T. Madell, T. Bekkedal & U. Neergaard DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN
Det har de senaste åren varit ett ökat fokus på den nordiska välfärdsmodellen och det allmännas ansvar för att tillhandahålla olika typer av allmännyttiga tjänster till medborgarna, antingen i egen regi eller på olika sätt genom överlåtande till privata aktörer. I vissa fall tillhandahålls tjänsterna till subventionerade priser och i andra fall till marknadsmässiga. I vissa fall sker överlämnandet till privata aktörer i enlighet med vad som följer av speciallagstiftning och i andra fall i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. Den här boken är tänkt att utgöra ett aktuellt bidrag vad gäller att beskriva den senaste utvecklingen inom området. Vidare analyseras den terminologi som följer av den EU-rättsliga regleringen – bl.a. tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse m.fl. begrepp – samt EU-rättens inflytande på de nordiska ländernas möjligheter att själva organisera sin egen verksamhet.
DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext RED. Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard
Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet
/ Nr 23
ISSN: 1404-9198 ISBN: 978-91-7678-782-3
Umea.serien.omsl.nr23.2.indd 1
11-02-18 10.42.22
Skrifter fr책n juridiska institutionen vid Ume책 universitet
Nr 23
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 1
11-02-17 09.12.41
Den nordiska välfärden och marknaden Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext
Red. Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard
IUSTUS FÖRLAG
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 3
11-02-17 09.12.41
© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2011 ISSN 1404-9198 ISBN 978-91-7678-782-3 Omslag: John Persson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Edita, Västerås 2011 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 4
11-02-17 09.12.41
Förord Det har under de senaste åren varit ett ökat fokus på den nordiska välfärdsmodellen och det allmännas ansvar för och intresse av att tillhandahålla olika typer av allmännyttiga tjänster till medborgarna, oavsett tjänsterna tillhandahålls genom det allmännas egen regi eller på olika sätt genom överlåtande till privata aktörer. I vissa fall tillhandahålls tjänsterna till subventionerade priser och i andra fall till marknadsmässiga. I vissa fall sker överlämnandet till privata aktörer i enlighet med vad som följer av speciallagstiftning och i andra fall i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. Den här antologin är tänkt att utgöra ett aktuellt bidrag vad gäller att beskriva den senaste utvecklingen inom området – ett område i ständig omvandling. Vidare analyseras den terminologi som följer av den EU-rättsliga regleringen – bl.a. tjänster av allmänt intresse (eller Services of General Interest, SGI) och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (eller Services of General Economic Interest, SGEI) m.fl. begrepp – samt EU-rättens inflytande på medlemsstaternas möjligheter att organisera sin egen verksamhet. Antologin baserar sig på de bidrag som presenterades vid en konferens som hölls i Umeå 26–27 augusti 2010, Den nordiska välfärden möter marknaden – förutsättningar och konsekvenser ur ett rättsligt perspektiv. Konferensen var den femte som anordnades inom ramen för PROF – Nordiskt nätverk för samspelet mellan privat och offentlig rätt. Konferensen anordnades som ett led i det nordiska forskningsprojektet ’Welcome to the twilight zone’ – between Competition and Solidarity: Consequences of EU Law on Scandinavian Welfare States, especially in the Field of Services of General Interest, med benäget ekonomiskt bistånd från Juridiska institutionen, USBE Research Institute, Gösta Skoglunds internationella fond, Umeå universitet samt Umeå kommun. Wollongong, Oslo och København den 22 december 2010 Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 5
