ami arnell ¡ inger ekbom
trappanmodellen i mĂśte med barn som bevittnat vĂĽld
Innehåll Förord till tredje upplagan
5
Inledning
7
1. Bakgrund och fakta
9
David, Erik och Emma − tre av många
11
David Erik Emma
11 12 14
Katastrof och trauma
17
Vad är ett trauma Hur påverkas barn av traumatiska uppleverlser Psykiska försvar och fysiska reaktioner Vad är PTSD? När börjar läkningsprocessen?
18 18 19 21 21
Våld i familjen
22
Barnmisshandel Hur påverkar våldet i familjen barnet? Något om forskning och kunskapsläget Hur många barn upplever våld i sin familj?
23 23 26 29
Rädda Barnens projekt ”Barn som vittne till våld i sina familjer”
30
Distriktsorder
32
Vem uppmärksammar barnen?
35
Vilken hjälp ger myndigheter och organisationer? Vad behövs för att stödja dessa barn?
35 42
2. Trappan − en arbetsmodell
45
Ett psykosocialt arbetssätt
46
Målsättning
47
Bruksanvisning − uppläggning av krissamtalen
48
Samtal med barnets mamma Möte och samtal med barnet
49 51
Krissamtal steg 1 − kontakt
55
Välkommen Vem är du? Vem är jag? Min familj Arbeta med en bild tillsammans Berätta en historia Avsluta och förbered nästa steg
55 56 56 56 57 59
Krissamtal steg 2 − rekonstruktion
60
Välkommen Vad betyder det att bråka? Har barnet blivit slaget? Pojken på bilden Våldet Rita en karta Rekonstruktion Dina känslor Avsluta och förbered nästa steg
60 60 61 61 62 62 63 63 66
Krissamtal steg 3 − kunskap
67
Välkommen Vanliga reaktioner när man upplevt våld och trauman Hur kommer det att bli? Avslutning
67 68 69 72
Arbetsmaterial – att kopiera
73
Referenser Litteratur
94 95
Förord till tredje upplagan När den första upplagan av … och han sparkade mamma… kom ut i oktober 1999 väckte den stort intresse. Boken var en viktig del i Rädda Barnens arbete med att synliggöra barns behov av eget stöd när de bevittnat våld mot sin mamma. Boken innehöll en kort beskrivning av hur barn påverkas av att uppleva våld i sina familjer, aktuell lagstiftning och hur samhällets stöd brast. Men huvuddelen av boken bestod av en konkret beskrivning av en metod för hur man kan lägga upp krissamtal direkt riktade till barn som bevittnat våld i sina familjer, ”Trappanmodellen”. Boken har haft stor spridning i Sverige och bidragit till att situationen blivit bättre för barn som vuxit upp i familjer där det förekommit våld. Lagstiftningen har stärkt dessa barns rätt till stöd och många kommuner erbjuder barnen stöd i dag. Mycket kvarstår dock att göra. Det är till exempel helt avgörande i vilken del av landet man bor för om man får något stöd eller inte. I stora delar av landet erbjuds inte något stöd alls, enligt en enkät som Rädda Barnen ställde till kommunerna under våren 2006. Barn som upplevt våld i familjen har egna behov och ett eget perspektiv på det som hänt − oavsett var de bor. Deras upplevelser behöver inte alltid överensstämma med de vuxnas eller med vad vi förväntar oss. Därför är det viktigt att ge dem ett eget utrymme i form av egna samtal. Författare är Ami Arnell och Inger Ekbom. De har tidigare skrivit boken När mamma eller pappa dricker. En handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister som gavs ut av Rädda Barnen 1994. Ami Arnell är leg. psykolog och psykoterapeut, med mångårig erfarenhet av psykisk barn- och ungdomsvård. Hon har gruppterapiutbildning och har arbetat med barn, tonåringar och vuxna i grupp. Hon var under många år knuten till Rädda Barnen. Inger Ekbom är socionom och leg. psykoterapeut. Hon har arbetat med barn, tonåringar och familjer inom kommunal socialvård och barnpsykiatri. Under flera år delade hon sin arbetstid mellan Rädda Barnen och en specialmottagning för barn som upplevt våld i familjen. 5
