Skriv, sälj & bli lönsam! SÅ LYCKAS DU SOM FRILANSJOURNALIST
Camilla Björkman
Skriv, sälj & bli lönsam! Så lyckas du som frilansjournalist ISBN 978-91-47-09899-6 © 2013 Camilla Björkman och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Louise Ridell Ehinger Sammanställning exempeldokument: Camilla Björkman Grafisk form: Nette Lövgren Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Kapitelvinjetter: Getty Images Omslag och layout: Helena Nilsson Repro: Exakta, Malmö Första upplagan 1 Tryck: Kina 2013
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se
Innehåll Inledning 5 Avgränsning 7 Från pank student till Sex and the City-skribent (eller inte) – min frilanshistoria 8 Kapitel 1: Du som frilans 11 Vad har du som inte alla andra har? 11 Astma eller belysning – hitta din grej 15 Gå dit jobben finns 19 Lyft fram din nisch 20 Kapitel 2: Kom på vinnande artikelidéer 22 Allt börjar med en idé 22 Stöld, lån, inspiration 24 Så spånar du smart 25 Kapitel 3: Paketera dina idéer 35 Därför behöver du en vinkel 35 Artiklarna som säljer bäst 42 Tio tips för att hitta bra case 47 Kapitel 4: Lär känna din tidning 57 Så vet du vad tidningen vill köpa 57 Kapitel 5: Kontakta tidningen 66 Mejla eller ringa – vad är bäst? 66 Ring – och lyssna på kunden 67 Skriv ett säljande mejl 70 Skriv ett vinnande synopsis 73 Öka dina chanser att sälja radikalt 76 Därför vill inte tidningen köpa 82 Kapitel 6: Bygg din kundbas 85 Hitta de bästa kunderna 85 Nätverka dig till fler uppdrag 87 Boka in möten med redaktörer 89 Så lyckas du på mötet 90 Samarbeta med dina kollegor 92 Tackla säljångesten 97 Tio tips för att våga sälja 99
Kapitel 7: Bli redaktörens favorit 100 Tänk som en redaktör 100 Redigera som ett proffs 103 Lämna ett snyggt paket 104 Kapitel 8: Ta betalt 109 Därför måste du lära dig konsten 109 Olika prissättningsmodeller 110 Vad säljer du – utöver din artikel? 114 Tio tips för att förhandla dig till ett högre arvode 120 Fem metoder att ta med dig i förhandlingen 121 Vanliga frågor om betalning och förhandling 123 Kapitel 9: Höj ditt timarvode 126 Utvärdera dina kunder 126 Lägg ribban rätt 131 Ta kontroll över din tid 133 Kapitel 10: Bli mer lönsam 138 Hitta dina brödjobb 138 Sälj mer jobb till samma kund 141 Sälj fler jobb om samma ämne 144 Sprid din nisch till olika tidningar 145 Sälj in tvillinguppdrag 147 Öppna en second hand-shop 148 Tänk större än en artikel 152 Få en bonus med provision 153 Sätt upp mål – och tjäna mer 154 Bonusmaterial 158 Så säljer du till resetidningar 158 Så säljer du till branschtidningar 162 Så säljer du direkt till läsarna eller annonsörerna 164 Praktiska tips när du driver eget 167 F-skattsedel – så fungerar det 167 Så mycket behöver du dra in 169 Upphovsrätt 170 Frilansrekommendationen 171 Tips för en bra webbsida 172 Bra böcker för frilansskribenter 172 Bra länkar för frilansskribenter 173 Författarens tack 175
Inledning En februaridag 2011 satt jag på tåget till Jönköping för att göra ett frilansuppdrag och kände en viss stress. Jag skulle skriva ett inlägg på min blogg, ett försök att hotta upp besöksstatistiken som då låg på ungefär fem besökare i månaden. Av en händelse kom jag att tänka på ett samtal jag haft dagen innan som handlade om hur man lyckas som frilansjournalist. ”Det får bli det!” bestämde jag och hamrade raskt ner ett blogginlägg. Nu två år senare har jag fått mängder av mejl, frågor och kommentarer från frilansjournalister och blivande skribenter som har läst min frilansblogg. Responsen har minst sagt varit överväldigande: vissa skriver att de har sålt in sina första artiklar, andra att de har ökat sin