9789147115020

Göran Ahrne

Samhället mellan oss Om vänskap, kärlek, relationer och organisationer

Samhället mellan oss Om vänskap, kärlek, relationer och organisationer ISBN 978-91-47-11502-0 © 2014 Göran Ahrne och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Omslagsfoto: Shutterstock/Kosobu Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Första upplagan 1 Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2014

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll Förord 6 Kapitel 1. Relationer mellan människor 8 Människor, relationer och samhälle 8 Från interaktion till relationer 14 Fem förutsättningar för relationer 16 Tillhörighet 19 Förväntningar 20 Initiativ och makt 21 Synlighet 22 Konsekvenser 22 Kapitel 2. Hur relationer utformas 24 Form och innehåll 24 Institution, organisation och nätverk 26 Institution 29 Organisation 32 Nätverk 37 Fem element och tre former 40 Tillhörighet 41 Förväntningar 45 Initiativ och makt 47 Synlighet 49 Konsekvenser 51

Kapitel 3. Intimitet, emotioner, vänskap och kärlek 54 Intimitet 54 Emotioner 58 Likheter och skillnader mellan vänskap och kärlek 61 Metod 69

3

Kapitel 4. Vänskapsrelationer 74 Forskning om vänskap 74 Tillhörighet 76 Hur och med vilka blir man vänner? 77 Hinder för vänskap 85 Hur många vänner kan man ha? 90 Förväntningar 96 Hur upprätthålls kontakter? 97 Vad gör vänner tillsammans? 103 Initiativ och makt 110 Reciprocitet 111 Makt och beroende i vänskapsrelationer 119 Synlighet och konsekvenser 128 Tillit och misstro 132 Konsekvenser: lojalitet, protest eller sorti 135

Kapitel 5. Kärleksrelationer 143 Kärleksrelationer och familj i samhällsforskningen 144 Institution och organisation 145 Förändrade former för kärlek och familj 146 Familjerelationer som praktik och organisation 148 Tillhörighet 149 Beslutet om att vara tillsammans 150 Förväntningar 158 Att bo ihop eller ej 159 Mer organisering och en gemensam identitet 163 Initiativ och makt 168 Synlighet och konsekvenser 175 Kapitel 6. Samhället mellan oss 182 Vänskap och kärlek: en jämförelse 182 Innehåll, form och emotioner 185 Organisation, institution, nätverk 188 Alla andra relationer 193

4

Relationell realism – relationell sociologi Organisationer som relationer 202 Relationer i organisationer 207 Byråkratiska relationer 208 Relationella organisationer 212 En värld av relationer 221

Referenser

197

224

5

Förord

I den här boken kopplar jag ihop sociologi med organisationsteori på ett nytt sätt. Den länk som jag använder mig av heter relationer. När man ser hur relationer utformas i olika kombinationer av organisation, institution och nätverk upptäcker man att det finns mer som är organiserat i samhället än om man bara tittar på organisationer. Man finner också att långtifrån allt i organisationer är organiserat. Organisationer innehåller mycket av nätverk, institution och ömsesidig anpassning.

Genom att se organisationer som relationer får man möjligheter att utveckla en relationell sociologi som kan tydliggöra förhållandet mellan människor och samhälle. Samhället finns mellan oss i de relationer som vi ingår i och det allra mesta av våra handlingar sker i relationer med andra människor. Och organisationer är strukturer som samtidigt är aktörer.

För att kunna begreppsliggöra organisationer som relationer tar jag i boken en omväg via en undersökning av vänskapsoch kärleksrelationer. Mitt arbete med detta projekt började för många år sen när jag i min undervisning för att förklara organisationer beskrev dem som motsatsen till vänskap. I dag ser jag det inte riktigt på det sättet, men jag tror fortfarande att det är en bra jämförelse. Men för att hitta en koppling mellan vänskapsrelationer och organisationer har jag också tagit upp kärleksrelationer.

Och jag tror inte längre att det handlar om motsatser utan snarare om variationer på ett tema.