I dag arbetar hon som psykoterapeut på Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris. Författarna arbetade i Rädda Barnens projekt ”Barn som vittne till våld i sina familjer” i slutet av 1990-talet. Under två års tid träffade och samtalade de med 45 barn som under en längre tid upplevt misshandel och våld inom familjen. En slutsats Rädda Barnen drog då, 1999, var att dessa barn har ett starkt behov av att systematiskt få berätta och bearbeta sina upplevelser. Då riktade Rädda Barnen en uppmaning till ansvariga beslutsfattare att ge tydliga signaler om att prioritera stödet till denna grupp barn. De har rätt till stöd! En uppmaning som gäller fortfarande! Nu trycks boken i sin tredje upplaga och den inledande teoridelen har uppdaterats av Inger Ekbom. Beskrivningen av Trappanmetoden är i huvudsak densamma. Vissa förtydliganden har gjorts och några bilder har förändrats. Vi hoppas att boken – och Trappanmetoden – kommer att fortsätta att inspirera och vara till nytta för er som arbetar professionellt med barn och möter barn som upplevt våld i sina familjer. Rädda Barnen i mars 2010 Lars Carlsson Chef Sverigeprogrammet
6
Förord
Inledning … och han sparkade mamma … är en handbok om hur man med hjälp av krissamtal kan stödja barn som bevittnat våld i sina familjer. För lite drygt tio år sedan fick Ami Arnell och jag möjlighet att arbeta i Rädda Barnens projekt ”Barn som vittne till våld i sina familjer” och att uppmärksamma dessa barn och deras behov av stöd. Projektet startade 1996 och avslutades 1999. Målsättningen med projektet var: • att synliggöra barn i familjer med våldsproblematik • att erbjuda dessa barn en möjlighet att bearbeta de traumatiska händelser de bevittnat. Under två års tid träffade vi 45 barn för att stödja dem och ge dem en möjlighet att berätta om sina upplevelser av våld och hot. Ur dessa samtal växte arbetsmodellen ”Trappan” fram. Att vi valde uttrycket ”barn som vittne till våld” har väckt en del frågor genom åren. Barn som är med om att mamma utsätts för våld är på inget sätt passiva vittnen. Att barnet är ett deltagande vittne, som Margareta Hydén1 beskriver det, eller att ”barnen upplever våld i sina familjer” är formuleringar som bättre stämmer överens med det som barnen är med om. Om vi hade namngett projektet i dag, 2010, hade vi valt ordet ”upplevt” i stället för ”vittne till”. Boken kom ut hösten 1999 och då var barn som bevittnat våld relativt osynliga i Sverige. Under 10 år har mycket hänt som förbättrat situationen för barn som bevittnat våld i sin familj, både när det gäller lagstiftning och arbetssätt i vårt land. Men det finns fortfarande stora brister! Barns upplevelser av våldet och hur de drabbas ser olika ut. En obruten vårdkedja krävs för att vi fullt ut ska kunna hävda att barnens rätt till skydd och stöd är uppnått. En tydlig vårdkedja där polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård och frivilliga organisationer samverkar är ett måste. Socialtjänsten utgör det första oumbärliga steget att skydda våldsutsatta mammor och deras barn från fortsatt våld och att erbjuda dem stöd. Ett andra steg är att barnen erbjuds krissamtal, enligt till exempel 7
Trappanmetoden. Ett tredje steg är att barnpsykiatrisk behandling erbjuds de barn som behöver det. För barnen är det viktigt att även mamman och den våldsamma pappan får stöd och behandling. Seriösa risk- och trygg hetsbedömningar måste ingå i arbetet med föräldrarna utifrån barnens situation. Samverkan och rutiner som fungerar är områden vi ständigt behöver arbeta med och utveckla. Med den tredje upplagan av … och han sparkade mamma … vänder vi oss till er som i ert arbete möter barnen efter det att våldet i familjen blivit känt hos till exempel polis, socialtjänst eller kvinnojour. Många av de här barnen har varit med om fruktansvärda våldsupplevelser. De har rätt till en egen kontakt och ett eget stöd, för att berätta om sina upplevelser. Att barn inte visar något eller drar sig undan betyder inte att de har glömt vad som har hänt eller att de inte påverkats känslomässigt. Fortfarande finns det en ovana vid att tala enskilt med mindre barn. Man vill inte tro att barn har så starka minnesbilder som de faktiskt har. Ofta råder ”tystnadens kultur” runt våldet i familjen och barnen behöver