9789147111947 by Smakprov Media AB

Boken vänder sig till studenter som läser specialpedagogiska kurser inom lärarprogrammen och till studenter som läser till speciallärare eller specialpedagog. Den riktar sig också till verksamma förskollärare och lärare inom olika skolformer och åldersgrupper samt till en skolintresserad allmänhet. Författarna har egen erfarenhet av specialpedagogisk verksamhet och bedriver forskning med relevans för det specialpedagogiska kunskapsområdet. De är också verksamma som lärare inom högre utbildning och i specialpedagogiskt inriktade program och kurser vid Linköpings universitet.

ERIKSSON GUSTAVSSON • FORSLUND FRYKEDAL • SAMUELSSON (RED.)

– i, om, för och med praktiken består av texter av flera författare med olika infallsvinklar på specialpedagogisk praktik. De beskriver och exemplifierar identifiering av svårigheter, samverkan mellan skolans olika stödinsatser samt hanteringen av specialpedagogiska dilemman. Forskningen i och om specialpedagogik som presenteras och diskuteras i boken är relevant för praktiker i pedagogisk verksamhet. Närheten till praktiken har förstärkts genom samverkan med specialpedagogiskt verksamma lärare på fältet.

SPECIALPEDAGOGIK

SPECIALPEDAGOGIK – i, om, för och med praktiken ANNA-LENA ERIKSSON GUSTAVSSON KARIN FORSLUND FRYKEDAL MARCUS SAMUELSSON (RED.)

Best.nr 47-11194-7

Tryck.nr 47-11194-7-00

47-11194-7_Specialpedagogik_omslag original.indd 1

12/2/15 11:10 AM

SPECIAL PEDAGOGIK – i, om, för och med praktiken ANNA-LENA ERIKSSON GUSTAVSSON KARIN FORSLUND FRYKEDAL MARCUS SAMUELSSON (RED.)

Liber

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 1

12/2/15 10:47 AM

Innehåll Introduktion 6 I praktiken, om praktiken, för praktiken och med praktiken 7 Styrdokument 8 Lärarutbildning 9 Identifiera, samverka och hantera 9

1. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet 13 Henrik Lindqvist & Li Holmström Wirf Roller ur ett specialpedagogiskt perspektiv 13 Specialpedagogisk verksamhet i praktiken 16 Specialpedagogiska implikationer 18

2. Samarbetslärande och elevsamarbete 20 Karin Forslund Frykedal Teorin om ömsesidigt beroende 22 Effekter på elevers måluppfyllelse vid samarbetslärande 24 Planera och hantera samarbetslärande 26 Utmaningar med samarbetslärande som arbetsmetod 27 Samarbetslärande i klassrummet 28 Utveckla samarbetslärande med stöd av teori och forskning 33

3. Förskolan – en inkluderande arena för alla barn 36 Maria Simonsson En förskola för alla barn 37 Den normerande blicken 39 Omsorg, lärande och utveckling 39 Översikt av den specialpedagogiska forskningen med fokus på förskolans verksamhet 41 Forskningsöversikt av det specialpedagogiska fältet 42 Förskolan som arena 43 Den ”granskande blicken” på barnet 45 Kategoriseringar 46 Barns aktörsskap 47 Avslutande kommentarer 48

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 3

12/2/15 10:47 AM

INNEHÅLL

4. M atematiksvårigheter i åtgärdsprogram – skolornas intentioner med elever i behov av särskilt stöd 51 Joakim Samuelsson och Jonas Hallström Matematikdidaktikens VAD- och HUR-fråga 53 Vad ska läras i matematik? 53 Hur ska matematiken läras? 55 Studiens forskningsdesign 57 Vad behöver eleverna stöd med? 58 Hur ska eleverna stödjas? 64 Olika intentioner i åtgärdsprogrammen 69 Avslutande reflektioner 70

5. Föräldrars anmälningar till Skolinspektionen 72 Ann-Marie Markström Relationen hem och skola 73 Skolinspektionen 74 Inspektionen som styrning och granskning 75 En studie av föräldrars anmälningar 77 Att anmäla – proceduren 78 Problemet 80 Argumentation och utkrävande av ansvar 83 Förväntningar 86 Diskussion och slutsatser 87

