Kemiboken 1
K E M I B O K E N 1 är anpassad till gymnasiets kurs 1 i kemi och kan därmed även användas på Komvux och naturvetenskapligt basår.
I Kemibokenserien ingår: • Kemiboken 1 • Liber Digital Kemi 1 • Kemiboken 2
K E M I B O K E N 1 tar upp oorganisk kemi och grundläggande organisk kemi. Efter ett inledande kapitel om ämnen och reaktioner följer ett om kemins karaktär och arbetssätt. Analytisk kemi har inget eget kapitel, utan metoderna tas upp i de olika kapitel där de hör hemma. Varje kapitel inleds med kunskapskrav och de centrala begreppen. I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning samt uppgifter i två nivåer. Varje uppgift har en siffra/siffror som visar vilken eller vilka förmågor eleven tränar. Svaren finns längst bak i boken; ett utförligt facit kan kostnadsfritt laddas ner från liber.se Texterna har bearbetats för att passa alla elever, och både ordförklaringar och begreppsförklaringar finns som marginaltexter.
Kemiboken 1
HANS BORÉN • MANFRED BÖRNER • ANNA JOHANSSON • MAUD RAGNARSSON • STEN-ÅKE SUNDKVIST
Best.nr 47-11594-5 Tryck.nr 47-11594-5
4711594_OMSLAG.indd 1
2018-05-14 15:52
ISBN 978-91-47-11594-5 © 2018 Hans Borén, Manfred Börner, Anna Johansson, Maud Ragnarsson, Sten-Åke Sundkvist och Liber AB Projektledare och redaktör: Cecilia Söderpalm-Berndes Redaktör: Eva Lundström Formgivare: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktionsledare: Adam Dahl Femte upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People printing, Kina 2018
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4711594_INLAGA_Kap _1-2.indd 2
2018-05-18 14:25
BILDFÖRTECKNING Shutterstock 6 Martin Högbom/The Royal Swedish Academy of Science 9 DPA/IBL 10 (1) Shutterstock 10–11 Naseer Ahmed/Reuters/TT 12 Shutterstock 13 Henrik Montgomery/TT 14 Stefan Berg/Boliden 15 (1–3) Ingela Nyman/Scandinav/TT 15 (4) Charles D Winters/PhotoResearchers/IBL 16 Henrik Strömstad/Samfoto/TT 17 Shutterstock 18 Bruce Dale/National Geographic/Getty Images 20 Peter Scoones/Science Photo Library/IBL 23 South West Images Scotland/Alamy 24 (1) Phillip Hayson/Photo Researchers/IBL 24 (2) Science Photo Library/IBL 26 AGF/UIG/Getty Images 27 Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 31 Maximilian Stock LTD/Science Photo Library/IBL 32 Konstantin Trubavin/Aurora Photo/Getty Images 33 Fredrik Sandberg/TT 38 Manfred Börner 40 Mark Payne-Gill/Nature Picture Library/IBL 43 Illustration Works/Alamy 45 (1) Corbis Bridge/Alamy 45 (2) SODIS Eawag 47 Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 48 Shutterstock 52 Lawrence Migdale/Science Source/Getty Images 55 Science Photo Library/IBL 56 Stefan Jerrevång/IBL 59 Martin Bond/Science Photo Library/IBL 61 Paul Hanny/Gamma-Rapho/IBL 63 Science Photo Library/IBL 67 Caroline Seidel/dpa/Alamy Live News/IBL 69 Tommy Eliassen/Solent News & Photo Agency/TT 70 Science & Society Picture Library/SSPL/Getty Images 71 Charles D. Winters/Photo Researchers/IBL 74 Anneli Karlsson/Statens maritima museer 76 imagebroker/Ina Agency 77 Shutterstock 79 (1) Bridgeman Art Library/IBL 79 (2) Melina Hammer/NY Times/TT 80 A.M. Ahad/AP/TT 81 Phil Sheldon/Popperfoto/Getty Images 83
4711594_Kemiboken_1.indb 374
Richard Brandon Cox/Reuters/TT 84 Gareth Fuller/PA/TT 88 Nina Rökaeus 90 Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 92 (1) Charles D. Winters/Photo Researchers/IBL 92 (2) H. Tschanz-Hofmann/Age fotostock/Imagestate/IBL 92 (3) Theodore Clutter/Photo Researchers/IBL 94 (1) Dr. Jeremy Burgess/Science Photo Library/IBL 94 (2) Power and Syred/Science Photo Library/IBL 97 Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 99 Manfred Börner 101 Science Photo Library/IBL 102 Nina Rökaeus 105 John Cole/Science Photo Library/IBL 106 Shutterstock 109 (1) Volker Steger/Science Photo Library/IBL 109 (2) Manfred Kage/Science Photo Library/IBL 109 (3) Grant Heilman Photography/Alamy Stock Photo/IBL 110 (1) Science Photo Library/IBL 110 (2) AKG Images/TT 110 (3) Everett Collection/IBL 114 Shutterstock 125–131 Fredrik Sandberg/TT 135 Aberrration Films LTD/Science Photo Library/IBL 138 Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 139 Bosse Nilsson/Kristianstadbladet/TT 140 Ashley Cooper/Science Photo Library/TT 146 Mint Images/Getty Images 149 (1) Kern 149 (2) Tim Graham/Pool Photograph/Corbis/Getty Images 150 (1) Shutterstock 150 (2)–151 Javier Trueba/Science Photo Library/IBL 152 Shutterstock 153 Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 154 Science Photo Library/IBL 155 Shutterstock 158 (1) Ben Johnson/Science Photo Library/IBL 158 (2) Lisa Wikstrand 161 Atlantide Phototravel/Corbis Documentary/Getty Images 162 (2) Dr P.Marazzi/Science Photo Library/TT 162 (1) Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 163 Shutterstock 168
2018-05-15 09:43
Maria Luisa Corapi/Moment RF/Getty Images 170 (1) Nitor 170 (2) Jason Hawkes/Digital Vision/Getty Images 177 Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 179 Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 182 Shutterstock 184 Patrick Landmann/Science Photo Library/IBL 186 Justin Tallis/AFP/TT 188 Helena Karlsson/NWT 189 РИА Новости/Science Photo Library/TT 190 Sidekick/iStockphoto/Getty Images 198 Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 201 (1) CARO/Andreas Teich/Ullstein Bild/IBL 201 (2) Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 201 (3) Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 203 Mats Alm/IBL 204 (1) Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 204 (2) Pontus Lundahl/TT 207 Science Photo Library/IBL 208 (1) China Daily/Reuters/TT 208 (2) David Taylor/Science Photo Library/IBL 209 Yves Soulabaille/Look at Sciences/Science Photo Library/IBL 210 Shutterstock 211 (1) Sodastream 211 (2) Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 212 Shutterstock 213 (1) Martyn F Chillmade/Science Photo Library/IBL 213 (2) Minas Panagiotakis/Getty Images 214 Jonas Ekströmer/TT 215 Shutterstock 216 Patric Söderström/TT 221 Nina Rökaeus 224 Shutterstock 225 Nina Rökaeus 228 Roland Weihrauch/DPA/TT 233 Alen Cutura/EyeEm/Getty Images 234 Jurgen Freund/Naturepl.com/IBL 240 Shutterstock 244 Manfred Börner 245 Ulf Palm/TT 248
4711594_INLAGA_Sakregister.indd 375
Cecilia Söderpalm-Berndes 251 David Zandén/Scandinav/TT 255 (1) Stefan Bennhage/TT 255 (2) Shutterstock 256 Sandviken Pure Power 260 TT 261 Rue des Archives/RDA/IBL 263 Hannah McKay/Reuters/TT 270 Nina Rökaeus 273–274 Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 276 Nina Rökaeus 278 Shutterstock 279 (1) Stockfood/Nordic Photos 279 (2) Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 283 Shutterstock 285 Charles D. Winters/Photo Researchers/IBL 286 Robin Utrecht/Abaca/IBL 288 Picture Press Limited/Alamy 290 Nina Rökaeus 296 Henrik Montgomery/TT 297 Shutterstock 300–301(1) Robert Brook/Science Photo Library/IBL 301 (2) AGE Fotostock/Nordic Photos 302 (1) AGE Fotostock/Nordic Photos 302 (2) Koichi Kamoshida/Getty Images 302 (3) Vario images GmbH & Co. KG/Alamy 306 Karol Czinege/Alamy Stock Photo/IBL 307 Shutterstock 308 Nina Rökaeus 309 Swerea KIMAB 311 Olaser/Istock/Getty Images 316 Shutterstock 319 Ann-Katrin Persson/Fair trade 325 Eye of Science/Science Photo Library/IBL 326 Arne Dedert/DPA/TT 330 Aco 331 Shutterstock 332–335 Omslag: Shutterstock (1,2) Grant Heilman Photography/Alamy Stock Photo/IBL (3) Arne Dedert/DPA/TT (4) Stefan Berg/Boliden (5)
