9789152343876 by Smakprov Media AB

Jeanette Berggård På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Dessa beslut kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav och förväntningar. För att avgöra och lösa ekonomiska problem krävs kunskap om företagsekonomiska begrepp och metoder. I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Boken är strukturerad i fyra olika block: Företag & Samhälle, Marknad & Organisation, Styrning & Kalkylering samt Redovisning & Ekonomisk analys. I denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Till boken hör en uppgiftsbok och facit med utförliga lösningar. I denna sjunde upplaga har uppdateringar gjorts för att anpassa fakta och uppgifter till att i större omfattning även behandla tjänsteföretag. En stor del företag består enbart av personal som säljer tjänster, inga produkter. Hur man arbetar med att attrahera och behålla personal genom att aktivt arbeta med företagskultur och employer branding samt hur vi marknadsför oss i den allt mer digitaliserade världen har kompletterats. En större del om allmänna lagar har plockats bort. I block 2 har bokens struktur förtydligats genom att skapa ett tydligare flöde, från strategi och marknadsplaner till organisation och personal. Jeanette Berggård, ekonom och lönsamhetsutvecklare som även utbildar på eftergymnasial nivå, har ansvarat för den sjunde upplagan som i övrigt bygger vidare på Nancy Holmström och Gunnar Lindholms arbete i tidigare upplagor av boken.

Företagsekonomi – från begrepp till beslut

Företagsekonomi

– från begrepp till beslut

ISBN 978-91-523-4387-6

(523-4387-6)

Jeanette Berggård

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Redaktör: Maria Törnfelt Inlaga och illustrationer: Jonas Olsson, Mobile Design Omslag: Jonas Olsson, Mobile Design Sanoma Utbildning har funnits sedan 1993 och är ledande inom läromedel i Sverige. Förlaget ger även ut böcker inom ledarskap och näringsliv. Företagsekonomi – från begrepp till beslut ISBN 978-91-523-4387-6 © 2018 Jeanette Berggård och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Sjunde upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2018

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Till läsaren företagsekonomisk beslutfattande kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav. Hänsyn måste nämligen tas till både olika, och ibland motstridiga, krav och förväntningar från ägare, företagsledning, anställda, kreditgivare, leverantörer, kunder, och samhället. På alla nivåer inom företaget, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Men för att kunna fatta kloka beslut, lösa ekonomiska problem och göra olika slags ekonomiska bedömningar, beräkningar och analyser krävs kunskap om företagsekonomiska begrepp. I boken förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Bokens kärna byggs upp kring företagens affärsidé, mål, strategier, verksamhets- och ekonomistyrning. Särskild vikt läggs vid ansvaret för människor och miljö. Bokens kapitel är indelade efter huvudfunktionerna inom ett företag, till exempel inköp, produktion, försäljning, marknadsföring, kalkylering, finansiering, budgetering, bokföring och bokslut. Men boken tar även upp den lagstiftning som reglerar verksamheten samt hur man värderar och analyserar företag. Boken är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Boken kan användas av universitet, högskolor och i yhutbildningar, men även av utbildningsföretag och i samband med företagsintern utbildning. Till boken hör en uppgiftsbok och räkneuppgifter samt facit med utförliga lösningar. I denna sjunde upplaga har uppdateringar gjorts för att anpassa fakta och uppgifter till att i större omfattning även behandla tjänsteföretag. En stor del företag består enbart av personal som säljer tjänster, inga produkter. Hur man arbetar med att attrahera och behålla personal genom att aktivt arbeta med företagskultur och employer branding samt hur vi marknadsför oss i den allt mer digitaliserade världen har kompletterats. En större del om allmänna lagar har plockats bort. Bokens struktur har förtydligats genom att det skapats ett tydligare flöde, från strategi och marknadsplaner till organisation och personal. Därutöver har även innehållet uppdaterats samt fått en ny formgivning. Jeanette Berggård, ekonom och lönsamhetsutvecklare som även utbildar på eftergymnasial nivå, har ansvarat för den sjunde upplagan som i övrigt bygger vidare på Nancy Holmström och Gunnar Lindholms arbete i tidigare upplagor av boken. Stockholm 1 mars 2018 Jeanette Berggård K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

Företag och samhälle Kap 1. Samhälle, företag & ekonomi

Ekonomi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Företagsekonomiska grundprinciper.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Företagsekonomi är en del av samhällsekonomin.. . . . . 18 Företag och olika ekonomiska system.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Vad menas med marknad?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Vi är alla både säljare och köpare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Ekonomisk tillväxt och BNP.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Tillväxt, ränta, inflation och valuta hänger ihop. . . . . . . . . 23 Företag och förädlingsvärde.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Sveriges utlandsberoende.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Sverige exporterar mest varor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Flest varor går till Europa.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Tjänsteexporten växer snabbast.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Tele- och datatjänster stora i exporten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Sveriges export behöver import... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Flera balanser mäter Sveriges ekonomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Den globala ekonomin.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 All business is global.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Finanskrisen 2008.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Vad menas med företagsklimat?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Det öppna samhällets ekonomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 EMU och euro påverkar handeln. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Cirkulär ekonomi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Kap 2. Företag, marknad & konkurrens

Marknaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Marknadskrafterna.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Utbud och efterfrågan... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Marknaden som signalsystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Den rena marknadsekonomin är en utopi. . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Olika konkurrens- och marknadsformer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Marknadens utvecklingsförlopp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Marknad och teknologisk utveckling.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Frihandel ger både vinnare och förlorare.. . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Kap 3. Företag & näringsliv

Näringslivet under 1900-talet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Näringslivet under 2000-talet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Företag – en form för samverkan mot ekonomiska mål. . 52 Indelning av företag efter verksamhet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Distribution och integration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Indelning av företag efter internationaliseringsgrad.. . 55 Indelning av företag efter näring och bransch.. . . . . . . . . . 56 Indelning av företag efter storlek.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Indelning av företag efter lokalisering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Indelning av företag efter ägandeförhållanden.. . . . . . . . . 58 Indelning av företag after företagsform.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Kap 4. Företagets intressenter

Företagets intressenter vill ha ersättningar... . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Övriga intressenter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Företagets förädlingsvärden skapar vinster.. . . . . . . . . . . . . 70 Företagets vinster skapar positiva kassaflöden.. . . . . . . . 72 Företaget är omgärdat av lagstiftning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Att starta företag och välja företagsform.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Enskild firma/enskild näringsidkare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Handelsbolag och kommanditbolag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Aktiebolag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Slopad revisionsplikt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Ekonomisk förening.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Byte av företagsform och avveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

Marknad och organisation Kap 5. Företagets affärsidé, mål & strategier 76 Företagets affärsidé.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Företagets mål och strategier.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Verksamhetsstyrning och ekonomistyrning. . . . . . . . . . . . . 80 Företagets och produkternas namn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Att skydda idéer och varumärken.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Kap 6. Strategisk planering & marknads planering 83 Strategisk planering och kontroll.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Marknadsplaneringsprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Nulägesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Marknadsundersökningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Skrivbordsundersökningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Fältundersökningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Målformulering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Marknadssegmentering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Olika slags mål.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Val av strategi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Från strategi till marknadsplan.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

Kap 7. Marknadskommunikation & marknadsföring 101 Strategisk och operativ marknadsföring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Marknadsföringen i organisationen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Ekonomistyrning av marknadsföring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Produkten måste fylla ett behov. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Marknadsföring på flera plan samtidigt.. . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Massmarknadsföring på massmarknader.. . . . . . . . . . . . . . 105 Relationsmarknadsföring på fåtalsmarknader. . . . . . . . 106