6. U tredning av samhällsomhändertagna ungas skolsituation 90 Susanne Severinsson Komplexa problem 90 Skyldighet att utreda och dokumentera 93 Teoretiska utgångspunkter 94 Nätverk av professionella aktörer 96 Samarbete med elever och föräldrar 98 Slutsatser 99

7. Mobbning och funktionsnedsättning 103 Robert Thornberg Forskning om mobbning och funktionsnedsättning 105 Mobbning och social hierarki 107 Mobbning och annorlundaskap 109 Inkludering–exkludering och sociala kategorier 113 Avslutande reflektioner 114

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 4

12/2/15 10:47 AM

INNEHÅLL

8. Specialpedagogisk identifikation och problematisering av ett simulerat klassrumsledarskap 116 Marcus Samuelsson Tillägna sig färdighet och förmåga att kartlägga och utreda 117 Kännetecken för ett gott klassrumsledarskap 119 Vad i simuleringen identifierade blivande speciallärare och specialpedagoger? 123 Hur problematiserade blivande speciallärare och specialpedagoger simuleringens innehåll? 128 Stimulerande diskussioner om ett simulerat klassrumsledarskap 133

9. Studenter med läs- och skrivsvårigheter inom lärarutbildningen – en högskolepedagogisk utmaning 135 Lotta Holme Lika villkor och möjligheter i högre utbildning 136 Vad säger forskningen om studenter med funktionsnedsättningar? 137 Livsberättelser som form för kvalitativa intervjuer 139 Studenternas berättelser 140 Erfarenheter från grundskola och gymnasium 141 Högre studier som utmaning 143 Strategier för lärande 146 Ett stort intresse för kunskap och lärande 147 En framtid i läraryrket 149 En högskolepedagogisk utmaning 150

10. Skriftspråkliga utmaningar i lärararbetet 154 Anna-Lena Eriksson Gustavsson Läraren och lärararbetet 155 Didaktikern – med fokus på elevens lärande 156 Utforma instruktioner 157 Hitta undervisningsmaterial 158 Skriva loggböcker 159 Eleven står i centrum – egna skriftspråkliga erfarenheter i bakgrunden 160 Skriftspråkliga stötestenar 162 Reflektioner över lärarens berättelse 163

Författarpresentationer 169 Referenser 172 Register 196

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 5

12/2/15 10:47 AM

Introduktion

en här boken handlar om forskning om specialpedagogisk praktik ur såväl ett förebyggande som ett åtgärdande perspektiv. Utgångspunkten för denna praktik är gällande styrdokument för obligatoriska och frivilliga skolformer samt högre utbildning och forskningsbaserad kunskap. Med specialpedagogisk praktik avses pedagogisk verksamhet i olika skolformer och i samverkan med myndigheter och andra institutioner, detta med särskild inriktning mot dilemman i skolvardagen och olika behov av särskild stöd. Boken vänder sig till studenter som läser specialpedagogiska kurser inom lärarprogrammen och studenter som läser till speciallärare eller specialpedagog. Vi riktar oss också till verksamma förskollärare och lärare inom olika skolformer och åldersgrupper samt en skolintresserad allmänhet. Som en grund för specialpedagogisk praktik finns teoretiska perspektiv och begrepp som utvecklats för att begripliggöra det omfattande kunskapsområde som specialpedagogik utgör, och olika forskningsinriktningar inom det specialpedagogiska kunskapsområdet försöker att synliggöra elevers situation och behov i ett sammanhang och utifrån ett helhetsperspektiv. Två perspektiv, det relationella och det kategoriska, har lyfts fram i den specialpedagogiska forskningen (Persson, 2013). Det kategoriska perspektivet förlägger förklaringar till problem och svårigheter hos enskilda individer och miljöer, utan att analysera och problematisera samband och relationer mellan dessa. Det relationella perspektivet poängterar och analyserar mötet mellan individen och omgivningen vad gäller förväntningar, krav, möjligheter, förutsättningar och åtgärder. Studier som fokuserar hur elever och lärare möts och kommunicerar i en specialpedagogisk kontext – inkluderade, integrerade eller segregerade – saknas dock till stor del fortfarande (Vetenskapsrådet, 2015). För att inom klassens ram möta elevers olikheter behöver alla lärare inta ett specialpedagogiskt 6

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 6

12/2/15 10:47 AM

Introduktion

f örhållningssätt där både förebyggande och åtgärdande insatser kan bli aktuella. Det behövs således studier som fokuserar den specialpedagogiska praktiken och de dilemman som där kan uppstå, och det menar vi att denna bok bidrar med.