tid för att kunna närma sig sina otäcka minnesbilder. Min förhoppning är att den nya upplagan av boken ska fortsätta att bidra till att fler barn som upplevt våld mot mamma ska få ett eget stöd. Jag hoppas också att vår konkreta arbetsmodell ska fortsätta att inspirera många till att vilja möta barnen enskilt. Boken är skriven för arbete med barn och tonåringar från fyra år och uppåt. För att undvika att skriva ”barn/tonåringar” utgår vi i boken från FN:s definition: ”Som barn räknas alla människor under 18 år.” I boken skriver vi ”mamma” när vi avser den som utsatts för våldet, misshandeln, och ”pappa” när vi menar förövaren. Detta är det vanligaste scenariot, men vi är fullt medvetna om att det ibland kan vara tvärtom eller att det kan vara någon annan än barnets förälder som är förövaren. Boken innehåller ett urval av den kunskap och forskning som finns inom området i dag. Huvuddelen i boken utgörs av en beskrivning av arbetsmodellen ”Trappan”. Den som önskar få en mer fördjupad kunskap hänvisas till litteraturlistan längst bak i boken. Stockholm, mars 2010 Inger Ekbom Socionom, leg. psykoterapeut Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris
8
Inledning
1. Bakgrund och fakta Syftet med denna bok är att presentera en modell för hur man praktiskt kan arbeta med och stödja barn som upplevt våld i sina familjer. Boken består av två delar. Första delen är en introduktion till detta arbete. I den andra delen presenteras Trappanmodellen.
Arbetsmaterial – att kopiera Tanken med arbetsmaterialet är att man ska kopiera de blad eller bilder man planerar att använda. Arbetsmaterialet består av olika slags arbetsblad: • 4 arbetsblad, numrerade 1−4, tre stycken med olika frågor och ett med en nätverksbild. • 2 svartvita figurbilder, som du kan använda i arbetet kring barnets pappa och i samtal om känslor. • 8 fotografier, som du kan använda i ditt arbete med steg 1. Foto grafierna är tänkta att stimulera fantasi och berättande. • 8 upptäcktsbilder, numrerade 1−8. Vår tanke med upptäcktsbilderna är att du och barnet tillsammans ska upptäcka och leta efter figurer inne i bilderna. Detta kan hjälpa barnet att hitta på sagor och berättelser. Genom att vara delaktig i barnets berättande och lyssna förmedlar du en tilltro till barnets egna resurser. • 6 temabilder. Vi har valt ut 6 bilder. Vår tanke med temabilderna är att barnet ska kunna känna igen sig i bilderna. Detta kan underlätta arbetet med barnet och berättandet om vad barnet varit med om. Temabild 1 kallar vi pojken. De resterande 5 bilderna beskriver situationer som många barn har berättat. • Hjälpkort för barnet att ta med sig.
73
… och han sparkade mamma … är en handbok i hur man praktiskt kan arbeta med barn som upplevt våld i familjen. Huvuddelen av boken är en beskrivning av arbetsmodellen ”Trappan” och innehåller såväl ett konkret arbetsmaterial som en utförlig beskrivning av hur materialet ska användas. I bokens inledande del diskuteras hur barn påverkas av att uppleva våld i familjen och hur samhällets stöd är utformat. Där finns också ett urval av den kunskap och forskning som finns inom området i dag. I denna tredje omarbetade upplaga har den inledande teoridelen uppdaterats, vissa förtydliganden har gjorts och några bilder har förändrats. Boken vänder sig till socialarbetare, psykologer, kuratorer och andra som arbetar professionellt med barn och möter barn som upplevt våld i familjen. Ami Arnell är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med mångårig erfarenhet av psykisk barn- och ungdomsvård och var under många år knuten till Rädda Barnen.
Inger Ekbom är socionom och leg. psykoterapeut med mångårig erfarenhet av arbete inom socialtjänsten och barnpsykiatrin med barn, tonåringar och familjer. 1998 var hon med och startade BUP Bågen i Stockholm, den enda specialmottagningen i Sverige för barn som upplevt våld i familjen. Hon arbetar som psykoterapeut på Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris.