MARIA CHRISTIDIS
Vad händer i kroppen när man åldras? Vilka arbetsuppgifter ingår i vård- och omsorgsarbetet? Hur bemöter man vårdtagare med respekt, empati och integritet? Det här och mycket annat får du läsa om i Vård- och omsorgsarbete 1. Boken är skriven för dig som vill arbeta med människor inom vård- och omsorgsområdet. Den tar upp ämnen som kommunikation, gerontologi, arbetsuppgifter, arbetsmetoder och hjälpmedel.
MARIA CHRISTIDIS
Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Vård- och omsorgsarbete 1, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
Vård- och omsorgsarbete 1
Vård- och omsorgsarbete 1
Maria Christidis, lärare i vårdoch omsorgsämnen, svenska och engelska samt doktorand i yrkesämnenas didaktik.
Vård- och omsorgsarbete 1
MARIA CHRISTIDIS
Innehåll 1. Vård och omsorg..................................................7 Vad är vård och omsorg?...........................................................8 Vård- och omsorgsområdets historia......................................9 Centrala begrepp........................................................................15 Yrkesrollen.....................................................................................19
2. Mötet med människan.....................................27 Kommunikation...........................................................................28 Bemötande...................................................................................37 Etik inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.................41 Sinnesstimulering........................................................................47 Estetik och kulturella yttringar..................................................51
3. Gerontologi - den äldre vårdtagaren......59 Gerontologi...................................................................................60 Det fysiska åldrandet.................................................................63 Det psykiska åldrandet..............................................................81 Det sociala åldrandet.................................................................84
4
4. Arbetsuppgifter inom vård och omsorg ........................................93 Personlig vård.............................................................................95 Kost och vätska.........................................................................114 Observationer och medicintekniska uppgifter...................151 Service i hemmet......................................................................194 Administrativa uppgifter..........................................................201
5. Arbetsmetoder inom vård och omsorg .....................................209 Hygien..........................................................................................211 Estetik..........................................................................................232 Ergonomi....................................................................................239
6. Hjälpmedel och IT inom vård och omsorg......................................266 Hjälpmedel.................................................................................266 IT-stöd..........................................................................................271 Ordlista........................................................................................284 Register.......................................................................................287 Bildförteckning..........................................................................288
5
Airi, 93 år, ligger naken på rygg i sängen på äldreboendet. Hon är trött och lite frusen, men orkar inte säga till eller röra på sig. Denna morgon vaknade hon av att underskötaren Peter klädde av henne. Det är duschdag på äldreboendet och för att hinna med alla boende började de tidigt på morgonen. Airi brukade alltid duschas först, eftersom de gick i alfabetisk ordning. När Peter hade fått av det sista klädesplagget sa han åt Airi att ligga helt stilla i sängen medan han gick iväg för att hämta duschstolen. Under den tiden hann Airi känna tröttheten smyga sig över henne och hennes ögonlock började bli tunga. När hon till slut tillät ögonen att slutas och kroppen att svepas in i sömnens töcken kom Peter tillbaka in till rummet med duschsstolen. ”Nej du Airi, du får inte somna om igen, lilla sömntutan. Nu är det dags att duscha och bli ren och fin”, säger Peter bestämt. Airi tvingar sig själv upp till sängkanten och får sedan hjälp av Peter över till duschstolen. Hon visar sitt missnöje genom total tystnad. Peter ignorerar Airis tysta protester och kör in henne till duschen varpå han snabbt börjar duscha av henne. Peter tänker på att det är många kvar att duscha och att det måste gå snabbt och effektivt om han ska hinna med alla. Vattnet är så kallt, tänker Airi, men vill inte protestera. Det syns att Peter är stressad och hon vill inte heller bryta den tysta protesten över att aldrig få sovmorgon på tisdagar. Efter duschen går Peter iväg till rummet och låter Airi borsta tandproteserna över tvättfatet. Peter kör sedan in Airi till rummet. På sängen har Peter lagt fram kläder till henne. ”Jag har lagt fram kläder till dig Airi. Det kändes som en blå dag idag, därför tog jag fram din fina blå klänning. Klä på dig och kom ut till matsalen för frukost. Jag måste in till Berit nu”, säger Peter bestämt och med en aning stress i rösten innan han stegar ut ur rummet. Airi tittar på klänningen en lång stund och mumlar något om att hon aldrig får sovmorgon på tisdagar eller rätt temperatur på vattnet i duschen, innan hon bestämmer sig för att börja klä på sig.
90
4
4. arbetsuppgifter inom vård och omsorg Punkt 6 i kursens centrala innehåll: ”Personlig vård, till exempel personlig hygien, munvård, kost och vätska, måltidssituation, vila och sömn, elimination och klädsel samt komplikationer vid långvarigt sängläge” Punkt 8 i kursens centrala innehåll: ”Serviceuppgifter i hushållet, till exempel tvätthantering, städning, inköp, matlagning och livsmedelshantering” Punkt 9 i kursens centrala innehåll: ”Medicintekniska uppgifter, till exempel blodtrycks- och pulskontroller, temperaturmätning, urinprov och enklare såromläggning” Punkt 10 i kursens centrala innehåll: ”Administrativa uppgifter, till exempel beställning av sjukvårdsmaterial och schemaplanering”
4. Arbetsuppgifter inom vård och omsorg
91
Detta kapitel handlar om centrala arbetsuppgifter inom vård- och omsorgsarbetet. Det speglar hur komplext vårdandet är genom att belysa teoretiska och praktiska aspekter. I detta kapitel får du till exempel lära dig hur du utför personlig vård och varför du gör det samt vad som är viktigt att tänka på vid utförandet. Det förklarar varför det är viktigt med en allsidig kost och tillräckliga mängder vätska och beskriver konsekvenserna av undernäring, uttorkning och övervätskning. Du får även en genomgång av medicintekniska uppgifter, såsom kontroll av puls och blodtryck, samt behandling av sår och trycksår. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om serviceuppgifter i vårdtagarens hem och administrativa uppgifter på din framtida arbetsplats. I det här kapitlet får du lära dig om: • personlig vård • kost och vätska • observationer och medicintekniska uppgifter • service i hemmet • administrativa uppgifter
diskutera - fundera på 1. Hur upplever Airi duschningen och tisdagarna? 2. Hur hade Peter kunnat göra det till en bättre upplevelse för Airi? 3. På vilket sätt visade Airi sitt missnöje? Peter valde att ignorera men vad hade resultatet blivit om han hade bemött Airis protest?
92
4
Personlig vård Att vårda är att ansa, att ta hand om, att sköta om någonting eller någon. När man hjälper en person med personlig vård bör det ske i enlighet med hans eller hennes behov och önskemål. Man ska ta hänsyn till personens vanor, så att den kan känna sig bekväm i situationen. Det är viktigt att få fortsätta göra som man alltid har gjort och inte behöva foga sig efter vårdaren.
foga sig – anpassa sig rehabilitering – återställande av förlorad funktion genomsyra – fullständigt uppfylla inkludera – låta någon eller något ingå i en grupp
Delaktighet och integritet Om det är möjligt är det önskvärt att vårdtagaren medverkar och blir delaktig i vårdandet. Det är en del av vårdtagarens rehabilitering att få klara av saker själv. För att underlätta kan man använda olika hjälpmedel, såsom stödhandtag i duschen eller en duschstol. Det är viktigt att hela tiden informera vårdtagaren om vad man gör – dels med hänsyn till kroppsreviret, dels för att vårdtagaren ska kunna säga till om något önskas. Vårdsituationen ska genomsyras av ett gott bemötande för att säkerställa att man inte kränker vårdtagarens personliga integritet. Om man är fler än en vårdare ska man vara noggrann med att inkludera vårdtagaren i samtal. Vårdtagaren ska också få bestämma vilka kläder denne vill sätta på sig efter duschen. Att känna sig ren och dofta gott ökar välbefinnandet.
4. Arbetsuppgifter inom vård och omsorg
93
Huden Huden är kroppens största organ. Förutom att skydda oss mot bakterier och virus, mot yttre våld, skadliga ämnen, extrem kyla och värme, medverkar den även i regleringen av vätskebalansen. Talgkörtlarna i huden hjälper till att hålla huden mjuk och elastisk genom sin produktion av talg, ett naturligt smörjmedel. Överdriven duschning kan sätta huden ur balans och orsaka torrhet och senare även eksem. Hos äldre är huden extra känslig, eftersom den med åren blir tunnare och torrare. Därför är det viktigt att hjälpa huden genom att använda en mild tvål eller tvättkräm under duschningen. Efter duschen är det bra att tillföra fukt med hjälp av hudlotion. Den personliga vårdsituationen är ett bra tillfälle att inspektera huden för att upptäcka hudförändringar. Det ger också möjlighet att observera vårdtagarens aktivitetsförmåga och generella hälsotillstånd. Under samtliga moment ska personalen tillämpa basala hygienrutiner, såsom användning av förkläde och handskar.
Duschning I vården av en annan person kan man behöva hjälpa honom eller henne att hålla en god personlig hygien. Detta leder till att man kommer nära inpå kroppsreviret. Därför är det viktigt att man har ett gott samarbete och respekt för individens integritet.
94
4
För en bekväm duschning ska punkterna nedan följas:
•
Se till att ha med allt du behöver för duschningen och att det finns inom räckhåll i duschrummet – t ex handduk, badlakan, tvättlappar, schampo, tvål samt eventuella hjälpmedel som exempelvis duschstol.
•
Kontrollera att rummet inte är för kallt.
•
Vårdtagare som inte kan eller orkar stå kan med fördel få sitta bekvämt på en duschpall, duschbräda, duschsstol med låsbara hjul eller duschvagn.
•
Informera vårdtagaren om allt du gör.
•
Känn först på vattnet för att kontrollera att temperaturen är lagom och låt sedan vårdtagaren få känna på vattnet genom att rikta vattenstrålen mot insidan av benet eller underarmen. Reglera temperaturen tills vårdtagaren är nöjd.
•
Börja med att duscha av kroppen varsamt så att vårdtagaren vänjer sig vid vattentemperauren.
•
Duscha huvudet försiktigt. Många kan uppleva detta som obehagligt.
•
Tvätta uppifrån och ned i följande ordning: håret och ansiktet, övre delen av kroppen och slutligen nedre delen av kroppen samt underlivet. Skölj noggrant bort allt schampo och tvål innan du fortsätter till nästa kroppsdel.
•
Se till att vårdtagaren inte fryser när du når nedre delen av kroppen genom att lägga en handduk över axlarna.
•
Torka torrt, var noggrann i hudveck och naveln för att förhindra svampinfektioner. Kom ihåg att inspektera huden under denna procedur.
•
Smörj in torr hud med hudlotion eller hudkräm.
•
Hjälp vårdtagaren att klä på sig.
4. Arbetsuppgifter inom vård och omsorg
reglera – styra, anpassa
95
Övre toalett När vårdtagaren inte klarar av att gå in till duschrummet eller sitta upprätt och bekvämt på en duschstol, kan tvätten utföras i sängen genom att följa punkterna nedan:
96
•
Se till att ha med allt som behövs och ha det inom räckhåll – t ex handduk, badlakan, tvättlappar, tvättkräm eller mild tvål, tvättfat med vatten.
•
Höj sängens huvudända om det är möjligt.
•
Låt vårdtagaren få göra så mycket som möjligt själv.
•
Fyll tvättfatet med lagom varmt vatten. Tänk på att vattnet snabbt kallnar och kan behöva bytas ut.
•
Var noga med att skölja bort alla kräm- och tvålrester och att du torkar riktigt torrt i alla hudveck och hudområden under tvättens gång.
•
Informera vårdtagaren om allt du gör.
•
Ta av vårdtagaren på överkroppen och lägg en handduk över bröstet. Vårdtagaren ska inte behöva känna sig blottad eller frusen under tvättens gång.
•
Börja med att tvätta ögonen endast med vatten, från yttre ögonvrån in till inre ögonvrån. Tvätta ett öga i taget och ta en ny tvättlapp när du ska tvätta nästa öga.