I praktiken, om praktiken, för praktiken och med praktiken Bokens författare har egen erfarenhet av specialpedagogisk verksamhet inom olika områden och representerar olika professioner som arbetar i specialpedagogisk verksamhet. Det innebär att författarna är bekanta med situationer och dilemman som är vanligt förekommande i olika skolformer i praktiken, och som alla lärare kan möta i sin dagliga verksamhet. Alla författare har även erfarenhet som lärare inom högre utbildning och i specialpedagogiskt inriktade program och kurser. Vid sidan av undervisningen bedriver författarna forskning om praktiken och med relevans för det specialpedagogiska kunskapsområdet. Utifrån olika erfarenheter och bakgrunder är ambitionen med boken att presentera och ge exempel på forskning där ett specialpedagogiskt förhållningssätt kan ha stor betydelse. Vi menar att den här boken med sin innehållsliga bredd, i och om praktiken, bidrar till förståelse för de dilemman och situationer som varje lärare ställs inför, och vid vilka fördjupad kunskap kan behövas. Den innehållsliga bredden utgör således ett stöd för praktiken vid organisation och genomförande av olika specialpedagogiska insatser. För att knyta an vår forskning till beprövad erfarenhet har två specialpedagogiskt verksamma lärare, Li Holmström Wirf och Henrik Lindqvist, bidragit med ett särskilt kapitel i boken, och detta har varit ett sätt att arbeta tillsammans med praktiken. I det kapitlet reflekterar lärarna över forskningen som presenteras i boken utifrån sina specialpedagogiska professioner, specialpedagog och speciallärare, och med utgångspunkt i sin erfarenhetsbaserade kunskap.

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 7

12/2/15 10:47 AM

Introduktion

Styrdokument Utgångspunkter för den specialpedagogiska praktiken skrivs fram i de styrdokument som reglerar utbildning inom obligatoriska och frivilliga skolformer och som sammanfattande presenteras nedan. Den aktuella skollagen (SFS 2010:800) tydliggör skolans ansvar för att anpassa verksamheten utifrån elevers olikheter och behov. I skollagens kapitel 3 skrivs detta ansvar fram på följande sätt. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SFS 2010:800, 3 kap., 3 §)

Elever ska enligt skollagen skyndsamt ges stöd med hjälp av extra anpassningar och dessa ska huvudsakligen ske inom den ordinarie undervisningen och i den elevgrupp eleven tillhör. Detta påverkar alla lärares skyldighet att i den dagliga pedagogiska verksamheten möta elevers olika förutsättningar. För elever som har någon funktionsnedsättning ska den pedagogiska verksamheten kompensera och motverka funktionsnedsättningens eventuella påverkan på utveckling och lärande (SFS 2010:800, 3 kap.). Om det konstateras att en elev är i behov av särskilt stöd ska en pedagogisk utredning genomföras och ett åtgärdsprogram eventuellt upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå hur stödet ska utformas, genomföras och utvärderas. Om åtgärder inte är möjliga att genomföra inom den ordinarie elevgruppen kan anpassad studiegång, individuell undervisning eller undervisning i annan elevgrupp vara aktuellt (SFS 2010:800, 3 kap.). De nationella styrdokumenten, skollag och läroplaner, anger att pedagogiskt stöd ska ges då det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen. Styrdokumenten anger också att det är skolornas och lärarnas ansvar att utforma och genomföra olika lösningar för att nå målen, såväl organisatoriska som innehållsliga. Det pedagogiska stödet i praktiken kan således utformas på olika sätt i olika skolkontexter. Förutom de styrdokument som presenterats ovan vill vi i följande avsnitt lyfta fram styrdokument för lärarutbildningen som inriktas mot lärares ansvar för att möta alla elevers och studenters olika förutsättningar och behov. 8

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 8

12/2/15 10:47 AM

Introduktion

Lärarutbildning Mål som anges i examensordningen för lärarprogrammen, och där specialpedagogik står i fokus, lyfter fram betydelsen av att som lärare kunna visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov. (SFS 2010:541)

