9789144113289 by Smakprov Media AB

Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad

Maria Henricson (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 34267 ISBN 978-91-44-11328-9 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Maman, Louise Bourgeois. Foto: Shutterstock/njere Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2017

INNEHÅLL

Redaktörens förord till andra upplagan 11 Redaktörens förord till första upplagan 13 Förord 15 Författarpresentation 17 1 Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori 25 Gunilla Priebe & Catharina Landström

Vår kunskap om verkligheten 25 Kunskapens källa 29 Utgångspunkt för studiet av verkligheten 30 Garanti för vetenskaplighet 33 Den vetenskapliga kunskapens utveckling 35 Kunskapens universella och lokala karaktär 37 Till sist 40 Digitalt material Sammanfattning kapitel 1 Övningar kapitel 1 Extramaterial kapitel 1

2 Forskningsprocessen 43 Maria Henricson

Probleminventering 44 Problemformulering 47 Syfte 49 Inledning och bakgrund 50 Teoretisk referensram 52 Till sist 53 Digitalt material Sammanfattning kapitel 2 Övningar kapitel 2 Extramaterial kapitel 2

3 Forskningsetik 57 Sofia Kjellström

Vad är forskningsetik? 58 Etiska lagar, riktlinjer och etiska principer 59 Etisk motivering av studien 64 Riskanalys 66 Deltagarval 67 Informerat samtycke – en process 69 Etik vid olika metoder 72 Konfidentialitet 73 Skriva om forskningsetik 74

Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

I n ne h å l l

Återföring av resultat 75 Oredlighet 76 Rollen som professionell och forskare 77 Digitalt material Sammanfattning kapitel 3 Övningar kapitel 3 Extramaterial kapitel 3

4 Informationssökning 81 Eva Karin Karlsson

Problemformulering 81 Att välja rätt resurser 82 Att genomföra sökningen 86 Utvärdering av resultat 94 Källkritik 95 Till sist 96 Digitalt material Sammanfattning kapitel 4 Övningar kapitel 4 Extramaterial kapitel 4

5 Kvantitativ metod och stickprov 99 Annika Billhult

Icke experimentell – observation 100 Prospektiva studier 101 Retrospektiva studier 102 Experimentella studier 104 Till sist 109 Digitalt material Sammanfattning kapitel 5 Övningar kapitel 5 Extramaterial kapitel 5

6 Kvalitativ metod 111 Maria Henricson & Annika Billhult

Paradigm 112 Forskaren 113

Induktivt och deduktivt förhållningssätt 114 Datainsamling 115 Urval 115 Dataanalys 116 Till sist 117 Digitalt material Sammanfattning kapitel 6 Övningar kapitel 6 Extramaterial kapitel 6

7 Enkäter 121 Annika Billhult

Studieplanering 121 Syftet 122 Urvalet 122 Färdiga enkäter 123 Distribution av enkäten 126 Svarsfrekvens vid enkätutskick 128 Mata in enkätsvar 128 Statistisk analys 129 Läsa och bedöma andra enkätstudier 129 Till sist 131 Digitalt material Sammanfattning kapitel 7 Övningar kapitel 7 Extramaterial kapitel 7

8 Mätinstrument och diagnostiska test 133 Annika Billhult

Mätning med mätinstrument 133 Diagnostiska test 136 Sannolikhetskvot 138 Till sist 140 Digitalt material Sammanfattning kapitel 8 Övningar kapitel 8 Extramaterial kapitel 8

I nnehåll 5

9 Kvalitativ forskningsintervju 143 Ella Danielson

Intervjumetoder 143 Planering av en intervjustudie 146 Genomförande av intervjuer 150 Analys av intervjudata 152 Till sist 153 Digitalt material Sammanfattning kapitel 9 Övningar kapitel 9 Extramaterial kapitel 9

10 Kritisk incident teknik 155 Bengt Fridlund & Jan Mårtensson

Begrepp och terminologi 156 Definitioner 157 Riktlinjer 158 Tolkning och rapportering 161 För- och nackdelar 164 Till sist 165 Digitalt material Sammanfattning kapitel 10 Övningar kapitel 10 Extramaterial kapitel 10

11 Fokusgrupper 169 Victoria Wibeck

Lämpliga och olämpliga användningsområden 170 Att planera en fokusgruppsstudie 173 Att rekrytera gruppdeltagare 175 Att vara moderator i fokusgruppen 177 Efter fokusgruppsintervjun: transkription och analys 178 Att bedöma kvaliteten i en fokusgruppsstudie 184 Till sist 185

Digitalt material Sammanfattning kapitel 11 Övningar kapitel 11 Extramaterial kapitel 11

12 Etnografi och deltagande observation 189 Elisabeth Carlson

Etnografi som forskningsmetod 190 I korthet 195 Deltagande observation 195 Forskningsfråga och syfte 196 Tillträde till fältet 196 Forskarroll under observationer 199 Fältanteckningar 200 Dataanalys 201 Till sist 203 Digitalt material Sammanfattning kapitel 12 Övningar kapitel 12 Extramaterial kapitel 12

