Psykologi Nadja Ljunggren
2a 2b
978-91-47-11744-4 © 2015 Nadja Ljunggren och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning: Catharina Ekström Bildredaktör: Margareta Söderberg Teckningar: Kati Mets, omslag, s. 24, 91, 122 Illustrationer: Typ och form AB, s. 32, 124 Första upplagan 1 Repro: Exakta, Malmö Tryck: Graphycems, Spanien 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framstä material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
»Psykologin går att tillämpa på i stort sett allt vi gör.«
Innehåll 1 Psykologin i dag – en karta över ämnet och boken.. . . . . . . . . . . . . . . . 7 Psykologins delområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
2 Vad ska man tro? Att läsa forskning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Att ta sig an en vetenskaplig källa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
3 Den spelande hjärnan – vad händer när vi spelar datorspel?.. 25 Vem spelar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Varför spelar man?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Spelande ger hjärnan större muskler.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Men våldsspel är väl farligt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Och hur går det i skolan då?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Över bron – gamifiering ökar motivationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
4 Tummen upp – psykologin bakom sociala medier. . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Alla andras lyckade liv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Tummen upp – bekräfta mig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Självsvältandets systerskap på nätet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Lättare att kränka utan ögonkontakt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
5 Om Pavlov haft mobil – så påverkas vi av skärmtiden. . . . . . . . . . . . 67 Ett varv efter – skärmtiden påverkar hälsan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 180 gånger om dagen – ständigt uppkopplad på internet. . . . . . . . . . . . . . . . . 71
6 Tecken i skyn – lockelsen med konspirationsteorier.. . . . . . . . . . . . . . 77 Världsherravälde och vaccin.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 När slumpen inte duger som förklaring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Ibland är det otroliga sant. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Att skapa en ingrupp och skratta på Facebook. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
7 Allting går att sälja.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Marknadsföringens historia.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Berätta och beröra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Marknadsföringens socialpsykologi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Marknadsföring – en neurovetenskap?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Upplevelser säljer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Bernays arv lever än. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
8 Den stressade musens arv – gener och miljö i samspel. . . . . . . . 119 Den rökande mamman – sambanden är inte alltid som vi tror. . . . . . . . 120 Traumatiserade gener?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Familjens futtiga fem procent. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Hög ärftlighet för psykisk sjukdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130
9 Hjärnans härmapor – så lär vi oss att förstå andra. . . . . . . . . . . . . . 143 Hjärnan härmar rörelser och känslor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Att lära sig förstå sig själv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150
10 Leken nyskapar världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Tittut tränar samspel och turtagning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Öva och pröva tränar kropp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 I fantasin bearbetas världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Leka krig för att utveckla medmänsklighet?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Fotboll och fia med knuff – att lära sig spelets regler.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Lära sig leka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Lekterapi: låta leken läka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Tid att försjunka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188
11 Vitsen med att veta och förstå. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Vårt behov av vetande – ett myggbett i hjärnan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Kompetens, ömsesidighet och nyfikenhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Nyfiken i en strut minns bättre. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Vad jag vet – en del av min identitet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204
12 Vårt behov av konst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Mätt, trygg och frisk – den evolutionära teorin.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Genom konsten utforskar vi världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Ett behov med många bottnar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214
Författarens tack och hejdå.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Bildförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223
1
Psykologin i dag – en karta över ämnet och boken – Blir det mycket Freud? frågar en elev innan vi börjar läsa Psykologi 1. – Jo, det blir ju en del Freud, svarar jag, men också beteendeperspektivet, det kognitiva perspektivet, det biologiska perspektivet och socialpsykologi. Grunderna. Och stress och kriser. – Men fortsättningskurserna då?