Lärare ska således vara uppmärksamma på elever och deras olika behov och känna till skolans organisation och möjligheter att på olika sätt stödja elever i deras studier. Läroplanens mål ska vara möjliga att uppnå för alla elever. Lärare bör också känna till faktorer av olika slag som kan innebära hinder för elevers lärande och utveckling. Mål som anges i examensordningen för specialpedagog- och speciallärarprogrammen lyfter fram studentens utveckling av förmågan att identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt förmågan att arbeta åtgärdande genom att utforma och delta i arbetet med åtgärdsprogram i samverkan med kollegor, elever och föräldrar (SFS 2007:638; SFS 2011:186). De lärare som genomfört en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning har således, enligt examensordningen, en fördjupad kunskap och ett större ansvar än grundutbildade lärare för såväl förebyggande som åtgärdande specialpedagogiska insatser i olika skolformer. I examensordningen skrivs också fram specialpedagogers och speciallärares handledande och rådgivande funktion gentemot lärare, skolledare och organisatoriskt ansvariga skolhuvudmän. Samverkan mellan olika professioner i olika skolformer är, enligt examensordningen, en utgångspunkt för ett delat ansvar när det gäller skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Identifiera, samverka och hantera I den här boken lyfter vi fram aktuell forskning och kunskap om specialpedagogisk praktik med särskild inriktning mot identifiering av svårigheter, samverkan vid skolans olika stödinsatser samt hanteringen av specialpedagogiska dilemman, allt enligt examensordningens föreskrifter för lärarprogrammen. Några kapitel är särskilt inriktade mot identifiering av 9

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 9

12/2/15 10:47 AM

Introduktion

svårigheter, andra är särskilt inriktade mot samverkansinsatser. Olika sätt att hantera specialpedagogiska dilemman beskrivs emellertid i varierande grad i alla kapitel. Ett kapitel kan således vara inriktat mot fler än ett av examensordningen krav på skolors och lärares ansvar för den specialpedagogiska praktiken. Nedan följer presentationer av bokens olika kapitel. Kapitel med särskilt fokus på identifiering är skrivna av Maria Simonsson och Robert Thornberg. Maria Simonsson (kap. 3) skriver om identifiering av pågående processer som rör kategoriseringar och normaliseringar av förskolebarnet. Det handlar om hur olikheter skapas i en förskola för alla barn. Robert Thornberg (kap. 7) lyfter fram hur normalitet och avvikelse konstitueras i samband med mobbning. Detta gäller särskilt elever med funktionsnedsättningar eller i behov av särskilt stöd, som oftare är utsatta för mobbning. Susanne Severinsson (kap. 6) skriver om betydelsen av kartläggning och utredning för att identifiera behov av särskilda stödinsatser för samhällsomhändertagna elever från socialt utsatta hemförhållanden. Hon problematiserar betydelsen av att utifrån utredningsresultat skapa möjligheter för samverkan mellan ordinarie skolverksamhet och andra stödjande institutioners insatser. Marcus Samuelsson (kap. 8) har studerat ledarskap i klassrumskontext och betydelsen av att lärare identifierar och problematiserar den undervisning som genomförs i förskola och skola. Han beskriver simulerade undervisningssekvenser om lärares ledarskap och olika alternativa hanteringsmöjligheter samt hur lärare kan stödja skolan som organisation för att skapa förutsättningar för goda lärmiljöer. Joakim Samuelsson och Jonas Hallström (kap. 4) har identifierat och analyserat elevers svårigheter i matematik, såsom de skrivits fram i åtgärdsprogram. De diskuterar hur svårigheterna beskrivits utifrån de förmågor som elever enligt läroplanen ska utveckla i matematikämnet, och hur det specialpedagogiska stödet i matematik kan organiseras, hanteras, för att uppnå önskat resultat. Samverkan är ett centralt innehåll i Ann-Marie Markströms kapitel (kap. 5). Hon har analyserat föräldrars anmälningar till Skolinspektionen när de upplever att deras barn inte får det stöd de behöver i skolan. Enligt de senaste läroplanerna har vårdnadshavare och skola ett gemensamt 10