13 Berättelser – narrativ analys och tolkning 205 Carola Skott

Vad är en berättelse? 205 Narrativ forskning 206 Att fånga berättelsen 206 Berättelser inom hälsa och vård 207 Analysera, tolka, förklara och förstå 208 Exempel på tolkning och analys 208 Att kritiskt granska narrativ forskning och text 212 Till sist 213 Digitalt material Sammanfattning kapitel 13 Övningar kapitel 13 Extramaterial kapitel 13

I n ne h å l l

14 Att använda internet vid datainsamling 217 Lilas Ali & Ingela Skärsäter

Ps Young Support – internetbaserat stöd till unga vuxna 217 Internet som informationskälla 219 Rekrytera informanter 219 Datainsamling 222 Etiska aspekter 225 Att använda webben vid datainsamling 228 Till sist 230 Digitalt material Sammanfattning kapitel 14 Övningar kapitel 14 Extramaterial kapitel 14

15 Mixad metod – en introduktion 233 Gunilla Borglin

Teoretisk utgångspunkt för mixad metod 234 Varför mixad metod? 236 Forskningsfrågan i mixad metod 238 Hur mixad metod kan appliceras 239 Till sist 247 Digitalt material Sammanfattning kapitel 15 Övningar kapitel 15 Extramaterial kapitel 15

16 Aktionsforskning 251 Pia Petersson

Inledning 251 Den cirkulära forskningsprocessen 252 Forskarrollen 255 Förändring 256 Etiska överväganden 257 Trovärdighet 259

Möjligheter och utmaningar med aktionsforskning 260 Till sist 261 Digitalt material Sammanfattning kapitel 16 Övningar kapitel 16 Extramaterial kapitel 16

17 Bortfallsanalys och beskrivande statistik 265 Annika Billhult

Bortfallsanalys 266 Beskrivande statistik 267 Till sist 272 Digitalt material Sammanfattning kapitel 17 Övningar kapitel 17 Extramaterial kapitel 17

18 Analytisk statistik 275 Annika Billhult

Sannolikhet 275 De olika grenarna av analytisk statistik 276 Egenskaper hos data och dess konsekvens för analytisk statistik 279 Mätdatas egenskaper 281 Till sist 282 Digitalt material Sammanfattning kapitel 18 Övningar kapitel 18 Extramaterial kapitel 18

19 Kvalitativ innehållsanalys 285 Ella Danielson

Metodologiska perspektiv 285 Innehållsanalysens olika delar 286 © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 7

Att genomföra en studie med kvalitativ innehållsanalys 288 Kvaliteten i studien 296 Till sist 297 Digitalt material Sammanfattning kapitel 19 Övningar kapitel 19 Extramaterial kapitel 19

20 Fenomenologi och hermeneutik 301 Febe Friberg & Joakim Öhlén

Framväxt av fenomenologi 302 Framväxt av hermeneutik 306 Fenomenologi och hermeneutik – några skillnader 308 Om fenomenologiska metoder 310 Om hermeneutiska metoder 317 Existentiell hermeneutik 318 Till sist 319 Digitalt material Sammanfattning kapitel 20 Övningar kapitel 20 Extramaterial kapitel 20

21 Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett dialektiskt förhållningssätt 325 Carina Persson & Karin Sundin

Filosofiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter 325 Problemområde och forskningsfrågor 326 Syfte 327 Urval av deltagare 328 Datainsamling 328 Tolkning 330 Fynd 335 Implikationer 335 Till sist 336 © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Digitalt material Sammanfattning kapitel 21 Övningar kapitel 21 Extramaterial kapitel 21

22 Fenomenografi 339 Jan Larsson & Inger K. Holmström

En presentation av metoden 341 Datainsamling 344 Textanalys 346 Goda råd 348 Pedagogisk användning inom vård 351 Till sist 352 Digitalt material Sammanfattning kapitel 22 Övningar kapitel 22 Extramaterial kapitel 22

23 Grounded theory 355 Anna Sandgren

Klassisk GT 356 Forskningsområdet 360 Datainsamling 362 Dataanalys 365 Skrivandet 368 Bedömning av klassisk GT 369 För- och nackdelar med klassisk GT 370 Till sist 370 Digitalt material Sammanfattning kapitel 23 Övningar kapitel 23 Extramaterial kapitel 23

24 Systematisk litteraturöversikt 375 Måns Rosén

Historik och vikten av systematiska översikter 375 Systematisk översikt 376

I n ne h å l l

Systematisk översikt – steg för steg 379 Till sist 387

Slutsats 418 Till sist 419

Digitalt material Sammanfattning kapitel 24 Övningar kapitel 24 Extramaterial kapitel 24

Digitalt material Sammanfattning kapitel 27 Övningar kapitel 27 Extramaterial kapitel 27

25 Metaanalys 391 Måns Rosén & Sten Anttila

Beskrivning av metaanalys 391 Publikationsbias och funnel plots 395 Sammanfattande tolkning av metaanalyser 396 Till sist 397 Digitalt material Sammanfattning kapitel 25 Övningar kapitel 25 Extramaterial kapitel 25

26 Metasyntes 399 Ania Willman & Peter Stoltz

Frågeställning 400 Litteratursökning 401 Granskningsprocess 402 Klassificering och kvalitetsgranskning 402 Resultat/syntes 406 Till sist 408 Digitalt material Sammanfattning kapitel 26 Övningar kapitel 26 Extramaterial kapitel 26