Ja, fortsättningskurserna då? I Psykologi 2a fyller man på med personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi och klinisk psykologi och täcker därmed tillsammans med Psykologi 1 in de klassiska huvudområdena inom vetenskapen psykologi – sådant som det länge har forskats på och där vi ibland stöder oss på tankar som är trettio, femtio eller hundra år gamla, men också på nya rön. Psykologin vilar på både forskning där resultaten är tydligt mätbara och på mer teoretiska modeller. Vi kan studera vad som händer i hjärnan hos en person som spelar datorspel men Freuds teori om hur personligheten är uppbyggd kan inte undersökas genom att magnetröntga hjärnan. Forskningen går raskt framåt inom många områden. Den kliniska psykologin, till exempel, vilar på diagnosmanualer som har många år på nacken, men i dag vet vi betydligt mer om hur det ser ut i en hjärna som drabbats av depression, schizofreni eller bipolär sjukdom än för bara tio 7
år sedan, och i ett femtioårsperspektiv är skillnaden enorm. Denna kunskap har möjliggjorts genom framsteg inom andra forskningsområden, som till exempel genetik (hur arvsmassan och arvsanlagen fungerar) och immunologi (hur kroppen försvarar sig mot infektioner). Tekniken utvecklas hela tiden och kan ofta användas inom många olika områden. Ett exempel är den så kallade funktionella magnetkameran som utvecklades för att studera hjärnans blodflöde av medicinska skäl, för att upptäcka och studera sjukdomar. Men den kan också användas för att förstå vad som händer i hjärnan till exempel när vi blir rädda eller nyfikna – sådant som man intresserar sig för inom psykologin. Det uppstår också nya forskningsområden som en följd av samhällets förändring. Hur påverkar möjligheten att kommunicera med andra människor dygnet runt oss när det gäller till exempel stress, sömn och koncentrationsförmåga? Vilket inflytande har de sociala medierna över vår självbild? Hur organiserar man på bästa sätt arbetet inom ett företag där större delen av arbetet kan göras på en dator från vilket ställe som helst, men där kommunikation mellan medarbetarna är av största vikt? Områden som dessa ska behandlas inom kurserna Psykologi 2a och Psykologi 2b, men kursplanen ger läraren utrymme att själv välja vilka, särskilt i kurs 2b. Den här boken är tänkt som inspiration till vad man kan läsa och hur man kan arbeta. Hur din lärare planerar kursen beror förmodligen bland annat på faktorer som vilka samarbeten hon eller han vill ha med andra ämnen, vilket program och vilken inriktning du läser och klassens intressen och önskemål. I den här boken finns inga särskilda kapitel för till exempel mediepsykologi eller utvecklingspsykologi med genomgångar av centrala teorier. I stället har jag skrivit om aktuella frågor och företeelser som jag är nyfiken på och använt mig av både ny forskning och mer etablerade teorier för att resonera om dessa. På det sättet hoppas jag att du ska få idéer om hur du kan använda dina psykologikunskaper för att förstå processer i samhället och inom dig själv. I anslutning till varje text 8
föreslår jag hur man kan arbeta vidare. Under rubriken ”Reflektera” finns frågor som du kan diskutera med klasskamrater eller fundera över på egen hand. Ofta handlar det om att knyta ihop egna erfarenheter med sådant du har läst om. De uppgifter som finns under ”Analysera” bygger på att du använder dig av specifika teorier för att analysera ett fenomen. De kan vara lämpliga som skrivuppgifter eller uppgifter att redovisa muntligt. Under rubriken ”Uppdrag” får du tillämpa din kunskap genom att utforma experiment eller utföra observationer och under rubriken ”Gå vidare” finns tips på intressanta källor att gå vidare med. Fortsättningskurserna bygger på att du har läst Psykologi 1 och därför tänker jag mig att du redan känner till Freuds försvarsmekanismer, klassisk betingning och liknande. Men jag hänvisar till bok 1, Psykologi för gymnasiet (Liber 2011), så att du lätt ska hitta rätt kapitel om du vill repetera, och vissa grundläggande teorier och experiment sammanfattar jag i faktarutor. Bok 1 innehåller en hel del material som även passar i kurs 2a och 2b och som du kanske inte har läst än. Dessa kapitel tipsar jag om i anslutning till texter där det kan vara lämpligt. Det har varit fantastiskt roligt att skriva den här boken! Ibland har det varit jobbigt också. Jag har velat backa tiden och agera klokare i förhållande till mina barn, elever eller andra i min omgivning. Men när jag har plöjt igenom forskning om hur miljön påverkar vilka gener som slås av och på, vad som händer i hjärnan när man spelar datorspel och hur barns lek påverkar deras utveckling har jag framförallt känt fascination inför människans komplexitet och hur mycket vi faktiskt vet om hur vi fungerar. Och ödmjukhet inför allt det vi inte vet än. Jag hoppas att du ska hitta något i den här boken som känns intressant, jobbigt eller fascinerande. Eller alltihop.