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 10

12/2/15 10:47 AM

Introduktion

a nsvar för elevernas skolgång och det förväntas att lärare och vårdnadshavare i samverkan stödjer eleverna i deras utveckling och lärande. Karin Forslund Frykedal (kap. 2) beskriver samarbete, mellan lärare och elever samt mellan elever, som ett möjligt sätt att hantera förebyggande specialpedagogiska insatser. Hon lyfter fram samarbetslärande som en arbetsmetod i undervisning, vilket kan skapa möjlighet för eleverna att få vara delaktiga i såväl ett socialt som ett pedagogiskt sammanhang. Två kapitel handlar om hur vuxenstuderande och lärare kan hantera egna svårigheter i studier och yrkesverksamhet. Lotta Holme (kap. 9) har studerat hur lärarstudenter med skriftspråkliga svårigheter hanterar sina akademiska studier och Anna-Lena Eriksson Gustavsson (kap. 10) har studerat hur verksamma lärare med läs- och skrivsvårigheter reflekterar över och hanterar sitt lärararbete. Hantering är i båda dessa kapitel tätt knutet till lärande och lärmiljö, både en lärares eget lärande och elevers lärande. I tabellen nedan visas de olika kapitlens innehållsliga aspekter. I anslutning till detta vill vi poängtera att kapitel 2 och 3 handlar om förebyggande specialpedagogisk verksamhet. Kapitel 4, 5 och 6 handlar om åtgärdande specialpedagogisk verksamhet och kapitel 7 om mobbning med fokus på funktionsnedsättning, även det egentligen åtgärdande insatser. De tre sista kapitlen, 8, 9 och 10, lyfter fram ett vuxenperspektiv, studenter och aktiva lärares arbete, och har såväl en förebyggande som en åtgärdande inriktning.

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 11

12/2/15 10:47 AM

Introduktion

Tabell 1. Kapitlens innehållsliga aspekter Kapitel

Författare

1. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet

Holmström Wirf & Lindqvist

Identifiera

Samverka

Hantera

2. Samarbetslärande och elevsamarbete

Forslund Frykedal

3. Förskolan – en inkluderande arena för alla barn

Simonsson

4. Matematiksvårigheter i åtgärdsprogram

Hallström & Samuelsson

5. Föräldrars anmälningar till skolinspektionen

Markström

6. Utredning av samhällsomhändertagna ungas skolsituation

Severinsson

7. Mobbning och funktionsnedsättning

Thornberg

8. Specialpedagogisk identifikation och problematisering av ett simulerat klassrumsledarskap

Samuelsson

9. Studenter med läs- och skrivsvårigheter inom lärarutbildningen – en högskolepedagogisk

Holme

10. Skriftspråkliga utmaningar i lärararbetet

Eriksson Gustavsson

x x

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 12

12/2/15 10:47 AM

1. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet Henrik Lindqvist & Li Holmström Wirf

i som är författare till detta kapitel (Li och Henrik) är specialpedagogiskt verksamma lärare som har erbjudits möjligheten att reflektera kring de övriga kapitlen i denna bok. En av oss är specialpedagog och den andra speciallärare, och vårt uppdrag är att utifrån vår erfarenhetsbaserade kunskap kommentera bokens kapitel och sätta dem i relation till vår specialpedagogiska erfarenhet. Vi anser att utgångspunkten för en professionell specialpedagogisk verksamhet behöver relateras till teoretisk och forskningsbaserad kunskap för att skapa legitimitet och möjligheter för planering, genomförande och uppföljning samt utvärdering av den dagliga verksamheten. I vår text utgår vi således från författarnas texter, men knyter också an till forskningsresultat som ytterligare förstärker och tydliggör den vetenskapliga grunden i våra specialpedagogiska verksamheter. Vi bidrar med olika delar i det här kapitlet, allt utifrån våra olika specialpedagogiska utbildningar, men väljer att fokusera på gemensamma utgångspunkter för våra olika yrkeskategorier. Vi lyfter fram rollen som specialpedagog och speciallärare, den specialpedagogiska verksamheten och specialpedagogiska implikationer för denna verksamhet.