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Marknadsföring och konkurrensmedel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Vid tjänster – ytterligare tre P. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Marknadsföring handlar om att nå människor. . . . . . . . . 109 Marknadsföring – en kommunikationsprocess.. . . . . . . . 110 Identifiera målgruppen/mottagaren.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Bestämma målet/syftet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Välja rätt budskap/meddelande.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Välja rätt medium/kanal.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Digital marknadsföring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Mediernas effektivitet – räckvidd och räckdjup. . . . . . . 119 Reklammål och reklameffektmätning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Utvärdera responsen/återkopplingen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

Kap 8. Organisation & organisationsstyrning 123 Företagets organisation som styrmedel.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Linje och stab. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Centrering och decentralisering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Arbetsstyrning och ledningsfilosofi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Val av organisationsstruktur.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Funktionsorganisation.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Flödesorganisation.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Divisions- eller resultatenhetsorganisation.. . . . . . . . . . . . . 129 Produktorganisation.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Geografisk organisation.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Matrisorganisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Projektorganisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Imaginär organisation.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Individen i organisationen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Svensk kod för bolagsstyrning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

Kap 9. Inköp, produktion & försäljning

137

Kap 10. Företagskultur & personal

157

Inköp av varor och tjänster.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Inköpsfunktionen i organisationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Inköpschefernas planer viktiga signaler.. . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Företagskulturen grogrund för tillväxt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Storytelling.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 När balansräkningen går före människorna. . . . . . . . . . . . . 162

Ekonomistyrning av inköp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Inköpsarbetet ofta en kostnadsjakt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Köpa ofta eller sällan – olika inköpsrutiner.. . . . . . . . . . . . . . 141 Logistik och just in time.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Inköp av lagervaror kräver lager.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Beställningspunkt och buffertlager.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Köpa mycket eller lite – olika inköpskvantiteter.. . . . . . . 145

Personalen – en lönsam resurs.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

Produktion av varor och tjänster.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Produktionsfunktionen i organisationen.. . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Ekonomistyrning av produktion.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Från individuellt hantverk till lean production.. . . . . . . . . . 148 Tidseffektivitet och flexibilitet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Produktivitet och effektivitet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Tillverkning ger färdigvarulager. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Försäljning av varor och tjänster.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Försäljningsfunktionen i organisationen. . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Ekonomistyrning av försäljning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Lönsamhetsstyrning av försäljarna.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Försäljning till konsumenter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Försäljning till återförsäljare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Försäljning till andra företag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

Personalekonomi – hushållning med mänskliga resurser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Personalekonomiska kalkyler och bokslut. . . . . . . . . . . . . . . 163 Anställningsavtal och kollektivavtal.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Arbetsrätt och arbetsgivaransvar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Lön är ersättning för arbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Alla har ett eget skattekonto.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Arbetsgivaravgifter ger social trygghet. . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Sjuklön och sjuklöneförsäkringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Semestern – en rättighet med eller utan lön. . . . . . . . . . . . 170 Anställningstrygghet – för den som har jobb.. . . . . . . . . . . . . . 171 Uppsägning och avskedande måste vara välgrundade.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Lagen om medbestämmande i arbetslivet. . . . . . . . . . . . . . 172 Arbetstiden regleras även av EU.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Arbetsmiljölagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Diskrimineringsombudsmannen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Personalliggare ska minska svartjobben. . . . . . . . . . . . . . . . . 174

Service och eftermarknad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

Styrning och kalkylering Kap 11. Ekonomistyrning – styrning mot ekonomiska mål

178

Företagets ekonomistyrning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Ekonomistyrningens grunder.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Företagets ekonomisystem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Ekonomistyrning och beslutsfattande.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Ekonomistyrning – ett begrepp med synonymer.. . . . . 182 Ekonomistyrning i stora och små företag. . . . . . . . . . . . . . . . 183 Företagsekonomiska grundbegrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 1. Resultat – vinst eller förlust. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 2. .Lönsamhet – ett centralt begrepp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 3. .Inkomster, intäkter och inbetalningar.. . . . . . . . . . . . . . . . 186 4. .Utgifter, kostnader och utbetalningar. . . . . . . . . . . . . . . . . 188 5. .Periodisering ett viktigt fördelningsbegrepp. . . . . . 190 Ekonomistyrning och ekonomiska mått.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Ekonomistyrning och ekonomiskt ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . 192 Ekonomistyrning i industriföretag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Ekonomistyrning i handelsföretag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Ekonomistyrning i tjänste- och kunskapsföretag.. . . . . 196 Ekonomistyrning i projekt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Icke-finansiella nyckeltal.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198

Kap 12. Resultatplanering & lönsamhets beräkningar 199 Resultat, omsättning och lönsamhet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Kostnads- och intäktsanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Rörelsens intäkter och kostnader.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Rörliga och fasta kostnader.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Direkta och indirekta kostnader. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Särintäkter, särkostnader, samintäkter och samkostnader. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Kalkylmässiga kostnader och avskrivningar.. . . . . . . . . . . . 212 Kapitalkostnader och kalkylränta.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 Alternativkostnader – intäkter man går miste om.. . . . 214 Resultatanalys och resultatplanering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Resultatanalys med hjälp av resultatdiagram... . . . . . . . . . 216 Resultatanalys med hjälp av ekvationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Resultatanalys med hjälp av bidragsanalys. . . . . . . . . . . . . 220

Kap 13. Produktkalkylering & prissättning 223 Kalkyler som beslutsunderlag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kalkyler och prissättning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Val av kalkyleringsmodeller.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Produktkalkylering följer förädlingskedjan.. . . . . . . . . . . . .

223 224 224 225

Vanliga modeller inom produktkalkylering.. . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Självkostnadsberäkning med självkostnadskalkyler. 228 Självkostnadsberäkning med påläggskalkyler.. . . . . . . . 232 Kalkylering i industriföretag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 Kalkylering i tjänste- och kunskapsföretag.. . . . . . . . . . . . 237 Kalkylering i handelsföretag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Kalkylering utifrån branschnyckeltal.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Kalkylering med bidragsmetoden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Kap 14. Investeringskalkyler & lönsamhets beräkningar 253

Kap 15. Kapitalbehov & finansiering

279

Vanliga metoder vid investeringskalkylering.. . . . . . . . . . . . . . 259 Investeringskalkyleringens begrepp och principer.. . 260 Pay off–metoden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 Nuvärdefaktorer och beräkningstabeller.. . . . . . . . . . . . . . . 264 Nuvärdemetoden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 Nuvärdekvot och investeringsprioritering.. . . . . . . . . . . . . . 271 Annuitetsfaktor och annuitetstabell.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Annuitetsmetoden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Internräntemetoden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275

Behov av rörelsekapital i tjänste- och kunskapsföretag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299

Vad menas med kapital?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 Kapitalbindning och kapitalomsättningshastighet.. . . 279 Vad menas med en investering?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Kapitalbindning medför kapitalkostnader. . . . . . . . . . . . . . 280 1. Klassificering utifrån ekonomistyrning och ansvar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Kapitalet i balansräkningen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 2. Klassificering utifrån redovisnings- och Balansräkningen och finansiell analys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 skattelagstiftningen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Vad används kapitalet till?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 3. Klassificering utifrån resursanskaffning. . . . . . . . . . . . . 255 Hur har kapitalet anskaffats?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 4. Klassificering utifrån investeringssyfte. . . . . . . . . . . . . . 256 Företagets kapitalbehov.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Investeringskalkyler som beslutsunderlag.. . . . . . . . . . . . . 256 Finansiering av kaptalbehov – en fråga om Investeringar i it, FoU och miljö – ett måste.. . . . . . . . . . . . 257 planering... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 Investeringskalkyler analyserar betalnings Behov av anläggningskapital.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 strömmar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Behov av rörelsekapital i industriföretag. . . . . . . . . . . . . . . . 289 Investeringskalkyler innebär risk och osäkerhet. . . . . . 258 Behov av rörelsekapital i handelsföretag.. . . . . . . . . . . . . . . 294