27 Diskussion 411 Maria Henricson

Metoddiskussion 412 Resultatdiskussion 416 Kliniska implikationer 418

28 Vetenskaplig kvalitet i examensarbete 421 Jan Mårtensson & Bengt Fridlund

Kriterier för vetenskaplig kvalitet 425 Inför inskick av examensarbete 435 Till sist 436 Digitalt material Sammanfattning kapitel 28 Övningar kapitel 28 Extramaterial kapitel 28

29 Referenshantering med EndNote 439 Ingemar Gunnarsson

Referenssystem 439 Referenshanteringsprogram 441 Kom igång med EndNote X7 442 Citera-medan-du-skriver – CWYW 448 EndNote online 450 Till sist 456 Digitalt material Sammanfattning kapitel 29 Övningar kapitel 29 Extramaterial kapitel 29

30 Handledningsprocessen 459 Maria Henricson & Anngerd Lönn

Handledning i högre utbildning 460 Handledning kräver en relation 461 Ansvarsfördelning 466 Ta ansvar 468 Till sist 471 © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 9

Digitalt material Sammanfattning kapitel 30 Övningar kapitel 30 Extramaterial kapitel 30

31 Opponentskap och försvar 475 Maria Henricson

Kritisk granskning 475 Opponenter 477 Respondenter 480 Examinationsseminarium 481 Till sist 482 Digitalt material Sammanfattning kapitel 31 Övningar kapitel 31 Extramaterial kapitel 31

32 Presentation av examensarbete 483 Maria Henricson

Muntlig presentation 483 Powerpointpresentation 487

Posterpresentation 490 Feedback 492 Till sist 493 Digitalt material Sammanfattning kapitel 32 Övningar kapitel 32 Extramaterial kapitel 32

33 Publicering av examensarbete 495 Maria Henricson & Jan Mårtensson

Val av tidskrift 496 Manus 496 Publiceringsprocess 502 Till sist 504 Digitalt material Sammanfattning kapitel 33 Övningar kapitel 33 Extramaterial kapitel 33

Sakregister 507

Forskningsprocessen

M a r i a H e n r ic s on

Forskningsprocessen startar i ett intresse för ett ämne, en problem inventering inom ämnet tar vid och en problemformulering definieras. Avgränsningen av problemet ger ett syfte som ska problematiseras och presenteras i examensarbetets inledning/bakgrund. Problemet och syftet lägger grunden för forskningsprocessen och ska utgöra den röda tråden genom hela examensarbetet. Vidare definieras inledning/bakgrund, metod, resultat och diskussion i forskningsprocessen. Detta kapitel inne håller de tre första delarna: problem, syfte och inledning/bakgrund.

En forskare utan vetenskapliga problem är en forskare som inte har något att göra. Till vardags kan problem vara något som ställer till bekymmer och som bör undvikas. I den akademiska världen söker vi efter vetenskapliga problem eftersom det bl.a. indikerar att det inom ett ämne finns otillräcklig kunskap eller bristfällig förståelse. Det som skiljer ett vetenskapligt problem från ett vardagligt är också att det vetenskapliga problemet formuleras/skapas utifrån tidigare teoretisk och empirisk forskning. Problem kan vara av praktisk natur (som tar sin utgångspunkt i t.ex. personer som vill sköta sin dialysapparat i hemmet) (Hamlin m.fl., 2013) eller teoretisk natur (som då kan ta sin utgångspunkt i t.ex. Schumacher och Meleis (1994) transitionsteori – se nedan). Ett forskningsproblem kan också handla om att forskare anser att teori och verkligheten inte stämmer överens eller är intresserade av att fördjupa sin kunskap och vill tillägna sig ny kunskap inom ett ämne. Något kan behöva omvärderas eller förändras i en verksamhet. Det kan finnas brist på evidensbaserad dokumentation och beskrivning av rutiner, vilket kan ge ett behov av att skriva nya riktlinjer eller PM (Edström m.fl., 2014). Syftet med forskning är att lösa problem genom bättre förståelse av verkligheten (Widerberg, 2003; Rienecker & Stray Jörgensen, 2014; Patel & Davidsson, 2011). Att skriva ett examensarbete är ett problemorienterat arbete som syftar till att lösa någon form av problem.