9
Psykologins delområden Nationalkommittén för psykologi, som är knuten till Kungliga vetenskapsakademin, listar på sin hemsida psykologins olika områden. Här finns breda områden, som exempelvis utvecklingspsykologi, socialpsykologi och personlighetspsykologi, och smalare, som till exempel musikpsykologi, militärpsykologi och politisk psykologi. Det finns förstås fler områden än så och om man vill veta vilken forskning som bedrivs i dag kan man titta på universitetens hemsidor. Här får du en kort beskrivning av några av de områden som det forskas mycket om och tips på vad du kan läsa om du vill arbeta med ett särskilt område. Se det som en kombinerad innehållsförteckning och tipslåda. Boken börjar på riktigt på sidan 16. Utvecklingspsykologi
Inom utvecklingspsykologin studerar man en människas utveckling under livsloppet. Här finns ett ganska stort fokus på barndomen, men även vuxenlivet studeras. Man tittar på aspekter som till exempel kognitiv, emotionell, social och motorisk utveckling och personlighetens utveckling. Några exempel på forskningsområden: anknytning hos tonåringar och vuxna (Stockholms universitet), barns tidsuppfattning (Umeå universitet) och sambandet mellan familjemiljö och barns förmåga att ta initiativ, planera, motivera sig och fokusera (Uppsala universitet). Grundläggande teorier finns i bok 1, kapitel 6. I den här boken kan du läsa kapitel 8, ”Den stressade musens arv”, kapitel 9, ”Hjärnans härmapor” och kapitel 10, ”Leken nyskapar världen”, med tillhörande uppgifter. Personlighetspsykologi
Inom personlighetspsykologin försöker man beskriva vilka faktorer som ingår i det vi kallar personlighet och hur personligheten formas av arv och miljö. Man studerar skillnader, till exempel varför vissa personer är utåtriktade medan andra inte är det. Läs gärna kapitel 6 i bok 1 – det handlar bland annat om hur temperament och anknytning till föräldrarna påverkar vår personlighet. 10
I den här boken kan du läsa kapitel 8, ”Den stressade musens arv”, som handlar om arvets och miljöns samspel, och arbeta med de uppgifter som finns i anslutning till det. I kapitel 11, ”Vitsen med att veta och förstå”, finns ett kort avsnitt om nyfikenheten som personlighetsdrag. Här nämns också tre personlighetsteorier som du själv kan söka information om, samt några personlighetstester som du kan göra på nätet om du är intresserad. Motivationspsykologi
Motivationspsykologi handlar om vad som driver människan i hennes handlande. Man kan uttrycka det i form av drifter, som Freud, eller behov, som Maslow och många andra. I kapitel 1 och 3 i bok 1 kan du läsa om Freud och Maslow och i kapitel 11, ”Leva lycklig”, fördjupas resonemanget med hjälp av begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), flow och upptäckt och accepterat livstema. I den här boken finns två kapitel som undersöker två av Maslows högre behov: i kapitel 11, ”Vitsen med att veta och förstå”, och kapitel 12, ”Vårt behov av konst”. De handlar om vad som motiverar oss att ta reda på och lära oss saker och ting och vad estetiska uttryck fyller för funktion. I kapitel 3, ”Den spelande hjärnan – vad händer när vi spelar datorspel?”, finns ett avsnitt som handlar om hur motiverade vi blir av utmaningar och hur det fungerar rent neurobiologiskt. Här kan du också läsa om hur man kan använda belöningssystem som liknar datorspel för att skapa motivation även inom andra områden, till exempel i skolan. I anslutning till texterna finns uppgifter som ansluter till motivationspsykologi. Socialpsykologi
Socialpsykologi handlar om hur vårt beteende och våra tankar och känslor påverkas av andra människor. I kapitel 7 i bok 1 kan du läsa om normer, attityder, hjälpsamhet och kända socialpsykologiska experiment om lydnad, makt, grupptryck, ledarstilar, ingrupp och utgrupp med mera. I dag studerar man inte bara hur den sociala situationen (andra människor) påverkar en individ eller grupp, utan också hur en individs bakgrund (till exempel gener) påverkar hans eller hennes beteende mot andra. Ett exempel är ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet som 11