försäljning och höjt sina arvoden – några skriver till och med att de har fått en ny ekonomi. Frågor och funderingar har kommit in. Allt på grund av en blogg. Någonstans där föddes idén till en sälj- och affärsbok för frilansar. Det var uppenbart att det behövdes. Tidningsbranschen är inne i en strukturförändring och allt fler journalister blir frilansar. Samtidigt saknar många kunskaper om hur man gör för att sälja in sig själv och sina idéer. Vi journalister har inte en tradition av att driva eget, och att sälja lär vi oss inte särskilt mycket om på journalistutbildningen. Att fylla det hålet blev min drivkraft för att skriva denna bok. Det, och att jag tycker att det är så otroligt kul att frilansa! Att frilansbranschen är tuff vet du antagligen redan. Tidningar skär ner samtidigt som antalet journalister och skribenter har ökat. Utbudet är större än efterfrågan – och då sjunker också priserna. Så ser marknaden ut och det kan varken du eller jag göra särskilt mycket åt just nu. Samtidigt är det en bransch med så stora möjligheter. Och en som är öppen för alla. Kan man leverera bra texter och komma med bra idéer kan man också ta sig in. Och för den som gillar friheten att driva eget företag och lägga upp sitt arbete som man vill kan frilansandet passa perfekt. Så hur lyckas man som frilansjournalist? Svaret kan kokas ner i en mening: Du måste börja tänka och agera som en företagare.
inledning
5
6
”Hjälp!” ropar kanske någon och ser framför sig ett stort kontor med receptionsdisk och en massa anställda. Riktigt så behöver det förstås inte vara – det handlar snarare om att anamma ett annat ”mindset” än det vi journalister har drillats i. Som frilansjournalist i dag räcker det tyvärr inte att skriva snyggt eller gräva bäst. Du driver en affärsverksamhet – och då gäller samma lagar som för vilket annat företag som helst. Kan du sälja in dig och dina idéer, skaffa dig en bra kundbas, tänka strategiskt och blanda roliga knäck med rena brödjobb kommer du att ha betydligt större chans att driva ett lönsamt företag. Låter det jobbigt? Ofta rör det sig om små förändringar som gör stor skillnad. Under åren har jag hjälpt frilansar att ändra allt från några formuleringar i ett säljmejl till att vinkla om sina artikelidéer – till synes pyttesmå saker som ändå har lett till att de sålt mer och höjt sina intäkter. Men det kan också vara enkla saker som att sälja en artikel mer till en kund du redan har, att lägga ribban på en okej nivå när du skriver och att skaffa dig koll på vad din timpenning faktiskt är. Och lika viktigt: att fråga dig själv vad marknaden vill ha. Ibland är det kanske inte alls vad du erbjuder. ”Men uppdragsgivarna då? Varför är det bara vi frilansar som ska behöva ändra oss?” säger kanske någon som tycker att jag lägger för mycket ansvar på mina läsares axlar. Det är förstås upp till var och en att tycka. Men personligen tror jag att du kan se betydligt snabbare resultat genom att förändra saker i ditt eget företag än att hoppas på förändring hos någon annan. Sedan behöver det ena förstås inte utesluta det andra! Mitt mål med den här boken är att den ska ge dig konkreta verktyg för att driva ett lönsamt företag som frilans, oavsett om du funderar på att börja frilansa eller har jobbat länge som frilans. Men jag hoppas också att den ska kunna bidra med ett annat perspektiv på frilansande. Vi matas ständigt med hur deppig vår bransch är – jag vill visa en annan sida. Åren som frilans är de bästa och roligaste i mitt liv. Jag hoppas att jag kan dela med mig av den känslan även till dig som läser. Nu kör vi! Camilla Björkman
skriv, sälj & bli lönsam!