Mar i a H e n r i c so n

Probleminventering Innan probleminventeringen tar vid, bör du börja med att ta reda på arbetets omfattning, den totala tiden för examensarbetet, handledningsresurser och vilka möjligheter som finns att välja ämne. Kanske läser du en specialistutbildning inom psykiatri, kirurgi eller medicin och är hänvisad till att fördjupa dig inom din specialistinriktning. Det förekommer också att studenter blir erbjudna att ingå i den forskning som finns vid institutionen/avdelningen/fakulteten och får tilldelat ett problem och ett syfte som är av intresse. Avser lärosätet att studenter som skriver examensarbete fritt får välja design eller finns det klara riktlinjer för att det är litteraturöversikter eller empiriska studier som bör genomföras (Blaxter m.fl., 2010)? Det händer att verksamheten från såväl kommun som region/landsting bjuds in till kursstarter för att kunna presentera och erbjuda studenterna att delta i klinikens förbättringsarbeten. Detta kapitel utgår från att du har möjlighet att välja fritt i möjligaste mån, alternativt kan få ta del av ett problem från pågående forskning. Probleminventering går ut på att finna ett ämne som du är intresserad av. Den kan leda dig mot ett problem inom ämnet. Tänk alltid på att ämnet och problemet ska vara relevant för din yrkesprofession (t.ex. sjuksköterska) och huvudområdet (t.ex. omvårdnad). Att hitta ett ämne för examensarbetet kan ta tid och kräva tålamod. En del studenter upplever att detta är den svåraste delen – att komma på något att skriva om. För andra kan det vara självklart då de redan tidigt i sin utbildning finner ett ämne av intresse eller möter ett problem under sin verksamhetsförlagda utbildning som ger inspiration. Saknar du helt idéer, utgå ifrån dig själv, både som privatperson och student. Oavsett om du har en idé eller inte, kan det vara en god idé att komma igång och börja skissa upp en tankekarta som kan vara till hjälp för att visualisera och ge dina egna tankar gestalt. Som handledare ger jag mina studenter rådet att använda sig av loggbok eller dagbok under hela processen. Studenterna skapar då en särskild fil i datorn eller skaffar en skrivbok och skriver ner idéer allt eftersom. Att utmana sina egna tankar, granska dem kritiskt och ordna dem i någon form av struktur som du reflekterar över, kan i sig utgöra ett första steg i forskningsarbetet (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014). I dina första preliminära och kanske splittrade tankar finns ofta den kärna gömd som sedan visar sig vara ditt verkliga forskningsintresse (Rosenqvist & Andrén, 2006). En tankekarta (figur 2.1) kan också vara ett hjälpmedel under examensarbetet för att strukturera, organisera och sammanfatta såväl dina tankar som det insamlade materialet. © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

2 F orskningspr ocessen 45

Vad vill jag veta?

Vad är jag intresserad av?

Börja hos dig själv

Vad har jag för erfarenhet?

Vilken kunskap har jag?

Vilken kunskap söker jag?

Vad är du nyfiken på eller intresserad av? En placering under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom medicin, kirurgi eller psykiatri kanske har varit händelserik, spännande och givit ett bestående intryck för det framtida arbetet som sjuksköterska. Kan det bli aktuellt att söka arbete inom t.ex. psykiatrin som nyutexaminerad? I så fall, vilken kunskap har du inom området psykiatri? Saknar du någon kunskap som skulle vara intressant att fördjupa sig inom? Reflektera och skriv ner erfarenheter från VFU:n avseende situationer, händelser, bemötande och möten mellan vårdpersonalen (sjuksköterskor, undersköterskor och läkare) och mellan vårdpersonal och patienter vid den aktuella avdelningen. Gav personalen uttryck för ett behov av kunskap om en specifik vårdhandling eller liknande som kunde vara av intresse att studera? Saknar du fortfarande idéer till ett ämne efter arbetet med tankekartan, kan det vara en bra start att läsa forskningsartiklar inom det område som intresserar dig mest och ta del av svenska facktidskrifter som Omvårdnadsmagasinet (Svensk Sjuksköterskeförening, www. swenurse.se) eller Vårdfokus (www.vardforbundet.se). Sök rätt på examensarbeten, avhandlingar och forskningsrapporter via biblioteket/ internet för att få en överblick av vad som tidigare studerats och vilka frågeställningar som ställts inom det område som är intressant. Bläddra i forskningen och titta efter motsägelser, inkonsekvenser, tillbakavisande av en uppfattning eller ofullständiga förklaringar som kan öppna upp för fortsatta studier. Läs t.ex. diskussionsdelen och avsnittet för vidare forskning i avhandlingar där forskaren ofta föreslår fler frågor som kräver svar (Booth m.fl., 2004; Blaxter m.fl., 2010). © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Figur 2.1 Tankekarta – intresse.