Kapitalanskaffning och kapitalmarknad... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Intern finansiering av kapitalbehovet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 Extern finansiering av kapitalbehovet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303

Investeringsbeslut och känslighetsanalys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 Lönsamhetsbedömningar och prioriteringar.. . . . . . . . . . 277 Förseningar och fördyringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

Redovisning och ekonomisk analys Kap 16. Budgetering & uppföljning

308

Vad är en budget?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 308 Budgetering har flera syften. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 Budget på kort och lång sikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Budgeteringen i organisationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 Budgetens roll i det ekonomiska systemet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Budgeteringen i redovisningssystemet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Från delbudget till totalbudget.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 Från huvudmål till delmål.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 Budgetarbetet berör alla i företaget.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 Budgeten bygger på prognoser och fakta.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 317 Procentbudgetering och anslagsbudgetering.. . . . . . . . . 318 Nollbasbudgetering – budgetering utan jämförelse 319 Ändamålsbudgetering och programbudgetering. . . . . 319 Resultatbudgeten visar framtida lönsamhet. . . . . . . . . . . . 319 Likviditetsbudgeten visar framtida betalnings strömmar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 Balansbudgeten – en budgeterad balansräkning.. . . . 322 Budgetuppföljning och budgetavvikelser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 Budgetlös styrning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 Kap 17. Bokföring & bokslut Redovisningen är spindeln i nätet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skillnaden mellan bokföring och redovisning.. . . . . . . . . Externredovisningen är lagreglerad.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Internredovisningen kan utformas fritt.. . . . . . . . . . . . . . . . . .

325 325 326 326 327

Vilka är bokföringsskyldiga?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328 Bokföringsskyldighet och bokföringsbrott.. . . . . . . . . . . . 329 Vad menas med näringsverksamhet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 God redovisningssed och rättvisande bild.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 331 Grundläggande redovisningsprinciper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Grundbokföring och huvudbokföring.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332 Alla affärshändelser måste bokföras. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333 Verifikationerna utgör bevismaterial.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334 Valuta och räkenskapsår. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334 Bokslutsmetoden och kontantmetoden. . . . . . . . . . . . . . . . . 335 Löpande bokföring på konton.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 336 Baskontoplanens kontoindelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 337 Konton och externredovisningssystem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 Specifikation av tillgångar och skulder.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 Hur ska den löpande bokföringen avslutas?.. . . . . . . . . . . 340 Hållbarhetsredovisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 Från kontering till årsredovisning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341 Bokslut kan göras när som helst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341 Koncernföretag och koncernredovisning.. . . . . . . . . . . . . . 342 Balansrapport och resultatrapport.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 344 Man behöver bara kunna fyra kontoslag.. . . . . . . . . . . . . . . . 344 Balanskonton avslutas mot balansräkningen.. . . . . . . . . . 345 Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.. . . 346 Eget kapital, skulder och avsättningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 347 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver.. . . . 347 Resultatkonton avslutas mot resultaträkningen.. . . . . . 350 Resultaträkning enligt ÅRL.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 352 Redovisningen ligger till grund för beskattningen.. . . 352 Bokföringsmässigt och skattemässigt resultat.. . . . . . . 352 Dubbel bokföring på T-konton. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 354 Bokslut på T-konton och datoriserat.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 356 Speciella bokföringsproblem... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 356 Speciella bokslutsproblem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 371 Vad händer med årets resultat?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 380 Revision och revisionsberättelse.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 381 Noter och tilläggsupplysningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 382 Förvaltnings- eller verksamhetsberättelse.. . . . . . . . . . . . . 383 Finansierings- eller kassaflödesanalys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 383 IFRS för koncernredovisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 384

Kap 18. Räkenskapsanalys med nyckeltal

385

Vad menas med en räkenskapsanalys?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 385 Vad är syftet med räkenskapsanalys?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 386 Nyckeltal viktiga för ekonomistyrningen. . . . . . . . . . . . . . . . 387 En räkenskapsanalys omfattar flera analyser. . . . . . . . . . . . . . 388 1. Lönsamhetsanalys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 389 2. Resultatanalys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 394 3. Kapitalanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 398 4. Kostnads- och intäktsanalys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 404 5. Tillgångs- och skuldanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405 6. Tillväxtanalys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 406 7. Icke-finansiell analys och BSC. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 407 Kap 19. Aktier & aktiekapital

409

Vad är en aktie?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 409 Aktiens värde varierar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 410 Aktier ger rösträtt och utdelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 411 Utdelning och dubbelbeskattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 411 Aktiekapitalet i balansräkningen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 412 Aktiekapitalet utgör bundet ägarkapital.. . . . . . . . . . . . . . . . . 412 Ökning och minskning av aktiekapitalet.. . . . . . . . . . . . . . . . . 413 Avveckling och försäljning av aktiebolag. . . . . . . . . . . . . . . . 414 Likvidation frivilligt eller framtvingad.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 415 Fondemission ger nya aktier gratis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 416 Nyemission ger nytt aktiekapital.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 418 Handeln med aktier sker på en aktiebörs.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 420 Vinna eller förlora på aktier.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 420 Aktiemarknad och börskurser som signalsystem.. . . . 422 Gemensam nordisk börslista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 423 Aktievärdering och aktieplacering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 424

Kap 20. Företagsvärdering

427

Vad menas med företagsvärdering?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det finns inget sant företagsvärde.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Först en företagsanalys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Analys utifrån due diligence.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

427 428 428 429

Företagsvärdering – metoder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 429 Alternativa värderingsmetoder.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 430 Substansvärdering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 432 Avkastningsvärdering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 434 Likvidationsvärdering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 439 Goodwill vid företagsvärdering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 440 Val av värderingsmetod.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 441 Kap 21. Kvalitets- & miljöstyrningssystem

443

Kunderna kräver bra kvalitet och god miljö. . . . . . . . . . . . . . . . 443 Kretslopp från vaggan till graven. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 444 Den svenska miljölagstiftningen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 444 Miljömål och organisationsförändringar. . . . . . . . . . . . . . . . 445 Ekonomiska och ekologiska perspektiv förenas. . . . . . 446 Kvalitets- och miljötänkande en konkurrensfördel. . . 446 Hållbarhetsredovisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 447 Certifiering ger skriftligt bevis.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 448 Två system för miljöarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 448 Miljömärkning och miljösymboler.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 449 Uppförandekoder och rättvis handel.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 452

Sökord 454 Bildförteckning

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

468

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Företag och samhälle Kapitel 1 Samhälle, företag och ekonomi

Kapitel 2 Företag, marknad och konkurrens

Kapitel 3 Företag och näringsliv

Kapitel 4 Företagets intressenter

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

K APITEL 1

Samhälle, företag och ekonomi I detta kapitel definieras begrepp som ekonomi, marknad, marknadsekonomi, ekonomisk tillväxt och förädlingsvärde. Företagsekonomi ses som en del av samhällsekonomin. Samhället är beroende av företagen och företagen av samhället. Vi anlägger här ett perspektiv som innebär att företagen ses som resursfördelare genom att förse hushållen och samhället med varor och tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Företagen kan även ses som motorn i det samhällsekonomiska kretsloppet eftersom deras förädlingsvärden bidrar till landets ekonomiska tillväxt. Det företagsklimat som samhället och dess politiker skapar bestämmer det nationella näringslivets förutsättningar. Men Sverige är ett mycket litet land internationellt sett och vi är i hög grad beroende av utrikeshandel för att kunna hålla en hög levnadsstandard. Genom att svenska företag exporterar och importerar olika produkter blir de en del av både den europeiska och den globala ekonomin. Företagens förutsättningar att verka påverkas därför i mycket hög grad även av faktorer utanför det svenska samhället.

Ekonomi

E HUSHÅLLNING

F Ö R E TAG

SAMHÄLLE

konomi handlar om människor, närmare bestämt om hur människor använder sitt eget omdöme och sunda förnuft för att hushålla med knappa resurser. Att hushålla med begränsade resurser är inget modernt påfund. Redan de gamla grekerna visste vad det handlade om. Själva ordet ekonomi kommer av grekiskans oikonomia som betyder just hushållning. Innebörden av begreppet ekonomi återspeglas i uttryck som ”att få valuta för pengarna” och ”att leva över sina tillgångar”. För enskilda individer och familjer, det vill säga hushållen, innebär ekonomi konsten att få pengarna att räcka till alla utgifter, så som bostad, mat och kläder. För företag innebär ekonomi att hushålla med de resurser, så som anställda, maskiner, råvaror och kunskap man skaffat och att använda resurserna skickligt så att de produkter som skapas får ett mervärde och ger förtjänst. På samhällsnivå måste man även där hushålla med resurser.

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Riksdagen och staten måste se till att de pengar som kommer in till statskassan genom olika skatter och avgifter används så effektivt och klokt som möjligt. Ytterst handlar det om att hushålla med jordens resurser. När nationalekonomer talar om resurser menar man de produktionsfaktorer som behövs för framställning av olika varor och tjänster i ett samhälle. För produktionen behövs olika kombinationer av faktorerna arbete, kapital och naturresurser. Begreppet kapital avser både pengar och realkapital. En fabrik är exempel på realkapital. I ett enskilt företag motsvaras produktionsfaktorerna av anställda, maskiner, lokaler, pengar och råvaror.

RESURSER

PRODUKTIONSFA K TO R E R

Ett bra exempel på hur ett företag kan få större vinst genom att hushålla med sina resurser är berättelsen om portugisen Antonio Lucas. Han arbetade inom en av Portugals många sardininläggningsfabriker. Alla fabriker lade in sardinerna i samma slags ovala burkar och sålde dem till samma pris. En dag bestämde sig Antonio för att starta en egen fabrik. ”Du är inte klok”, sade man till honom. ”I den hårda konkurrensen har du inte en chans.” Men Antonio Lucas blev miljonär. Genom att lägga in ytterligare en liten sardin i varje burk! I det här fallet bestod hushållningen i att det då inte fanns plats för lika mycket olja i burken som tidigare. Och oljan var mycket dyrare per ml än sardinerna. Idag räknas även kunskap, tid och information som knappa resurser. ”Tid är pengar” är inte bara ett talesätt utan en förutsättning för många företag för att kunna överleva i en alltmer hårdnande internationell konkurrens. Att hushålla innebär även att man måste besluta hur resurserna ska användas: att till exempel välja mellan att köpa eller hyra ett kontor, mellan att investera i en ny maskin idag eller om fem år. Vid valet gäller förutsättningen att resurserna hade kunnat användas på flera sätt. Valet av det ena innebär vanligen att man måste avstå från det andra. Att resurserna är knappa innebär att de inte räcker till i förhållande till önskningar och behov.

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

Företagsekonomiska grundprinciper

VINST AV K A S T N I N G

EFFEKTIVITET

Ett företag är en form för samverkan mellan olika resurser, så som anställda, maskiner, råvaror, kunskap och funktioner, vilka styrs mot vissa, oftast ekonomiska, mål. Exempel på funktioner i företag är inköp, tillverkning, försäljning, marknadsföring och personaladministration. Målet med ett företags verksamhet är oftast av ekonomisk natur: att gå med vinst och att ge god avkastning till ägarna. Försäljningen av produkterna ska ge intäkter som är större än de kostnader man haft för att producera dem. Det finns också många verksamheter som drivs med kommunala eller statliga anslag och som inte alls räknar med vinst. I stället strävar man efter att uppfylla de mål som satts upp för verksamheten, till exempel bästa möjliga service eller vård till lägsta kostnad. Begreppet företag kan användas i en vidare betydelse och omfattar då förutom det vi vanligtvis menar med ett företag – Astra Zeneca, Volvo, Hemglass, h&m, Sivans Konditori – även olika kommunala och statliga förvaltningar, organisationer, föreningar, myndigheter, jord- och skogsbruk. På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas beslut som får ekonomiska konsekvenser. Förutsättningarna för att kunna fatta kloka beslut ökar om man använder de företagsekonomiska principerna på rätt sätt och förstår det ekonomiska språket. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det ingen större skillnad mellan att sälja kaffe, bilar, kylskåp, hotellrum, datautbildning, charterresor, sjukvård eller expertkunskap som tjänst. Även om effektivitet och vinst mäts på olika sätt tillämpas samma ekonomiska principer såväl inom traditionellt vinstdrivande företag som inom verksamheter som strävar efter maximal effektivitet.

Företagsekonomi är en del av samhällsekonomin N AT I O N A LE KO N O M I F Ö R E TAG S E KO N O M I

Inom ämnet samhällsekonomi, eller nationalekonomi, är fokus inställt på samhällets ekonomi. Denna bok behandlar ämnet företagsekonomi, det vill säga företagens ekonomi. Företagen är dock inga isolerade företeelser i samhället utan viktiga delar av det. Därför finns det anledning att vidga perspektivet och inledningsvis kort beskriva företagens roll i samhället. Företagen är nämligen beroende av samhället eftersom deras yttre förutsättningar avgörs där. Politiska beslut, lagar, skatter, räntor, kronans värde, arbetslöshet,

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

inflation, statsskuld, löneförhandlingar, valutor, tullavgifter, infrastruktur, olika händelser utomlands – allt återspeglas både i vår privata vardag och i företagens. Samhället är i sin tur beroende av företagen.

Företag och olika ekonomiska system Företagen är beroende av i vilket ekonomiskt system de verkar. I olika länder råder olika ekonomiska system. Traditionellt skiljer man mellan planekonomi och marknadsekonomi. I en planekonomi styrs ekonomin av centrala administrationsorgan som bestämmer hur resurserna ska användas och priserna sättas, så kallad planhushållning. Många tidigare planekonomier (till exempel Ryssland) har idag gått över till marknadsekonomi. I en marknadsekonomi är det marknaden som bestämmer både över prissättningen och över hur och till vad resurserna ska användas.