Roller ur ett specialpedagogiskt perspektiv Specialpedagogens och speciallärarens yrken har många likheter. Speciallärare och specialpedagoger kan båda ha rollen som utvecklare av särskilt stöd för elever och organisation, och yrkeskategorierna bidrar till att se på stöd utifrån olika nivåer i verksamheten, både på individ-, grupp- och 13

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 13

12/2/15 10:47 AM

1. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet

o rganisationsnivå. Att arbeta med särskilt stöd kan alltså innebära såväl att speciallärare och specialpedagoger arbetar med att organisera undervisning på individnivå, som att de verkar för att alla i en skolverksamhet har ett gemensamt förhållningssätt och samverkar med varandra. Den traditionella uppdelningen av yrkena där specialläraren arbetar med enskild undervisning och specialpedagogen arbetar med ett övergripande perspektiv är inte självklara roller. Enligt vårt sätt att arbeta har dessa i verkligheten överlappat varandra, och i en väl strukturerad verksamhet kompletterar rollerna varandra genom ett nära samarbete mellan yrkeskategorierna. Det är inte ovanligt att specialpedagoger arbetar med enskild undervisning och det är också uppenbart att speciallärare bidrar till organisationsutveckling. Specialpedagoger som vi samverkat med har haft olika förhållningssätt beroende på hur de verkar i organisationen. Just rätten att identifiera och definiera problem, fördela resurser och vad som behöver göras för att åtgärda problem i skolverksamheten är öppen för olika infallsvinklar. Inte minst vårdnadshavares tolkningar är i dagens skola en stark röst, vilket beskrivs i Markströms kapitel (kap. 5). Som specialpedagog har Henrik varit med på möten med specialpedagoger från andra myndigheter eller skolinrättningar som tillsammans med föräldrar gör beställningar av stöd som eleverna har rätt till eller behöver i den verksamhet som han då kommer att företräda. Att vara specialpedagog eller speciallärare kan verka som en omöjlig roll där man ska kunna se till önskningar och behov hos elever, föräldrar, lärare, skolledning och institutioner. Genom att verka för ett processuellt förhållningssätt, där stöd bygger på gemensamma förhållningssätt kring svårigheter och trygga relationer med adekvat ledarskap, kan specialpedagogen och specialläraren ha en avgörande roll för en skola – men det bygger på samverkan och samarbete. Specialpedagoger och speciallärare är yrkeskategorier i skolverksamheten som kan medvetandegöra skillnaden mellan specialpedagogik i form av stödjande och kompensatoriska insatser och en inkluderande specialpedagogik i förebyggande syfte, vilket understryks när Eriksson Gustavsson skriver att ”den åtgärdande undervisningen måste ske parallellt med de kompensatoriska insatserna” (kap. 10). I speciallärarrollen ser vi den person som bidrar till att elever lyckas i klassrummen. Genom att skapa ett förhållningssätt där vi i varje lärandesituation strävar efter att inkludera varje elev under förutsättning att det gagnar eleven, och på samma gång 14

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 14

12/2/15 10:47 AM

1. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet

tar hänsyn till elevens upplevelse av inkluderingen, tror vi att utveckling kan ske både vad det gäller utvecklandet av nya metoder och utveckling av elevers prestationer. Detta kopplar vi ihop med inkluderingstanken som Simonsson tar upp i sitt kapitel (kap. 3) när det gäller förskolans inkludering och delaktighet för barn, vilket vi menar är en tanke som ska följa barnen in i grundskolan. Det betyder att alla elever omfattas i den ordinarie undervisningen utifrån sina behov och att alla elever får vara delaktiga i gemenskapen på sina egna villkor. Specialläraren kan då på ett naturligt sätt finnas med i klassrummet under vissa lektioner och samarbeta med klassläraren när det gäller undervisning. Som speciallärare och specialpedagog har vi höga förväntningar på eleverna – alla kan utvecklas utifrån det egna utgångsläget. Att identifiera lärares olikheter i arbetssätt och föra upp klassrumsledarskap på dagordningen i diskussioner har vi upplevt vara en möjlig utvecklingspotential i arbetet som specialpedagog och speciallärare. Att kunna diskutera de val som lärare som ledare gör i klassrummet kan också hjälpa till att belysa de skillnader i beteende som en del elever ibland uppvisar från en lektion till en annan under en och samma dag. Att utgå från diskussioner i arbetet genom att referera till lärares goda klassrumsledarskap kan då sammanfattas med de av Samuelsson (kap. 8) påpekade sex faktorerna: a) etablerar förståelse för klassen som ett socialt system b) etablerar respektfulla relationer till varje individ c) etablerar ett gott klassrumsklimat d) etablerar strukturer, regler och rutiner e) etablerar tydliga förväntningar och motiverar eleverna f) etablerar rimliga disciplinära interventioner. Specialpedagog och speciallärare behöver kunna leda pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbete genom delvis samma devis gentemot lärarna på en skola. Lärarkollegier är sociala system och lärare och specialpedagog och/eller speciallärare måste utveckla förtroendefulla relationer för att samverkan ska kunna få genomslagskraft. För detta krävs legitimitet för professionen och nya tankar kring undervisning och samarbete. Att på en skola ha specialpedagogiska funktioner i form av specialpedagog och 15

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 15

12/2/15 10:47 AM

1. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet

speciallärare som samarbetar kring särskilt stöd är en styrka. Specialpedagog och speciallärare kan vid gott samarbete utveckla stödfunktioner till organisationen såväl som direkt till elever.

