid. Orden är symboler för en djupare mening som människan själv måste söka. Det som ofta diskuteras är hur de heliga texterna, som nedtecknades för så länge sedan, ska läsas och förstås i vår moderna tid. Inom religionerna har det uppstått olika sätt att svara på denna fråga. Ortodoxa (av ortodox = renlärig) grupper menar att man som troende bör efterleva alla de regler och lagar som finns i de heliga skrifterna. Ingen specifik anpassning till det nya och moderna ska göras. Liberala eller reformistiska troende menar däremot att såväl heliga texter som religionsutövningen visst kan anpassas och omtolkas till ett modernt samhälle. De grupper som i religiösa sammanhang kallas konservativa eller moderata förespråkar ofta en medelväg. De menar att alla de ursprungliga regler, lagar och ritualer som kan följas även i ett modernt samhälle ska bevaras medan de som inte längre fungerar kan anpassas.
3
4710376_INLAGA.indd 26
Hur tycker du att man bör förhålla sig till tolkning av heliga texter?
2012-03-21 13.32
Bildspråk och symbolik
27 RELIGIO NEN S VÄ R L D
I religionernas språk används ofta bilder och symboler för att beskriva det gudomliga och heliga, och för att uttrycka det ofattbara. Ofta hör bilderna och symbolerna hemma i respektive religions ursprungsmiljö. Hinduism och buddhism, med sitt ursprung i Indien, använder t.ex. lotusblomman som symbol för världens utveckling. I Bibeln, med sina rötter i Mellanöstern, kallas Gud ofta för en herde. Bilder och symboler av detta slag finns inte i de religiösa texterna av en slump. De har till syfte att väcka känslor, associationer och skapa igenkännande. De ger språket ytterligare en dimension. Dessutom fungerar de i undervisande syfte. Det finns en hinduisk text som beskriver återfödelsen genom att likna människan vid en silkesmask som kryper ur sin kokong och blir en fjäril. Jesus använde ofta bilder när han undervisade. En gång sa han att det är lika svårt för en rik att komma till himlen som det är för en kamel att komma genom ett nålsöga. Den bilden gjorde det lättare för människorna som lyssnade att förstå hans verkliga budskap. När man hittar bilder och symboler i en text, kan det därför vara bra att fundera över: Varför används just den bilden eller symbolen? Vad väcker den för känslor och associationer?
4710376_INLAGA.indd 27
2012-03-21 13.32
28 RELIGIO NEN S VÄ R L D
De religiösa symbolerna och bilderna kan vara mer eller mindre laddade. Att kristna kallar Gud för fader är t.ex. i muslimska ögon märkligt eftersom ordet fader är så mänskligt. Gud kan och ska inte beskrivas i mänskliga termer, menar islam. Det finns många kristna som anser att om man kallar Gud för fader, så ska man också kunna säga moder. I de västliga religionerna judendom, kristendom och islam innehåller överlag de heliga skrifternas språk fler manligt laddade symboler och bilder än kvinnligt. Det kan därför vara bara att fundera över: Är texten skriven ur ett manligt eller kvinnligt perspektiv? Finns det bilder och symboler i texten som är specifikt manliga eller kvinnliga? Bilderna och symbolerna kan också ha ett innehåll som kan upplevas som t.ex. politiskt eller etniskt laddat, dvs. framhålla eller kritisera en viss idé, en viss kultur eller folkgrupp eller ett visst språk. Var därför uppmärksam på och fundera över följande: Kan bilderna och symbolerna uppfattas som politiskt eller etniskt laddade?
Nycklar till texten – en analysmodell Det finns många sätt att läsa en text. Ofta fungerar läsningen på samma sätt som när man ser på en bild eller en tavla. Först ser vi bilden som helhet. Vi ser färger och linjer, ljusa och mörka partier. Vad föreställer den? Sedan börjar vi se själva motivet, situationen. Det består av mönster och detaljer, kanske personer och ting. Vem har gjort bilden? Varför ser den ut som den gör? Finns det något budskap i den? Till sist försöker vi förstå och tolka bilden. På vilka olika sätt kan man förstå bilden? Vad vill den säga?