P L A N E KO N O M I MARKNADSE KO N O M I

Företagen producerar och förser hushållen och samhället med varor, tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Vissa företag säljer sina produkter till andra företag. Samhället och hushållen förser företagen med arbete, kapital och råvaror. Riksdagen fattar beslut om lagar och regler som påverkar företagandet. Hushållen, som bland annat säljer sin arbetskraft, får lön för detta så att de kan köpa varor och tjänster. Samhället, här definierat som staten, kommunerna och landstingen, får in skatt från både företagen och hushållen till vägar, byggnadsmark, el- och vattenförsörjning och telekommunikation. Dessutom produceras service av olika slag för skatteinkomsterna, till exempel sjukvård, utbildning, barn- och äldreomsorg. En del skattepengar går tillbaka till hushåll och företag i form av bidrag och ekonomiskt stöd. Företagen, hushållen och samhället ingår därigenom i samma kretslopp. Det krävs även ytterligare aktörer – banker och andra kreditinstitut – för att kretsloppet ska fungera för det penningflöde som uppstår. Hushåll och företag lånar, mot en sparränta, ut sina pengar till kreditinstituten. Dessa lånar i sin tur ut pengarna till andra hushåll och företag som då kan köpa varor och tjänster – för företagens del kan det innebära investeringar i exempelvis nya maskiner och byggnader.

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

LÅN

FÖRETAG SERVICE, BIDRAG

BETALNINGAR

SPARANDE

RÄNTOR

ARBETE

SKATTER & AVGIFTER

RÄNTOR

LÅN RÄNTOR

SKATTER

VAROR & TJÄNSTER

SAMHÄLLET

LÖNER

SPARANDE

BANKER & KREDITINSTITUT

HUSHÅLL

SERVICE, BIDRAG

DET SAMHÄLLSEKONOMISKA KRETSLOPPET Företagen producerar och förser hushållen och samhället med varor, tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Vissa företag säljer sina produkter till andra företag. Samhället och hushållen förser företagen med arbete, kapital och råvaror. Riksdagen fattar beslut om lagar och regler som påverkar företagandet. Hushållen, som bl.a. säljer sin arbetskraft, får lön för detta så att de kan köpa varor och tjänster. Samhället, här definierat som staten, kommunerna och landstingen, får in skatt från både företagen och hushållen till vägar, byggnadsmark, el- och vattenförsörjning och telekommunikation. Dessutom produceras service av olika slag för skatteinkomsterna, t.ex. sjukvård, utbildning, barn- och äldreomsorg.

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

En del skattepengar går tillbaka till hushåll och företag i form av bidrag och ekonomiskt stöd. Företagen, hushållen och samhället ingår därigenom i samma kretslopp. Men det krävs ytterligare aktörer – banker och andra kreditinstitut – för att kretsloppet ska fungera för det penningflöde som uppstår. Hushåll och företag lånar, mot en sparränta, ut sina pengar till kreditinstituten. Dessa lånar i sin tur ut pengarna till andra hushåll och företag som då kan köpa varor och tjänster – för företagens del kan det innebära investeringar i t.ex. nya maskiner och byggnader.

Den rena marknadsekonomin är en teoretisk modell som inte existerar i verkligheten, däremot finns delar av den i olika varianter. Internationellt sett dominerar det ekonomiska system som kallas blandekonomi. Sverige är en blandekonomi, det vill säga en marknadsekonomi med viss statlig reglering, speciellt inom sådan tjänsteproduktion som räknas till den offentliga sektorn, exempelvis utbildning, sjuk- och hälsovård. Den statliga regleringen innebär att marknadskrafterna helt eller delvis sätts ur spel.

BLANDE KO N O M I

Begreppen kapitalism och socialism har mer med graden av privat eller kollektivt ägande att göra än med graden av marknadsekonomi. Ett kapitalistiskt system karakteriseras av att produktionsfaktorerna är privatägda, i ett socialistiskt system är de kollektivt ägda.

Vad menas med marknad? I en reglerad marknadsekonomi är det marknader som styr en stor del av resursanvändningen. Vad är då en marknad? Marknad definieras som en plats där köpare och säljare möts för att göra affärer till ett pris som båda kan acceptera. Marknadsbegreppet är mångdimensionellt och används även i mer abstrakta sammanhang för att beteckna situationer och relationer där varor, tjänster, räntor och valutor bjuds ut och prissätts. Så talar man till exempel om arbetsmarknaden, hyresmarknaden, kreditmarknaden och valutamarknaden. Inom företagens marknadsföring kan marknad avse såväl det område och de potentiella kunder man vill nå med reklamen som de behov en viss produkt ska fylla. När man talar om marknadskrafterna och att marknaden styr menar man att utbud och efterfrågan styr prissättningen. Det är inte de folkvalda politikerna som bestämmer priset utan det gör säljarna och köparna på marknaden. Politikerna förväntas styra genom att ange spelreglerna för marknaden.

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

Vi är alla både säljare och köpare Varje företagare och förvärvsarbetande privatperson är både säljare och köpare på olika marknader på samma gång. I egenskap av säljare – av vår arbetskraft eller av företagets varor och tjänster – vill vi sälja så dyrt som möjligt. I egenskap av köpare vill vi däremot köpa så billigt som möjligt. Som säljare kan vi ta ut högre priser om det finns många köpare, men bara ett fåtal andra säljare på marknaden. Som köpare kan vi få lägre priser ju fler säljare det finns. Grunden för att varor och tjänster ska kunna säljas är att de efterfrågas och tillfredsställer mänskliga behov. Och att någon eller några människor är villiga att ge något i utbyte för dessa varor och tjänster. Knapphet har en tendens att höja priset: blir det ont om en råvara, till exempel olja, blir den genast dyrare. I gengäld innebär dyrare olja att det blir mer lönsamt för företag att utvinna även svåråtkomlig olja.

Ekonomisk tillväxt och BNP FÖR ÄDLA

BNP

LEVNADSS TA N DA R D

E KO N O M I S K T I L LVÄ X T

Jordens resurser är visserligen begränsade – men inte möjligheterna att förädla dem. Ekonomisk tillväxt handlar egentligen om att förädla, inte om att förbruka, naturresurser. Skillnaden mellan råvarans och den färdiga produktens värde utgör processens förädlingsvärde. För att förädla råvaror krävs både arbetskraft och kapitalinsats, men också energi. Vanlig potatis kostar omkring 15 kronor kilot medan en påse potatischips kostar omkring 80 kronor kilot. Prisskillnaden kan sägas vara chipstillverkningens förädlingsvärde. Bruttonationalprodukten, bnp, utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år och definieras som summan av alla förädlingsvärden i ekonomin. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för hög levnadsstandard. bnp dividerat med antalet invånare, bnp per capita, används ofta i jämförelser länder emellan som ett mått på levnadsstandard eller välfärd. Den takt med vilken ett lands bnp växer brukar användas som ett mått på ekonomisk tillväxt. Sveriges ekonomiska tillväxt, mätt som bnp, har sedan år 2000 legat på cirka två till fyra procent årligen. Efter att ha varit negativ både år 2008, 2009 och 2012 är det nu åter positiva siffror. Mer information om vad som ingår och till vilka belopp de uppgår till kan hämtas på Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se.

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Tillväxt, ränta, inflation och valuta hänger ihop Inflation är när pengarna minskar i värde. Då stiger priserna och allt blir dyrare, men ett land som har inflation har oftast även bra ekonomisk tillväxt. Att priserna stiger beror på att efterfrågan på varor då ökar. Under inflation stiger räntan eftersom många vill låna pengar för att köpa. Landet är då inne i en högkonjunktur. Med konjunktur menas det ekonomiska tillståndet i landet. Motsatsen till inflation är deflation. Då sjunker priserna i stället. Ett land som har deflation har ofta dålig ekonomisk tillväxt. Under deflation brukar räntan sjunka eftersom många hellre vill spara sina pengar. Landet är då inne i en lågkonjunktur.

