att sova, ont i magen eller tryck över bröstet. Samtliga symtom kan visserligen också vara tecken på annan ohälsa, men risken är stor att förbise att det kan handla om en depression eller en svår kris om personalen inte tar sig tid och ställer direkta frågor till den äldre personen. Lika viktigt är att komma ihåg att de som är äldre i dag har levt i en tid när det var förenat med skam att må psykiskt dåligt. Därför vill många äldre personer inte tala om hur de mår.
Att åldras med en psykisk sjukdom Karin är 78 år och har en bipolär sjukdom som diagnostiserades när hon var i 40-årsåldern. Efter några perioder med nedstämdhet och självmordstankar fick hon en mani och blev tvångsintagen på psykiatrisk klinik. Karin har fått bra stöd av vården och med hjälp av medicinering har de flesta skoven av depression och mani kunnat hanteras utan att hon behövt läggas in på sjukhus. Den fysiska hälsan är påverkad av såväl sjukdom som medicinering. Vid senaste kontrollen var hennes njurvärden dåliga och det var nödvändigt att justera medicineringen. När hemtjänsten kommer på besök har Karin sovit dåligt och pratar oavbrutet om olika projekt som hon har på gång. Hon blir arg och irriterad när personalen ber henne att sätta sig ned; hon tycker inte att hon har tid med det utan måste ringa flera samtal.
Det finns inte så mycket kunskap kring hur åldrandet påverkar den som i unga år drabbats av en allvarlig psykisk sjukdom, oftast en psykossjukdom. För många har sjukdomen inneburit svåra psykiska funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Dessutom kan äldre personer ha erfarenheter från en tid då psykisk sjukdom var ännu mer stigmatiserande än i dag. Många som i dag får stöd av hemtjänsten kan ha lång erfarenhet av institutionsvård på mentalsjukhus, långt från vad som skulle kallas hemliknande förhållanden. Forskarna och författarna Per Bülow och Tommy Svensson beskriver att livsloppet hos äldre med psykiska funktionsnedsättningar skiljer sig från andra i samma åldersgrupp.
20