4710376_INLAGA.indd 28
2012-03-21 13.32
29 RELIGIO NEN S VÄ R L D
VILKET SER DU FÖRST? DET MÖRKA ELLER DET LJUSA?
När man läser religionernas heliga texter kan man följa samma princip. I tre steg kan man gå från att se texten som helhet, vidare till att se dess sammanhang/situation för att till slut kunna förstå texten och kunna göra en tolkning. Vid varje steg kan man ställa frågor till texten.
4710376_INLAGA.indd 29
2012-03-21 13.32
30
Stora nycklar
RELIGIO NEN S VÄ R L D
HELHETEN
Till vilken religion/tradition hör texten? Till vilken textsamling? Vad handlar texten om? SAMMANHANGET/SITUATIONEN
Vilken typ av situation beskriver texten? Till vem eller vilka vänder sig texten? Vem är det som »talar« i texten? Vilket syfte tycks texten ha? Vilket budskap? TOLKA OCH FÖRSTÅ
Hur kan man förstå och tolka denna text? Finns det flera tolkningsmöjligheter? Vad är det som gör detta till en religiös text?
Dessutom kan textens språk samt dess eventuella bilder och symboler ge ytterligare små nycklar vid läsningen. Fundera därför också över följande frågor: Små nycklar Vad är utmärkande för språket i texten? Är det vardagligt eller högtidligt? Varför används just ett sådant språk? Finns det något bildspråk i texten? Varför används just dessa bilder? Vilka känslor och associationer ger de? Innehåller de någon specifik laddning? Finns det några symboler i texten? Varför används just dessa symboler? Vilka känslor och associationer ger de? Innehåller de någon specifik laddning?
4710376_INLAGA.indd 30
2012-03-21 13.32
En textanalys – människans skapelse
Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, och uppfyll jorden och lägg den under er […]
31 RELIGIO NEN S VÄ R L D
För att tydliggöra analysmodellen kommer här ett exempel. Många känner säkert till den bibliska berättelsen om människans skapelse.
1 Mos 1:27–28
PÅ B I L D E N K A N D U S E H U R KO N S T N Ä R E N L U C A S C R A N A C H D. Ä . ÅT E R G E R M Ä N N I S K A N S S K A P E L S E .
4710376_INLAGA.indd 31
2012-03-21 13.32
32
HELHETEN
RELIGIO NEN S VÄ R L D
Texten finns i första Moseboken, som ingår i det som kristna kallar Gamla Testamentet och judar kallar Tora. Det är således en text som är gemensam för judar och kristna. Den beskriver hur människan skapas av Gud, till Guds avbild. Först sägs det att människan är en och sedan att hon skapas som man och kvinna. Hur själva skapelsen går till beskrivs inte. I den skapelseberättelse som följer i kapitlet efter berättas dock om hur Gud skapar kvinnan med hjälp av ett av mannens revben. Berättelserna är alltså inte lika, vilket gör att man förstår att de från början inte alls hörde ihop. Texten beskriver också hur Gud välsignar mannen och kvinnan och uppmanar dem att föröka sig och sprida sig över jorden. SAMMANHANGET/SITUATIONEN
Första Mosebok heter på grekiska Genesis vilket betyder ursprung. Vi har att göra med en ursprungsberättelse, en myt som förklarar hur och varför Gud skapade människan. Texten syftar helt enkelt till att förklara en viktig existentiell fråga och vänder sig till var och en som söker svar på denna fråga. Ingen vet vem som skrivit texten. Judar och kristna talar ofta om texten som skriven av någon som var gudomligt inspirerad. Den som skrivit skulle därför kunna kallas för Guds språkrör, förmedlare eller budbärare. Budskapet är att människan ska föröka sig. Dessutom ska hon sprida sig över jorden och erövra den. »Lägg den under er« säger Gud till mannen och kvinnan. Det finns också ett icke uttalat budskap, men det är desto viktigare. Texten säger ju att det finns en Gud, som dessutom är en skapargud.
4710376_INLAGA.indd 32
2012-03-21 13.32
TOLKA OCH FÖRSTÅ
33 RELIGIO NEN S VÄ R L D
Vi kan först tolka texten inifrån den religiösa tradition den härstammar ifrån. Utgångspunkten måste då bli att texten rör hela mänskligheten och dess historia, oavsett plats och tid. Människor har genom historien följt Guds uppmaning och det bör även vi göra. Vad det betyder att vi är Guds avbilder finns det många tankar om inom traditionen. Men vanligast är att se människan som speciellt utvald att vara Guds medarbetare på jorden, vilket medför ett stort ansvar att förvalta skapelsen på bästa sätt. Det är dock viktigt att tänka på att det inte bara finns ett inifrånperspektiv. Som kristna feminister skulle vi exempelvis kunna läsa in en jämställdhetsaspekt. När Gud skapar människan gör han både man och kvinna till sin avbild, alltså borde dessa vara jämställda. Texten kan också tolkas från ett utifrånperspektiv, dvs. av någon som inte är jude eller kristen. Som ateister skulle vi kunna tolka textens innehåll som ett av många sätt för människan att förklara sin existens. Vi kan då t.ex. se benämningen »Guds avbild« som en återspegling av en högst mänsklig önskan att själv likna Gud. Textens uppmaning »uppfyll jorden och lägg den under er« kan på ett liknande sätt spegla hur människan strävar efter att dominera världen. SMÅ NYCKLAR
Språket i texten är enkelt och kortfattat. Eftersom det är ett viktigt faktum som slås fast, att världen skapats av Gud, är inte textens syfte att beskriva i målande ordalag hur detta gick till. Det viktigaste är istället att enkelt och överskådligt beskriva det allra mest grundläggande i händelseförloppet. Det gör också att det varken finns något bildspråk eller några symboler i texten.
3
Hur skulle du vilja tolka beskrivningen av människan som Guds avbild?
4710376_INLAGA.indd 33
2012-03-21 13.32
34
RELIGIÖSA SYMBOLER
RELIGIO NEN S VÄ R L D
Inom religionens värld finns en rikedom av symboler. Ordet symbol betyder ungefär tecken. En symbol är alltså ett tecken som egentligen representerar något annat. I alla tider och alla kulturer har människan använt sig av symboler, och det är något som utmärker just människan som varelse. Många symboler är allmänt välkända och gemensamma, som hjärtat som står för kärlek och vatten för liv. Andra symboler är mer okända, som kedjan som symbol för fångenskap och slaveri. Det finns en rad olika slags religiösa symboler, konkreta och abstrakta. Det kan vara föremål, tecken, siffror, figurer, klädesplagg, färger och former. Religiösa symboler har stor betydelse som representationer för det gudomliga och för grundläggande tankar och föreställningar. Symbolerna skapar gemenskap inom gruppen, de fungerar som identitetsmarkörer (visar vilken tro man har) och de rymmer en estetisk aspekt eftersom symbolerna ofta är vackra och kan betraktas som konstverk. Världsreligionerna har flera viktiga symboler, t.ex: Hinduism – AUM-tecknet (det gudomliga, världssjälen Brahman), Shiva linga (guden Shivas könsorgan som representerar fruktbarhet och skaparkraft), lotusblomman (världens utveckling). Buddhism – hjulet med åtta ekrar (Buddhas lära och den åttafaldiga vägen), den vita färgen (dödens färg). Judendom – Davidsstjärnan (symboliserar judendomen, ursprungligen en symbol som fanns på kung Davids soldaters sköldar), tefillin (böneremmar, ett tecken på att man är knuten till Gud).
4710376_INLAGA.indd 34
2012-03-21 13.32
Islam – den gröna färgen (naturen, skapelsen som visar Guds storhet), Fatimas hand (lyckobringare, symbol för islams fem pelare), halvmånen (ses på många muslimska länders flagga och i toppen på moskéns kupol, islam har månmånader i stället för solmånader).