handlar om hur gener och situation samspelar när det gäller aggression, självreglering, beslutsfattande, riskbedömning och samarbete. Ett annat forskningsprojekt vid samma universitet studerar hur språk används för att uttrycka in- och utgrupp och stereotypa värderingar om kön. I kapitel 6, ”Tecken i skyn – lockelsen med konspirationsteorier”, hittar du exempel på hur behovet av att markera ingrupp och utgrupp kan ta sig uttryck. Kapitel 9, ”Hjärnans härmapor”, handlar om förutsättningarna för att förstå andra människor och huruvida denna förmåga går att träna upp. Där finns också uppgifter att arbeta vidare med. Emotionspsykologi
Inom emotionspsykologin studerar man känslor; hur de uppkommer och uttrycks. I bok 1 kapitel 10 kan du läsa om olika emotionsteorier. Som ett exempel på hur stor betydelse de kemiska substanserna i hjärnan kan ha för våra emotioner behandlas förälskelse och attraktion lite utförligare. I den här boken kan du läsa om empatins neurobiologiska grund i kapitel 9, ”Hjärnans härmapor”, och arbeta vidare med uppgifterna som finns där. Du kan också läsa om forskningen om hur våldsspel påverkar barns aggressivitet i kapitel 3, ”Den spelande hjärnan – vad händer när vi spelar datorspel?”. Kognitionspsykologi
Kognitionspsykologi handlar om människans tänkande utifrån många olika aspekter. Området innefattar bland annat perception (hur vi uppfattar saker med våra sinnen), uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, minne, språk och kreativitet. Den del av kognitionspsykologin som kallas det kognitiva perspektivet handlar om hur vårt tänkande påverkar och påverkas av våra känslor och vårt beteende. Inom kognitionspsykologin studerar man också tänkande i relation till neurobiologi och hur vårt tänkande påverkas av det sociala och kulturella sammanhanget. I bok 1 kan du läsa om perception, uppmärksamhet och minne i kapitel 8, om intelligens och kreativitet i kapitel 9 och om det kognitiva perspektivet i kapitel 4. I den här boken kan du läsa om kognitiv utveckling i kapitel 10, ”Leken nyskapar världen”, och i kapitel 9, ”Hjär-
12
nans härmapor”. Kapitel 11, ”Vitsen med att veta och förstå” , handlar om nyfikenhet och lärande och kapitel 6, ”Tecken i skyn – lockelsen med konspirationsteorier”, handlar om varför en del människor har vanföreställningar om världen och var gränsen går mellan normala och sjuka sådana. Biologisk psykologi
Inom den biologiska psykologin studerar man hur psykologiska funktioner förhåller sig till biologiska faktorer som nervsystemet, gener och evolution. Detta är ett tvärvetenskapligt område som lockar forskare inom såväl medicin som psykologi. Ett relativt nytt fält, som har fått stor betydelse inom både psykologin och medicinen, är epigenetiken. Detta kan du läsa om i kapitel 8, ”Den stressade musens arv”. Kapitel 9, ”Hjärnans härmapor”, handlar om spegelneuroner, som är den biologiska grunden för empati. I kapitel 3, ”Den spelande hjärnan – vad händer när vi spelar datorspel?”, finns flera exempel på hur hjärnan påverkas av det vi gör och det vi lär oss. Om du vill repetera grunderna för hur nervsystemet fungerar kan du läsa kapitel 5 i bok 1. Den kliniska psykologin är också starkt förankrad i den biologiska psykologin och det kan du läsa om i kapitel 12–15 i bok 1. Klinisk psykologi
Inom den kliniska psykologin studerar, diagnosticerar och behandlar man psykisk sjukdom, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Man tittar på så väl biologiska som psykologiska faktorer. Du kan läsa mycket om detta i bok 1, kapitel 12–15, men forskningen går snabbt framåt på vissa fronter och därför rekommenderar jag att du också letar kompletterande information på nätet. Om du är nyfiken på den nya versionen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-5, kan du på Libers hemsida hitta en sammanfattning av vad som skiljer den från DSM-IV.