För möjligheten att genomföra den empiriska undersökningen av vänskapsrelationer vill jag tacka sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Tack också till My Landqvist 6

FÖROR D

som genomförde ett stort antal intervjuer på ett fantastiskt sätt och till alla som ställde upp för att bli intervjuade. Jag vill också tacka de studenter som jag haft nöjet att handleda när de skrivit uppsatser om vänskapsrelationer.

I arbetet med att skriva denna bok har jag haft stor nytta av att lägga fram olika utkast på seminarier vid Score (Stockholm Center for Organisational Research) samt de sociologiska institutionerna vid Stockholms universitet och Södertörns högskola.

Jag vill också tacka för värdefulla kommentarer på ett tidigt utkast som jag fick i arbetsgruppen för arbets-, organisations- och emotionssociologi vid Sociologdagarna i Stockholm i mars 2012. Jag vill dessutom tacka Mikaela Sundberg, som också gjorde ett antal intervjuer i ett tidigt skede, och Stina Bergman Blix, för ytterst värdefulla diskussioner om olika delar av boken. Många andra har också välvilligt ställt upp och läst delar av eller hela manuskriptet vid olika tillfällen och bidragit med nyttiga insikter och användbara tips: Susanna Alexius, Reza Azarian, Nils Brunsson, Daniel Castillo, Håkon Leiulfsrud, Apostolis Papakostas, Lambros Roumbanis, Christine Roman och Peter Sohlberg. Stort tack till er!

Knivsta i augusti 2014 Göran Ahrne

7

Kapitel 1.

Relationer mellan människor Samhället består av människor, men på vilket sätt? Om vi vill undersöka samhället ser vi först olika individer, vi ser ledare och vanligt folk, kändisar och deras fans, fattiga och rika – men alla är människor. Det är svårt att se samhället för alla människor.

Det vi kommer att se i den här boken är att samhället finns mellan människorna: det finns i våra relationer. Samhället är de sociala band som håller oss samman i relationer, men samtidigt skiljer oss från andra människor, men som i sin tur ingår i andra relationer. Samhället är inte bara summan av alla individer och deras handlingar och inte heller det som finns utanför eller ovanför människorna – samhället är de mönster av relationer som finns mellan människor och som knyter ihop vissa människor och skiljer dem från andra.

För att förstå och förklara hur samhället fungerar och förändras måste vi därför undersöka förutsättningarna för och konsekvenserna av hur olika typer av relationer uppkommer, utformas och förändras.

Människor, relationer och samhälle

Att sätta relationer i fokus när vi vill förstå samhället är ett sätt att behålla ett individperspektiv; man utgår från individerna, men inte från enskilda individer utan från individer i samverkan med varandra. Människor föds in i relationer och växer upp i relationer till andra människor. Och vi söker ofta nya relationer. Det antal relationer vi ingår i under vårt liv kan variera i antal och

8

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

omfång, täthet eller betydelse, men de finns inga ”relationslösa” människor.

Det handlar inte bara om någon frivillig och mysig samverkan; relationer kan vara såväl frivilliga som påtvingade i olika grad. Relationer kan handla om att ha roligt tillsammans men också om förtryck och utnyttjande. När vi talar om ett samhällsförtryck är det människor som förtrycker varandra, men de gör det genom och i kraft av de relationer de ingår i.

I stället för att prata om förhållandet mellan individ och samhället, händer det att man talar om motsättningen mellan individ och kollektiv. Det ger en bild av att en enskild individ har möjlighet att kontrollera sina egna handlingar, men om eller när individen ingår i ett kollektiv förlorar man möjligheten att bestämma själv och blir behandlad som en i mängden. Men precis som samhället i stort kan även förhållandet mellan individer och det som beskrivs som kollektiv förstås som olika typer av relationer. Vi ingår alltid i någon form av relationer. Människor är i den meningen alltid sociala men det innebär inte att vi är ”sociala” med alla. Alla ingår i relationer och det som kallas kollektiv består också av mönster av relationer. Och det finns många olika slag av kollektiv: stater, släkter, klaner, företag, fackföreningar, religiösa samfund etc. När vi ser individer i sina relationer och ser kollektiv som mönster av relationer, löses motsättningen mellan individ och kollektiv upp.