11-02-17 09.12.41
Kapitelöversikt Kapitel 1 · Mellan offentligt självbestämmande och konkurrensneutralitet mellan marknadsaktörerna Tom Madell 19 Kapitel 2 · Tjänster av allmänt intresse ur ett europeiskt respektive ett svenskt perspektiv Caroline Wehlander 41 Kapitel 3 · Tjenester av allmenn interesse fra et europeisk versus et norsk perspektiv Tarjei Bekkedal 81 Kapitel 4 · Services of general interest from the European and Finnish perspectives Kristian Siikavirta 111 Kapitel 5 · Liberaliseringen af det danske hospitalsbehandlingsvæsen i et EU-retligt lys Catherine Jacqueson & Ulla Neergaard 133 Kapitel 6 · Förhållandet mellan tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse och artikel 56 EUF-fördraget Susanne S:t Clair Renard 167 Kapitel 7 · Mötet mellan civilrättslig avtalsfrihet och offentligrättslig tillsyn över avtalets innehåll på fjärrvärmemarknaden Daniel Hult 189 Kapitel 8 · De nya svenska reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet – en spegel av reglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse? Johan Hedelin 217 Kapitel 9 · Formål af almen interesse som element i EU-retten Karsten Naundrup Olesen 247
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 7
11-02-17 09.12.41
Kapitel 10 · In house-kontrakter eller administrative aftaler Michael Steinicke 259 Kapitel 11 · Anskaffelsesreglene og samarbeid i offentlig sektor: om avgrensningen av anskaffelsesdirektivets kontraktsbegrep utenfor læren om egenregi Janicke Wiggen 281 Kapitel 12 · Miljökrav vid offentlig upphandling och EU:s inre marknad: en probleminventering Erik Sandin 307 Kapitel 13 · LOV – en olaglig lag? Andrea Sundstrand 329 Kapitel 14 · Prioritering i sygehusvæsenet Kent Kristensen 343 Kapitel 15 · Privatisering og patientrettigheder Helle Bødker Madsen 369 Bilaga 1 · Författarpresentationer 391 Bilaga 2 · Program PROF-konferens, Umeå 26–27 augusti 2010: Den nordiska välfärden möter marknaden – förutsättningar och konsekvenser ur ett rättsligt perspektiv 397
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 8
11-02-17 09.12.41
Innehållsförteckning kapitel 1 · Mellan offentligt självbestämmande och konkurrensneutralitet mellan marknadsaktörerna
Tom Madell 19 1 Utmaningen av den nordiska välfärdmodellen 19 2 EU-medlemskapets påverkan på tillhandahållandet av offentliga tjänster 20 3 Lissabonfördraget och Europakonventionen om kommunal självstyrelse 23 4 Kort presentation av antologibidragen 24 4.1 Tjänster av allmänt intresse 24 4.2 Tjänster av allmänt intresse, egenregi, offentliga samarbeten och offentlig upphandling 30 4.3 Särskilt om hälso- och sjukvård 36 5 Avslutande kommentarer 38
Kapitel 2 · Tjänster av allmänt intresse ur ett europeiskt respektive ett svenskt perspektiv
Caroline Wehlander 41 1 Inledning 41 2 Rom, Luxemburg, Maastricht, Amsterdam, Nice, Lissabon: politiken som förvandlat det allmänna intresset från ett undantag till en princip 45 2.1 Ett omärkligt undantag för SGEI växer samtidigt som marknaden 45 2.2 Marknadsintegrationen huvudmålet men sammanhållning och miljöskydd tar plats i fördragen: allt större fokus på SGEI mellan Enhetsakten 1986 och Amsterdam 1999 47 2.3 SGI officiellt en EU-politisk fråga: artikel 16 EG införs, rättspraxis i EU-domstolen växer och debatten kulminerar med tjänstedirektivet 50 2.4 EU:s principer och villkor för SGI: Lissabonfördraget ett nytt momentum 56
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 9
11-02-17 09.12.41
3 En svensk modell närmare marknaden: stort behov av konfliktlösning samtidigt som staten utvecklar egna regler och håller ett försiktigt avstånd från SGI 60 3.1 En annorlunda svensk modell 60 3.2 Begreppet SGEI hålls på försiktigt avstånd av den svenska lagstiftaren 65 3.3 Pressade kommuner och landsting visar intresse för EU-rätten om SGI 72 4 Avslutande reflexioner 77
Kapitel 3 · Tjenester av allmenn interesse fra et europeisk versus et norsk perspektiv
Tarjei Bekkedal 81 1 Innledning 81 1.1 Skillet mellom offentlig myndighetsutøvelse og tjenesteproduksjon 81 1.2 Likebehandlingsprinsippet 82 1.3 Demokratiske likhetsidealer – spenningen mellom likhet og frihet 83 1.4 Problemstilling 84 2 ”Økonomisk karakter” 85 2.1 Innledning – EFTA-domstolens avgjørelse i barnehagesaken 85 2.2 EU-domstolens avgjørelse i Humbel 87 2.3 Nyere utviklingstrekk 88 2.4 Bør alle tjenester som hypotetisk kan ytes mot betaling anses som ”økonomisk aktivitet”? 91 2.5 Sammenfatning 93 3 Vilkår om non-profit 94 3.1 Hvorfor kreve at private aktører ikke kan ta ut profitt? 94 3.2 Non-profit-vilkår og EU-retten 95 4 Læren om egenregi og hensynet til effektiv organisering av statlig tjenesteproduksjon 98 4.1 Saken om de norske sykehusapotekene 98 4.2 Teckal-kriterienes utdaterte utforming 100 4.3 I retning av en mer materiell tilnærming? 101 4.4 Sammenfatning 102 5 Utvidet handlefrihet ved tildeling av enerettighetsposisjoner heller enn kontrakt? 103 5.1 Innledning – problemstilling 103
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 10
11-02-17 09.12.41
5.2 To spor – anskaffelsesdirektivet og primærretten 105 5.3 Bruk av enerettigheter – rettslige spørsmål 105 5.4 Utvelgelse av enerettighetshaver 106 5.4.1 Rettslige utgangspunkter 106 5.4.2 Hensynet til offentlig kontroll 107 6 Avsluttende betraktninger 109
Kapitel 4 · Services of general interest from the European and Finnish perspectives
Kristian Siikavirta 111 1 Preliminary considerations on services of general interest 111 2 EU definitions on services of general interest 113 Services of general interest (SGI) 114 Services of general economic interest (SGEI) 114 Non-economic services of general interest (NESGI) 115 Social services of general interest (SSGI) 115 2.1 General theory on regulation of production 116 2.2 General criteria for SGI-production 118 3 Some examples of the regulation of SGI in Finland 119 3.1 General tax subsidy for producing SSGI – Charitable non-profit corporations 119 3.2 Subsidies for social housing 121 4 Some examples on the regulatory criteria of SGI in Finland 122 4.1 Definition of SGI – broadband versus banking 123 4.2 Quality of services of general interest 125 4.3 Pricing of SGI – broadband and postal services 126 5 Observations 130 5.1 Appendix 132
Kapitel 5 · Liberaliseringen af det danske hospitalsbehandlingsvæsen i et EU-retligt lys
Catherine Jacqueson & Ulla Neergaard 133 1 Indledning 133 2 Hospitalsbehandlingsvæsenet i forhold til visse centrale begreber 135 2.1 Velfærdsydelser 135 2.2 Tjenesteydelser af almindelig interesse 136 2.3 Sammenfatning 139 3 Danmark på vej mod liberalisering 139 3.1 Hospitalspatientens frie valg 140
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 11
11-02-17 09.12.41
3.1.1 Frit valg inden for det offentlige 140 3.1.2 Frit valg ”på alle hylder” 141 3.2 Organisering og finansiering af dansk hospitalsbehandling 141 3.2.1 Fra offentlig til privat levering af hospitalsydelserne 142 3.2.2 Skattefinansierede sundhedsforsikringer 143 3.3 Sammenfatning 143 4 Hvem kan bestemme hvad 144 4.1 Udgangspunktet 146 4.2 Lissabon-Traktaten 146 4.3 Sammenfatning 152 5 Patientens frie valg i et EU-retligt perspektiv 153 5.1 Hospitalsbehandling som en økonomisk aktivitet 154 5.1.1 EU-retten generelt 154 5.1.2 Lever dansk ret op til EU-retten? 155 5.2 Retfærdiggørelse af hindringer 156 5.2.1 EU-retten generelt 156 5.2.2 Lever dansk ret op til EU-retten? 157 5.3 EU-rettens bløde anvendelse af proportionalitetsprincippet 162 5.3.1 EU-retten generelt 162 5.3.2 Lever dansk ret op til EU-retten? 164 5.4 Sammenfatning 164 6 Konklusion 165
