Tabell 1.2. RLS-85. Reaction Level Scale gör en indelning av olika medvetandegrader vid medvetslöshet. Observera att gränsen för kontaktbar patient går mellan medvetandegrad 3 och 4. Vaken Inte fördröjd reaktion Orienterad
1
Slö eller oklar Kontaktbar vid lätt stimulering, tilltal, enstaka rop, beröring
2
Mycket slö eller oklar Kontaktbar vid lätt stimulering, upprepade tillrop, ruskning, smärtstimulering
3
Tabell 1.3. GCS. I Glasgow Coma Scale läggs poängen för svaren samman. Högsta poäng är 15 (hos vaken, orienterad) och lägsta 3 (inga reaktioner). Ögon öppnas:
4 Spontant 3 På uppmaning 2 På smärtstimuli 1 Ingen reaktion
Verbalt svar:
5 Orienterad 4 Desorienterad men svarar
En kontaktbar patient kan utföra något av följande: • tala enstaka ord • ge blickkontakt/följa med blicken • lyda uppmaning • avvärja smärta
3 Talar osammanhängande men med begripliga ord 2 Talar oförståeligt, grymtar 1 Ingen reaktion
Medvetslös – lokaliserar men avvärjer inte smärta
4
Medvetslös – undandragande rörelse vid smärta
5
5 Lokaliserar smärta
Medvetslös – stereotyp böjrörelse vid smärta
6
4 Undandragande rörelser vid smärtstimulering
Medvetslös – stereotyp sträckrörelse vid smärta
7
3 Stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering
Medvetslös – ingen smärtreaktion
8
2 Stereotyp sträckrörelse vid smärtstimulering
stånd, vid chock samt vid andningssvårigheter, t.ex. svår astma, pneumotorax (luft i lungsäcken) eller kvävning. För låg plasmaglukoskoncentration. Detta med-
för glukosbrist i hjärnan som är orsak till insulinkoma. Förgiftningar. Ett flertal olika läkemedel, t.ex.
bensodiazepiner (Stesolid, Nitrazepam m.fl.), samt andra droger, t.ex. alkohol och narkotika, kan i överdos ge upphov till medvetslöshet. Kramptillstånd, t.ex. vid olika former av epi-
lepsi. Även efter ett kramptillstånd (postiktalt) kan patienten vara slö och ha sänkt medvetandegrad.
Motoriskt svar:
6 Lyder uppmaning
1 Ingen reaktion
I status ska först luftväg, andning och cirkulation bedömas. Blodtryck, puls, pulsoximetri samt andningsfrekvens och kapillärt plasmaglukos mäts. Därefter undersöks patientens allmäntillstånd. Temperatur? Tecken på yttre skada? Stickmärken? Lukt (t.ex. acetonlukt vid diabeteskoma, alkohol)? Patientens neurologiska status, inklusive pupillstorlek, samt eventuell nackstyvhet kontrolleras. Vilka laboratorieprov som ska göras styrs av anamnes och status. Om orsaken till medvetslösheten fortfarande är oklar tas B-Hb, B-leukocyter, B-trombocyter, P-glukos, S-elektrolyter inklusive S-kalcium och DIAGNOSTIK.
20
Medicin.indb 20
2013-06-19 09.06