De motsättningar som många beskriver genom att sätta människa mot samhälle eller individ mot kollektiv finns i stället i människors relationer. Relationer är inga spänningslösa kopplingar mellan människor. De sociala band som knyter ihop människor har konsekvenser och blir ofta föremål för diskussioner och protester. Det utvecklas konflikter och motstånd i de allra flesta relationer.

Det är inte bara de som ingår i relationen som kan bestämma hur den utformas. Många andra kan ha synpunkter på hur relationer kan och ska utformas, och mellan dem som ingår i rela9

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

tionen finns ofta föreställningar och önskningar som de hämtat från andra håll och som de har med sig in i relationen. Därför har en del filosofer och sociologer menat att en relation mellan två människor (en dyad) egentligen inte är möjlig. I en dyad finns nästan alltid spår av en så kallad tredje part som påverkar relationens utformning och utveckling (Simmel 1981, Sartre 1976). Det kan handla om förväntningar från andra människor, kulturella föreställningar och traditioner eller lagar och regler.

Ytterligare en dikotomi (förutom människa/samhälle och individ/kollektiv) som ibland används för att beskriva spänningen i förhållandet mellan individer och de andra är att ställa ensamhet mot gemenskap. Valet mellan ensamhet och gemenskap är den svåra fråga som en konstnär brottas med i en av Albert Camus mest kända noveller. Men hur ofta finns det ett sådant val? Ensamhet respektive gemenskap är tillstånd som kan uppkomma när de relationer man ingår i för en tid blir mindre påtagliga och påträngande, stunder eller perioder när de sociala banden tycks försvinna och man antingen känner sig helt övergiven och utlämnad eller totalt i samklang med andra. Men handlar det inte för det mesta om något mitt emellan: varken ensam eller gemensam?

Kanske är det snarare som en annan författare (Slas, Stig Claesson) sagt: vi är ensamma tillsammans.

Att vara ensam skulle innebära att helt sakna relationer till andra människor. I en total gemenskap har dessa relationer tillfälligt blivit osynliga. Men förr eller senare kommer de att göra sig påminda. Man kan försöka dra sig undan människor, men man slipper dem aldrig. Man kan känna sig ensam, men de andra finns alltid där ute någonstans även om de inte hör av sig. Om man skulle gömma sig i skogen skulle ”Missing People” komma efter en eller så skulle polisen spana med helikopter och skicka hundar för att leta efter en. Den tyske sociologen Georg Simmel var antagligen den förste sociolog som mer systematiskt ägnade sig åt att studera människors relationer. Han menade att ensamhet innebär relationer till andra även om dessa är tillfälligt avbrutna 10

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

eller avlägsna, men själva tillståndet att vara ensam måste beskrivas och förstås i förhållande till andra människor (se Pyyhtinen 2009).

Och hur är det med en upplevelse av gemenskap? Det kan handla om att äta en middag tillsammans och sjunga snapsvisor eller att dansa eller sjunga i en kör eller någon form av idrottsutövande. Det kan också handla om att människor utsätts för fara och att de plötsligt upplever det gemensamma hotet i sin situation så tydligt att de agerar tillsammans. Känslan när en vild strejk bryter ut på en arbetsplats kan vara en sådan upplevelse av gemenskap. Författaren Erik Johansson skriver utifrån egna erfarenheter: ”Nu äntligen efter flera år kunde vi se varandra i ögonen, och många gick omkring och tog i hand och det var så lätt att le och säga vänliga ord. Genom hela arbetarstyrkan drog en ordlös sång som befriade från vanära” ( Johansson 1978).

Men en total gemenskap är kortvarig och illusorisk. Även i de mest intima relationer finns potentiella avstånd utom i stunder av totalt sammanfallande handlingar och upplevelser när man släpper tankarna på konsekvenserna, på framtiden och på vad andra ska säga. Gemenskap bygger på att alla kan vara med, att ingen står utanför och alla har ett lika värde, vet vad som ska göras och är med på noterna och alla nya initiativ bidrar till sammanhållningen. Alla litar på varandra och inga behöver kolla och undra vad de andra håller på med och inga tillrättavisar eller mästrar de andra.