Kapitel 6 · Förhållandet mellan tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse och artikel 56 EUF-fördraget Susanne S:t Clair Renard 167 1 Inledning 167 1.1 Begrepp 168 2 Tjänster av allmänt intresse och den inre marknadens fria rörlighet för tjänster 169 2.1 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse; lagstiftnings kompetens 170 2.2 Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse; faktisk kompetens 173 3 Praxis: Artikel 56 FEUF och välfärdstjänster 174 3.1 Tjänstebegreppet – ekonomisk verksamhet 174 3.1.1 Är offentligt finansierad utbildning och sjukvård ekonomisk verksamhet? 176
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 12
11-02-17 09.12.41
3.1.2 Domstolen släpper kopplingen till ekonomisk verksamhet 179 3.1.3 Jämförelse med konkurrensrättens bestämning av TAEI 180 3.1.4 Reflektioner 182 3.2 Artikel 56 och tillämpningen på nationella välfärdssystem 183 3.3 Fokus på tjänstemottagaren 186 4 Slutsats/avslutande reflektioner 188
Kapitel 7 · Mötet mellan civilrättslig avtalsfrihet och offentligrättslig tillsyn över avtalets innehåll på fjärrvärmemarknaden
Daniel Hult 189 1 Inledning 189 1.1 Disposition och frågeställning 189 1.2 Fjärrvärme, vad är det för något? 190 1.3 Fjärrvärmeteknik och de positiva miljöeffekterna 190 1.4 Det inherenta problemet och den förmenta dominanta positionen 191 2 Fjärrvärmelagen 192 2.1 Lagens införande 192 2.2 Lagens syfte 193 2.3 Civilrättsliga och förvaltningsrättsliga bestämmelser: olika primärmål för att nå samma ultimärmål 194 3 Förvaltningsrättslig tillsyn över civilrättsligt avtalsinnehåll 195 3.1 52 § fjärrvärmelagen – tillsynsfunktionens lagtekniska utformning 195 3.2 6 § fjärrvärmelagen – vad ett fjärrvärmeavtal ska innehålla men inte måste innehålla 198 3.3 Tillsyn över avtalsinnehåll – vertikal kontroll av horisontella förhållanden 199 3.4 Kombination av tillsynsbefogenheterna – hur långt kan tillsynsmyndigheten gå? 202 4 Analys 205 4.1 Inledning 205 4.2 Tillsynsmyndigheten och individuellt utformade avtal 205 4.3 Tillsynsmyndigheten och standardavtal 209 4.4 Den valda regleringsteknikens effekter 211 4.5 Principiella problem med den valda regleringstekniken 213
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 13
11-02-17 09.12.41
Kapitel 8 · De nya svenska reglerna om konkurrens begränsande offentlig säljverksamhet – en spegel av reg lerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse? Johan Hedelin 217 1 Inledande kommentarer 217 2 De båda regelverken 218 2.1 Nationella regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 218 2.1.1 Bakgrund 218 2.1.2 Konkurrensbegränsningskriteriet 222 2.1.3 Kretsen företag som omfattas 224 2.1.4 Sammanfattning av innebörden i det nya nationella regelverket 225 2.2 Regleringen i artikel 106 FEUF 226 3 Undantag från konkurrensreglerna 227 3.1 Utanför företagsbegreppet 228 3.2 Undantaget i artikel 106 FEUF 229 3.2.1 Undantagets tillämpningsområde 230 3.2.2 Kravet på att uppdraget ska ha anförtrotts av det offentliga 231 3.2.3 Proportionalitetsprövningen 231 3.2.4 Effektivitetskravet 232 3.2.5 Prövningen mot gemenskapens intresse 232 3.3 Undantag från nationella regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 233 3.3.1 Strider det konkurrensbegränsande förfarandet mot lag eller annan författning? 234 3.3.2 Är motivet för förfarandet godtagbart som sådant? 235 3.3.3 Finns andra möjligheter att tillgodose det allmänna intresset? 236 3.3.4 Särskilt om undantagsprövningen vid förbud mot verksamhet 236 3.4 Relationen till annan lagstiftning 238 3.4.1 Nationella förhållanden 238 3.4.2 Gemenskapsrättsliga förhållanden 240 3.5 Jämförelse av undantagsmöjligheterna enligt de två regelverken 241 4 De nya svenska reglerna i praktisk tillämpning 244