35 RELIGIO NEN S VÄ R L D
Kristendom – korset (symbol för kristendom och för uppståndelse och nytt liv), den vita duvan (den heliga Anden i den kristna treenigheten), fisken (Sonen, Jesus).
Många religiösa symboler bärs av de troende i form av kläder, smycken eller färger. Judiska män kan bära kipah (liten runt mössa) och muslimska kvinnor olika varianter av slöjor som är mer eller mindre täckande (hijab, niqab, chador m.fl.). Hinduer som tillber guden Vishnu kan bära en treudd som smycke eller målad med färgpulver i pannan eller på armarna. Buddhistiska munkar har munkdräkter i olika orangea och röda nyanser. Många kristna har ett kors runt sin hals medan sikher (se Sikher i Sverige och världen s. 116) alltid bär ett speciellt stålarmband som kallas kara. Under senare år har det debatterats mycket kring religiösa symboler. Ska det vara tillåtet att bära religiösa symboler i offentliga miljöer, som skolan, på arbetsplatsen, i tv? Motståndarna menar att symbolerna ger upphov till konflikter men också att exempelvis den heltäckande varianten av slöja (niqab), som vissa muslimska kvinnor bär, gör det svårt att säkerställa en persons identitet eller förhindrar kommunikation eftersom kropp och ansikte inte syns (se Religionsfrihet s. 118).
3
Använder du några symboler? Vilka symboler är särskilt viktiga för dig?
4710376_INLAGA.indd 35
2012-03-21 13.32
36
HELIGA RUM OCH PLATSER
RELIGIO NEN S VÄ R L D
Alla religioner har en eller flera särskilda platser eller rum som betraktas som heliga. Det kan vara en specifik byggnad men också en stad eller en plats i naturen, som en flod eller ett berg. De troende ser rummet eller platsen som särskilt förbundet med det gudomliga och att det som sker här skapar en särskilt kontakt med detta gudomliga. Rummet och platsen inger en sakral (helig) känsla. Att rummet är heligt medför särskilda handlingar och beteenden hos de troende. Man kanske tar av sig skorna innan man går in, som i hinduiska och buddhistiska tempel. Man tar av sig på huvudet eller tar på sig något på huvudet, som inom judendomen där alla män måste bära en kipah när de går in i synagogan, den judiska gudstjänstlokalen. Man tvättar sig eller doppar sina fingrar i heligt vigvatten och gör korstecknet innan man går in i en katolsk kyrka. Man sätter samman sina handflator, faller på knä eller lägger sig raklång inför heliga föremål eller bilder för att visa sin vördnad, som i buddhistiska tempel. De olika religionernas gudstjänstlokaler benämns ofta som heliga rum. Det finns dock delar av rummet som är särskilt heliga av olika anledningar. I en katolsk kyrka är tabernaklet av särskild betydelse eftersom det är i detta skåp som nattvarden förvaras, det bröd och vin som de troende ser som Jesu kropp och blod. En evighetslampa lyser ovanför tabernaklet för att påminna om dess helighet. I synagogan lyser samma typ av evighetslampa framför arken, den plats där de heliga torarullarna förvaras. I det hinduiska templet är den plats där gudabilden finns särskilt heligt. För islam är moskén i första hand en samlingsplats och en gudstjänstlokal, men också helig eftersom de troendes närhet till Gud är särskilt närvarande här.
3
Hur känner du när du kommer in i ett heligt rum? Vilka beteenden märker du hos dig själv och andra i det heliga rummet?
4710376_INLAGA.indd 36
2012-03-21 13.32
37 RELIGIO NEN S VÄ R L D
AUSTRALIENS URBEFOLKNING, ABORIGINERNA, HAR I MER ÄN 40 000 ÅR M Å L AT S I N A F Ö R FÄ D E R PÅ K L I P P O R O C H I G R O T T O R . M Å L A N D E T H A R VA R I T E T T S ÄT T AT T G E F Ö R FÄ D E R N A O C H A L LT D E S K A P AT F O RT S AT T L I V S K R A F T. H Ä R S Y N S M Å L N I N G A R I C A R N A RV O N S N AT I O N A L PA R K , Q U E E N S L A N D.