Efter hand uppstår dock förskjutningar i våra intressen – olika deltagares förväntningar ändras, några rycks med mer än andra.

När folk känner glädjen och säkerheten kan de också förlora sig i nya tankar, eller om någon tagit ett glas för mycket, någon går för långt, säger fel saker, faller ur ramarna eller bryter mönstret. Någon säger något som han eller hon trodde alla visste, någon kommer med förslag som inte hör hemma i sammanhanget.

Våra föreställningar om vad vi vill göra visar sig vara olika.

Några vill gå hem, några vill åka på en annan fest; några av sup11

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

portrarna får för sig att kasta in skräp på planen eller skjuta raketer. På firmafesten eller släktkalaset uppenbarar sig efter några timmar våra skilda resurser och positioner. Vi talar inte längre samma språk, vi har inte längre gemensamma intressen, våra relationer sammanfallet inte längre och förbindelser till andra tränger sig på.

Den amerikanska författaren Erica Jong skriver i sin bok Fear of flying om “the zipless fuck”: The zipless fuck is absolutely pure. It is free of ulterior motives. There is no power game. The man is not “taking” and the woman is not “giving”. No one is attempting to cuckold a husband or humiliate a wife. No one is trying to prove anything or get anything out of anyone. The zipless fuck is the purest thing there is. And it is rarer than the unicorn. And I have never had one. ( Jong 1973).

För Erica Jong var föreställningen om ”the zipless fuck” en fantasi, en dröm lika mytisk som enhörningen. Vår interaktion med andra människor och våra relationer präglas för det mesta av ansträngningar och svårigheter att få ihop det hela – hur, när och var vi ska göra saker och tillsammans med vilka. Vi undrar över vilka andra som ska vara med och vad de kommer att tycka och vad vill de göra och vem ska bestämma. Man blir bjuden på en fest för att träffa vänner eller släktingar; man ska umgås, prata om gamla minnen, ha roligt och känna gemenskap. Men genast börjar man tänka på vilka kläder man ska ha på sig, vilken present man ska ha med sig, vilka andra som kommer och vad de förväntar sig. Man vill passa in utan att göra för mycket avkall på sin personlighet. Att fundera på sådana saker är på samma gång att rannsaka sina relationer till dessa människor.

Relationer för oss samman, men ändå finns själva banden mellan oss. De har en form och de gör något med relationen. Banden märks och de kan skava; de kan vara olika hårda eller smidiga; 12

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

olika svåra att lösa upp eller ändra och de kan brista. Banden som knyter oss samman skapar samtidigt avstånd. Gemensamma regler gör att vi kan arbeta eller leka tillsammans, men de kan också leda till fusk och konflikter. Ett gemensamt språk för oss samman och gör att vi kan kommunicera, men det skapar också missförstånd. Tjänster och gentjänster knyter oss samman men orsakar också tvister och besvikelser.

Relationer kan ha olika innehåll. Det kan vara affärsrelationer, kärleksrelationer eller släktskapsrelationer; relationer som innebär åtaganden, förväntningar och beroende. Sociologer har varit ganska bra på att beskriva sådana förbindelser, till exempel genom att kartlägga olika nätverk eller studera organisationer. Men det räcker inte med att se vilka som har relationer med vilka. För att förstå hur olika relationer utvecklas och förändras måste man också undersöka själva banden: hur de utformas, hur de upprätthålls eller avslutas (jfr Azarian 2010, Martin 2009). Det är då vi kan se samhället mellan oss.

Mitt syfte med att skriva den här boken är att undersöka hur relationer och band mellan människor uppkommer och hur de ser ut. Vad gör dessa band med oss, varför finns de, finns det bättre eller sämre band, passar olika band till olika situationer? För att försöka ge ett svar på dessa frågor ska vi se hur vänskapsrelationer och kärleksrelationer, trots vissa likheter, är olika utformade.