•
Tvätta ansiktet, öronen och bakom öronen med vatten. Fortsätt sedan till halsen och gå över till att använda tvättkräm. Byt tvättlapp ofta och fukta aldrig samma tvättlapp i tvättfatet med vattnet. Torka torrt i ansiktet och på halsen.
•
Tvätta brösten, under brösten och magen. Torka torrt. Lägg tillbaka handduken över bröstet för att skyla.
•
Lägg en handduk under en arm i taget när du tvättar arm och armhåla. Torka torrt.
4
•
Hjälp vårdtagaren att sitta upp eller vända sig för att komma åt ryggen. Tvätta och torka torrt.
•
Smörj in ansikte och hals med hudlotion om huden är torr eller om vårdtagaren önskar det.
Nedre toalett Även kroppens intima delar behöver tvättas – detta kallas nedre toalett. När denna tvättning sker i samband med övre toalett ska inte samma tvättfat med vatten användas. Byt då vatten i tvättfatet eller hämta ett nytt tvättfat med lagom varmt vatten. Därefter följder du punkterna nedan:
•
Se till att ha med allt som behövs för nedre toalett och ha det inom räckhåll – t ex handduk, badlakan, tvättlappar, och tvättfat med lagom varmt vatten. Det räcker att tvätta underlivet med vatten. Tvättolja, tvättkräm eller mild tvål (pH <5) avsedd för underlivet kan också användas. Se bara till att alla kräm och tvålrester noggrant sköljs bort.
•
Informera vårdtagaren om allt du gör.
•
Lägg en handduk eller hygienunderlägg under vårdtagaren.
4. Arbetsuppgifter inom vård och omsorg
97
instuderingsfrågor 1.
Vad betyder personlig vård?
2.
Vad bör man tänka på i samband med personlig hygien?
3.
Varför ska man duscha uppifrån och ner?
4.
Vad är viktigt att tänka på i samband med fotvård?
5.
Varför är munhälsan viktig?
6.
Vilka praktiska tips finns det för att förebygga muntorrhet?
7.
Vad bör man tänka på i samband med munvård?
8.
Varför behöver kroppen mat?
9.
Vad innebär en allsidig kost?
10. Varför behöver kroppen a) kolhydrater, b) proteiner, c) fetter? 11. Vad är det för speciellt med vitamin D och vitamin K? 12. Förklara betydelsen av sittställning vid matbordet och miljön kring måltiden? 13. Vilka tecken finns det på undernäring? 14. Vilka är de tre grundkosterna? 15. Vad har specialkosterna för syfte? 16. Vad bör man tänka på vid matning? 17. Hur mycket vätska behöver en äldre individ per dygn? 18. Vad är hudturgor? 19. Vilka tecken ses vid uttorkning? 20. Vad är normal avföring? 21. Vilka praktiska råd ges vid diarré? 22. Vilka praktiska råd ges vid förstoppning? 23. Vad är inkontinens? 24. Vad finns det för behandling mot urininkontinens? 25. Hur kan man praktiskt hjälpa en person med inkontinens? 26. Varför behöver kroppen vila? 27. Vad är blodtryck? 28. Vad är systoliskt tryck? 29. Vad är diastoliskt tryck? 30. I vilken enhet mäts blodtrycket? Förklara även vad den står för. 31. Varför tar man blodtryck och puls? 202 32. Vad är ett normalt blodtryck och puls?
33. Varför skiljer sig normalvärdet mellan olika individer? 34. Vad ger ett förändrat blodtryck och puls för information? 35. Förklara följande: a) hypertoni, b) hypotoni, c) ortostatiskt blodtryck 36. Hur känner patienten av ett högt respektive lågt blodtryck? 37. Vad är högt blodtryck? 38. Vad finns det för risker med ett onormalt blodtryck? 39. Hur kan man själv påverka sitt blodtryck? 40. Varför är patientens position vid blodtrycksmätningen viktig? 41. Vad är viktigt att patienten gör innan kontroll av tryck och puls? 42. Vilket organ ska armen vara i höjd med vid blodtrycksmätning? 43. På vilket sätt kan storleken på manschetten påverka blodtrycksresultatet? 44. Var på kroppen kan man ta pulsen? 45. I vilken enhet mäts pulsen? 46. Vad ska man tänka på vid pulstagning? 47. Vad är normal andningsfrekvens för en vuxen? 48. Vad ska man tänka på när man mäter andningsfrekvensen? 49. Vad kan andningsfrekvensen ge för information? 50. Vad mer ska man tänka på när det gäller andningen? 51. Varför mäts temperaturen? 52. Vad kan låg respektive hög temperatur vara tecken på? 53. Var på kroppen kan temperaturen mätas? 54. Var är det säkrast och mest pålitligt att mäta temperaturen och varför? 55. Vilka är de fyra stadierna av trycksår? 56. Vad finns det för behandling och förebyggande åtgärder för trycksår? 57. Hur påverkas kroppen av inaktivitet? 58. Vad betyder ”huffa” och när gör man detta? 59. Varför och hur ökar risken för en ny fallolycka hos en person som tidigare fallit?
60. Vad är det för skillnad på ulcus och vulnus? 61. Vad bör man tänka på när man hämtar ut mediciner åt en vårdtagare från apoteket?
62. Vad bör man tänka på i samband med att man handlar mat åt en vårdtagare? 63. I vilken ordning ska städning göras? 64. Vad är skillnaden mellan tillsynsstädning och veckostädning? 65. Vad ska registreras i en medicinsk journal respektive i en social journal? 203
uppgifter
204
1.
Öva munvård genom att borsta tänderna på en klasskamrat. Låt sedan klasskamraten borsta dina tänder. Efter övningen ska ni skriva en individuell reflektiv text om upplevelsen av att borsta tänderna på en annan person och få de egna tänderna borstade. Lämna in texten till läraren.
2.
Välj en av kosttyperna och skapa ett collage som du sedan presenterar inför klassen.
3.
Öva på matning tillsammans med en klasskamrat. Turas om att mata och bli matad. Efter övningen ska ni skriva en individuell reflektiv text om upplevelsen av att mata en annan person och bli matad av någon annan. Beskriv även de svårigheter du möter under matningen. Dessa kan bestå av egna tankar, farhågor eller praktiska aspekter. Lämna in texten till läraren.
4.
För vätskelista under en vecka. Skriv upp allt du dricker under dagarna och notera tidpunkt och mängd. Räkna ut hur mycket du dricker under en dag. Vätskelistan presenteras sedan för klassen med gemensam diskussion kring resultatet.
5.
Öva på att ta blodtryck och puls samt på att mäta andningsfrekvensen tillsammans med en klasskamrat. För att bli säker i utövandet kan ni parvis högt berätta om hur ni går tillväga och varför.
6.
Ta reda på vad det auskultatoriska trycket och det palpatoriska trycket är för något. Redogör för detta i klassen.
7.
Hur kan man praktiskt hjälpa en person med feber? Ta reda på detta och sammanfatta punktvis på en PowerPoint och redogör i klassen.
8.
Välj en bild på ett sår. Utifrån denna bild ska ni redogöra för hur man dokumenterar såret. Gör dessutom en dokumentation av såret och lämna in till läraren.
9.
Öva såromläggningsteknik på en klasskamrat. Tillämpa basala hygienrutiner och följ en ”ren metod”.
4
4. Arbetsuppgifter inom v책rd och omsorg
205
MARIA CHRISTIDIS
Vad händer i kroppen när man åldras? Vilka arbetsuppgifter ingår i vård- och omsorgsarbetet? Hur bemöter man vårdtagare med respekt, empati och integritet? Det här och mycket annat får du läsa om i Vård- och omsorgsarbete 1. Boken är skriven för dig som vill arbeta med människor inom vård- och omsorgsområdet. Den tar upp ämnen som kommunikation, gerontologi, arbetsuppgifter, arbetsmetoder och hjälpmedel.
MARIA CHRISTIDIS
Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Vård- och omsorgsarbete 1, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
Vård- och omsorgsarbete 1
Vård- och omsorgsarbete 1
Maria Christidis, lärare i vårdoch omsorgsämnen, svenska och engelska samt doktorand i yrkesämnenas didaktik.
Vård- och omsorgsarbete 1
MARIA CHRISTIDIS