Avgränsning Alla skribenter vet hur svårt det kan vara att fatta sig kort. Men som de bankade in i oss på journalistutbildningen: håll dig till vinkeln! Först och främst: detta är en sälj- och lönsamhetsbok för frilansar. Det är inte en bok som säger att alla journalister kan lyckas som frilansar och borde säga upp sig och starta eget. Alla passar inte som företagare. Det är heller inte en bok om vårt ansvar som journalister, journalistikens framtid eller andra liknande frågor som berör vår yrkeskår. Det finns säkert läsare som kommer att uppröras över att jag listar vilka artiklar som säljer bäst eller hur man vinklar om sitt material och säljer på nytt. Igen: detta är en säljbok och jag har skrivit den utifrån en företagares perspektiv. Jag har valt att rikta in mig på skrivande frilansjournalister och frilansskribenter, och då med fokus på tidskrifter och magasin (inte nyhetstidningar som i mindre utsträckning köper in frilansmaterial). Helt enkelt eftersom det är det jag kan bäst. Men jag hoppas och tror ändå att en hel del av råden kan användas av frilansar även inom nyhetsjournalistik, tv och radio, liksom av andra yrkesgrupper inom media. Slutligen handlar boken nästan ingenting om att skriva. Den förutsätter alltså att du redan kan grunderna inom området journalistik. Har du inte det rekommenderar jag någon form av utbildning innan du sätter igång och säljer.
Tre saker att veta innan du börjar läsa Tidning. I boken refererar jag till ”tidningar” när jag pratar om våra kunder. Självklart är det inte bara papperstidningar man kan skriva för, men av platsskäl använder jag det som ett samlingsnamn för olika typer av medier. Journalist. Vissa kallar sig journalister, andra kallar sig skribenter. I boken refererar jag oftast till oss alla som det första. Men jag syftar på alla typer av skribenter, oavsett vilken kund du skriver för.
Redaktör. I boken refererar jag till personen som köper in material som ”redaktör”. På många tidningar är det kanske snarare chefredaktören eller redaktionschefen som köper in material. Även här: en platsfråga.
inledning
7
Från pank student till Sex and the City-skribent (eller inte) – min frilanshistoria
8
Min första sålda artikel kom till skott av en enda anledning: jag var pank. Året var 2006, jag gick första året på journalistutbildningen på University of Westminster i London och var hemma på sommarlov i Stockholm. Min dåvarande kille skulle till Ibiza och jag ville följa med. Men kontot ekade tomt. Där satt jag i mitt gamla flickrum och funderade på hur jag kunde tjäna snabba cash. Efter några misslyckade jobbsamtal föll blicken på en av de tjejtidningar som jag frossade i varje månad. Plötsligt gick det upp för mig: Varför skriver jag inte en artikel och säljer den till en tidning? I två dygn satt jag uppe och skrev på artikeln, som fick den rafflande rubriken: ”Varför vi faller för ’bad guys’ – och vad man kan göra åt det”. Jag intervjuade två tjejer om deras dåliga erfarenheter av ”bad guys” (alltså killar som leker med en, är otrogna och/eller kriminella) och kontaktade en psykolog som jag hittade på nätet. Svaret kom snabbt: ”Det låter som en intressant artikel men tyvärr utanför min expertis – jag forskar om tinnituspatienter!” Ridå. Men efter att återigen ha använt mina journalistiska grävkunskaper (läs: googlat bättre) hittade jag en annan psykolog som kunde uttala sig om orsakerna till beteendet och – i sann tjejtidningsanda – ge råd för vad man kunde göra åt det. Därefter layoutade jag artikeln med grön rubrik och ruta med punkter (gör inte detta!) och lät mamma korrekturläsa. För att vara på den säkra sidan mejlade jag sedan min artikel till minst 20 olika chefredaktörer och redaktionschefer. En av tidningarna riktade sig till pensionärer (då hade jag ännu inte lärt mig vikten av att anpassa mina tjänster till rätt tidning). Svaret jag fick var talande nog: ”Det var en fin tanke, men tyvärr är artikeln lite för ung för vår målgrupp”. Ridå igen. Entusiasmen dog snabbt när nej efter nej började droppa in. Det var allt från budgetstopp till semester och att ämnet inte passade – alla ursäkter vi frilansar är vana vid.
skriv, sälj & bli lönsam!
Men så en dag, några veckor efter att jag skickat in artikeln, kom mejlet. Tidningen Cosmopolitan ville köpa artikeln. Jag var så glad att jag fällde en tår. Och där och då bestämde jag mig: jag ska jobba som frilansjournalist. Snabbt registrerade jag mig för F-skattsedel och tillbaka i London fortsatte jag att mejla in artikelidéer – nu skickade jag inte längre hela artiklar – till olika tidningar. Jag sålde in och skrev artiklar till bland annat Cosmopolitan, Aftonbladet RESA, När & Fjärran och VeckoRevyn. Jag satt på kaféer och skrev så att tangentbordet smattrade. Carrie i Sex and the City, släng dig i väggen! En tid innan jag skulle ta min examen ringde Maja Persson, dåvarande chefredaktör på Cosmopolitan, och frågade om jag var intresserad av att söka en redaktörstjänst på tidningen. Och måndagen efter att jag fått mitt examensbevis klev jag in genom dörrarna på tidningens redaktion i Stockholm. Jobbet på Cosmo var den bästa skolan jag har gått – och mina kollegor var fantastiska. Men efter en tid insåg jag att jag saknade kicken av att sälja. Så hösten 2009 sa jag upp mig för att starta eget som frilans igen. Första tiden skrev och sålde jag som aldrig förr. Jag älskade hela processen med att tänka ut artikelidéer och att jag själv var ansvarig för min lön, och jag jobbade ständigt. Många dagar satt jag och skrev till åtta på morgonen, skickade in artikeln till tidningen och stupade i säng. Ett halvår senare var jag fullständigt slut. För första gången började jag räkna på hur mycket jag egentligen jobbade. Jag insåg att det var en hel del – och ändå skilde sig lönen inte nämnvärt från när jag var anställd. Här inleddes en tid som jag kallar för min bittra period. Jag tyckte, liksom många andra frilansar, att tidningarna betalade alldeles för lite med tanke på den tid jag faktiskt lade ner. Jag vände ut och in på mig själv för att leverera mitt bästa. Och vad fick jag tillbaka? Inte lön för mödan i alla fall. Men i stället för att prata med mina kunder blev jag bara sur. Jag svor högt över de arvodesförslag jag fick, jag lät bli att svara på mejl för att jävlas, och till och med när jag fick beröm för artiklar fnyste jag högt för mig själv: ”Om det nu är så bra kan ni ju hosta upp en rimlig betalning. Snåljåpar!”
inledning
9
10
Allt ställdes på sin spets när min kontorskollega försynt sa att det verkar som att jag hatar mina kunder. ”Du är så arg hela tiden”, konstaterade han. ”Lätt för dig att säga! Du som är civilingenjör och kan fakturera flera tusen i timmen utan att kunden säger ett knyst. Själv får jag kämpa som tusan för att kunna ta ut en okej lön”, kontrade jag förorättat. Han höjde iskallt på ögonbrynen. ”Om du tror att jag inte behöver jobba för att hålla uppe mitt arvode så tror du fel. Det finns ingen företagare som inte behöver göra det”, sa han. Där fick jag mig en tankeställare. En som så småningom ledde till en rad olika förändringar. Jag insåg först och främst att jag var tvungen att ta saken i egna händer. Mina kunder skulle aldrig säga: ”Camilla, nu dubblar vi ditt arvode!” Nej, det var upp till mig att inte bara ta vad jag fick, utan i stället se över vilka typer av jobb jag skrev, sälja in andra artiklar, förhandla och över huvud taget skaffa mig mer koll över min verksamhet. I vissa fall var det inte ens arvodet som var problemet – utan att jag skrev för allt och alla och om allt och ingenting. Där och då började saker förändras i mitt företag. Jag nischade in mig tydligare, sålde till vissa kunder och skippade andra, fick en bättre ekonomi och ett lugnare inre. Sedan 2010 driver jag även en egen tidning, något som aldrig hade varit möjligt att dra igång om jag inte hade kunnat försörja mig på frilansjobb under tiden. Och sedan 2013 är jag chefredaktör för tidningen Driva Eget, även det ett resultat av att jag i flera år frilansat för tidningen. Men visst har jag tuffa tider också, precis som vem som helst. Att driva företag är en berg-och-dal-bana: hisnande toppar och djupa dalar. Men lite modigare blir man efter varje åk.
skriv, sälj & bli lönsam!
Kapitel 1:
Du som frilans Genom att nischa in dig på ett eller några få ämnen ringar du in din marknad – och sticker ut i mängden. Bästa knepen för att hitta din nisch? Gräv där du står och gå dit uppdragen finns.
Vad har du som inte alla andra har? Som jag skrev om i inledningen finns det många journalister och skribenter i dag. Många har lång erfarenhet, utbildning och kontakter. De har stenkoll på nyhetsflöden, twittrar, bloggar och kommenterar politik och ekonomi innan jag ens hunnit masa mig ur sängen. Puh! Inte konstigt om man blir stressad och nedslagen. Vad har jag att komma med, liksom? Och visst är det så: jämför du dig med hela Sveriges journalistkår blir det ganska tröstlöst. Här gäller det att komma ihåg en viktig sak: Bara för att det finns många frilansar betyder inte det att det är tuff konkurrens på alla områden. Att hitta sin grej och ringa in sin marknad minskar konkurrensen betydligt. Det här var inte direkt något jag tänkte på som ny frilans. ”Man ska inte begränsa sig”, sa jag glatt och försökte sälja in allt från mode till politik. Dessvärre gick det inte särskilt bra. Det tog inte bara väldigt mycket tid att sätta sig in i alla dessa ämnen – det fanns alltid de som var bättre. Vändpunkten blev när jag läste till journalist och gjorde en utbytestermin i Shanghai. Då var min stora dröm att skriva för kända tidningar som Elle, Damernas Värld och Dagens Nyheter. Sagt och gjort, jag kontaktade dem med artikelförslag. Här är några saker som jag försökte sälja in:
Kapitel 1: Du som frilans
11
12
✒
Att jag skulle bli DN:s utrikeskorrespondent i Kina. Att jag bara gått ett år på journalistutbildningen och inte kunde ett ord mandarin tänkte jag inte på.
✒
En artikel om Asiens hetaste designer, trots att jag hade noll koll på mode och inte ens var särskilt intresserad av det.
✒
Krönikor om mitt ”spännande” liv i Shanghai. I själva verket ägnade jag dagarna åt att kolla på tv-serien Lost och äta dumplings.
Med facit i hand var det kanske inte så konstigt att tidningarna inte nappade. Ta Elle och Damernas Värld: de har egna modeavdelningar som lever med mode dygnet runt. Det är möjligt att jag hade lyckats skaka fram några designer i Kina och göra några enkla intervjuer, men för modetidningar som dessa behövs ofta betydligt mer än så. Och DN – tja, kanske nedvärderar jag mig själv men chansen är nog liten att de skulle lägga ut hela sin Kina-bevakning på en student. I samma veva lärde jag känna ett gäng svenska studenter som liksom jag var där för att studera. ”Här finns en trend!”, tänkte jag. En snabb titt på CSN:s hemsida bekräftade teorin: Antalet svenska studenter som pluggade i Kina hade ökat drastiskt under de senaste åren. Jag hörde av mig till Aftonbladet Resa som nappade på min artikelidé: ”Glöm Frankrike och Tyskland. Nu vill svenska studenter plugga i Kina”. Jag hade inte bara sålt in idén, jag kunde utgå från min egen situation som student och det var lätt att få tag på personer att intervjua och fota med min enkla digitalkamera. ”Framtiden finns i Kina” löd rubriken, som blåstes upp över ett uppslag i Aftonbladet.
jag grävde där jag stod – i kina – och kunde dra nytta av att jag själv var student. AFTONBLADET.SE
SKRIV, SäLJ & BLI LÖNSAM!
Artikeln fick mig att fundera – och gå tillbaka till ritbordet. Vad har egentligen jag som inte hundra andra journalister har? Om jag inte kan skriva om mode och utrikespolitik, vad kan jag skriva om? Vad vill tidningarna ha? Vad ska bli mina konkurrensfördelar bland alla aspirerande Janne Josefssonar? Jag kom fram till följande tre områden där jag såg att jag kunde ligga i framkant:
✒✒ ”Studentkortet”. Jag var själv student med allt vad det innebar, vilket betydde att jag kunde skriva om både student- och karriärfrågor hemma i Sverige och utomlands.