Genom att fokusera relationer som brukar ses som intima, ska vi för det första visa att även sådana relationer bygger på sociala band som både håller människor samman och skiljer dem åt. För det andra är tanken att det i princip inte är någon skillnad mellan de band som håller ihop vänskaps- och kärleksrelationer från band som knyter ihop människor i affärsrelationer eller i arbetslivet. Samhället finns mellan oss, såväl i vänskap och kärlek som på arbetet eller i politiken, men de olika banden kan få olika utformning även om de grundläggande formerna är desamma.

Utifrån resultaten av jämförelsen mellan vänskaps- och kärleksrelationer ska vi sedan föra mer generella resonemang om hur 13

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

relationer kan ses som en utgångspunkt för en förståelse av ett antal olika samhälleliga former och strukturer samt hur man kan se organisationer som relationer. Men först ska vi i det här kapitlet ta upp fem förutsättningar för att relationer mellan människor ska uppstå och fortsätta. Och i nästa kapitel ska vi diskutera hur de sociala band som knyter samman människor i relationer kan utformas.

Från interaktion till relationer

Begreppet interaktion står för något som händer mellan två eller flera människor, till exempel om jag frågar någon om vägen eller någon inleder ett samtal med mig och min kompis i en kö till en konsert. Ofta förutsätter man att interaktion uppstår när människor träffar på varandra och kan se och höra varandra på en särskild plats; att interaktion förutsätter en fysisk närvaro. Man talar om interaktion öga mot öga (face to face). Det är kanske den mest typiska interaktionssituationen. I dag sker dock även mycket interaktion via telefon eller internet. Det viktiga med interaktion är dock att det handlar om en påverkan mellan människor; att mina handlingar påverkar andras handlingar och tvärtom. Det kan röra sig om korta ögonblick när vi går förbi varandra på trottoaren.

Man interagarer genom att titta på folk och försöka undvika att stöta till dem, eller man försöker få ögonkontakt med en bilist när man vill gå över gatan. En enkel form av interaktion är att säga hej och hälsa på någon, att erkänna att den andra finns, eller att börja prata med en person som sitter bredvid en på ett kafé eller i en bar. Även om personen bredvid mig inte vill inleda ett samtal eller ens svara på tilltal är det fråga om en interaktion där den inledande repliken påverkar den andra, kanske att vända sig åt ett annat håll eller till och med byta plats.

När vi interagerar med andra människor som vi möter öga mot öga sker en samordning mellan våra handlingar som kan beskrivas som en ömsesidig anpassning; man anpassar sina rörel14

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

ser eller handlingar efter hur den eller de andra gör och tvärtom.

Genom ömsesidig anpassning sker oftast en smidig samordning, men det är en samordning utan samordnare (Lindblom 2003:31).

Den som inleder en tillfällig och kortvarig interaktion har ganska stora möjligheter att välja vilka han eller hon vill interagera med. En sådan interaktion kan man se som ofokuserad. Erving Goffman beskriver en sådan interaktion: ”as when two strangers across the room from each other check up on each other´s clothing, posture, and general manner, while each modifies his own demeanor because he himself is under observation” (1972:7). En ofokuserad interaktion behöver egentligen bara bestå av att två människor observerar varandra och känner sig observerade. En fokuserad interaktion däremot förutsätter att ett par eller flera människor går med på att inleda ett samtal om något ämne eller någon gemensam syssla som att hjälpa någon att flytta en möbel eller att resa sig upp (ibid.). För att en fokuserad interaktion ska uppstå måste alltså andra människor acceptera att svara på mina frågor eller vilja prata med mig. En förutsättning är att någon bryr sig om vad jag säger eller gör. Och i en fokuserad interaktion konstrueras band mellan oss som håller interaktionen samman; en uppfattning om vilka som är inblandade i interaktionen och någon gemensam uppfattning om vad det handlar om.