I N F L AT I O N

HÖGKO N J U N K T U R D E F L AT I O N

L ÅG KO N J U N K T U R

En valuta kan vara stark eller svag i förhållande till andra länders valutor. När ett lands ekonomi är god är dess valuta också stark. En stark svensk krona innebär att det blir billigare för oss att importera varor från utlandet. Vi får mer utländsk valuta för våra kronor. Det blir också billigare för oss att resa utomlands. Målet för svensk penningpolitik är enligt riksbankslagen att ”upprätthålla ett fast penningvärde”, något som Riksbanken tolkar som att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbankens nuvarande mål för penningpolitiken är att begränsa inflationstakten till två procent per år, där inflationen mäts som den årliga förändringen i konsumentprisindex, kpi. För att hålla inflationen kring två procent varierar Riksbanken styrräntan, den så kallade reporäntan. Det är Riksbankens styrränta sedan 1994. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken. De penningpolitiska kanaler genom vilka en förändring av reporäntan påverkar inflationen kallas för transmissionsmekanism. Det tar dock tid från det att reporäntan ändrats tills inflationstrycket påverkats. Därför grundas Riksbankens penningpolitiska beslut på en prognos av den framtida inflations- och konjunkturutvecklingen. Just nu är reporänta historiskt låg. Den är till och med negativ, – 0,50 % (januari 2018). Mer information kan hämtas på Riksbankens webbplats, www.riksbanken.se.

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

PENNINGPOLITIK

KPI

R E P O R Ä N TA

SCB E U R O S TAT

Det är Statistiska Centralbyrån, scb, som ansvarar för mätningen av inflationen i Sverige. Eurostat är eu:s statistiskbyrå. En särskild servicefunktion för statistikanvändare har inrättats – European Statistical Data Support, esds. I Sverige finns denna service hos scb.

Företag och förädlingsvärde VÄ R D E Ö K N I N G

Det företag som är bäst på att höja förädlingsvärdet på en råvara lämnar också det största bidraget till landets ekonomiska tillväxt och bnp. Förädlingsvärdet i ett företag utgörs av värdeökningen på den eller de produkter man tillverkar och ska räcka både till att täcka företagets kostnader och till att ge vinst. Det är lätt att inse förädlingsvärdet från några plankor till ett färdigt bord. Kanske är det svårare att förstå hur en bit skinn kan förvandlas till en märkesväska värd tusentals kronor. Förädlingsvärdet har ökat mångdubbelt men utan att det behövs så mycket råvaror eller energi, däremot mänsklig tankeförmåga. Under de senaste åren är det just kunskapsintensiva branscher som informationsteknik, elektronik och läkemedel som gett de största bidragen till den ekonomiska tillväxten. Enligt framtidsforskarna finns de nya jobben inom it och telekom, det vill säga inom de branscher där förädlingsvärdet till stor del består av information och kunskap. Exempelvis är Sverige just nu världsledande gällande självkörande bilar och andra länder vill gärna lära sig av vår kunskap.

Sveriges utlandsberoende Sverige är ett litet land och de svenska marknaderna är mycket små internationellt sett. Företagen måste därför tidigt försöka slå sig in på andra länders marknader och börja exportera. Sverige är ett av de länder som relativt sett handlar mest med omvärlden. Vi har ett positivt handelsnetto, det vill säga att vi exporterar tjänster och varor till ett högre värde än vi importerar. Det är bra. Det stärker vår ekonomi i Sverige och bidrar till att vårt bnp ökar.

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Sverige exporterar mest varor När Sverige först började handla över gränserna var det olika typer av varor som skeppades iväg till andra länder och tvärtom. Idag består den svenska exporten till cirka 70 procent av varor och resten av tjänster.

EXPORT

Den viktigaste gruppen av varor i exporten under 2016 var verkstadsvaror, till exempel maskiner, elektronik, telekommunikation och fordon för vägar. Även läkemedel och produkter som kommer från råvaror, till exempel järn och stål samt papper och oljeprodukter är viktiga exportvaror för Sverige.

Flest varor går till Europa Var i världen hamnar då de svenska varorna som går på export? Jo, vår största exportmarknad är andra länder i Europa. Där hamnar nästan 75 procent av alla varor som Sverige exporterar. Cirka 10 procent vardera av varuexporten går till Norge och Tyskland. Vanliga exportprodukter till Norge är elektronik och personbilar medan Tyskland köper in mycket pappersvaror, bilar och medicinska produkter av oss.

Tjänsteexporten växer snabbast Exporten av tjänster är mindre än varuexporten och utgör bara 30 procent av den totala exporten. Däremot har tjänsteexporten under 2000-talet vuxit snabbare än varuexporten. Tjänsteexporten var 67 procent högre 2015 jämfört med 2007.

Tele- och datatjänster stora i exporten Vanliga tjänster som Sverigebaserade företag säljer utomlands är affärstjänster, exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik. Även tele-, data- och informationstjänster är stora i exporten, liksom transporter och resor. Nästan hela exporten av resor består av resevaluta. Resevaluta innebär att utländska medborgare och företag spenderar pengar i Sverige genom att till exempel bo på hotell och äta på restaurang. Export av transporter innebär att svenska företag förflyttar personer och varor på uppdrag av kunder i utlandet.

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

Sveriges export för viktiga varuområden 2017

(Kr)

Skogsvaror

132 miljarder

Mineralvaror

137 miljarder

Kemivaror

171 miljarder

Energivaror

91 miljarder

Verkstadsvaror

596 miljarder

Övriga varor

180 miljarder

Export till de tio största exportmarknaderna 2017

(Kr)

Tyskland

143 miljarder

Norge

133 miljarder

Finland

90 miljarder

USA

90 miljarder

Danmark

89 miljarder

Storbritannien

81 miljarder

Nederländerna

71 miljarder

Kina

58 miljarder

Belgien

57 miljarder

Frankrike

55 miljarder K Ä L L A : W W W. S C B . S E

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

Sveriges import för viktiga varuområden 2017 Skogsvaror

(Kr) 37 miljarder

Mineralvaror

101 miljarder

Kemivaror

158 miljarder

Energivaror

132 miljarder

Verkstadsvaror

583 miljarder

Övriga varor

300 miljarder

Import från de tio största avsändningsländer 2017 Tyskland Nederländerna Norge Danmark

(Kr) 246 miljarder 117 miljarder 106 miljarder 95 miljarder

Storbritannien

68 miljarder

Belgien

64 miljarder

Finland

62 miljarder

Kina

60 miljarder

Frankrike

51 miljarder

Polen

51 miljarder K Ä L L A : W W W. S C B . S E

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

I M M AT E R I E L L A R ÄT T I G H E T E R

En ytterligare typ av tjänst som Sverige exporterar är användningen av så kallade immateriella rättigheter. Det handlar till exempel om att utländska kunder har betalat för att använda rättigheter, patent och licenser. Det kan betyda att ett utländskt företag betalar för rätten att tillverka produkter till svenska bolag. Länderna som vi exporterar mest tjänster till är Norge, USA och Tyskland. Att vårt grannland Norge toppar listan beror främst på att norska medborgare spenderar mycket pengar i Sverige (det vi kallar resevaluta). Drygt hälften av tjänsteexporten till Norge består av det.