✒✒ ”Kinakortet”. Jag bodde trots allt i Shanghai, vilket inte jättemånga andra svenska journalister gjorde just då.
✒✒ ”Ung kvinna-kortet”. Jag visste vad jag själv skulle vilja läsa om och jag hade massor av idéer kring det.
Utifrån dessa aspekter började jag spåna på nya ämnen att skriva om. ”Kinakortet” utnyttjade jag till exempel till att resa och sälja in ett gäng artiklar om olika platser i Asien, bland annat Guilin, Singapore och Vietnam. Jag skrev allt från reseguider till artiklar om Shanghais högsta bar och om en restaurang där man åt i kolsvart mörker. Men det kort jag framför allt kom att dra nytta av var ”Ung kvinnakortet”. Det var så lätt att komma på artikelidéer (jag behövde bara ha ett gräl med dåvarande pojkvännen för att ha stoff till en artikel), vilket gjorde att jag hela tiden hade nya uppslag att sälja. Det ledde framför allt till ett långt samarbete med tidningen Cosmopolitan. Så småningom smalnade jag av min nisch ytterligare och fokuserade på att skriva artiklar om kärlek och relationer. Cosmopolitan var en relationstidning snarare än en modetidning, men en stor del av frilansarna som kontaktade Cosmo ville ändå skriva om mode. Själv anammade jag kärleksartiklarna med hela mitt hjärta och stack därför ut i mängden. I dag har jag nischat in mig på karriär, entreprenörskap och småföretagande. Även här gräver jag där jag står. ”Jag driver själv företag” har varit mitt främsta försäljningsargument genom åren. Vilket är ditt?
Kapitel 1: Du som frilans
13
Fördelar med att gräva där du står – och nischa dig Du spar tid. Du riktar in dig på ett eller några få ämnen, vilket gör att du till slut kan dessa ämnen väldigt bra och sparar mycket researchtid.
Du får lättare idéer. Det blir enklare att spåna fram artikelidéer, eftersom du kan branschen och ständigt springer på intressanta ämnen och personer att skriva om. Du har specialistkompetens – och bidrar därför med mer än ”bara” att skriva. Du kan komma med idéer, kunskap och trygghet till tidningen du skriver för.
Du får gratis marknadsföring. Vet en redaktör att du skriver om till exempel privatekonomi, då är chansen större att hon ringer dig när en sådan artikel behövs.
14
”Behöver jag vara utbildad journalist för att jobba som frilans?”
FRÅGA:
SVAR: Det beror på hur man ser på det. En tidning kommer antagligen inte att fråga om din utbildning när du säljer in en artikelidé – det viktiga är att idén är bra. Men. Det kommer att vara svårt, om inte omöjligt, att jobba som frilansjournalist om du inte kan hantverket bakom det. Och du kommer definitivt att bli mer framgångsrik – och sälja och tjäna mer – om du lär dig det först, oavsett om du skaffar dig kunskaperna på egen hand eller genom en utbildning. Att sälja in en artikelidé är en sak, men som frilans måste du också kunna leverera bra, journalistisk kvalitet och göra det gång på gång. Jämför med en tandläkare eller en psykolog: alla kan sälja in en timmes undersökning eller behandling – alla kan inte behandla en patient. Att skriva är egentligen bara en del av vårt jobb. Lika viktigt (om inte
ännu viktigare) är faktorer som att förstå vad som är en bra nyhet eller vinkel, hitta en aktuell krok, intervjua och fånga intervjupersonernas berättelse. Och lika mycket består frilansarbetet av mer abstrakta delar som källkritik och etik. Här ska man förstås komma ihåg att inte alla texter i en tidning är nyhets- eller featureartiklar. Kanske vill du skriva krönikor, debattinlägg eller texter som kräver en annan typ av erfarenheter och kompetens. Kanske har du så nischade kunskaper inom ett specifikt ämne att skrivandet kommer i andra hand. Men vill du satsa på frilansjournalistiken: lär dig hantverket innan du börjar sälja.
skriv, sälj & bli lönsam!
”Behöver jag driva eget företag för att jobba som frilans?”