Mar i a H e n r i c so n

Vid det egna lärosätet bedrivs alltid forskning och kanske finns det möjlighet att få vara delaktig i ett större projekt för att göra en litteraturöversikt, begreppsanalys, alternativt ta del av redan insamlade data från empiriska studier. Prata med lärare som bedriver forskning som kan vara av intresse. Även om du får ett problem av någon annan är det viktigt att det är spännande och intressant, eftersom du ska lägga ner mycket tid på att utforska och finna svar på problemet. Överväg flera olika frågeställningar och upplägg av examens arbetet tills du hittat en inriktning som är intressant och kan komma att f ungera. Även om det är svårt att bestämma problemområde och det stundtals kan kännas osäkert, kommer allt arbete med att finna ett problem att vara till nytta i det fortsatta arbetet med examensarbetet. Om ett grundläggande arbete har gjorts för att finna ett problem, kommer det att bli lättare att hitta bra litteratur för att problematisera (se nedan: problemformulering och bakgrund). Ett vagt, odefinierat eller för omfattande problem gör det svårt att greppa om det som är aktuellt att studera och du vet kanske inte heller vad det är du egentligen ska studera (Aveyard, 2014). Att skriva examensarbete är inte detsamma som att dokumentera det du kan och vet om ett ämne. Nästa steg, när ett intressant område/ ämne identifierats, är därför att ta del av det som finns publicerat. Låt följande ämne fungera som ett exempel (Fritz & Jonsson, 2016): ”Att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad inom intensivvård”. En första inledande sökning (Östlundh, 2012; Aveyard, 2014) görs i ett flertal databaser för att finna ut vilken kunskap som finns i ämnet ”intensivvård, transition, palliativ vård”. Finns behov av ny kunskap? På vilket sätt skulle en ny studie kunna bidra med kunskapstillväxt inom området? Kan studien komma till praktisk nytta för t.ex. vårdpersonal inom intensivvård som vårdar personer och dess närstående när det blir aktuellt att övergå från behandlande vård till palliativ vård? Du bör finna ett problem som är teoretiskt intressant. Det är efter genomgången av litteratur som det är möjligt att komma fram till vad som kan vara ett relevant problem att undersöka. I det aktuella exemplet fanns det en begränsad mängd forskning om hur svenska intensivvårdssjuksköterskor upplevde övergången från behandlande till palliativ vård (Patel & Davidsson, 2011; Fritz & Jonsson, 2016). Probleminventering i relation till tankekartan (figur 2.1) illustreras i en föreläsning på bokens webbplats.

2 F orskningspr ocessen 47

Var finns problemet? Vem är i fokus?

Vilka konsekvenser?

Vilken nytta har studien/ examensarbetet?

Vad är i fokus? Upplevelser? Skillnader? Effekter?

Problemet som ska studeras

Vad vill du veta om problemet?

Vilken kunskap har du om problemet? Vilken forskning finns?

Vilken klinisk erfarenhet har du av problemet?

Figur 2.2 Tankekarta för problemformulering.

Problemformulering Nästa steg är att tydliggöra och formulera problemet, bl.a. för att möjliggöra en avgränsning. Att formulera problemet kan ses som det mest centrala avsnittet i examensarbetet. Genom att konkretisera och precisera problemet läggs grunden till studiens kvalitet (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014). Det är vanligt att studenter skriver sitt examensarbete tillsammans med någon studiekamrat. Inled denna ”problemformuleringsfas” med att ni, enskilt, skriver ner och reflekterar över förväntningar och farhågor i relation till problemet. En medvetenhet om er förförståelse om problemet är av betydelse för hela forskningsprocessen, men framför allt vid datainsamling och dataanalys. Ta gärna hjälp av tankekartan för problemformulering (se figur 2.2). Skriv in problemet i mitten: ”Att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad inom intensivvård”. Reflektera över följande frågor för att få en tydligare bild av problemet.

Mar i a H e n r i c so n

• Var finns problemet? I detta exempel på en allmän intensivvårds

avdelning. Problemet kan också finnas på andra vårdavdelningar och inom kommunen där beslut ska tas om patienten ska övergå från behandlande till palliativ vård. • Vem är i fokus? Intensivvårdssjuksköterskor som vårdat patienter där en övergång från behandlade till palliativ vård har blivit aktuellt. • Vad vet vi om problemet? Skriv ner din personliga relation samt din kunskap (och hur du tillägnat dig den) om problemet. Vilken tidigare forskning finns om problemet? Finns det brister i evidens inom problemområdet? • Vilken klinisk erfarenhet har du av problemet? Arbetar du som sjuksköterska och har stött på problemområdet? Har du mött närstående eller patienter under din VFU där det varit aktuellt att avbryta behandlingen och övergå till palliativ vård? • Vad vill du veta om problemet? Vilka förväntningar har du? Varför vill du fokusera på detta problem? Vad förväntar du dig för svar? • Vad är i fokus? Upplevelser? Skillnader? Effekter? I det aktuella exemplet är det upplevelser som är i fokus. • Vilken nytta har studien/examensarbetet? Vilken nytta kommer studien/examensarbetet ha för patienter, närstående, hälso- och sjukvården och det omgivande samhället? Vad visar tidigare forskning och vilka egna reflektioner gör du? • Vilka konsekvenser? Om forskningen inte blir gjord, vad får det för konsekvenser för berörda parter (se ovan) som kan ha nytta av genomförd forskning (Gerrish & Lacey, 2015; Rienecker & Stray Jörgensen, 2014)? Möjliga orsaker till problemet samt hur det blev ett problem i t.ex. omvårdnaden eller för de patienter som är i fokus, kan också vara relevanta frågor att reflektera över (Rosenqvist & Andrén, 2006; Andersson, 2012; Fritz & Jonsson, 2016). Denna tankekarta kan med fördel tas med till första handledningsträffen för att motivera och argumentera för varför problemet är viktigt att studera. Svaret på dessa frågor lägger grunden för problemformuleringen och den problematisering som görs med hjälp av litteratur (vetenskapliga artiklar m.m.) i examensarbetets bakgrund. Fram till nu har avsikten varit att du själv ska förstå problemet. Nu sker en övergång till att visa och förklara problemet för andra. Med en ambition att vinna andras förståelse för ditt fenomen kommer du att lättare engagera och nå läsarna (Booth m.fl., 2004). Var och hur problemformuleringen presenteras varierar. I veten© F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

2 F orskningspr ocessen 49

skapliga artiklar är det vanligt att det aktuella problemet problematiseras i inledning/bakgrund och inte under specifik rubrik. I ett examensarbete kan samma upplägg som i en artikel användas, alternativt en huvudrubrik för problemformulering precis före huvudrubrik syfte. För struktur och layout av examensarbete, följ lärosätets riktlinjer. Problemet ska vara så tydligt och välformulerat som möjligt. Det ska inte kunna uppstå några tvivel hos läsarna vilket problem som är i fokus i examensarbetet. Utan ett otvetydigt formulerat problem är det även svårt att hålla sig till den röda tråden som ska löpa från inledning till slutsats i arbetet. Samtidigt som problemformuleringen talar om för läsaren vad författarna vill studera, talar det också om vad som inte ska studeras. Motivera de begränsningar som eventuellt görs och förklara t.ex. att arbetet bara fokuserar på en specifik yrkesgrupp (intensivvårdssjuksköterskor) och inte sjuksköterskor i allmänhet (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014). När problemformuleringen är tydlig är det dags att precisera studiens syfte.

Syfte Syfte betyder att ”blicka framåt” (Rosenqvist & Andrén, 2014) vilket innebär att avsikten med examensarbetet är att få svar på det du undrar över. ”Problemformuleringsfasen”, där du bearbetade vetenskaplig litteratur och reflekterade över ett antal frågor, har du god nytta av vid precisering av syftet. Sträva efter att tidigt formulera ett glasklart och entydigt syfte som är relevant för huvudområdet, t.ex. omvårdnad. Det bör uttryckas i en mening, skrivas i aktiv form och svara på frågan ”Vad vill du ha svar på med hjälp av examensarbetet?”. Centralt i syftesformuleringen är ”nyckel verbet”, det vill säga beskrivning av vad som ska göras – förklara uppkomsten av en typ av fenomen, undersöka ett samband, förstå en förändringsprocess, bedöma konsekvenserna av något, beskriva en upplevelse, utvärdera en policy, testa om en viss teori håller etc. Vanligtvis skrivs syftet i imperfekt. Exempelvis: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköter skors upplevelse av att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad. Utifrån syftet är det också möjligt att formulera frågeställningar. Att formulera ett vagt syfte ger ingen tydlig bild av vad som avses studeras och ger vidare ett bristfälligt underlag inför val av teoretisk referensram och datainsamlingsmetod. Även om det under hela arbetet finns möjlighet att ändra sig på centrala punkter, omformulera frågeställningen, anknyta till andra teorier än den som du inledningsvis började arbeta med eller ändra metod och materialvalet, bör du sträva efter att hålla det övergripande syftet med © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Mar i a H e n r i c so n

examensarbetet konstant. Inte ens stora förändringar under arbetets gång behöver bli något problem så länge blicken är fäst vid ett och samma mål – syftet. Det är däremot mycket lätt att arbetet blir rörigt (och inte sällan osammanhängande) om denna styrande princip förloras ur sikte (Ekengren & Hinnfors, 2012; Backman, 2015; Rienecker & Stray Jörgensen, 2014).

Inledning och bakgrund Bakgrunden visar och tydliggör för läsaren varför undersökningen ska göras och utmynnar i en problembeskrivning och ett syfte (Rosenqvist & Andrén, 2006). Framför allt ska bakgrunden tydliggöras med hjälp av en problematisering och litteraturgenomgång av tidigare forskning och en beskrivning av den teoretiska referensramen. Även här är det att rekommendera att följa lärosätets riktlinjer för examensarbetets utformning. Det förekommer riktlinjer som föredrar enbart inledning eller bakgrund, alternativt både inledning och bakgrund. Fånga läsarens intresse genom att tidigt (t.ex. i inledningen) presentera problemet i korthet, vilket ger läsaren möjlighet att snabbt få en uppfattning om det är ett intressant och relevant ämne. Vid en del lärosäten är det tillåtet att vara personlig i inledningen medan andra anser att du som författare inte får synas här. Inledningen är vanligtvis relativt kort och koncis och öppnar dörren på glänt för problemet så att läsaren ska bli nyfiken, och övergår sedan i en mer detaljerad bakgrund där läsaren ska få motiven till varför studien ska göras. Tänk på att skriva i ”trattform”; att börja stort och brett (från internationellt till nationellt perspektiv) och smalna av mot syftet (se figur 2.3). Här kan nu svaren från tankekartan (figur 2.2) som skissades upp under ”problemformuleringsfasen” användas. Den kan ge en tänkbar struktur till bakgrunden. Tidigare har en första inledande sökning gjorts för att få en bild av ämne och problem. För att finna relevanta och aktuella referenser (i första hand vetenskapliga) till bakgrunden krävs ytterligare sökning i databaser (se kapitel 4, Informationssökning). Samla inte in information om problemet slumpmässigt utan håll dig till en struktur. Kvalitetssäkring av examensarbetet börjar redan här (se kapitel 28). Ta reda på vilken forskning som finns om problemet. Välj ut, läs och granska kritiskt många källor och bearbeta kunskapen du finner i artiklar och teoretiska källor. Ställ detta mot syftet och problem. Påträffas två källor som har helt olika syn på problemet är det intressant, och dessa kan då ställas emot varandra. Till exempel kan en källa ange att brytpunktssamtal och avbrytande behandling inom intensivvård ska utgå utifrån statistiska samband, medan en annan källa anger att beslutet bör utgå © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