13
Mediepsykologi
Mediepsykologi är ett växande forskningsområde. Det handlar om vilken påverkan medier av olika slag har på oss, hur vi förhåller oss till dem och agerar genom dem. Sociala medier har naturligtvis blivit föremål för mycket forskning, men också den ökande skärmanvändningen i stort genom till exempel datorspelande och nya sätt att titta på film och ta del av nyheter. Några exempel på aktuella forskningsprojekt: hur information uppkommer och sprids i ett socialt nätverk (Lunds universitet), gränser mellan privat och offentligt vid mobilsamtal och i sociala medier (Lunds universitet) och varför man engagerar sig i sociala medier (Högskolan i Halmstad). I den här boken kan du läsa om datorspelande och sociala medier i kapitel 3, ”Den spelande hjärnan – vad händer när vi spelar datorspel?”, kapitel 4, ”Tummen upp – psykologin bakom sociala medier”, och om vår ständiga uppkoppling i kapitel 5, ”Om Pavlov haft mobil – så påverkas vi av skärmtiden”. I anslutning till dessa texter finns många lästips, diskussionsfrågor och uppgifter att arbeta vidare med. Om du är nyfiken på varför människor sysslar med konst, som ju också är ett medium, kan du läsa kapitel 12, ”Vårt behov av konst”. Miljöpsykologi
Inom miljöpsykologin forskar man på hur människan påverkas av sin omgivning och hur hon påverkar den. Det handlar om inomhusmiljöer och utomhusmiljöer – både stad och landskap. Man kan till exempel studera hur möblering, ljud och ljus påverkar människor i ett kontorslandskap eller hur förekomsten av parker och grönområden påverkar människor i stadsmiljö. I den här boken finns kapitel 12, ”Vårt behov av konst”, som handlar om vad det är vi uttrycker med konst och hur vi påverkas av den. Där finns också en uppgift som handlar om att undersöka offentliga miljöers utformning. Arbets- och organisationspsykologi
Inom arbets- och organisationspsykologin studerar man människan i relation till arbetet. Det kan handla om hur olika sätt att organisera arbetet påverkar arbetsprestationerna och hur individerna mår. Det kan 14
handla om grupprocesser, beslutsprocesser, motivation och utveckling. Ett ämne som studeras ur alla möjliga vinklar är stress och utmattningssjukdomar. På Karolinska Institutet forskar man till exempel om fenomenet att bli utbränd redan under högskolestudierna eller mycket tidigt i yrkeslivet. Ekonomisk psykologi
Denna gren av psykologin handlar om hur vi fattar ekonomiska beslut och gör riskbedömningar och om faktorer som påverkar vårt köp- och säljbeteende, bland annat marknadsföring. Teorierna om beslutsfattande utvecklas ständigt och den forskning som gjorts av Daniel Kahneman och Amos Tversky inom detta område är central. Läs gärna på egen hand om dem. Här i boken finns kapitel 7, ”Allting går att sälja”, som handlar om marknadsföring och propaganda. … och många fler
Det finns många fler områden och nya tillkommer hela tiden. Är du nyfiken på vad man forskar om i dag kan du titta på universitetens hemsidor eller undersöka något av dessa förslag: militärpsykologi, musikpsykologi, kulturpsykologi, religionspsykologi, rättspsykologi, politisk psykologi, teknisk psykologi, pedagogisk psykologi, hälsopsykologi, idrottspsykologi, ekologisk psykologi/klimatpsykologi eller missbrukspsykologi. Problemet blir nog inte att hitta något som intresserar dig, utan att någonstans dra en gräns och sluta läsa. Man måste ju göra annat också – även om psykologin går att tillämpa på i stort sett allt vi gör.