Många platser anses som heliga genom sin anknytning till religionens grundare. Buddhismen ser såväl Buddhas födelseplats Lumbini som den plats där han nådde sin upplysning, Bodh Gaya, som heliga platser. Hit kommer buddhistiska pilgrimer för att uppleva platsernas helighet. I staden Betlehem besöker troende kristna Födelsekyrkan, där det sägs att Jesus föddes. I Jerusalem är platsen vid Klippmoskén särskild viktig för muslimer då det enligt traditionen var härifrån som Muhammed gjorde en himmelsfärd.
4710376_INLAGA.indd 37
2012-03-21 13.32
38 RELIGIO NEN S VÄ R L D
Bland naturfolk är ofta heligheten förknippad med platser, djur och föremål i naturen. I den samiska religionen var heliga stenar eller trästoder, sejtar, föremål genom vilka det gudomliga tog form. För aboriginerna i Australien är grottor, klippor och hålor där de s.k. skaparvarelserna drog sig undan efter att ha sjungit världen till liv, heliga. De heliga platserna är laddade med starka krafter som måste hanteras varsamt av människorna. Ordet tabu (försett med märke, förbjudet) kommer just av tanken att vissa platser p.g.a. sin helighet nästan var farliga för människorna, och därför tabu.
3
Vilka rum och platser är heliga för dig? På vilket sätt är de heliga? Om inte av religiösa skäl, så av vilka andra skäl?
RITER Riter är heliga handlingar, handlingar med en särskild religiös innebörd för den som utför dem. Gemensamt för alla religioners riter är att de anses ge människan kontakt med den gudomliga världen. Ofta åtföljs handlingen också av särskilda ord. I övrigt kan handlingarna som åtföljer dem skilja sig åt och uppvisa en mångfald av olika beteenden. Riten följer alltid särskilda regler. Det kan röra sig om regler som styr när man utför riten, hur man utför den, hur länge och på vilken plats. I riten påminner man sig om viktiga grunder i tron, om dess grundare, delar ur den heliga skriften eller en händelse i religionens historia eller ur den mytiska tiden. Riten sker individuellt eller tillsammans i en gemenskap, i hemmet, i gudstjänstlokalen, i naturen eller på den plats som reglerna föreskriver. En del riter sker flera gånger varje dag, som den muslimska bönen. Andra under särskilda tidpunkter under året, som de olika ortodoxt
4710376_INLAGA.indd 38
2012-03-21 13.32
3
Vilka övergångsriter, religiösa eller icke religiösa, kan du komma på? Vilka
39 RELIGIO NEN S VÄ R L D
kristna fasteperioderna. Vissa riter sker en enda gång i livet, de s.k. övergångsriterna. Det är handlingar som markerar viktiga passager i livet, som att födas, att bli vuxen och att dö. Dessa riter är bland de äldsta former av riter vi har och påvisar människans behov att tydligt markera och högtidlighålla skeenden i livet. har du själv varit med om?
D O P E T Ä R E N AV D E V I K T I G A S T E K R I S T N A R I T E R N A . I N N E B Ö R D E N I D O P E T Ä R AT T B A R N E T U P P TA S I D E N K R I S T N A F Ö R S A M L I N G E N O C H K N Y T S T I L L G U D. VAT T N E T S Y M B O L I S E R A R L I V, F Ö R N Y E L S E O C H R E N I N G .
4710376_INLAGA.indd 39
2012-03-21 13.32
ÖVERBLICKA
40 RELIGIO NEN S VÄ R L D
1. Vad innehåller de heliga texterna? 2. På vilka olika sätt kan religiösa texter läsas och tolkas? 3. Vad innebär ortodox, liberal, reformistisk, konservativ och moderat tolkning?