2 F orskningspr ocessen 51

Tidigare forskning Teori

Perspektiv

Syfte

utifrån förväntad fysisk och psykisk hälsa hos patienten. Tänk på att du inte behöver ta ställning för den ena eller andra källan, utan bara ange deras olika ståndpunkt. Var uppmärksam på att genomgången av forskningslitteratur inte blir ett uppradande av korta referat utan visar att materialet bearbetats och har ett samband med examensarbetets syfte. Slutsatser i systematiska litteraturöversikter, metaanalyser (se kapitel 25) och/eller metasynteser (se kapitel 26) kan användas för att påvisa det som ska studeras. Vill du använda litteraturöversikters resultat ska primär källorna hämtas. Kunskapsläget inom det valda ämnet och problemet som presenteras i bakgrunden ska leda läsaren fram mot syftet. I princip ska hela texten vara direkt relevant i förhållande till examensarbetets syfte och vara problematiserande (Rosenqvist & Andrén, 2006). Även i arbetet med bakgrunden kan det vara en god idé att skissa upp en tankekarta med syftet i mitten (se figur 2.4) och en struktur över vad och hur de bärande begreppen och teorin kan presenteras i examensarbetet (se Widerberg, 2003). Fråga dig vilken information läsaren behöver för att förstå vad som är i fokus och vad som är problemet. Figur 2.4 illustrerar vilka fyra rubriker som skulle kunna användas för att problematisera syftet (beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad). Schumachers och Meleis (1994) transitionsteori har valts som teoretisk ram. © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Figur 2.3 Exempel på hur bakgrunden skrivs i trattform.

Mar i a H e n r i c so n

livsuppehållande behandling inom intensivvård

Palliativ omvårdnad inom intensivvård

Beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad

Brytpunktssamtal

transitionsteori

Figur 2.4 Tankekarta för bakgrund.

Teoretisk referensram En teori kan användas i ett vetenskapligt arbete (examensarbete) för att hjälpa till att problematisera och argumentera för att det finns ett problem som ska studeras, förklara fenomen eller då ett teoretiskt problem studeras. Den teoretiska referensramen väljs alltid utifrån syftet. Bestäm tidigt vilken funktion teorin ska fylla och hur den ska användas i arbetet: som en ingång till studien i bakgrunden (deduktivt förhållningssätt) eller som en avslutande reflektion (induktivt förhållningssätt) alternativt som befrämjande teori genom hela arbetet (abduktion) (Creswell, 2013). Fråga dig vilket samband teorin och det fenomen som ska studeras har. Den teoretiska referensramen ska alltid ha en relation till valt problem och kan inte leva sitt eget liv i examensarbetet. För att ta exemplet intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att övergå från behandlande till palliativ vård valdes Schumachers och Meleis (1994) transitionsteori och ett deduktivt förhållningssätt. Problemets fokus är övergången (transitionen) från behandlande till palliativ omvård© F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

2 F orskningspr ocessen 53

nad (Fritz & Jonsson, 2016). Problemet integreras och problematiseras utifrån teorin. Vilken teoriram kan vara lämplig i ditt examensarbete? Läs avhandlingar och artiklar som belyser problemet för att få en uppfattning om vilka teorier som använts i tidigare forskning. Finns det välutvecklade teorier som stämmer in på de fenomen som ska studeras i examensarbetet kan det vara lämpligt att använda en deduktiv ansats. Vid deduktivt förhållningssätt bör du redogöra för den teori eller hypotes som ligger till grund för studien samt för de begrepp som kommer att användas. Teorin kan, vid deduktivt förhållningssätt, vara en struktur för studien genom hela forskningsprocessen vilket innebär att teorin testas och verifieras genom att testa hypoteser eller frågeställningar. Vid induktivt förhållningssätt kommer teorin först i slutet av forskningsprocessen. Om teorin för valt område är svagt utvecklad, kan det vara aktuellt med en induktiv ansats som genererar teori. Vid induktiva studier bör du redogöra för det synsätt som ligger bakom studien, som t.ex. hur ett omvårdnadsperspektiv eller beteendevetenskapligt synsätt kan belysa problemet. Resultaten har då som syfte att generera en teori eller utveckling av en teori och kan diskuteras i examensarbetets diskussionsdel i relation till tidigare forskning. En del vetenskapliga arbeten, t.ex. grundad teori (se kapitel 23) har ingen tydligt uttalad teori i arbetet. Läs mer om teori, deduktion och induktion i kapitel 1.

Till sist • Starta med att hitta ett ämne och vetenskapliga källor om ämnet.