15
16
2
Vad ska man tro? Att läsa forskning ”Hjärnforskare: Så hjälper ordningsbetyg svaga barn” ”Föräldrar tillbringar fyra gånger så mycket tid på Facebook som med sina barn” ”Sämre läsförståelse följd av nya digitalsamhället”
Ovanstående är tre exempel på rubriker som jag har stött på i dag. I alla artiklar hänvisas det till en expert av något slag. Betyder det att det som sägs där är sant? Som lekman (en person som inte har några expertkunskaper inom området) kan det vara svårt att förhålla sig till den forskning man får ta del av genom traditionella och sociala medier. Det finns områden där forskarna i stor sett är överens, där de flesta studier pekar i samma riktning. Och så finns det sådana där forskarna inte alls är eniga, som till exempel i frågan om spelvåldets effekter på barns och ungas beteenden (se s. 35) eller frågan om ordningsbetyg i skolan. Hur ska man kunna veta vad man kan tro på? Nyckeln till skattkistan är ett namn Vi säger att jag vill undersöka vad forskningen säger om sambandet mellan sömn och hur det går i skolan. Ofta börjar man ju med att googla. Men vad gör man med de 69 500 träffar man får om man söker på ”sömn skolresultat”? Det är inte alls säkert att de första träffarna är de bästa. 17
Ett sätt kan vara att börja med en träff från en dagstidning, populärvetenskaplig tidskrift eller tv- eller radiokanal. När jag gör det vid min sökning får jag upp en artikel med en kortfattad beskrivning av en studie som visar att tonåringars naturliga dygnsrytm ligger mellan två och fyra timmar efter vuxnas. Det skulle därför »När jag har kunna vara en god idé att låta dem börja skolan senare på dem öppnar sig morgnarna. Där finns inga referenser till forskare att söka en skattkista.« vidare på, däremot en länk till en brittisk dagstidning, där ämnet beskrivs utförligare. I den brittiska artikeln anges de inblandade forskarnas namn och när jag har dem öppnar sig en skattkista. När jag googlar forskarnas namn hittar jag deras hemsidor på de universitet där de arbetar och en stor mängd vetenskapsartiklar och rapporter som de har skrivit. En av forskarna har en blogg där hon lättfattligt presenterar sin forskning. Några av dem twittrar, inte bara om sin egen forskning utan också om annat inom det vetenskapsområde som intresserar dem. Även om man inte har sådan tur som jag hade den här gången kan man oftast genom att läsa ett antal artiklar och eventuellt blogginlägg hitta ord eller namn att googla på. Nu för tiden är det så lätt att leta fram en primärkälla (den ursprungliga källan) att det inte finns någon anledning att låta bli – inte om man på allvar vill sätta sig in i ett område. Även om primärkällan visar sig vara ointressant kan man ha nytta av den på annat sätt: Det finns nästan alltid en diger källförteckning där man kan hitta artiklar att gå vidare med eller forskarnamn att googla.
Att ta sig an en vetenskaplig källa En primärkälla kan vara en vetenskaplig artikel där forskare redogör för en studie som de har gjort, alltså vad de velat undersöka (frågeställning), hur de gjorde (metod) och vilket resultatet blev. Du kan också ha nytta av så kallade forskningssammanställningar eller meta-studier. Det innebär att en eller flera forskare har läst många vetenskapliga avhandlingar och artiklar inom ett område, gjort en sammanställning och dragit en slutsats om ”vad forskningen visar”. 18
19
Vetenskapliga artiklar och sammanställningar kan kännas komplicerade att läsa och de är inte heller avsedda för lekmän i första hand, utan för andra forskare. Många är dem är dessutom skrivna på engelska. Men är man intresserad av ett särskilt område kan artiklar och sammanställningar av det här slaget ge mycket. Du kan börja med att läsa den sammanfattning som finns i början av artikeln/rapporten. Utifrån denna kan du avgöra om det här är av intresse för dig eller inte. Om du vill gå vidare med källan kan du jobba så här:
»En källa som är fem år gammal kan vara helt ointressant.«
1. Vem/vilka har bedrivit forskningen? Är det oberoende forskare, till exempel vid ett universitet, eller har forskningen bedrivits inom en organisation som har ett intresse i vilket resultatet blir? Att en branschorganisation eller politisk organisation beställer en studie behöver inte betyda att forskningen inte är tillförlitlig, men det är bra att ha i bakhuvudet, så att man kan jämföra med annan forskning. 2. När gjordes studien? Inom vissa områden går utveckling och forskning snabbt framåt och en källa som är fem år gammal kan vara helt ointressant. Inom andra områden kan en tio år gammal källa mycket väl vara relevant. 3. Om du bedömer forskningen som seriös och resultatet som intressant blir den naturliga frågan: Hur gjorde forskarna för att undersöka det här? Genom att titta på detta får du en mer exakt bild av vad det är man har studerat. Hur vet man det? – Granska metoden ”Datorspel gör dig bättre på att läsa kartor”
Vi säger att vi hittar den rubriken (den är dock påhittad) i en tidning. Intressant, men hur har man kommit fram till det här? Här intill finns tre påhittade studier, som alla skulle kunna leda till denna rubrik.
20
Fiktiv studie 1: En klass med 20 åttaåringar får leta skatter i den
”riktiga världen” med hjälp av en karta för att man ska kunna mäta deras kartläsningsförmåga. Sedan får de spela ett datorspel en halvtimme om dagen i sex månader och sedan testas de på nytt i kartläsning. Det visar sig att de nu är bättre på att hitta skatterna. Frågor vi bör ställa oss: Kan hjärnans naturliga mognad ligga bakom effekten? Kan någonting i undervisningen under detta halvår ha utvecklat deras förmåga? Detta är exempel på tänkbara felkällor, alltså att något annat än det man vill mäta påverkar resultatet. Man ska också ta i beaktande att detta är en liten studie. Skulle effekten bli densamma med fler barn? Fiktiv studie 2: Man mäter kartläsningsförmåga i den ”riktiga värl-
den” hos 350 barn och ungdomar i olika åldrar och frågar sedan samma barn hur mycket datorspel de spelar i veckan. Man ser att barn som spelar mycket också är bättre på att läsa kartor. Kan det vara så att barn som har en hög spatial förmåga tycker att det är roligt att spela datorspel där en sådan förmåga krävs och att de därmed spelar mer än barn som inte har denna förmåga? Studien tycks visa ett samband, men vi vet inte om det är ett så kallat orsakssamband, alltså att det är datorspelandet som orsakar den höga kartläsningsförmågan. Fiktiv studie 3: Man mäter tjockleken på hippocampus hos 30 elvaåringar med hjälp av magnetkamera. Man testar dem också i kartläsning i en virtuell miljö där de ska ta sig mellan olika byggnader med hjälp av en digital karta. Efter det får de spela ett visst datorspel 90 minuter om dagen i två veckor. När man testar dem i digital kartläsning igen har deras resultat förbättrats. Tjockleken på hippocampus har också ökat.
Något har alltså hänt; hippocampus har vuxit och försökspersonernas testresultat har blivit bättre. Men kan man säga att datorspelandet har lett till att barnen är ”bättre på att läsa kartor” – kanske gäller det bara i en digital miljö?
21
Kan man utifrån någon av dessa studier dra slutsatsen ”Man blir bättre på att läsa kartor av att spela datorspel”? Nja, vart och ett för sig räcker nog inte experimenten för att man ska kunna dra en sådan slutsats. Tillsammans skulle studierna ge bättre stöd för hypotesen. Men fortfarande finns en hel del felkällor och man behöver också fundera över hur mycket man kan generalisera resultaten: Gäller de för alla typer av spel? För alla åldersgrupper? Hur mycket bättre? En viktig faktor när det gäller resultaten är förstås hur stor effekt man får. Blev åttaåringarna rejält mycket bättre på att läsa kartor eller var effekten knappt märkbar? Det här är ett område som kan vara svårt att sätta sig in i om man inte är duktig på statistik. Forskarna använder dock ofta både ord och siffror för att beskriva effektens storlek. Ibland kan de vara oense om vad som är en tillräckligt stor effekt för att det ska vara något att bry sig om (för ett exempel, se avsnittet om spelvåld på s. 35). Men ganska ofta är man överens om vad som är låg, medel och hög nivå inom ett område. För att kunna tala om någon effekt alls måste den vara större än den effekt som slumpen skulle kunna åstadkomma. Det kallas för att effekten är signifikant. ”Precis som jag trodde!” Konfirmeringsbias är den psykologiska termen för fenomenet att vi lättare tar in information som stämmer överens med den egna världsbilden och ignorerar eller inte lägger märke till information som går emot våra uppfattningar. Det kan vara bra att vara uppmärksam på detta när man sätter sig in i ett forskningsområde, och förstås i sin dagliga mediekonsumtion. Om jag tror att ordningsbetyg i skolan »Man behöver är en dålig idé finns en risk att jag – mer eller mindre också fundera omedvetet – väljer bort artiklar som lyfter fram forskning över hur mycket som säger att ordningsbetyg gagnar vissa barn. Och om jag trots allt läser dem är jag kanske mer kritiskt inställd man kan generalisera resultaten« till dessa forskningsresultat än till studier som ger stöd åt min uppfattning. 22