4. Varför är bildspråk vanligt i religiösa texter? 5. Vad är en symbol? Vilka olika slags religiösa symboler finns det? 6. Vad menas med identitetsmarkör? 7. Av vilka olika skäl kan en plats eller byggnad vara helig? 8. Vad är en rit? Vad är en övergångsrit? 9. Vilka är de vanligaste religiösa riterna? TÄ N K E F T E R 1. Riter i livet
Alla människor utför riter, medvetet eller omedvetet. Vilka riter tycks vara särskilt viktiga? Varför har människor ett behov av riter? Vilka riter upplever du som typiskt religiösa riter och vilka är »neutrala«? 2. Symboler som väcker känslor
Vi omger oss i vardagen av en mängd symboler, med olika ursprung och betydelse. Ofta väcker symboler starka känslor. Vilka symboler är mest kontroversiella eller »laddade« i vårt samhälle? Varför denna laddning? Har symbolen haft olika laddning i olika tider och sammanhang?
4710376_INLAGA.indd 40
2012-03-21 13.32
SÖK I TEXTEN
Manus lag skrevs ner i Indien någon gång mellan 200 f.Kr. och 200 e.Kr. I denna hinduiska skrift finns regler för det sociala livet, bl.a. om kvinnans ställning och plikter. I en familj där mannen är nöjd med sin hustru och hustrun med sin man kommer lyckan förvisso att bli långlivad. För om hustrun inte strålar av skönhet kommer hon inte att attrahera sin make; men om hon inte är attraherad av honom, kommer inga barn att födas. Om hustrun strålar av skönhet, är hela huset strålande ljust; men om hon saknar skönhet, så kommer allt att verka dystert. […] Ingenting får göras självständigt av en flicka, av en ung kvinna, eller av en gammal kvinna, ens i hennes eget hus. I barndomen måste en kvinna vara underordnad sin far, i ungdomen sin make, och när hennes herre är död, sina söner. En kvinna får aldrig vara oberoende. Hon får inte försöka skilja sig från sin far, make eller söner. Genom att lämna dem skulle hon göra såväl sina egen som sin makes familjer föraktade. Hon måste alltid vara glad, duktig i att sköta hushållet, noggrann med att rengöra sina redskap och ekonomisk i sina utgifter. […] En trofast hustru som önskar leva efter döden med sin make får aldrig göra någonting som skulle kunna misshaga honom som tog hennes hand, vare sig han är levande eller död. Hon kan utmärgla sin kropp om hon vill genom att leva bara på blommor, rötter och frukt; men hon får aldrig ens nämna namnet på en annan man sedan hennes make har dött. Till dess hon dör måste hon vara tålmodig i sina svårigheter, självbehärskad, sexuellt avhållsam, och försöka uppfylla den förnäma plikt som föreskrivs för kvinnor som bara har en enda make.
RELIGIO NEN S VÄ R L D
Om kvinnan
41
Ur Man us l ag 3: 60–62, 5: 1 47–150, 156–158
4710376_INLAGA.indd 41
2012-03-21 13.32
HELHETEN
42 RELIGIO NEN S VÄ R L D
Vad handlar texten om? SITUATIONEN/SAMMANHANGET
Till vem eller vilka vänder sig texten? Vilket syfte har den? TOLKA OCH FÖRSTÅ
Hur kan texten tolkas? Av hinduer? Av kvinnor? Av män? Av feminister? Av anhängare av andra religioner? Vilken människosyn ger texten uttryck för? Vilken legitimitet har texten i det moderna Indien, tror du?