Sveriges export behöver import

IMPORT

För att vi ska kunna exportera behöver vi ofta köpa in varor från utlandet. Det är till exempel vanligt att man behöver köpa delar och komponenter utomlands för att kunna producera en vara i Sverige. Import är också ett sätt för oss att få tag på varor som vi inte kan ta fram själva eller som blir för dyra för oss att producera själva. Till exempel många bilar, elektronikprodukter (bland andra datorer och tv-apparater) och kläder som köps i Sverige kommer från utländska fabriker, vilket innebär att Sverige importerar dem. Vanliga varor som vi behöver importera är även järn och stål samt metallprodukter. Varuimporten toppas av Tyskland följt av Nederländerna. Från Tyskland importeras främst bilar och från Nederländerna elektronik och bilar. Vi importerar också tjänster för totalt runt 497 miljarder kronor under 2015. Affärstjänster, exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik, är störst med ett importvärde på totalt 152 miljarder under samma år. Det är samma sorts tjänster som de som dominerar i exporten. Länderna som vi importerar mest tjänster från är USA, Storbritannien och Tyskland.

Flera balanser mäter Sveriges ekonomi FÖRSÖRJNINGSBALANSEN

Försörjningsbalansen är en sammanställning över dels Sveriges tillgångar på varor och tjänster under ett år (värdet av bnp plus import), dels användningen av dessa varor och tjänster (värdet av privat och offentlig konsumtion plus export och investeringar). Summan av tillgångar respektive användning är lika stora, det vill säga de balanseras.

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

FA K TA

KPI, UND1X, UNDINHX OCH HIKP MÄTER INFLATION Konsumentprisindex, KPI, visar månad för månad hur priset utvecklas för en korg bestående av alla slags varor och tjänster som vi köper i egenskap av konsumenter. I dagens KPI-korg står livs-medel och utemat för cirka 20 procent och boendet för cirka 25 procent. KPI-korgen speglar ett genomsnitt av det årets och föregående års konsumtionsmönster. KPI redovisas som ett indextal med basår 1980 = 100, det vill säga korgen med konsumentprodukter kostade 100 kronor år 1980. KPI-talet är cirka 322 år 2017. Det betyder att motsvarande korg kostade cirka 322 kronor om du köpte den 2017. KPI är viktigt för samhället och påverkar alltifrån räntor hos banken till hur mycket pengar man får i form av statliga ersättningar och bidrag. Utifrån KPI räknas även prisbasbeloppet ut, som för 2018 är 45 500 kronor. Prisbeloppet används i många ekonomiska uträkningar så som till exempel storleken på statliga ersättningar och försäkringsutbetalningar. Eftersom KPI påverkas av bland annat förändrade bolåneräntor kan det variera mycket på kort sikt. Det finns därför ett flertal andra kompletterande mått på inflationen. Ett exempel är KPIF, vilket är KPI med fast ränta. Sättet att beräkna KPI varierar i olika länder vilket försvårar internationella jämförelser. Därför har man inom EU tagit fram ett harmoniserat konsumentprisindex, HIKP, som samordnar mätmetoderna. HIKP används av den Europeiska Centralbanken, ECB, för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål. Skillnaden mellan vårt svenska KPI och HIKP beror främst på olika mått för bostadssektorn.

Betalningsbalansen är en sammanställning över Sveriges ekonomiska transaktioner med omvärlden under ett år. Utöver lån och amorteringar till och från utlandet samt valutareservens förändring består betalningsbalansen av bytesbalansen, kapitalbalansen och den finansiella balansen.

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

B E TA L N I N G S BALANSEN

Den globala ekonomin

FINANSMARKNADER

DOLLAR

Sverige och svenska företag är i hög grad beroende av vilka ekonomiska beslut som fattas på andra platser i världen, i till exempel Bryssel, New York, Hongkong och London. Mycket beroende på att Sverige saknar viktiga råvaror och dessutom har ett klimat som varken lämpar sig för apelsiner eller kaffebönor, men också på grund av att världens finansmarknader är globala. Kapital rör sig fritt över nationsgränser och placeras där avkastningsmöjligheterna är bäst. En svag asiatisk valuta innebär till exempel att importerade varor från dessa länder blir billigare för svenska företag och konsumenter. Svenskarna dricker exempelvis mest kaffe i världen, men priset på vår nationaldryck påverkas av dåliga kaffeskördar, minskade exportkvoter samt stigande dollarkurs. Det är i New York som priset på råkaffe, zink, aluminium, pappersmassa och många andra viktiga råvaror bestäms och priset sätts i dollar. En starkare dollar innebär att varje svensk krona räcker till mindre mängder av dessa varor. Företagens inköp blir dyrare, men i stället gynnas de svenska skogsbolagen av att skogsindustrin får betalt i dollar.

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

All business is global Infrastruktur kallas ett lands försörjningssystem i form av kommunikationssystem (vägar, järnvägar, hamnar, kanaler, post, tele), industri, el- och vattenförsörjning. Infrastruktur har även fått en vidare betydelse och kan idag sägas omfatta såväl fysiska transporter, kommunikationsnät, databaser, kunskaps- och informationscentra, datorer, bredbandsteknik som mobiltelefoni. Sverige är ett av de mest framstående länderna i världen när det gäller denna infrastruktur och ny teknik. De svenska företagen kan snabbt och enkelt nå ut och marknadsföra sig globalt. Det som är vår styrka och ger oss möjligheter, blir också hot mot vårt näringsliv. Utländska företag kan på samma snabba, enkla och billiga sätt nå den svenska marknaden. Det gamla talesättet att ”all business is local” håller inte längre, globaliseringen gör att vi idag måste säga att ”all business is global”. Stora svenska företag som vi traditionellt uppfattar som ursvenska har idag merparten av sin produktion, försäljning och sina anställda utomlands. Möbelföretaget Ikea, som Ingvar Kamprad startade 1943 i det lilla Älmhult i Småland, har redan möblerat hemmen i många olika länder med bokhyllan Billy och annat, men endast en liten del av Ikeas försäljning sker idag i Sverige.

I N F R ASTRUKTUR

G LO B A L I S E R I N G

Finanskrisen 2008 Finanskrisen, med början 2008, anses ha startat i USA med en ökning av kreditförluster för fastighetslån med sämre säkerhet. Sverige klarade sig relativt bra under krisen, men ett antal europeiska länder tvingades till lån från Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden (imf). De industrier i Sverige som hade stor export påverkades mycket samt priserna på bostadsmarknaden, allra främst i storstäderna. Stockholmsbörsen sjönk 41,96 procent under 2008 vilket påverkade många, både privata sparare och företag.

Vad menas med företagsklimat? När vi talar om ett lands företagsklimat, eller näringslivsklimat, menar vi de förutsättningar och villkor landet erbjuder företagarna i form av skatte- och finansieringssystem, infrastruktur (till exempel kommunikationssystem som vägar, järnvägar, hamnar, kanaler, post, telenät samt el- och

K A P I T E L 1 – S A M H Ä L L E , F Ö R E TAG O C H E KO N O M I

NÄRINGSLIVSK L I M AT

vattenförsörjning) och lagstiftning. Ett bra företagsklimat innebär att nya företag startas och att redan etablerade och lönsamma företag stannar kvar inom landet vilket i sin tur innebär produktion av varor och tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt till samhället. I den alltmer hårdnande internationella konkurrensen måste Sverige erbjuda företagarna ett minst lika bra företagsklimat som andra länder.