Bildförteckning 6 Octavio Art/Alamy/AllOverPress 16 Paul Klee, Architectur, Transparent- Structural, 1921, målningen är beskuren, /BAL/IBL 19 Arnt Haug/Look/IBL 24 Kati Mets 26 Ramón Casas i Carbo (1866-1932) After the Ball/BAL/IBL 29 Martine Franck/Magnum/IBL 31 SPL/IBL 33 Stuart Gleave/Getty 36-37 Science Faction/Getty 40 mustafahacalaki/Getty 45 Ryan McVay/Getty 46 Ji Handong/Xinhua Press/Corbis/ AllOverPress 50 Ian Berry/Magnum/IBL 55 Cultura/IBL 57 Åsa Larsson, Pensel, renhorn, vissna blad, 2013, olja på duk 62 David Anthony/Alamy/AllOverPress 66 Robert Delaunay, Rhythme 3, 1938, screenprint, BAL/IBL 69 Daniel Sambraus/EyeEm/Getty 72 Marcus Mårtenson, Information Overload, 2011 76 Millennium Images/NordicPhotos 81 Banksy Street Art (nära GCHQ, Cheltenham)/Saskia Gregory/Corbis/ AllOverPress 84 Darren Lehane/Alamy/AllOverPress 88 Historiskt Arkiv AB Volvo 91 Kati Mets 92 Andrew Holbrooke/Corbis/AllOver- Press 97 Richard Baker/In Pictures/Corbis/ AllOverPress 100 Radarlux 102 Joel Yale/The LIFE Picture Collection/ Getty 107 Kevin Mazur/WireImage/Getty 110 Danny Lyon, Knave of Hearts, 1995/ Magnum/IBL
115 Underwood Archives/Getty 118 Paul Klee, Senecio, 1922/BAL/IBL 122 Kati Mets 128 © Maria Miesenberger 2015, Utan titel (Vår), ur serien Sverige, 1992-2000 135 National Portrait Gallery/IBL Virginia Wolf 138 Vincent van Gogh, House and Figure, 1890/BAL/IBL 142 Anna Magruder, Father and Son, 2011 144 Jeff Corwin/Getty 149 Salvador Dalí, Dali paints Gala in front of a mirror, 1972-1973, c © Salvador Dalí, Fundació Gala-Salvador Dali/ BUS 2015/Lessing/Magnum/IBL 153 Jean-Michel Basquiat, Pyro, 1984, © Jean-Michel Basquiat/BUS 2015/BAL/ IBL 157 Thomas Barwick/Getty 160 Denise Grünstein/Link 164 Cusp and Flirt/Masterfile/TT 167 Farrell Grehan/Corbis/AllOverPress 171 Kevin Kozicki/Getty 172 Marie-Louise Ekman, Mamma-pappa, © Marie-Louise Ekman/BUS 2015/ Bukowskis 175 Bruce Davidson/Magnum/IBL 180 David Hurn/Magnum/IBL 185 Ben Shahn, Liberation, 1945, © Ben Shahn/BUS 2015/Burstein Collection/ Corbis/AllOverPress 186 Millennium Images/NordicPhotos 192 Olimpio Fantuz/SIME/AOP 196 Maria Sibylla Graff Merian (1647- 1717)/BAL/IBL 200 Robert Holmgren/Getty 208 Jonas Bendiksen/Magnum/IBL 212 © 2015 Ute Lennartz-Lembeck/ Victoria Bonn-Meuser/dpa/IBL Omslagsillustration Kati Mets
223
Psykologi 2a och 2b | Nadja Ljunggren
Hur påverkas vår koncentrationsförmåga, sömn och stressnivå av att vi kan kommunicera med andra människor dygnet runt? Vilket inflytande har de sociala medierna över vår självbild? Är våldsamma datorspel farligt? Varför leker egentligen barn? Vad händer i hjärnan när vi ”tycker om” en produkt? Hur ser forskarna på relationen mellan arv och miljö? Finns det psykologiska förklaringar till varför människor vill veta och förstå? Boken tar upp aktuella frågor och företeelser och resonerar kring dessa både utifrån etablerade teorier och ny forskning. Syftet är att läsaren ska få idéer kring hur man kan använda kunskaper inom psykologi för att förstå processer i samhället och inom sig själv.
Best.nr 47-11744-4 Tryck.nr 47-11744-4