SÖK PÅ EGEN HAND 1. Texttolkning i negativa syften
Förbannelse över Kanaan
Noa var åkerbrukare, han var den förste som anlade en vingård. När han drack av vinet blev han berusad och låg naken i sitt tält. Och Ham, Kanaans far, såg sin far ligga där blottad och gick ut och berättade det för sina bröder. Då tog Sem och Jafet en mantel, lade den på sina axlar och gick baklänges in och höljde över sin far; de vände bort ansiktet, så att de inte skulle se sin far blottad. När Noa sedan vaknade upp ur ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom sade han: »Förbannad skall Kanaan vara och den uslaste slav åt sina bröder.« Och han sade: »Lovad vare Herren, Sems Gud! Kanaan skall vara deras slav. Må Gud låta Jafet växa och bo tillsammans med Sem. Kanaan skall vara deras slav.« […] (en uppräkning av ättlingarna till Sem, Ham och Jafet) Detta var Noas söners stammar efter deras härkomst, folk för folk. Från dem har folken spritts ut över jorden, efter floden. Första Mosebok 9:20–27, 10:32
4710376_INLAGA.indd 42
2012-03-21 13.32
Ta reda på mer om hur exempelvis Ku Klux Klan i USA och den tidigare apartheidregimen i Sydafrika hittade stöd i Bibeln för sina åsikter. 2. På vandring till heliga platser
Inom alla religioner finns platser som av olika anledningar har spelat och spelar stor roll för religionernas liv och historia. Hit vallfärdar människor för att visa sin vördnad och för att stärka sin religiösa identitet.
43 RELIGIO NEN S VÄ R L D
Berättelsen om Noa och hans söner har använts för att legitimera rasism. Försök att tolka berättelsen utifrån ett rasistiskt perspektiv?
Ta reda på mer om några religioners heliga platser? Varför har dessa platser blivit heliga? Vilka olika ritualer utför de människor som vallfärdar hit?
B E R G E T F U J I Ä R F Ö R J A P A N E R E N H E L I G P L AT S O C H E T T V I K T I G T VA L L FÄ R D S M Å L . M Ä K T I G A N AT U R F E N O M E N S E S I M Å N G A K U LT U R E R S O M A N D A R N A S B O P L AT S E R .
4710376_INLAGA.indd 43
2012-03-21 13.32
44 RELIGIO NEN S VÄ R L D
Ingress Gla s 42 slumområde
4710376_INLAGA.indd 44
2012-03-21 13.32
45 ETIK
ETIK Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ! Endast en sak kan du göra: en annan människa väl. Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer. St ig Dag erman (1954)
Troende är inte den som blir mätt medan hans granne är hungrig. mu s limsk hadit h Al-Hakim, Bukhar i , Tabarani
Vi människor möter varje dag situationer då vi måste göra ett val, ta ställning, svara ja eller nej. I Stig Dagermans dikt och i den muslimska hadithen (berättelse ur profeten Muhammeds liv) framhävs det stora i att ta hand om sina medmänniskor, och det kan kanske ses som en självklarhet. Men i själva verket är denna omsorg ett VA R F Ö R L E V E R V I S S A I Ö V E R F L Ö D N Ä R A N D R A S VÄ LT E R ? VA D H Ä N D E R M E D VÄ R L D E N N Ä R V I F Y L L E R D E N M E D S O P O R O C H F Ö R O R E N I N G A R ? V I L K E T Ä R M I T T A N S VA R ? M O R A L I S K A F R Å G O R Ä R S Ä L L A N E N K L A , M E N A L LT I D A N G E L Ä G N A .
4710376_INLAGA.indd 45
2012-03-21 13.32
l e i f e r i k s s o n m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d
r e l igionsk unsk ap kur s 1 o c h 2
Bokens huvudförfattare, malin mattsson flennegård, är gymnasielärare i religionskunskap.
söka svar r e l igionsk unsk ap kur s 1 o c h 2
mattsson flennegård • eriksson
söka svar är en modern lärobok i religionskunskap kurs 1 och 2. Existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats inom alla religionsavsnitten och i denna fjärde omarbetade upplaga har det särskilda etikkapitlet också utökats väsentligt. Ett särskilt kapitel ger verktyg för att göra analyser genom undersökande och jämförande arbetssätt. Bastexter och uppgifter erbjuder rika möjligheter till diskussion och eftertanke. Faktarutor förklarar och fördjupar innehållet.
söka svar
söka svar
l e i f e r i k s s o n m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d
Best.nr 47-10376-8 Tryck.nr 47-10376-8
fjärde upplagan 4710376_OMSLAG.indd 1
liber 2012-03-21 12.37