2018-05-18 09:04
Förord Bokens pedagogiska tanke – experimentet i centrum
För att väcka elevernas intresse för ämnen och deras kemiska reaktioner, och för att eleverna ska förstå kemi på en djupare nivå, utgår resonemangen i Kemiboken 1 från experiment. På många ställen i boken finns det förslag och instruktioner till demonstrationsexperiment som du som lärare kan använda för att resonera om och förklara kursens centrala innehåll. I slutet av boken finns instruktioner till 28 elevlaborationer. I flera av dem gäller att eleverna, ensamma eller i grupp, ska planera utförandet av dem och valet av utrustning. Bokens upplägg
De olika kapitlen i boken bygger på varandra. Analytisk kemi har inget eget kapitel, utan vi beskriver istället olika typer av analyser i deras sammanhang. Exempelvis så tar vi upp titrering i kapitel 6 om syror och baser och kromatografi i kapitel 4 om kemisk bindning. I det sista kapitlet (9) beskriver vi användning och egenskaper hos några ämnen i grupperna kolväten, alkoholer, estrar, kolhydrater, fetter och proteiner. Detta kapitel riktar sig främst till dem som inte kommer att läsa kursen Kemi 2. Varje kapitel inleds med KUNSKAPSMÅL kopplade till ämnesplanens centrala innehåll och en lista med VIKTIGA BEGREPP i kapitlet. Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING följt av UPPGIFTER. Punkterna i sammanfattningarna och ordningsföljden på uppgifterna följer i huvudsak innehållets ordningsföljd i kapitlen. UPPGIFTERNA är indelade i två nivåer, varav den svårare är rödmarkerad. Vid varje uppgift finns numren på de förmågor i ämnesplanen i kemi som uppgiften kan kopplas till. Näst längst bak i boken ligger SVAREN PÅ UPPGIFTERNA. Ett UTFÖRLIGT FACIT finns som nedladdningsbar fil på liber.se. Allra sist i boken finns ett SAKREGISTER. Författarna
3
4711594_INLAGA_Kap _1-2.indd 3
2018-05-18 07:30
Innehåll 1. Ämnen och reaktioner 6 Vad är kemi? 8 Ämnen och partiklar 10 Rena ämnen och blandningar 23 Analyser 29 Grundämnen och kemiska föreningar 31 Materiens indelning 34 Uppgifter 36
2. Kemins karaktär och arbetssätt 38 Vetenskap 40 Den naturvetenskapliga metoden 43 Uppgifter 51
3. Atomer och det periodiska systemet 52 Atomteorin 54 Det periodiska systemet 71 Uppgifter 86
5. Kemiska beräkningar 146 Vågen används för att räkna atomer 148 Olika partiklars massor 148 Massa, molmassa och substansmängd 154 Sammansättning av föreningar och lösningar 158 Koncentration i lösningar 163 Räkna på kemiska reaktioner 171 Reaktionsformeln – reaktionens recept 177 Gaser och gasblandningar 187 Uppgifter 193
6. Syror och baser 198 Syror 200 Baser – syrornas motsats 205 Syror och baser – hemma och i industrin 207 Mer om protolyser 217 Neutralisation – en protolysreaktion 227 Buffertlösningar stabiliserar pH-värdet 232 Uppgifter 236
4. Kemiska bindningar 88 Jonbindning 90 Kovalent bindning 103 Polär kovalent bindning 112 Bindningar mellan molekyler 119 Bindningar ger ämnen deras egenskaper 127 Metaller och deras egenskaper 137 Uppgifter 142
7. Energi och kemi 240 Energi 243 Varför sker kemiska reaktioner? 262 Uppgifter 268
4
4711594_Kemiboken_1.indb 4
2018-05-15 09:35
8. Reduktion och oxidation 270 Reaktioner med fullständig elektronövergång 272 Reaktioner med ofullständig elektronövergång 280 Spontana redoxreaktioner avger energi 288 Batterier 296 Bränslecellen ger elektrisk energi 302 Elektrolyser kräver energi 304 Korrosion 308 Uppgifter 313
9. Organiska ämnen är kolföreningar 316 Organiska föreningar innehåller kol 318 Råolja – en blandning av kolväten 319 Organiska ämnen indelas i ämnesklasser 321 Alkaner – kolväten med enkelbindningar 322 Alkener – kolväten med dubbelbindning 325 Arener – kolväten med bensenstruktur 327 Funktionella grupper 328 Alkoholer 328 Estrar 332 Våra födoämnen är organiska ämnen 333 Uppgifter 336
Laborationer 338 Mall för laborationsrapport i kemi 338 1. Att separera två ämnen 338 2. Hur ”stor” är en droppe? 339 3. Metalljoners lågfärg 339 4. Reaktion eller inte? 340 5. Reaktionen mellan magnesium och svavelsyra 341 6. Jon- eller molekylförening? 342 7. Polära och opolära molekyler 342 8. Salters egenskaper – fällningsreaktioner 343 9. Massa och substansmängd 345 10. Kristallvatten 345 11. Volymmätning 346 12. Beredning av lösningar 346 13. Spädning av lösningar 346 14. Natriumvätekarbonat 347 15. Några egenskaper hos syror och baser 347 16. Att identifiera syror 348 17. En liten utmaning 348 18. Koncentrationsbestämning av saltsyra 349 19. Buffertlösningar 350 20. Stationslabbar – energi 351 21. Energi vid upplösning av salter 351 22. Energi vid reaktion mellan magnesium och saltsyra 352 23. Metallernas spänningsserie 352 24. Halogenernas oxiderande förmåga 353 25. Galvaniska element 353 26. Elektrolys av kopparklorid 354 27. Elektrolys av vatten 354 28. Korrosion 355
Svar till uppgifterna 356 Sakregister 370
5
4711594_Kemiboken_1.indb 5
2018-05-15 09:35
1
Ämnen och reaktioner Hjälmen ska skydda cyklistens huvud och samtidigt vara smidig att bära. För att hjälmen ska få de här egenskaperna består den som regel av flera olika ämnen, som vart och ett är tillverkat genom kemiska reaktioner. Allt i vår omgivning är resultat av kemiska reaktioner. Ämnen med komplicerade molekyler, som i cyklistens hjälm, bildas ofta genom reaktioner i flera steg. Men, vad är egentligen en kemisk reaktion, ett ämne och ett material? Det går vi igenom i det här inledande kapitlet, liksom de olika faser som ett ämne kan befinna sig i.
NÄR DU HAR LÄST KAPITLET SKA DU HA KUNSKAP OM
m hur man kan använda partikelmodellen för att beskriva faser och fasomvandlingar, m vilka energiomsättningar som sker vid fasomvandlingar, m hur man kan använda formler för att beskriva fasomvandlingar, m hur materien kan delas in i rena ämnen och blandningar, m hur blandningar kan separeras, m vad som är skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ analys, m hur rena ämnen kan delas in i grundämnen och kemiska föreningar, m vad som är skillnaden mellan en kemisk reaktion och en fysikalisk förändring.
6
4711594_Kemiboken_1.indb 6
2018-05-15 09:35
VIKTIGA BEGREPP
annat foto
aggregationsform analys avdunstning blandning densitet dekantering destillation fas fasgräns fast form fast lösning fasövergång filtrering flytande form frysning fryspunkt fällning gasform grundämne heterogen homogen indunstning karaktäristisk egenskap kemisk förening kemisk reaktion kokning
kokpunkt kondensation kvalitativ analys kvantitativ analys legering lösning materia material partikel produkt reagens reaktant rent ämne sammansatt ämne sedimentering separation smältning smältpunkt stelning stelningspunkt sublimering temperatur utgångsämne ånga ångbildning ämne
7
4711594_Kemiboken_1.indb 7
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Vad är kemi? Vi och vår omgivning består av ämnen som förändras. Kemi är vetenskapen som studerar vilka egenskaper ämnen har, vad de består av och hur de omvandlas till nya ämnen i kemiska reaktioner. Allt vi använder och allt vi gör har en koppling till kemin. I många verksamheter krävs goda kemikunskaper, exempelvis för att utveckla de olika materialen i en mobiltelefon och det uppladdningsbara batteriet i mobilen. Några andra områden där kemikunskaper behövs är miljövård, sjukvård och framställning av dricksvatten.
Arbetsmetoder och delområden inom kemin Analys, separation och syntes är viktiga arbetsmetoder för kemister. En analys innebär att man undersöker vilka ämnen som finns i ett prov eller hur mycket som finns av olika ämnen. Vid en separation delas en blandning upp i flera delar. Råolja, till exempel, kan separeras (delas upp) i bland annat bensin och fotogen. En syntes går ut på att man framställer nya ämnen. Från enkla råvaror kan man exempelvis syntetisera läkemedel, färgämnen, fibrer till textilier eller plasten till skalet på en mobiltelefon. Kemister är ofta specialister inom något delområde inom kemin, som organisk kemi, oorganisk kemi, biokemi eller fysikalisk kemi. Olika specialister samarbetar för att få fram delar till en produkt, exempelvis en mobiltelefon. ORGANISK KEMI är kolföreningarnas kemi. Fram till 1800-talets början trodde man att det krävdes en speciell livskraft för att framställa något av de ämnen som organismer bildar eller består av. Denna del av kemin kallades därför för organisk kemi. Men år 1828 lyckades Friedrich Wöhler framställa det organiska ämnet urea av enkla råvaror, utan att ta hjälp av något levande. Man har ändå kvar beteckningen organisk kemi för kolföreningarnas kemi. Organiska ämnen är huvudbeståndsdelar i många produkter, som syntetiska fibrer, färgämnen, plaster och läkemedel. OORGANISK KEMI är den del av kemin som handlar om egenskaper och reaktioner hos kemiska föreningar som inte innehåller kolatomer. Av tradition räknas dock koldioxid, kolsyra och några andra enkla kolföreningar som oorganiska föreningar. BIOKEMI är biomolekylernas kemi, ett delområde som har utvecklats i gränslandet till biologin. Kolhydrater, proteiner och fetter är exempel på biomolekyler. De finns i alla organismer och i livsmedel.
8
4711594_Kemiboken_1.indb 8
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Upplösning före 2013
Nuvarande upplösning
Med elektronmikroskop kan man sedan 2013 få detaljerade bilder över hur atomerna sitter i exempelvis ett protein. Nobelpriset i kemi 2017 delades mellan tre forskare, som inom olika områden, har bidragit till utveckling av tekniken.
Inom den FYSIKALISKA KEMIN använder man fysikaliska metoder för att undersöka till exempel hur elektrisk energi kan frigöras i batterier och solceller, hur gasers volym påverkas av tryck och temperatur och hur molekyler påverkas av mikrovågor. Den här indelningen har börjat luckras upp. Idag kan man läsa nanoteknik, miljökemi eller materialvetenskap, och då ingår flera av de ovanstående, traditionella, områdena. Biologi, kemi och fysik är tre ämnesområden som överlappar varandra och som har utvecklats tillsammans. När man undersöker ett vattenprov ur havet krävs det kunskaper i fysik och kemi för att kunna genomföra och utvärdera mätningen, och i biologi för att kunna bedöma havets tillstånd.
UPPGIFT
1:1
9
4711594_Kemiboken_1.indb 9
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Ämnen och partiklar Föremål, material och ämnen EXPERIMENT
Ett föremål består av ett eller flera material.
Ett material består av ett eller flera ämnen.
1. Låt eleverna undersöka några föremål och ofarliga ämnen. Diskutera begreppen material, ämne och utseende utifrån föremålen.
Ämnen finns överallt, men vad är egentligen ett ämne? Föremål kan skilja sig åt när det gäller utseende och material. En porslinsmugg, en plastmugg och en stålmugg kan vara ganska lika varandra, men de består av tre olika material. Varje föremål har ett visst utseende och består av minst ett material. Ett material kan i sin tur bestå av ett eller flera ämnen. Stål är en blandning av minst två ämnen – järn och kol. Porslin och plast är oftast blandningar av flera ämnen. Ett kopparskärp, kopparflis och några kopparrör har olika utseenden, men består av samma material, nämligen koppar.
Koppar i olika utföranden.
Materia och partiklar Materia är allt som har volym och massa.
UPPGIFTER
1:2–1:3
Kemister använder begreppet materia. Materia är allt som har volym och massa. Kemister talar också om partiklar, små enheter. All materia består av partiklar, som kan vara atomer, molekyler eller joner. Dessa består i sin tur av ännu mindre partiklar, som protoner, neutroner och elektroner. Det är sammanhanget som visar vad man menar när man använder ordet ”partikel”. När man talar om vilka partiklar vatten består av menar man vanligtvis vattenmolekyler.
10
4711594_Kemiboken_1.indb 10
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Vatten är ett mycket vanligt ämne på jorden. Vattnet på bilden förekommer i tre olika aggregationsformer (is, flytande vatten och vattenånga). Ånga, alltså gasformigt vatten, syns inte. Dimman på bilden är en blandning av luft, vattenånga och små vattendroppar.
Ämnens aggregationsform Vattnet på bilden befinner sig i tre aggregationsformer (aggregationstillstånd) – fast, flytande och gas. Isen är i fast form. Vattnet under isen är i flytande form. Den tredje formen är vattenångan, vatten i gasform, som befinner sig ovanför isen och vattnet. Aggregationsformen anger hur partiklarna i ett ämne sitter ihop, och den ändras med temperaturen.
Det finns tre aggregationsformer – fast, flytande och gas.
Fast form
Varje partikel sitter på en bestämd plats i ett fast ämne, men partiklarna är inte stilla utan rör sig hela tiden lite grann – de vibrerar. Ett annat ord för den här typen av vibration är värmerörelse. Partiklarnas värmerörelser ökar med stigande temperatur.
Värmerörelse – partiklar är i ständig rörelse och rör sig mer vid högre temperatur.
Flytande form
Partiklarna i en vätska (flytande form) rör sig mer än i ett fast ämne. Värmerörelsen i vätskan är så stor att partiklarna inte längre har fasta platser, men de har fortfarande kontakt med varandra. 11
4711594_Kemiboken_1.indb 11
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Teckningen visar ämnen i tre olika aggregationsformer: is (fast form), vatten (flytande form) och luft (gas).Den visar också hur man kan föreställa sig partiklarna i respektive aggregationstillstånd, med partiklarna som kulor. fast (s)
flytande (l)
gas (g)
Gasform
UPPGIFTER
1:4–1:6
Värmerörelsen i en gas är så stor att partiklarna rör sig fritt och mycket fortare än i en vätska. Partiklarna tar därför mycket större plats i gasform än i flytande form. I gasform har de inte längre kontakt med varandra, förutom när de krockar. En gas anpassar sig efter behållaren, och partiklarna fördelar sig jämnt i hela volymen.
Ballongerna stiger uppåt eftersom de innehåller en gas som har lägre densitet än luft. Gasen är oftast helium.
12
4711594_Kemiboken_1.indb 12
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Faser och fasövergångar 2. Mät temperaturen på is från frysskåpet respektive is i kallt vatten. Blanda och mät temperaturen under en längre tid.
EXPERIMENT
3. Använd två stycken 100 cm3 sprutor med gänga och lock. Sug i var sin spruta upp 20 cm3 rumstempererat vatten respektive etanol. Håll öppningen uppåt och tryck ut all luft ur sprutan. Skruva på locket på sprutans öppning. Spänn fast sprutorna i stativ och sänk ned sprutorna med spetsen nedåt i en stor bägare med ungefär 70 °C varmt vatten. Observera. 4. Sug upp 20 cm3, ungefär 50 °C varmt vatten i en 100 cm3 spruta med gänga och lock. Håll öppningen uppåt och tryck ut all luft ur sprutan. Skruva på locket på sprutans öppning och dra ut sprutans kolv till 80 cm3-markeringen. Observera. 5. Fyll en tjockväggig rundkolv till 1/3 med vatten. Koka vattnet så att luften drivs ut. Ta bort värmekällan. Sätt snabbt i en gummipropp med termometer samt ett rör med kran. Kranen ska vara stängd. Vänd kolven upp och ned och kyl dess botten med fuktat hushållspapper. Avläs temperaturen. 6. Lägg några jodkristaller i en bägare, helst utan pip. Ställ en delvis vattenfylld rundkolv ovanpå bägarens öppning. Värm försiktigt. Diskutera begreppet fysikalisk förändring.
Faser
När det är minusgrader bildas en hinna av is på vatten. Isen och det flytande vattnet är då två olika faser – isen är en fas och vattnet en annan fas. En fas är en enhetlig del, vilket innebär att det ser likadant ut överallt i en fas. Begreppen aggregationsform och fas betyder olika saker. En blandning av vatten och olja får visa skillnaden. Vatten och olja har samma aggregationsform, de är flytande. De bildar däremot två olika faser som inte blandar sig med varandra. Oljefasen flyter ovanpå vattenfasen. En fas kan innehålla flera ämnen. Havsvatten, till exempel, innehåller ämnen som gör vattnet salt. Ett annat exempel är luft, som mest består av kväve och syre.
Fasövergång – övergång av partiklar mellan två faser
Olja och vinäger bildar två olika faser eftersom de inte blandar sig med varandra. Flaskan måste skakas innan dressingen hälls över salladen.
13
4711594_Kemiboken_1.indb 13
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
I en parfymflaska finns en flytande fas, som är en blandning av alkohol och olika doftämnen och en gasfas (utrymmet ovanför parfymen). Vätskeytan är gränsen mellan de två faserna. En doft sprider sig genom rummet när parfymen avdunstar. Partiklar i parfymens flytande fas (lösningen i flaskan) övergår då till gasfas (luften i och utanför flaskan). I gasfasen får man en blandning av luftens partiklar och parfymens partiklar. Doftämnena avdunstar i regel olika snabbt, och gammal parfym doftar därför annorlunda mot ny parfym. Fasövergången kan alltså leda till en förändring av fasernas sammansättning. I parfym består den flytande fasen av flera komponenter (beståndsdelar), bland annat alkohol och olika doftämnen. När doftämnena avdunstar lämnar de vätskefasen och övergår till gasfas. Stelningspunkt – temperaturen då ett ämne stelnar, alltså när ett flytande ämne övergår till fast form Fryspunkt – ett annat uttryck för stelningspunkt Smältpunkt – temperaturen då ett ämne smälter
Övergångar mellan olika aggregationsformer
Vatten är en vätska vid rumstemperatur. När man pratar om vatten menar man alltså vanligtvis vatten i flytande form, men vatten finns både i fast och flytande form, och som gas. Vatten övergår till is när temperaturen sjunker under 0 °C – man säger att vattnet fryser. När andra ämnen än vatten övergår från flytande form till fast form säger man att ämnena stelnar. Temperaturen vid vilken ett ämne stelnar kallas stelningspunkt eller fryspunkt. När ett fast ämne övergår till flytande form säger man att det smälter. Temperaturen vid vilken ett ämne smälter kallas för ämnets smältpunkt. Is smälter vid 0 °C, som alltså är vattnets smältpunkt. Temperaturen är densamma för vattnets fryspunkt och smältpunkt. Detsamma gäller även för andra ämnen – deras stelningspunkt och smältpunkt ligger vid samma temperatur. För att gjuta guld värmer man det till dess
ångbildning
kondensation
sublimering
smältning
flytande
stelning
sublimering
gas
Övergångar mellan de tre aggregationstillstånden. Förångning (ångbildning) innefattar både kokning och avdunstning. Kokning sker vid ett ämnes kokpunkt medan avdunstning sker även vid lägre temperaturer.
fast
14
4711594_Kemiboken_1.indb 14
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
smältpunkt, 1064 °C, och sedan häller man det i en form. Man låter därefter guldet stelna och får då ett guldföremål. När flytande vatten övergår till gasform säger man att det förångas och blir till vattenånga. Vid normalt lufttryck kokar vatten vid 100 °C. Temperaturen vid vilken ett ämne kokar kallas kokpunkt. När vatten övergår från flytande form till gasform vid lägre temperaturer än kokpunkten säger man att det avdunstar. Ren vattenånga syns inte. Det som finns ovanför vattenytan i en gryta med kokande vatten är en blandning av varm luft, vattenånga och små vattendroppar. Dessa har bildats när vattenångan har övergått från gasform till flytande form. När ett ämne övergår från gasform till flytande form säger man att det kondenserar. De små vattendropparna bildar det lilla ”molnet” som vi ser över kokande vatten. Dropparnas ytor är fasgränser mellan den flytande fasen och gasfasen. Vissa ämnen kan övergå direkt från gas till fast form, eller från fast form till gas. I båda fallen säger man att ämnet sublimerar. Här använder man alltså samma begrepp för de motsatta händelserna. När det är kallt kan det bildas rimfrost, iskristaller. Det är vattenångan i fuktig luft som sublimerar, det vill säga övergår direkt från vattenånga till fast form, is. På så sätt bildas rimfrost i en frys som öppnas ofta, genom att fuktig luft då kommer in i frysen. När luften kyls sublimerar vattenångan i den och iskristaller bildas på allt som är kallt. Man måste därför frosta av frysen ibland, annars fylls den med is.
Under kalla dagar, sublimerar vattenångan i luften till små iskristaller.
Kokpunkt – temperaturen då ett ämne kokar
Boliden AB utvinner på Rönnskärsverken rent guld som gjuts till tackor på 12,5 kg (den nedersta bilden). En tredjedel av guldet kommer från Bolidens egna gruvor, resten kommer från elektronikåtervinning. I den övre bilden ser man hur en maskin gjuter smält guld i kokiller (formar).
15
4711594_Kemiboken_1.indb 15
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Kolven på bilden är kall eftersom den innehåller en blandning av is och vatten. Under kolven syns jodkristaller som har bildats när jodångor har kommit i kontakt med det kalla glaset. När gasformig jod kyls sublimerar den till fast jod.
Vatten från den frysta maten kan sublimera, alltså gå från is till ånga. Man brukar lägga maten i gastäta påsar för att hindra vattenångan från att komma ut. Annars torkar maten och iskristaller bildas på allt i frysen. Även grundämnet jod kan sublimera. Vid rumstemperatur är jod mörkvioletta kristaller. När kristallerna värms upp bildas jodånga som har violett färg. Joden övergår då direkt från fast form till gasform – den sublimerar. Om man låter ångan svalna återgår den till fast form – den sublimerar alltså igen. temperatur
kokpunkt vätskan kokar
gas (ånga)
vätska
smältpunkt det fasta ämnet smälter
kristallint ämne energi
Diagrammet visar hur temperaturen av ett ämne ändras när man tillför energi (värme). När det fasta ämnet smälter är temperaturen konstant (smältpunkten). Även när vätskan kokar är temperaturen konstant (kokpunkten). Både vid smältning och kokning används den tillförda energin för att övervinna attraktionskrafterna mellan partiklarna.
16
4711594_Kemiboken_1.indb 16
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Att isen håller beror på krafterna mellan vattenmolekylerna.
FRYSNING
Vatten övergår från flytande form till is (fast form).
STELNING
Ett ämne övergår från flytande form till fast form.
SMÄLTNING
Ett ämne övergår från fast form till flytande form.
ÅNGBILDNING/ FÖRÅNGNING
Ett ämne övergår från flytande form till gasform.
KOKNING
Ett ämne övergår vid kokpunkten från flytande form till gasform.
AVDUNSTNING
Ett ämne övergår från flytande form till gasform utan att koka.
KONDENSATION
Ett ämne övergår från gasform till flytande form.
SUBLIMERING
Ett ämne övergår från gasform till fast form eller tvärtom.
UPPGIFTER
1:7–1:11
Smältning kräver värme
Varje rent ämne smälter vid en bestämd temperatur. Den temperaturen kallas ämnets smältpunkt. För att smälta ett fast ämne behöver man tillföra värme tills smältpunkten uppnås. Det tyder på att det finns attraktionskrafter mellan partiklarna i ett fast ämne. Så länge ett ämne befinner sig i fast form håller attraktionskrafterna ihop partiklarna och hindrar dem från att lämna sina fasta platser. När man tillför värme stiger ämnets temperatur. Partiklarna vibrerar mer och mer tills krafterna inte längre räcker till för att hålla kvar partiklarna på deras bestämda platser. Då börjar partiklarna röra sig i förhållande till varandra, och ämnet smälter.
17
4711594_Kemiboken_1.indb 17
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Smältning kräver energi. Om en glaciär växer eller krymper beror på omgivningens temperatur. Att många glaciärer har blivit mindre tyder på att klimatet har blivit varmare.
Energiomsättning – energi avges eller upptas
När omgivningen har lägre temperatur än ett flytande ämne, så avger ämnet värme till omgivningen. Ämnet svalnar och partiklarnas rörelse avtar. Krafterna mellan partiklarna räcker då för att hålla kvar dem på en bestämd plats – ämnet stelnar. När ett ämne avger eller tar upp energi, säger man att det sker en energiomsättning. Kokning kräver värme
När man värmer en vätska börjar partiklarna i den att röra sig mer. Temperaturen stiger tills vätskan börjar koka – då har kokpunkten uppnåtts. Det innebär att krafterna inte längre kan hålla ihop partiklarna som därför frigörs från varandra. Det bildas ånga hela tiden som vätskan kokar, så när all vätska har kokat bort finns ämnet enbart i gasform. När en gas kyls ned rör sig partiklarna allt långsammare. Vid den temperatur som ämnet kokade vid räcker krafterna för att åter binda partiklarna till varandra. Gasen kondenseras. Vid kondensering frigörs värme. Då avges alltså energi till omgivningen.
18
4711594_Kemiboken_1.indb 18
2018-05-15 09:35
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
ÄMNE
SMÄLTPUNKT/°C
KOKPUNKT/°C
syre
−218
−183
kväve
−210
−196
vatten
0
100
svavel
115
445
natriumklorid
801
1 413
1 535
2 750
järn
Smältpunkt och kokpunkt för några ämnen vid normalt lufttryck, 101,3 kPa.
EXEMPEL
1. Vilken aggregationsform har a) svavel vid 200 °C? b) jod vid 60 °C? LEDTRÅD
Använd tabellen ovan, eller formelsamlingen. SVAR
a) flytande b) fast.
2. Vilken fasövergång sker? a) Natriumklorid har från början temperaturen 1 300 °C. Ämnet svalnar sedan till rumstemperatur, 20 °C. b) Temperaturen på syre ändras från −230 °C till −190 °C. c) Temperaturen på kväve ändras från −200 °C till 60 °C.
EXEMPEL
SVAR
a) Stelning. Temperaturen är från början under kokpunkten, men över smältpunkten. b) Smältning c) Kokning
3. Normalt lufttryck råder. Vid vilken temperatur a) kondenserar svavel, b) smälter kväve, c) stelnar järn?
EXEMPEL
SVAR
a) 445 °C
b) −210 °C
c) 1 538 °C
19
4711594_Kemiboken_1.indb 19
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Avdunstning kräver energi
Avdunstning – ångbildning vid en temperatur som är lägre än kokpunkten Temperaturen är ett mått på partiklarnas medelhastighet.
För att torka våta kläder brukar man hänga upp dem på en lina. Våt disk låter man stå att torka i ett diskställ. Efter en stund har kläderna respektive disken torkat, även vid rumstemperatur. Våt tvätt kan till och med torka om det är nollgradigt! I de här fallen säger man att vattnet avdunstar. Vid avdunstning övergår vätskan till gasform vid en lägre temperatur än kokpunkten. Temperaturen är ett mått på hur mycket partiklarna i ett ämne rör sig, men de rör sig olika mycket. När två partiklar i en vätska stöter ihop, kan därför den ena partikeln bromsas medan den andra accelereras. Även vid låg temperatur finns det därför alltid några partiklar i vätskan som rör sig tillräckligt mycket för att kunna lämna vätskefasen. Gasen (ångan) har högre temperatur än vätskan hade i början. När en del av vätskan avdunstar och övergår till gasform sjunker temperaturen i den kvarvarande vätskan. Det beror på att de partiklar som är kvar i vätskefas har lägre medelhastighet. Det var ju de partiklar som rörde sig mest som lämnade vätskan och övergick till gasfas.
Här transporteras frysta byxor. Fryst tvätt som hänger utomhus torkar trots extrem kyla. Även vid mycket låg temperatur sublimerar nämligen isen till vattenånga, men det går långsamt.
20
4711594_Kemiboken_1.indb 20
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Du har säkert upplevt att du fryser efter ett bad, trots att luften är varm. Det beror på att temperaturen i vattnet som är kvar på huden sjunker vid avdunstningen. Vattnet kommer då att ta upp värme från huden, som blir kallare. Ju fortare avdunstningen sker, desto kallare blir huden. Om man får en vätska på händerna som avdunstar snabbt, känns det kallt. Bensin, nagellackborttagningsmedel och parfym är exempel på sådana vätskor. Att de avdunstar snabbt, redan vid rumstemperatur, märks även tydligt genom att doften sprider sig när man öppnar en flaska med något av dessa ämnen. Varje ämne kondenserar vid en viss temperatur som kallas kondensationspunkt. Ett ämnes kondensationspunkt är samma temperatur som dess kokpunkt. Men precis som att ett ämne avdunstar även under sin kokpunkt, kan ett ämne kondensera under sin kondensationspunkt. På så sätt bildas kondensvatten på en kall yta. Det är vatten i luften som kondenserar. Det avger värme till den kalla ytan och övergår från gasform till flytande form.
Kondensationspunkten för ett ämne är samma temperatur som dess kokpunkt.
Kondensvatten är vatten i luften som kondenserar på en kall yta.
UPPGIFTER
1:12–1:14
Jämvikt mellan vätska och ånga Om man vill förhindra att en vätska avdunstar, ska man hälla vätskan i en flaska och skruva på ett lock. Om flaskan inte är helt fylld kommer partiklar att börja lämna vätskefasen. Antalet partiklar i gasfasen ovanför vätskan ökar då med tiden. Om partiklar med låg energi i gasfasen kolliderar med partiklar i vätskeytan kan de gå tillbaka till vätskefasen. Ångan kondenserar då. En stund efter det att man har skruvat på locket infinner sig jämvikt. Det betyder att det lika ofta övergår partiklar från gasfasen tillbaka till vätskefasen som från vätskefasen till gasfasen. När temperaturen höjs övergår fler partiklar till gasfasen ovanför vätskeytan. Det beror på att det då finns fler partiklar med tillräckligt hög hastighet för att lämna vätskefasen. Samtidigt är det färre partiklar i gasfasen som rör sig så långsamt att de kondenserar, det vill säga övergår till vätska. Om vätskan (som i den stängda flaskan) finns i ett begränsat utrymme, kommer det efter ett tag att bli så mycket gas att nettoavdunstningen upphör. Då infinner sig ett nytt jämviktsläge, med fler partiklar i gasfasen än vid den lägre temperaturen.
Jämvikt vid fasövergång – under en viss tid passerar lika många partiklar åt båda håll över gränsen mellan faserna.
21
4711594_INLAGA_Kap _1-2.indd 21
2018-05-18 07:31
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
EXEMPEL
4. Avges energi till omgivningen eller tas energi från omgivningen vid följande fasövergångar? a) Vatten övergår från gasform till vätskeform. b) Jod övergår från fast form till gasform. c) Vatten fryser. LÖSNING:
a) Energi avges. Partiklarna har lägre rörelseenergi i flytande vatten än i vattenånga. b) Det krävs energi. Partiklarna i gasfasen får större rörelseenergi än partiklarna hade i den fasta fasen. c) Energi avges. I vätskefasen hade partiklarna större rörelseenergi än de har i den fasta fasen. UPPGIFT
1:15
Formler beskriver förändringar Om ämnen förändras, kan förändringarna beskrivas med reaktionsformler. Det är då vanligt att ange den aggregationsform som ämnena har. Aggregationsformerna betecknas i formler på följande sätt: (s) solidus, betyder fast form (l) liquidus, betyder flytande form (vätska) (g) betyder gasform Övergångarna mellan aggregationsformerna kan också beskrivas med formler. Ett exempel på detta är när vatten fryser till is. vatten(l) → vatten(s)
EXEMPEL
5. Skriv med ord formeln för följande händelse. a) Jod sublimerar. b) Järn kondenserar. c) Rimfrost bildas. d) Regndroppar bildas. SVAR
a) jod(s) → jod(g), eller jod(g) → jod(s) b) järn(g) → järn(l) c) vatten(g) → vatten(s) d) vatten(g) → vatten(l)
22
4711594_Kemiboken_1.indb 22
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Rena ämnen och blandningar 7. Ge eleven några homogena och några heterogena blandningar att observera.
EXPERIMENT
8. Blanda en liten mängd natriumklorid och vatten inför eleverna. Rör om och visa dem den klara lösningen. Låt eleverna ge förslag på hur lösningen kan separeras i sina beståndsdelar. 9. Blanda 2 g svavelpulver och 2 g natriumklorid. Låt eleverna fundera över hur man skulle kunna separera blandningen.
I naturen hittar man sällan rena ämnen var för sig, utan de flesta ämnen förekommer i blandningar. En blandning består av två eller flera ämnen. Ett exempel är havsvatten, som är en blandning av vatten och flera olika salter, varav natriumklorid (vanligt bordssalt) är ett. Vattnet och de olika salterna är var för sig rena ämnen. Ett rent ämne har konstanta egenskaper och kan beskrivas med en kemisk formel. Blandningen har andra egenskaper än de rena ämnena var för sig. Precis som rent vatten, kan även en blandning av natriumklorid och vatten övergå från flytande form till fast form. Men blandningen har inte samma fryspunkt som de rena ämnena. Saltvatten fryser vid lägre temperatur än både vatten och natriumklorid gör var för sig. Både vattnet och natriumkloriden får tillbaka sina typiska egenskaper om ämnena separeras. Ett rent ämne har konstanta egenskaper – det stelnar exempelvis alltid vid samma temperatur. Men blandningars egenskaper varierar beroende på sammansättningen. Exempelvis så fryser vattnet i polarhaven vid ungefär −2 °C, medan havsvatten med en annan salthalt fryser vid en annan temperatur.
En blandning består av minst två rena ämnen.
Ett rent ämne har konstanta egenskaper.
Blandningars egenskaper beror på sammansättningen.
Havsvatten är en blandning av vatten och lösningar av olika salter. Havsvatten har andra egenskaper än kranvatten.
23
4711594_Kemiboken_1.indb 23
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Tuba, trombon och trumpet är blåsinstrument gjorda av mässing.
Homogen blandning I en homogen blandning syns inte beståndsdelarna. En lösning är en homogen blandning.
En legering är en fast lösning där en metall ingår.
En lösning kan vara flytande, fast eller gasformig.
I saltvatten är saltet uppdelat i så små partiklar att de inte går att se. Man säger att saltvatten är en homogen blandning av natriumklorid och vatten. En homogen blandning kallas även lösning. Blåsinstrument som tuba, trombon och trumpet tillverkas av mässing. Mässing bildas när flytande koppar och zink blandas och sedan får stelna. I mässing syns varken koppar eller zink. De båda metallernas atomer är så väl blandade med varandra att man inte kan se att det är flera ämnen. Mässing är alltså en homogen blandning av fasta ämnen, en fast lösning. En fast lösning med metalliska egenskaper som till exempel mässing, kallas legering. I en legering är minst ett av ämnena en metall. Stål är ett annat exempel på en legering. Huvudbeståndsdelen i stål är järn, men det innehåller även små mängder andra metaller. Vissa förhindrar rostangrepp, andra gör stålet hårdare. Förutom olika metaller innehåller stål även kol. Luft är ett exempel på en gasformig lösning. Blandningar av gaser är alltid homogena. Huvudbeståndsdelarna i luft är kväve och syre, men luft innehåller även argon, koldioxid och ett stort antal andra ämnen i små mängder. Heterogen blandning
I en heterogen blandning kan man se beståndsdelarna.
I den här närbilden syns det att granit är en heterogen blandning, med tydliga korn av röd fältspat, svart glimmer och gråvit kvarts.
Granit är en mycket vanlig bergart i Sverige. Man kan tydligt se att granit är en blandning av tre ämnen, nämligen fältspat, svart glimmer och gråvit kvarts. Granit är en heterogen blandning av dessa tre. I en sådan kan man se beståndsdelarna, till skillnad från i en homogen blandning.
24
4711594_INLAGA_Kap _1-2.indd 24
2018-05-15 11:54
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Mjölk är en blandning som mest består av vatten, men som även innehåller kolhydrater, proteiner och fetter. Eftersom mjölk är vit och ogenomskinlig är det svårt att se olika faser. Om man tittar på mjölken i mikroskop kan man urskilja små fettdroppar. Mjölk är alltså en heterogen blandning som består av två flytande faser – en vattenfas och en fettfas. I fettfasen finns förutom fett även fettlösliga ämnen, till exempel vissa vitaminer och proteiner. I vattenfasen finns kolhydrater, bland annat laktos (mjölksocker).
UPPGIFTER
1:16–1:17
Separation av blandningar Karaktäristiska egenskaper
De egenskaper som gör det möjligt att identifiera ett visst rent ämne kallas ämnets karaktäristiska egenskaper. Vissa kan man uppfatta med sinnena, exempelvis lukt, färg, kristallform eller aggregationsform. Vätesulfid är en gas som luktar ruttna ägg. Lukten är en karaktäristisk egenskap som gör att man lätt kan känna igen gasen utan mätutrustning. Andra egenskaper kan bara undersökas med hjälpmedel. Exempelvis så kan ett ämnes smältpunkt eller kokpunkt bestämmas med hjälp av en termometer, och det krävs ett batteri, några sladdar och en lampa för att undersöka om ett ämne leder ström.
Karaktäristiska egenskaper är ett antal egenskaper som tillsammans är typiska för ett ämne.
Separation av järn och svavel
Järn och svavel har olika karaktäristiska egenskaper. Om ämnena blandas behåller båda sina karaktäristiska egenskaper. Tabellen visar egenskaper för järn och svavel. EGENSKAP
JÄRN
SVAVEL
aggregationstillstånd vid rumstemperatur
fast
fast
färg
grå
citrongul
densitet
7,87 g/cm3
2,07 g/cm3
En kubikcentimeter järn väger 7,87 gram.
En kubikcentimeter svavel väger 2,07 gram.
elektrisk ledningsförmåga?
ja
nej
magnetisk?
ja
nej
böjbar?
ja, formbart utan att brytas sönder.
nej, sprött; svavelkristaller bryts sönder om man försöker platta till dem.
smältpunkt
1 535 °C
115 °C
25
4711594_Kemiboken_1.indb 25
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Järn är magnetiskt, det är inte svavel.
Separation – uppdelning av en blandning i rena ämnen
EXPERIMENT
En blandning av pulveriserat järn och svavel är grågul. När man tittar på nära håll eller med ett förstoringsglas syns grå och gula korn. Blandningen är alltså heterogen. Järn är magnetiskt, men det är inte svavel. Magnetism är en karaktäristisk egenskap för järn, och med hjälp av en magnet separerar man lätt de två ämnena. En blandning av två eller flera ämnen kan alltså separeras, delas upp, i de rena ämnen som den består av. Metoden kallas separation och det är de rena ämnenas olika egenskaper som gör det möjligt att separera dem.
10. Blanda noga 5 g järnpulver med 3 g pulveriserat svavel i en mortel. a) Häll blandningen på ett papper. Håll en magnet under papperet och rör försiktig magneten fram och tillbaka. b) Dela upp blandningen i tre lika stora delar. Häll en del av blandningen i ett provrör. Tillsätt 10 ml vatten. c) Häll en annan del av blandningen i ett provrör som har fästs i ett stativ. Upphetta provrörets botten med en låga och se efter vad som händer. Undersök både den bildade produkten och blandningen med en magnet, och tillsätt i dragskåp några droppar 4 mol/dm3 saltsyra.
26
4711594_Kemiboken_1.indb 26
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Några separationsmetoder
I alla separationsmetoder utnyttjar vi det faktum att ämnen i blandningar har olika karaktäristiska egenskaper. Tabellen visar några exempel på blandningar och separationsmetoder. Blandningar och separationsmetoder EXEMPEL (BLANDNING)
EGENSKAP SOM SKILJER ÄMNEN ÅT
SEPARATIONSMETOD
svavel / vatten
kornstorlek
filtrering
järn / sand / lera
densitet
sedimentering*
sand / vatten
densitet
dekantering**
bensin / vatten
densitet / löslighet
separation med separertratt
blodkroppar / blodplasma***
densitet
centrifugering
jod / sand
aggregationsform vid uppvärmning
sublimering
salt / vatten
kokpunkt
indunstning
etanol / vatten
kokpunkt
destillation
*Sedimentering innebär att fasta partiklar sjunker till botten. **Dekantering är när en vätska försiktigt hälls av. ***Blodplasma är vätskan som blir kvar när alla celler har separerats från blodet.
Havsvatten är en vattenlösning av olika salter. Havssalt utvinns ur havsvatten med hjälp av solenergi, genom att man låter vattnet i grunda bassänger avdunsta. Metoden kallas indunstning.
27
4711594_Kemiboken_1.indb 27
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Separationsmetoder
Büchnertratt fällning filter
tratt filter fällning av olösta ämnen
slang till vattensug
filtrat
filtrat filtrerkolv (sugflaska)
Filtrering av en heterogen blandning av fasta, olösta ämnen och en vätska. Blandningen separeras av ett filter som håller kvar korn av olösta ämnen. Vätskan som har passerat genom filtret kallas filtrat.
Sugfiltrering av en heterogen blandning av fasta, olösliga ämnen och en vätska. Här skyndar man på filtreringen genom att använda en vattensug. Vätskan sugs genom filtret.
termometer kylvattenutgång
destillationshuvud
Två vätskor som inte är blandbara kan separeras med hjälp av en separertratt. Man öppnar kranen och låter den nedre vätskan rinna ur.
kylare (kondenserare)
rundkolv med den vätska som ska destilleras
kylvatteningång kolv för uppsamling av destillatet
bunsenbrännare
Indunstning används för att koka bort en del eller hela vätskan från en blandning av en vätska och fasta ämnen. Blandningen finns i en värmetålig skål och värms med en bunsenbrännare.
Destillation är en metod för att separera en flytande blandning av ämnen med olika kokpunkter. Blandningen värms upp i en rundkolv. Vätskan med lägst kokpunkt förångas. Ångan leds till en kylare där den kondenserar till en vätska. Vätskan som lämnar kylaren kallas destillat. UPPGIFTER
1:18–1:22
28
4711594_Kemiboken_1.indb 28
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Analyser Kranvatten får inte innehålla några föroreningar eller giftiga ämnen. Därför analyseras vårt dricksvatten regelbundet på vattenverken. Man undersöker då vilka ämnen som finns lösta i vattnet och i hur stor mängd per volymenhet. Undersökningar som innebär att man tar reda på vilka ämnen ett prov innehåller kallas kvalitativa analyser. Kvalitativ betyder då inte hur bra ett prov är, utan vad provet består av. När man undersöker om det finns salter lösta i vattnet gör man alltså en kvalitativ analys av vattenprovet. För att ta reda på hur mycket som finns av ett visst ämne i ett prov, gör man en kvantitativ analys. En sådan kan göras med extremt hög noggrannhet. Vissa kvantitativa analyser kräver avancerad utrustning, men även en så enkel metod som att väga ett prov är en kvantitativ analys. För att ta reda på om en blandning innehåller järn kan vi, som vi redan har nämnt, använda en magnet, och vi gör då en kvalitativ analys. För att ta reda på hur mycket järn som finns i blandningen analyserar vi istället en liten del, ett prov, av blandningen. Vi måste då först separera järnet från övriga ämnen i provet, med till exempel en magnet. Därefter kan vi väga järnet och då gör vi en kvantitativ analys. Det som analyseras kan alltså delas upp i mindre delar. Ordet analys kommer från grekiskan och betyder uppdelning.
Reagens påvisar ett ämne – kvalitativ analys Ett reagens är ett ämne eller en metod som används för att undersöka om ett visst annat ämne eller vissa joner (laddade partiklar) finns närvarande. Om en glödande trästicka förs ner i en kolv med syrgas flammar stickan upp. Den andel syrgas (21 %) som finns i luften räcker inte för att stickan ska brinna, men om koncentrationen av syrgas är högre än 30 % så brinner stickan lättare. Att använda en glödande trästicka för att undersöka en gas, är en metod för att ta reda på om gasen innehåller en hög halt av syre. Metoden är ett reagens på syrgas. Att påvisa ett ämne med hjälp av reagens är en form av kvalitativ kemisk analys. För att visa att väte finns används en brinnande sticka. Om vätgasen är blandad med luft antänds gasblandningen. Koldioxid kan också påvisas med reagens. Om koldioxid leds ner i en lösning av kalciumhydroxid, kalkvatten, blir lösningen grumlig av svårlösligt kalciumkarbonat. Kalkvatten är alltså ett reagens på koldioxid.
Ett reagens används för att påvisa att ett annat ämne finns närvarande.
29
4711594_Kemiboken_1.indb 29
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Ag+
Ag+
NO3–
NO3–
Na+ Na+
Na+ joner i lösningen
Cl –
NO3–
AgCl(s)
NO3–
fällning av silverklorid, AgCl(s)
En lösning med silverjoner kan användas för att påvisa kloridjoner. Silverjoner är reagens på kloridjoner. Om de båda jonslagen kommer i kontakt med varandra bildas en vit fällning.
Fällning = fasta partiklar
För att påvisa sulfatjoner används bariumjoner. Ämnet bariumnitrat är lättlösligt. Men om bariumnitratlösning blandas med en lösning som innehåller sulfatjoner, bildas fasta vita partiklar av svårlösligt bariumsulfat. Man säger att en vit fällning har bildats. Bariumjoner är alltså reagens på sulfatjoner. På samma sätt är silverjoner reagens på kloridjoner. Silverklorid är, liksom bariumsulfat, ett mycket svårlösligt ämne. Några vanliga reagens
UPPGIFTER
ÄMNE/PARTIKLAR
REAGENS
RESULTAT
syre
glödande sticka
stickan börjar brinna
väte
brinnande sticka
knall
koldioxid
kalkvatten
kalkvattnet blir grumligt
sulfatjoner
bariumnitratlösning
det bildas en vit fällning
kloridjoner
silvernitratlösning
det bildas en vit fällning
1:23–1:25
30
4711594_Kemiboken_1.indb 30
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Grundämnen och kemiska föreningar Järn och svavel reagerar till en kemisk förening Järn och svavel har väldigt olika smältpunkter – järn 1 535 °C och svavel 115 °C. Trots att svavel har en mycket lägre smältpunkt än järn, går det inte att separera en blandning av järn och svavel genom att smälta svavlet. När den grågula blandningen hettas upp i ett provrör händer nämligen något annat – den börjar glöda. Glöden sprider sig genom hela blandningen även om man tar bort brännaren. När provröret har svalnat igen, kan innehållet undersökas. Men man måste slå sönder provröret för att komma åt innehållet, eftersom det har stelnat till en gråsvart klump. För att undersöka om den gråsvarta klumpen innehåller järn, krossar man den i en mortel och undersöker pulvret med en magnet. Det visar sig då att det inte längre är magnetiskt. Det gråsvarta pulvret är alltså ett nytt ämne som har andra egenskaper än järn och svavel. Av den här enkla undersökningen kan man dra slutsatsen att det har skett en kemisk reaktion. I en kemisk reaktion omvandlas ämnen, och ämnet som har bildats i det här fallet är järnsulfid. I en kemisk reaktion förbrukas minst ett ämne, och minst ett nybildas. De nya ämnena har andra karaktäristiska egenskaper än vad ämnena som reagerade har. Reaktionen kan beskrivas med hjälp av följande formel.
Exempel på en kemisk reaktion. En blandning av järn (grått) och svavel (gult) värms med brännarlågan och börjar glöda – ett gråsvart ämne har bildats. Kemisk reaktion – en ämnesomvandling där minst ett nytt ämne bildas
järn(s) + svavel(s) → järnsulfid(s)
Reaktionsformeln visar att järn och svavel är fasta ämnen. De reagerar till järnsulfid som också är ett fast ämne. Järn och svavel är de ämnen som reagerar, och därför kallas de utgångsämnen eller reaktanter. Järnsulfid är produkten av reaktionen, alltså det ämne som bildas. Järnsulfid är ett sammansatt ämne, en kemisk förening, som har bildats genom att två ämnen har reagerat till ett ämne. En kemisk förening bildas genom en kemisk reaktion och är ett rent ämne – alltså inte en blandning av två ämnen. En kemisk förening kan beskrivas med en kemisk formel och har konstanta egenskaper som skiljer sig från reaktanternas.
Reaktanter – utgångsämnen Produkter – ämnen som bildas Vid en kemisk reaktion reagerar reaktanter till produkter. En kemisk förening är ett sammansatt ämne.
31
4711594_Kemiboken_1.indb 31
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Kemiska föreningar kan sönderdelas i andra ämnen
Vid en kemisk reaktion kan en kemisk förening sönderdelas i minst två ämnen.
Eftersom järnsulfid är en kemisk förening, ett rent ämne, kan den inte delas upp i järn och svavel igen med någon separationsmetod. För att sönderdela en kemisk förening krävs att det sker en eller flera kemiska reaktioner. Flera reaktioner måste ske för att utvinna järn ur järnsulfid. I den första reaktionen upphettas järnsulfid tillsammans med syre till så hög temperatur att ämnet smälter. Järnsulfid och syre reagerar då till järnoxid och svaveldioxid. järnsulfid(l) + syre(g) → järnoxid(l) + svaveldioxid(g)
I den andra reaktionen får den smälta järnoxiden reagera med kol. Då bildas järn och koldioxid. järnoxid(l) + kol(s) → järn(l) + koldioxid(g)
Genom de två reaktionerna har man alltså lyckats utvinna järn ur järnsulfid. Vid industriell produktion av järn och stål utgår man inte från järnsulfid, utan istället från de järnoxider som finns i järnmalm. Järnoxider är kemiska föreningar av järn och syre.
Syrgas leds ned i den smälta järnmalmen. Föroreningar bildar då oxider som går lätt att få bort.
32
4711594_Kemiboken_1.indb 32
2018-05-15 09:36
Svavelbrytningen vid vulkanen Kawah KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER Ijen på Java är farlig eftersom den sker i närheten av en kratersjö som innehåller stora mängder saltsyra och svavelsyra. Luften vid sjön innehåller giftiga gaser och är frätande.
Grundämnen kan inte sönderdelas i andra ämnen Både järn och svavel är grundämnen. Ett grundämne består av en enda sorts atomer, och kan därför inte sönderdelas i andra ämnen med kemiska metoder. Bara några få grundämnen finns som rena ämnen i naturen, bland annat syre, kväve, argon, guld, svavel och kol. De flesta grundämnen reagerar så lätt med andra ämnen att de enbart finns som beståndsdelar i kemiska föreningar. Natrium, kalium, fluor och klor är reaktiva grundämnen som framför allt finns i salter. Fluor och klor tillhör en grupp grundämnen som till och med kallas för saltbildare (halogener).
Ett grundämne kan inte sönderdelas i andra ämnen med kemiska metoder.
Fysikalisk förändring eller kemisk reaktion? Man skiljer på fysikaliska förändringar och kemiska reaktioner. Kemiska reaktioner är ämnesomvandlingar, det vill säga att det bildas nya ämnen med andra egenskaper än utgångsämnena. Förändringar där det inte bildas nya ämnen är fysikaliska förändringar – då byter ämnena bara aggregationsform eller fas. När ämnen blandas utan att det sker en kemisk reaktion, eller när en blandning av olika ämnen separeras, sker alltså bara en fysikalisk förändring. 33
4711594_Kemiboken_1.indb 33
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
Materians indelning I det här kapitlet har vi beskrivit olika sätt att dela in materian. Det kan sammanfattas så här: All materia kan delas in i rena ämnen och blandningar. Ett rent ämne är antingen ett grundämne eller en kemisk förening. En blandning består av minst två ämnen. Om det syns att blandningen består av olika ämnen är den heterogen. Om det inte syns är den istället homogen. En homogen blandning kallas även lösning. Den kan vara gasformig, flytande eller fast. En fast lösning med metalliska egenskaper kallas legering.
Grundämnen Rena ämnen
Materia Blandningar av ämnen
Kemiska föreningar
Lösningar (flytande lösningar)
Homogena blandningar
Legeringar (fasta lösningar)
Heterogena blandningar
Gasblandningar
UPPGIFTER
1:26–1:30
34
4711594_Kemiboken_1.indb 34
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
SAMMANFATTNING • Materia är allt som har volym och massa.
• I en homogen blandning kan man bara se en fas.
• Ämnen befinner sig i någon av tre aggregationsformer: fast, flytande eller gas.
• Kvalitativ analys innebär att man tar reda på vilka ämnen som ingår i ett prov.
• Smältning och kokning kräver värme.
• Kvantitativ analys innebär att man tar reda på hur mycket det finns av ett visst ämne i ett prov.
• Vid ett ämnes smältpunkt blir det fasta ämnet flytande. Vid samma temperatur stelnar ämnet. Ett ämnes smältpunkt och fryspunkt/ stelningspunkt är alltså samma temperatur. • Vid ett ämnes kokpunkt övergår det flytande ämnet till gasform. Vid samma temperatur kondenserar ämnet, vilket innebär att det övergår från gasform till flytande form. Kokpunkten och kondensationspunkten är alltså samma temperatur. • Sublimering innebär att ett ämne övergår från fast form direkt till gasform, eller tvärtom.
• Ett reagens är ett ämne som används för att påvisa förekomsten av ett visst annat ämne. • Ett grundämne är uppbyggt av en enda sorts atomer. • En kemisk förening är uppbyggd av minst två sorters atomer. • En kemisk förening är ett rent ämne. • Vid kemiska reaktioner bildas nya ämnen med andra kemiska och fysikaliska egenskaper än utgångsämnena. Utgångsämnena kallas reaktanter. Ämnena som bildas kallas produkter.
• I en heterogen blandning kan man se minst två faser.
35
4711594_Kemiboken_1.indb 35
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
UPPGIFTER Använd en formelsamling eller Internet för att hitta svar på frågor som du inte kan svara på direkt eller med hjälp av boken. 1:1 4 5
1:2 1
1:3 1
1:4 1
1:5 1
1:6 1
a) För att läsa till brandingenjör krävs att man har läst Kemi 1. Varför tror du att en brandingenjör har nytta av kemikunskaper? Jämför dina förslag med förslag från andra i klassen. b) För att utbilda sig till apotekare krävs att man har läst både Kemi 1 och 2. Varför tror du att den utbildningen kräver djupare kemikunskaper än utbildningen till brandingenjör? Jämför dina förslag med förslag från andra i klassen. En kaffemugg kan bestå av porslin. Porslin är ett material. I Kemi 1 ska du lära dig mera om materia, som betyder något annat. Vad är det för skillnad mellan material och materia? Materialet koppar består av ett enda ämne. Ge två exempel på material som består av två eller flera ämnen. Tänk dig att du har tre stängda burkar som innehåller samma ämne men i olika aggregationsformer. Rita tre kvadrater (A, B och C), cirka 3 x 3 cm stora, som ska föreställa de tre burkarna. Rita ämnets partiklar som små cirklar inne i burkarna. Burk A ska innehålla ämnet i fast form, burk B i flytande form och burk C i gasform. Ett avgränsat område som man undersöker kan kallas ett system. Föreslå ett system som består av a) tre faser: en fast fas, en flytande fas och en gasfas, b) två flytande faser, c) en flytande fas som består av två beståndsdelar (två ämnen), d) en gasfas som består av flera beståndsdelar. Använd begreppen system, fas och beståndsdel för att beskriva a) en blandning av vatten och olja, b) innehållet i en sluten flaska som är fylld till hälften med saltvatten, c) luft.
1:7 1
1:8 1
1:9 1
Vad betyder följande ordformler? a) vatten(g) → vatten(s) b) vatten(g) → vatten(l) c) järn(s) → järn(l) d) etanol(l) → etanol(g). Vilken är skillnaden mellan förångning och kokning? Vatten består av vattenmolekyler. Vattenmolekylerna binds olika starkt till varandra beroende på vilken aggregationsform vattnet har. Använd begreppet vattenmolekyler för att beskriva vad som händer när a) is smälter, b) det bildas rimfrost på en kall fönsterruta, c) vatten fryser till is.
1:10 Sök reda på och ange smältpunkt och 1 kokpunkt för vatten, glycerol och etanol. Vilken aggregationsform (vid vanligt lufttryck) har ämnena vid 10 °C respektive 120 °C? a) vatten b) glycerol c) etanol 1:11 Sök reda på och ange smältpunkt och kokpunkt 1 för ämnena syre, kväve, argon, väte, metan och propan. Vilka av ämnena är a) flytande vid −230 °C, b) gasformiga vid −100 °C, c) fasta vid −70 °C? 1:12 Krävs det värme (alltså tillförsel av energi) för 1 att vattenånga ska kondensera? Förklara ditt svar. 1:13 Tar aceton upp värme (sker energitillförsel) när 1 det avdunstar? Förklara ditt svar. 1:14 Du fryser när du har gått omkring i våta 1 kläder en stund. Förklara med hjälp av partikelmodellen hur det kommer sig. 1:15 För att förhindra att vattnet avdunstar i en 1 flaska bör man sätta lock på den. Efter en stund uppstår jämvikt i flaskan. Vad innebär det?
36
4711594_Kemiboken_1.indb 36
2018-05-15 09:36
KAPITEL 1 ÄMNEN OCH REAKTIONER
1:16 Vilka av följande ämnen är rena ämnen 1 respektive blandningar? Glas, koppar, mässing, koksalt, fruktsocker, schampo, nagellack, mascara. 1:17 Är blandningen homogen eller heterogen? 1 a) utspädd hallonsaft, b) luft, c) granit, d) rostfritt stål, e) lerigt vatten, f) salladsdressing (innehåller vatten, olja och örtkryddor), g) saltvatten. 1:18 Vad menas med karaktäristiska egenskaper? 1
1:19 Vilken skillnad i ämnenas egenskaper skulle 1 man kunna använda för att separera en blandning av a) vatten och salt, b) sand och salt, c) bensin och vatten, d) vatten och olja? 1:20 Vad innebär a) separation, b) dekantering, 1 c) sugfiltrering, d) sedimentering, e) destillation? 1:21 Avdunstning sker när vatten övergår från 1 flytande form till gasform vid en lägre temperatur än kokpunkten. Vad är indunstning? 1:22 Beskriv en lämplig metod att separera a) olja 1, 3 och vatten, b) sand och socker, c) järnspån och kolpulver. Jämför med förslag från andra i klassen.
1:26 Avgör om det sker en kemisk reaktion och 1 2 förklara ditt svar. a) Ett glas krossas. b) Vanligt salt hälls i kokande vatten. c) Is smälter. d) Snöflingor bildas i luften. e) En sockerbit läggs i en kopp med varmt kaffe. f) Kokande vatten rinner igenom kaffepulver i en kaffebryggare. g) Järn rostar. h) Spenat växer. 1:27 Vilken är skillnaden mellan en fysikalisk 1 förändring och en kemisk reaktion? 1:28 a) Föreslå en metod för att göra blockljus av 1 3 gamla stumpar av stearinljus. b) Sker det en kemisk reaktion eller en fysikalisk förändring när blockljuset tillverkas? c) Sker det en kemisk reaktion eller en fysikalisk förändring när blockljuset brinner? 1:29 Är natriumklorid (vanligt salt) en homogen 1 2 blandning av natrium och klor? Förklaring? 1:30 a) Man kan sönderdela natriumklorid i andra 1 ämnen. Men det går inte att på kemisk väg sönderdela natrium. Varför? b) Man kan ändra sammansättningen i en vattenlösning av natriumklorid, men inte i en natriumkloridkristall. Varför?
1:23 Hur skiljer sig en kvalitativ analys från en 1 kvantitativ analys? 1:24 Är följande analyser kvantitativa eller kvalitativa? 1 a) Att föra ner en glödande trästicka i en behållare för att se om trästickan flammar upp, b) att mäta glukoshalten (sockerhalten) i blodet, c) att väga det socker som har separerats i en sand-sockerblandning. 1:25 Föreslå en undersökning som kan kallas a) kvalitativ analys, b) kvantitativ analys. Jämför dina förslag med vad andra i gruppen har föreslagit. Utför gärna analyserna, om det är möjligt, och beskriv resultaten.
1 2 3
37
4711594_Kemiboken_1.indb 37
2018-05-15 09:36
Kemiboken 1
K E M I B O K E N 1 är anpassad till gymnasiets kurs 1 i kemi och kan därmed även användas på Komvux och naturvetenskapligt basår.
I Kemibokenserien ingår: • Kemiboken 1 • Liber Digital Kemi 1 • Kemiboken 2
K E M I B O K E N 1 tar upp oorganisk kemi och grundläggande organisk kemi. Efter ett inledande kapitel om ämnen och reaktioner följer ett om kemins karaktär och arbetssätt. Analytisk kemi har inget eget kapitel, utan metoderna tas upp i de olika kapitel där de hör hemma. Varje kapitel inleds med kunskapskrav och de centrala begreppen. I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning samt uppgifter i två nivåer. Varje uppgift har en siffra/siffror som visar vilken eller vilka förmågor eleven tränar. Svaren finns längst bak i boken; ett utförligt facit kan kostnadsfritt laddas ner från liber.se Texterna har bearbetats för att passa alla elever, och både ordförklaringar och begreppsförklaringar finns som marginaltexter.
Kemiboken 1
HANS BORÉN • MANFRED BÖRNER • ANNA JOHANSSON • MAUD RAGNARSSON • STEN-ÅKE SUNDKVIST
Best.nr 47-11594-5 Tryck.nr 47-11594-5
4711594_OMSLAG.indd 1
2018-05-14 15:52