Specialpedagogisk verksamhet i praktiken Specialpedagogernas och speciallärarnas position gör det möjligt för dem att inte enbart se till mikronivå eller individnivå. Som Thornberg (kap. 7) påpekar finns det en uppenbar risk med en förenklad individbunden analys av ett problem då det finns risk att förvärra, upprätthålla, förklara och begränsa elever genom en alltför ensidig analys som inte tar hänsyn till lärares värderingar, lokala regler, skolans kultur eller närsamhället. Severinsson (kap. 6) pekar också på hur det finns tolkningsföreträde för medicinska eller psykologiska förklaringar av problem som elever uppvisar. Hon menar att sådana förklaringar innebär att sociala kategorier såsom kön och etnicitet osynliggörs. Det finns en risk att specialpedagoger fastnar i ytterligare individfokus och att den specialpedagogiska åtgärden därmed blir enskild undervisning. Specialpedagogers och speciallärares arbetsuppgifter kan med fördel riktas mot kärnverksamhetens genomförande. Genom att engagera sig i lärares samarbete, eller genom att stimulera nya arbetssätt i skolan, vilket exemplifieras av Forslund Frykedal (kap. 2), kan specialpedagoger och speciallärare verka för förändring inom en skola. Detta kan ske på en mängd olika sätt, men måste också prioriteras av specialpedagogen/ specialläraren. För att detta ska möjliggöras krävs förtroende från skolledning och legitimitet i kollegiet. Att driva skolutveckling kan vara en övergripande uppgift för den specialpedagogiska verksamheten som kan bygga på att starta processer i grupper och att verka för att genom klassrumsstrategier hantera det utmanande. På så sätt kan kärnverksamheten vara i fokus i stället för specialverksamheten. Specialpedagoger och speciallärare kan, gärna tillsammans med det tvärprofessionella elevhälsoteamet (EHT), implementera nya arbetssätt och nya sätt att hantera känslor och utmanande beteenden. Implicita såväl som explicita antaganden om orsaker till skolsvårigheter har dock gjort det lätt för oss, och många före oss (Hjörne & Säljö, 2013; Thornberg, kap. 7 i den här boken) att fastna i individbundna förklaringar med diskussioner som hamnar långt ifrån kärnverksamheten i skolan. 16

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 16

12/2/15 10:47 AM

Register A aggressiva offer 106 akademisk utbildning 135 aktivitetsgrad 124 aktörskap 76 analys 134 anknyta 124 anknytning 124 anmälningar 72 annorlundaskap 109 anpassning 136 arbetsmetod 20 autentisk fallbeskrivning 118 autentiskt 133 avvikande 109 avvikelse 44

dokumentation 134 dominanshierarki 107 dyslexi 141 dyslexidiagnos 141

B beprövad erfarenhet 118 beteendesvårigheter 119 sociala, emotionella 91

F framträdande 123 funktionshinder 136 funktionsnedsättning 135 förebygga 116 förskola 36 förskola för alla 37 förskolan som institution 37, 43 förstärka beteende 128

C Classroom Management 119 Cooperative Learning 20 D delaktig 20 didaktiska frågeställningar 157 didaktisk inramning 133 disciplinära interventioner 120 diskrimineringslagen 136

E elever i behov av särskilt stöd 51 elevers attityder 120 elevers beteenden 120 elevers föreställningar 120 etablera strukturer 122 exkludering 113 exosystem 104 explicit 133 extra anpassning 21

G granskning 75 granskningssamhälle 76, 89 gruppen 20 gruppens perspektiv 132

196

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 196

12/2/15 10:47 AM

H handlingsberedskap 116, 134 högre studier 136 högre utbildning 137, 152 högskolepedagogik 152 I identifiera 116 identifierade 123 identifikation 124 individnivå 81 individuell nivå 86 information 123 informera 125 inkludering 113 inlevelse 134 institutionell nivå 79, 81, 84, 86, 88 integrerad kompetens 119 intentioner 51 introspektion 117 K kamratrelationer 25 kartlägga 118 kartläggning 117, 123 kategorisering 46 kategoriskt perspektiv 152 klassrumsklimat 123 klassrumsledarskap 119, 133 kommunikation 126 kompensatoriskt stöd 135, 154 komplex 116 komplexitet 118 konstruktioner 37 kontroll 74, 76, 77, 82 kritiskt perspektiv 138, 152

L legitimera 132 lika villkor 136 livsberättelse 139, 141 livsberättelseintervjuer 139 lärandesvårigheter 119 lärararbete 154 lärarstudent 139, 141 lärarstuderande 136 lärarutbildning 144, 149, 151 läraryrket 149 lärtillfälle 122 läsning och skrivning 154 läs- och skrivsvårigheter 135, 149, 151 M makrosystem 104 matematik 51 matematiksvårigheter 51 matematisk förmåga 51 mesosystem 104 metoder 56 mikrosystem 104 mobbare 106 mobbning 103 modellera beteende 128 moralisk ordning 112 motivera 120 N normalitet 44 normalt 125 normativt 125 nätverk 95, 96

197

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 197

12/2/15 10:47 AM

O observationer 117 offer 106 omsorg 121 omsorg om elever 121 organisatorisk nivå 81 P placerad 124 problematisera 116 problematisering 128, 130 provokation 133 psykisk ohälsa 103 R reflexiv 117 regler 120 relationellt perspektiv 152 relationer 26 representationsformer 55 respektfulla relationer 120 rollmodell 121 rutiner 120 rättslig nivå 79, 85, 88 rättslig sanktion 88 S samarbete 22 samarbetslärande 20 samband 118 SEBD (Social, Emotional and Behaviour Difficulties 91 simulerade innehåll 133 simulerade provokationer 119 simulering 118 Skolinspektionen 74 skriftspråkliga krav 154

skriftspråkliga stötestenar 162 sociala kategorier 105, 108, 113 sociala problem 100 socialekologisk teori 104 social hierarki 107 socialisering 132 social status 107 socialt system 120 specialpedagogiska insatser 117 specialpedagogisk blick 41 språklig förmåga 134 stereotypifiering 95, 100 stigma 109, 110 stimulerande diskussion 133 strategier 154 strukturer 120 struktur och tid 163 student med funktionshinder 143, 144 student med funktionsnedsättning 136, 137, 138, 150 styrning 72, 74, 75, 89 stämpla 130 stämpling 109, 110, 130 stämplingsteorin 110 stödja elevers lärande 154 stödjande lärandegemenskaper 121 systematik 117 särskilt stöd 20, 72 T tekniska hjälpmedel 165 teorin om social dominans 107 teorin om ömsesidigt beroende 22 tillgängliggörande 136

198

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 198

12/2/15 10:47 AM

U unicitet 96, 100 universitetsstudier 143 uppgift 20 uppmärksamhet 123 utmaning 119 utreda 118 utredning 117, 123, 134 utvärdera 27

Å åtgärdsprogram 51, 93, 94, 97, 99, 134 Ö ömsesidigt beroende 22 öppenhet 126

V variationsmönster 118 vetenskapliga begrepp 118 vilja att leda 125

199

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 199

12/2/15 10:47 AM

ISBN 978-91-47-11194-7 © 2016 författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Kajsa Lindroth Redaktör: Carin Soussi-Engman Grafisk design och omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Shutterstock/Vovan Produktion: Lars Wallin Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2016

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

47111947_Specialpedagogik i praktiken_Korr4.indd 2

12/2/15 10:47 AM

ERIKSSON GUSTAVSSON • FORSLUND FRYKEDAL • SAMUELSSON (RED.)

SPECIALPEDAGOGIK

SPECIALPEDAGOGIK – i, om, för och med praktiken ANNA-LENA ERIKSSON GUSTAVSSON KARIN FORSLUND FRYKEDAL MARCUS SAMUELSSON (RED.)

Best.nr 47-11194-7

Tryck.nr 47-11194-7-00

47-11194-7_Specialpedagogik_omslag original.indd 1

12/2/15 11:10 AM