FRÅGA:
SVAR: Ja. För att lyckas i längden måste du sätta ett likhetstecken mellan frilans och företagare. Det finns inga genvägar. Visst kan tidningen i undantagsfall betala ut dina pengar som vanlig lön, men att vara någon sorts mellanting mellan anställd och företagare är i mina ögon att göra dig själv en otjänst. Känner du därför att du hatar allt vad driva företag heter, ja då kanske inte frilansjournalistiken är något för dig (men läs först klart den här boken och bestäm dig om den saken sedan!). Ett annat alternativ är att frilansa på deltid vid sidan om ett annat jobb. Sedan betyder inte ”driva företag”
att du måste ha en tjusig kontorslokal, anställda och rikskuponger. Under mina första år som frilans hade jag varken hemsida eller visitkort, även om jag i dag rekommenderar både och (ju mer framgångsrikt företag du ger sken av att driva, desto bättre för försäljningen!). Du behöver inte ens ha ett företagsnamn. Det räcker att ansöka om F-skattsedel, eller FA-skattsedel om du är anställd samtidigt, och anmäla att du ska vara momsregistrerad hos Skatteverket. Det tar en till två veckor att ordna. Du hittar fler tips om företagande längst bak i boken.
Astma eller belysning – hitta din grej ”Vad ska jag nischa in mig på?” är en vanlig fråga från nya frilansar. Det absolut bästa sättet att få reda på det är att undersöka var det finns efterfrågan. Nischade tidningar, om allt från astma och belysning till mjölkbönder och skolpedagoger, har ofta mycket svårare att hitta bra skribenter. Sedan betyder inte en nisch att du inte kan skriva om något du tycker är intressant och kul – eller att du måste utbilda dig på nytt. Med största sannolikhet har du nämligen redan konkurrensfördelar – egenskaper, erfarenheter och kunskaper i bagaget – som du kan dra nytta av när du nischar dig och börjar sälja till tidningar. Det gäller bara att konkretisera vilka de är. Själv brukar jag dela upp konkurrensfördelar i två enkla delar:
✒✒ Vem du är. ✒✒ Vad du gör (och kan).
Kapitel 1: Du som frilans
15
1. Vem du är
16
Precis som i verkliga livet kan många konkurrensfördelar aldrig mätas i högskolepoäng eller antal år inom ett yrke. Men de kan vara minst lika värdefulla. Själv nischade jag in mig på tjejtidningar, där mitt främsta argument var att jag själv var ung tjej och mitt i målgruppen. En kort period skrev jag om privatekonomi i tidningen Café, och även där vågar jag påstå att jag hade en konkurrensfördel – i att jag var kvinna bland alla män. Politiskt korrekt? Inte särskilt, men sålde gjorde jag. Frilansjournalisten Jonas Ohlin (läs en intervju med honom på sidan 34), som jag även håller frilanskurser med, har en bakgrund på tidningar som Privata Affärer och Dagens Industri. Men han är dessutom småbarnspappa, ett faktum han kunde dra nytta av när han sålde in sig till tidningen Vi Föräldrar, som han numera skriver regelbundet för. Är du journalist och glutenintolerant? Då har du ju en utmärkt konkurrensfördel om du vill skriva för en tidning som handlar om just det. Självklart vill de gärna ha en person som känner till ämnet väl. Även hälsotidningarna och kvällstidningarnas bilagor skriver om glutenintolerans, till exempel om människor som blivit bättre genom olika metoder. Är du allergisk? Det finns en tidning om det också. Är du båtägare? Då har du ett gäng olika potentiella kunder som kommer att gilla att du även på fritiden sysslar med båtar. Och så vidare, och så vidare. Här är några sådana konkurrensfördelar som du kan dra nytta av: •• •• •• ••
hobby/intresse familjeliv ålder sjukdom/allergi/handikapp.
Gräv där du står för att ringa in din nisch. Alla har något som gör att de sticker ut i mängden.
Min nisch
Gör
Är
förälder
kattfantast astmatiker
hobbykock
håller pilatesklasser
bor i Gällivare
bloggar om träning
skrivit mycket om psykologi skriv, sälj & bli lönsam!