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 14
11-02-17 09.12.41
Kapitel 9 · Formål af almen interesse som element i EU-retten
Karsten Naundrup Olesen 247 1 Det indre marked og andre hensyn 247 2 EU-domstolens anvendelse af begrebet 249 2.1 Afgørelsen i C-480/06 – Rugenberger Damm 249 2.2 EU-domstolens begrundelse for afgørelsen i Rugenberger Damm 252 2.3 Andre bidrag til forståelse af Rugenberger Damm-afgørelsen 255 2.3.1 Offentlige serviceforpligtelser (Public Service Obligations) 255 2.3.2 EUF-traktatens art. 106, stk. 2 256 2.3.3 EUF-traktatens art. 14 256 3 Afsluttende bemærkninger 257
Kapitel 10 · In house-kontrakter eller administrative aftaler
Michael Steinicke 259 1 Indledende 259 2 Organiseringen af offentlige opgaver – privat deltagelse 261 3 Den udvidede in house-regel – C-107/98, Teckal 265 4 Den efterfølgende praksis 266 5 En yderligere forbedring af kommunernes muligheder for at organisere sig 268 5.1 EU-Domstolens afgørelse i C-480/06, Kommissionen mod Tyskland 268 5.2 Forfølgelse af formål af almen interesse 270 5.3 Ingen private virksomheder opnår konkurrencefordel 271 5.4 Betydningen af den retlige organisering 271 5.5 Administrative aftaler – findes sådanne? 274 6 Kritik af EU-Domstolens afgørelse i Kommissionen mod Tyskland 276 6.1 Konsekvenser af dommen 276 6.2 Kritik af EU-Domstolens argumentation i Kommissionen mod Tyskland 278 6.3 Status for Teckal-praksis efter Kommissionen mod Tyskland 280
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 15
11-02-17 09.12.41
Kapitel 11 · Anskaffelsesreglene og samarbeid i offentlig sektor: om avgrensningen av anskaffelsesdirektivets kontraktsbegrep utenfor læren om egenregi Janicke Wiggen 281 1 Kapittelets tema 281 2 Innledning 282 3 Kontraktsbegrepet og intern organisering av forvaltningsapparatet 285 3.1 Innledning og utgangspunkt 285 3.2 Særlige aspekter ved samarbeidet som kan føre oss utenfor kontraktsbegrepet 287 3.3 Retningslinjer i vurderingen av om vi er innenfor eller utenfor kontraktsbegrepet 290 4 Kontraktsbegrepet og regulering i lov og administrative bestemmelser 291 4.1 Innledning og utgangspunkt 291 4.2 Særlige aspekter ved samarbeidet som kan begrunne at vi er utenfor kontraktsbegrepet 292 4.3 Retningslinjer for vurderingen av om vi er innenfor eller utenfor kontraktsbegrepet 294 5 Kontraktsbegrepet og samarbeid om løsningen av felles oppgaver: Administrative arbeidsfellesskap 298 5.1 Innledning og utgangspunkt 298 5.2 Særlige aspekter ved samarbeidet som kan begrunne at vi er utenfor kontraktsbegrepet 301 5.3 Retningslinjer for vurderingen av om vi er innenfor eller utenfor kontraktsbegrepet 303 6 Sammenfatning og konklusjon 304
Kapitel 12 · Miljökrav vid offentlig upphandling och EU:s inre marknad: en probleminventering Erik Sandin 307 1 Inledning 307 2 Unionsrättslig reglering av offentlig upphandling 309 2.1 Primärrätt: fri rörlighet för varor och tjänster samt etableringsfrihet 309 2.2 Sekundärrätt: Upphandlingsdirektiven 310 2.3 Relationen mellan primärrätt och sekundärrätt 311 3 Miljökrav i EU-domstolens praxis 314
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 16
11-02-17 09.12.41
3.1 De klassiska rättsfallen 314 3.2 Concordia-kriterierna 316 3.3 Krav på viss produktionsmetod 317 3.4 En grundläggande bedömningsmodell 321 4 Forskningsinriktning 322 4.1 Offentlig upphandling och den inre marknaden 323 4.2 Aktörsperspektivet 326
Kapitel 13 · LOV – en olaglig lag?
Andrea Sundstrand 329 1 Regelverken om valfrihetssystem 329 2 Bestämmelserna i valfrihetssystemen 332 3 Koncessioner eller tjänstekontrakt 335 3.1 Tjänstekoncessioner i lagförslagen 335 3.2 Tjänstekoncessioner eller vanliga tjänstekontrakt 337 3.3 Ickevalsalternativ 341 4 Sammanfattande slutsatser 342
Kapitel 14 · Prioritering i sygehusvæsenet
Kent Kristensen 343 1 Indledning 343 2 Ansvarsnorm 344 2.1 Retlige standarder 344 3 Ansvarsnormen den erfarne specialist 346 3.1 »På området« 346 3.2 »Den erfarne« 348 4 Domstolenes fastlæggelse af ansvarsnormen 349 4.1 Kundskabs- og erfaringsniveau 350 4.2 Ansvarsnormen og ikke-lægelige fejl 352 5 Prioriteringsregler 357 5.1 Forsvarlig behandling 358 5.2 Rettidig behandling 359 5.3 Saglige krav 360 6 Ressourcemæssige skader 361 7 Ansvarsnormen ved offentlig og privat behandling 364
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 17
11-02-17 09.12.41
Kapitel 15 · Privatisering og patientrettigheder
Helle Bødker Madsen 369 1 Øget privatisering af det danske sundhedsvæsen 369 2 ”Patientrettigheder” 372 3 Forvaltningsrettens anvendelse, når sundhedsvæsenets opgaver udføres af offentlige sundhedsaktører 373 4 Forvaltningsrettens anvendelse, når der samarbejdes med private sundhedsaktører 373 5 Forvaltningsrettens særtræk 377 6 Privatrettens særtræk 377 7 Forvaltningsrettens betydning, når behandling udføres af offentlige sundhedsaktører 378 8 Sundhedsspecifikke regler og aftaleret eller forvaltningsret 380 8.1 Aftaleret og forvaltningsret 380 8.2 Sundhedsspecifikke regler og forvaltningsret 382 8.3 Sammenfatning 385 9 Kan patienter påberåbe sig aftale- og overenskomstregler? 385 10 Aftale- og overenskomstregler, der værner patienternes interesser 387 11 Konklusion 387 12 Retspolitiske betragtninger 389
Bilaga 1 · Författarpresentationer 391 Bilaga 2 · Program PROF-konferens, Umeå 26–27 augusti 2010: Den nordiska välfärden möter marknaden – förutsättningar och konsekvenser ur ett rättsligt perspektiv 397 förteckning över skrifter från juridiska institutionen vid umeå universitet 400
10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 18
11-02-17 09.12.41
T. Madell, T. Bekkedal & U. Neergaard DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN
Det har de senaste åren varit ett ökat fokus på den nordiska välfärdsmodellen och det allmännas ansvar för att tillhandahålla olika typer av allmännyttiga tjänster till medborgarna, antingen i egen regi eller på olika sätt genom överlåtande till privata aktörer. I vissa fall tillhandahålls tjänsterna till subventionerade priser och i andra fall till marknadsmässiga. I vissa fall sker överlämnandet till privata aktörer i enlighet med vad som följer av speciallagstiftning och i andra fall i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. Den här boken är tänkt att utgöra ett aktuellt bidrag vad gäller att beskriva den senaste utvecklingen inom området. Vidare analyseras den terminologi som följer av den EU-rättsliga regleringen – bl.a. tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse m.fl. begrepp – samt EU-rättens inflytande på de nordiska ländernas möjligheter att själva organisera sin egen verksamhet.
DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext RED. Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard
Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet
/ Nr 23
ISSN: 1404-9198 ISBN: 978-91-7678-782-3
Umea.serien.omsl.nr23.2.indd 1
11-02-18 10.42.22