Det öppna samhällets ekonomi

FRIHANDEL

EU-MEDLEM

INRE MARKNADEN

DE FYRA FRIHETERNA

Sverige har som tidigare nämnts en förhållandevis stor export för att vara ett litet land. Sverige och exporterande svenska företag har därför ett stort intresse av frihandel, det vill säga att utrikeshandeln kan ske utan tullar eller andra gränshinder som försvårar och fördyrar svenska varor i förhållande till de inhemska. De svenska företagen har genom eu-medlemsskapet blivit medlemmar i det ”öppna samhällets ekonomi” vilket innebär att de har fritt tillträde till eu:s gemensamma marknad, den så kallade inre marknaden. Redan 1957 drogs de viktigaste linjerna för dagens och morgondagens europeiska samarbete upp i och med Romfördraget. eg, Europeiska Gemenskaperna, var från början en tullunion som innebar att det inte fanns några tullar mellan medlemsländerna, men en gemensam tullmur mot omvärlden. Så är det även idag, men samarbetet har utvidgats till att gälla fyra friheter, nämligen fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital.

EMU och euro påverkar handeln

W TO

eu, Europeiska Unionen, bildades 1992 när samarbetet enligt Romfördraget utvidgades genom undertecknandet av Maastrichtavtalet. 1994 undertecknades avtalet om ett Europeiskt Ekonomiskt Samarbetsområde, ees. Detta avtal syftar till en integrering av efta-ländernas marknader med eu:s inre marknad och de fyra friheterna. 1995 bildades wto, World Trade Organization och ersatte emu, det allmänna frihandelsavtalet. Motsvarigheten i usa till frihandelsavtalet enligt ees kallas nafta, North American Free Trade Agreement. Det europeiska samarbetet har även utvidgats politiskt vilket inneburit att medlemsländerna nu överlåter en del beslut till olika överstatliga organ:

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

ministerrådet som är högsta beslutande organ, kommissionen som förbereder och verkställer ministerrådets beslut, parlamentet som fattar olika beslut och ger rekommendationer men inte har lagstiftningsmakt samt domstolen som avgör avtalstvister emellan medlemsländerna. Syftet med att införa emu, den europeiska valutaunionen, och den gemensamma valutan euron var bland annat att underlätta och binda samman den inre marknadens fyra friheter till en gemensam öppen europeisk ekonomi. Genom att kostnaderna för valutaväxling inom emu försvinner ska handeln med varor och tjänster fungera bättre. Konkurrensen skärps också när prisjämförelser underlättas av att priserna sätts i samma valuta vilket i förlängningen ska leda till sänkta priser. Detta förutsätter dock att besluten över penningpolitiken flyttas från nationell till övernationell nivå. Penningpolitiken i emu-länderna bestäms av ecb som är en förkortning för den europeiska centralbanken. Det innebär att centralbankerna i varje medlemsland förlorat sin makt. Sverige är inte med i emu idag, men oavsett om Sverige längre fram kommer att ansluta sig eller inte kommer de svenska företagens export och import att påverkas av emu och eurovalutan.

K A P I T E L 1K –A PSIATM E LH 3Ä L–LFEÖ , FRÖ E TAG R E TAG O COHCNHÄERKO ING NSOLM I VI

EURO

ECB

EMU

Cirkulär ekonomi

VÄ R D ES K A PA N D E E KO N O M I

Inom företagsekonomi har det under lång tid varit stort fokus på att höja förädlingsvärdet så mycket som möjligt. Den senaste tiden har det kommit fram andra synsätt som kontrast till det växande konsumtionssamhället. Cirkulär ekonomi är ett nyare sätt att se på värdeskapande ekonomi. Det är ett ekonomiskt system designat för att återskapa resurser om och om igen. Redan när man skapar en produkt så planerar man hela dess process till produktens slutfas. Tanken är att det inte ska finnas något avfall utan avfallet ska i stället ses som ny råvara och allt cirkulerar i ett gemensamt system. Med hjälp av den digitaliseringsprocess som pågår ökar det också möjligheterna till att minska konsumtionen och gör det enkelt att skapa tjänster där vi delar på resurser i stället för att alla ska äga sin egen produkt – allt ifrån att dela på bilar via bilpooler till uthyrningstjänster av sportartiklar, boende och verktyg. Flera företag tar idag stort ansvar över sina produkter även i produktfasens slut och samlar in produkterna och tillhandahåller också produkterna via uthyrning i stället för att enbart sälja sina produkter. FA K TA

GLOBALISERINGEN SKAPAR NYA MARKNADER OCH MÖJLIGHETER För den som vågar tänka globalt finns det stora vinster att hämta. Sverige har cirka 10 miljoner invånare, Kina har cirka 1 400 miljoner invånare. Kan man intressera 1 procent av den kinesiska befolkningen så kan man sälja 14 miljoner produkter! Allt fler svenska storföretag etablerar sig i Kina. Idag har t.ex. både ABB, Alfa Laval, Atlas Copco, Autoliv, Electrolux, Hexagon, Sandvik, SKF, Volvo och Trelleborg egna anläggningar i Kina. Skälen är både att kunna utnyttja de låga kostnaderna och att vara mitt inne i den gigantiska kinesiska marknaden. Mer information kan hämtas på handelskamrarnas gemensamma webbplats www.handelskammaren.se och på exportrådets webbplats www.swedishtrade.se.

F Ö R E TAG O C H S A M H Ä L L E

K APITEL 2

Företag, marknad och konkurrens Marknaden är både ett resursfördelningssystem och ett signalsystem. I en marknadsekonomi styr priset resursfördelningen och utgör också en signal om hur köpare och säljare ska agera vid olika utbuds- och efterfrågesituationer. I praktiken fungerar inte denna prismekanism helt perfekt eftersom det aldrig råder helt fri konkurrens. Den rena marknadsekonomin är därför en utopi. I verkligheten kan det finnas flera olika former av konkurrens på marknaden som dessutom är levande och ständigt föränderlig. Företagen måste veta både vilken typ av marknad de befinner sig på och i vilket utvecklingsstadium den är, eftersom detta påverkar deras förutsättningar och möjligheter.

Marknaden

moderna samhällen har marknaden inom många områden utvecklats till den dominerande principen för resursfördelning av olika slag. Marknaden kan beskrivas som en mekanism, eller som ett mer eller mindre självreglerande system, som genom prisinformation och marknadssignaler vägleder köpare och säljare, företag och konsumenter, i deras ekonomiska beslutsfattande.

Begreppet marknad har redan definierats som en plats där köpare och säljare av varor och tjänster träffas och gör upp om ett pris som båda kan acceptera. Använder man ett rent företagsekonomiskt perspektiv ser man marknaden som ett samspel mellan säljare och köpare och som ett signalsystem för företagen. Denna marknad kan vara nationell, lokal, regional eller global. Med ett samhällsekonomiskt perspektiv ser man marknaden som ett resursfördelningssystem. När man talar om marknadskrafterna och att marknaden styr menar man att prissättningen styrs av samspelet mellan utbud och efterfrågan. Då använder man sig av ett moraliskt synsätt som går mer än 200 år tillbaka i tiden, till Adam Smith (1723–1790). Han räknas visserligen som den ekonomiska

K A P I T E L 2 – FKÖARPEI TTAG E L 3, M – AFRÖKRNEATAG D OO CH C HKO NN ÄR K IUNRGRSELNI S V

S J Ä LVREGLER ANDE SY S T E M

R E S U R S F Ö RDELNINGSSY S T E M

UTBUD OCH E F T E R F R ÅGA N

Företagsekonomi – från begrepp till beslut

Företagsekonomi

– från begrepp till beslut

ISBN 978-91-523-4387-6

(523-4387-6)

Jeanette Berggård