2. Vad du gör (och kan) Tidningar du har jobbat eller skrivit/skriver för, jobb du har haft eller utbildningar du har gått – och kunskaperna du har fått av allt detta – är andra utmärkta faktorer som hjälper dig att ringa in din nisch. När jag sa upp mig från relationstidningen Cosmopolitan förstod jag att just relationer var ett ämne jag kunde nischa in mig på. Jag hade ju redan en stadig kunskapsgrund i ämnet och det var en konkurrensfördel när jag kontaktade nya kunder. En av de första kunderna blev Aftonbladet.se, som nappade på mina artikelidéer om relationer och snabbt lade ut uppdrag på mig på grund av min nisch. Även geografisk plats är en konkurrensfördel som frilansjournalist. När jag började som frilans kunde jag trycka på att jag då bodde i Shanghai och studerade. När jag sedan flyttade tillbaka till London blev det i stället min starka sida, vilket ledde till en rad artiklar med utgångspunkt därifrån. Även du som vill sadla om till journalist eller skribent på senare år har allt att vinna på att lyfta fram dina tidigare erfarenheter. Säg att du har jobbat inom förskolan innan du utbildade dig till journalist. Det betyder att du har stora kunskaper om förskolan och om barn i sig, men antagligen även om frågor som pedagogik, uppfostran, genus, leksaker och arbetsmiljö. Inte bara kan du kontakta tidningen Förskolan och lyfta fram dina expertkunskaper, utan även tidningar som Fritidspedagogen, Pedagogiska magasinet (jo, det finns faktiskt en sådan), Specialpedagogik, Vi Föräldrar, Föräldrar & Barn och så vidare. Du har en unik nisch som ger dig konkurrensfördelar. Det här kanske kan låta självklart, men faktum är att många av de kursdeltagare jag har hållit kurser för inte alltid inser vilken guldgruva de sitter på. Det kan vara allt från att någon är utbildad yogalärare till någon som kan teckenspråk, driver en blogg om ett specifikt ämne eller har skrivit om vårdfrågor i tio år och därmed är proffs på att skriva för en profes sion. Allt är sådant som de kan använda för att ringa in sin marknad och mejsla fram en framgångsrik nisch. Alltså: Syftet med att spalta upp olika konkurrensfördelar är inte att du ska skriva ett snyggt CV, utan att sätta igång tankarna på vad du redan har som du kan använda när du vill nischa dig. Lägga upp en stra-
Kapitel 1: Du som frilans
17
Skriv, sälj & bli lönsam! Hur säljer jag in artikelidéer till en redaktör? Vad ska jag nischa in mig på? Vad säger jag i ett samtal till en redaktör? Hur blir jag en återkommande skribent hos en tidning? Hur förhandlar jag om mina artiklar om jag hatar att prata om pengar? Hur höjer jag mitt arvode? Och hur driver jag ett lönsamt företag kring mitt skrivande? Det och mycket mer svarar journalisten och företagaren Camilla Björkman på i den här boken. I två år har hon drivit sin populära frilansblogg där hon hjälpt sina läsare att sälja in fler artiklar och öka sina intäkter. Nu förklarar hon steg för steg hur du hittar din nisch, säljer in artikelidéer och driver ett företag kring ditt journalistiska skrivande. Ofta rör det sig inte om stora förändringar, utan om enkla knep och ett annat sätt att se på ditt jobb. Och minst lika viktigt: att hålla huvudet högt under tiden! Glöm pekpinnar och deppsnack. Med streetsmarta råd, en smittande entusiasm och insidertips från redaktörer och andra frilansare får du i den här boken verktygen att snabbt få snurr på din frilansverksamhet.
”Hade jag läst den här boken innan jag startade min mångåriga frilanskarriär hade jag haft det så mycket lättare (och tjänat mer)! Vore jag fortfarande chefredaktör skulle jag satt den i handen på alla frilansare jag samarbetar med – det hade gjort jobbet enklare, även om jag riskerat att spräcka frilansbudgeten.” Maria Gerlofson, frilansjournalist i 18 år och tidigare chefredaktör för tidningarna PS! och LevaPS!
”Ett uppslagsverk för alla frilansjournalister, både nya och etablerade. Läs, begrunda och tillämpa!”
Jens Augustinsson, chefredaktör på tidningen Båtnytt
Best.nr 47-09899-6 Tryck.nr 47-09899-6