Ställ frågor till källorna och fundera över vilken typ av data (intervjuer, enkäter, observationer) som behövs för att få svar på problemet. • Tag med dig problemformulering och syfte, ha det som fokus genom hela forskningsprocessen. • Har du svårt att utforma en syftesformulering, en plan för arbetet eller en metod, är det bättre att skriva ner två eller flera alternativ så precist som möjligt, hellre än att tillåta sig att tänka luddigt och vagt. • Bra frågor att ställa sig är ”Får jag svar på problemet om jag gör så här?”, ”Stämmer rubrikerna med innehållet?”, ”Kan andra förstå hur jag har gjort och förstår jag själv hur jag har gjort?” (Rosenqvist & Andrén, 2014, s. 18). • Skriv många utkast och var beredd på att ändra in i det sista. Spara alla versioner och markera med nummer eller datum.

Mar i a H e n r i c so n

Forskningsprocessen startar alltid med att finna ett problem som därefter ska avgränsas i ett syfte. När du sedan ska börja skriva examensarbetet inleds arbetet inte med problem och syfte utan inledning och bakgrund till syftet. Forskningsprocessen består också av metod (t.ex. urval, datainsamling och dataanalys) och resultat. Dessa delar beskrivs på olika sätt i kapitlen 5 till och med 26. I kapitel 27 återfinns en beskrivning av diskussion. Alla delar av forskningsprocessen är i allra högsta grad levande under hela den tid du skriver examensarbete och alla delar kan behöva justeras.

SA M M AN FAT T N I NG KAPI T EL 2 Ö V N I NGAR KAPI T EL 2 E X T RA M AT ER I AL KAPI T EL 2 Plugga smartare digitalt. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

Resurser för webb Svensk Sjuksköterskeförening: www.swenurse.se. Vårdförbundet: www.vardforbundet.se.

Litteraturförteckning Andersson, G. (2012). Akademisk skribent. Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur. Aveyard, H. (2014). Doing a Literature Review in Health and Social Care. A practical guide (2. uppl.). London: McGraw Hill. Backman, J. (2015). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Booth, W.C., Colomb, G.G. & Williams, J.M. (2004). Forskning och skrivande. Konsten att skriva enkelt och effektivt. Lund: Studentlitteratur. Blaxter. L., Hughes, C. & Tight, M. (2010). How to research (4. uppl.). London: McGraw Hill. Creswell, J.W. (2013). Research design. Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. 3th Edition. London: Sage Publications. Dahlborg Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I: F. Friberg (red.), Dags för uppsats – vägledning för litteratur baserade examensarbeten (s. 23–35). Lund: Studentlitteratur. Edström, E., Westerberg, L. & Henricson, M. (2014). Appraisal of guidelines for preoperative bodywash. British Journal of Nursing, 23(21), 1106–1113. Ekengren, A-M. & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur. © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

2 F orskningspr ocessen 55

Fritz, A. & Jonsson, T. (2016). Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av övergången till palliativ omvårdnad – Transitionen från behandlande till palliativ omvårdnad. Linköpings universitet, Institutionen för medicinska fakulteten. Magisteruppsats. Specialistsjuksköterska med inriktning intensivvård. Gerrish, K. & Lacey, A. (2015). Research Process in Nursing. Oxford: Wiley-Blackwell. Hamlin, M., Jemsson, M., Rahm, A-S. & Henricson, M. (2013). The patients’ experiences of participation in their self-care dialysis – an interview study. Vård i Norden, 110(33), 14–18. Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber. Rosenqvist, M.M. & Andrén, M. (red.) (2014). Uppsatsens mystik – om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Schumacher, K.L. & Meleis, A.I. (1994). Transition: a central concept of nursing. Journal of Nursing Scholarship, 26(2), 119–127. Widerberg, K. (2003). Vetenskapligt skrivande – kreativa genvägar. Lund: Studentlitteratur. Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I: F. Friberg (red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57–79). Lund: Studentlitteratur.

Maria Henricson är fil.dr och leg. sjuksköterska med specialist utbildning inom onkologi och intensivvård. Hon är docent vid Hälsohögskolan, Jönköping University.

Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad

Vetenskaplig teori och metod är ett heltäckande stöd genom hela sjuksköterskeutbildningen avseende vetenskapliga kunskaper med examensarbetet som mål. Den fungerar som en ständig kunskapskälla och uppslagsverk samt ger vägledning inför vetenskaplig granskning, presentation och publicering av det färdiga examensarbetet. I denna andra upplaga har samtliga kapitel reviderats och den röda tråden har varit att öppna upp för examensarbeten som skrivs med hjälp av empiriskt material. Till varje kapitel finns ett webbmaterial som tillsammans med boken ger en större förståelse för forskningsprocessen samt vetenskapliga metoder inom omvårdnads- och vårdvetenskaplig forskning. Boken tilldelades Kurslitteraturprisets hederspris år 2012 för ”en mycket noggrann, pedagogisk och heltäckande bok där sjuksköterskestudenterna för första gången leds igenom hela forskningsprocessen från problemställning ända fram till implementering av forskningsresultat i klinisk praktik”. Vetenskaplig teori och metod vänder sig främst till studenter på grundläggande och avancerad nivå inom omvårdnads- och vårdvetenskapliga program. Andra upplagan

Boken har också ett digitalt material med sammanfattningar, övningar och tester, som hjälper dig att plugga smartare. Aktiveringskoden hittar du på omslagets insida.

Art.nr 34267

studentlitteratur.se