Och vi fortsätter att observera varandra både genom att lyssna på vad de andra säger, se vad de gör och hur de uttrycker sig. Det kan efter hand uppstå en beroenderelation mellan oss – om jag vill ha något av den eller de andra eller om de vill ha hjälp med något.

Det kan bli en latent maktrelation.

Vi interagerar ständigt med ett antal olika människor när vi rör oss ute på stan bland folk eller i det bostadsområde där vi bor eller om vi ska hälsa på någon. Jag påverkas av andras handlingar i gallerian när jag handlar eller av andra bilister som kör om mig eller kör för sakta på motorvägen. Ibland handlar det om interaktion med människor som vi kanske känner igen; vi vet att vi har sett dem förut och de kanske också känner igen oss, men det är 15

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

ändå inte människor man känner; man vet inte vad de heter eller var de bor, om de har barn eller är gifta. Oftast ändå, särskilt i storstäder, interagerar vi med okända människor som vi aldrig sett förut och antagligen aldrig kommer att möta igen. Även om en fokuserad interaktion mellan ett antal människor kan pågå under en längre tid, allt från några minuter till flera timmar, är det ändå en engångsföreteelse.

En förstärkning av banden mellan de människor som interagerar sker när det handlar om en upprepad interaktion med samma människor; att man träffas igen. Och nu talar vi inte längre om en fokuserad interaktion utan om en begynnande relation. En relation uppstår när man interagerar med samma människor vid flera olika tillfällen och att man får gemensamma referensramar och förväntningar på varandra och att interaktionen över huvud taget kan upprepas (Azarian 2010). En relation mellan två eller flera människor innebär både en historia som de varit delaktiga i och gemensamma förväntningar på framtiden (Crossley 2011:28). Även i interaktion ”ute på stan” kan man visserligen säga att människor har gemensamma förväntningar på varandra; att man ska svara på ett visst sätt när man blir tilltalad och att man ska vara artig och inte knuffas eller skrika. Dessa förväntningar är dock inte kopplade till specifika individer.

Men våra relationer till varandra beror också på våra relationer till andra. De flesta människor ingår i ett antal olika relationer och en del relationer ger mer utrymme för andra relationer. Men relationer måste också avgränsas från varandra.

Fem förutsättningar för relationer

Övergången från en fokuserad interaktion till att påbörja en relation är ett stort steg som kräver en hel del arrangemang för att lyckas. Om det inte är självklart att man träffas igen, även om man besöker samma platser flera gånger, måste interaktionen styras upp så att det kan bli en relation. För att skapa relatio16

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

ner räcker det inte att lita till en ömsesidig anpassning. En sådan samordning kan fungera när man väl träffas och agerar tillsammans. Men om det inte är givet var och när man ses igen, behövs det något mer än en ömsesidig anpassning. Och det är om den samordning som krävs för relationer som hela den här boken ska handla.

Att man vill träffa samma person igen kan handla om allt från vänskap och kärlek till att man uppfattar att man har gemensamma intressen till exempel i fråga om affärer eller politik. Man tror att man skulle kunna göra något särskilt tillsammans. I vardagslivet kan det till en början handla om att få en möjlighet att kontakta en person igen, man får en adress eller ber om ett telefonnummer eller kanske ett visitkort. Sådana enkla saker ger möjligheter till förnyade kontakter med samma person.

Efter hand skapar relationen band mellan oss. Vi vet mer och mer om varandra och vad vi vill ha och kan göra. Samtidigt finns det en risk att sådana band låser oss fast i ett mönster. För att forma relationer måste vi fokusera oss och också begränsa oss; anpassa oss till den eller de andra i relationen. På så sätt utvecklas band som håller oss samman men som också står emellan oss.

Det finns inga knapplösa relationer. Vår relation både förstärker och förminskar oss. Vi begränsar oss själva men vi får i stället något från de(n) andra. Det handlar oftast inte bara om att träffas en eller ett par gånger utan, om relationen blir långlivad, kan det gälla hundratals eller tusentals gånger. Hur är det möjligt? Hur formas de band som gör att vi möts igen och igen och att vi fortsätter med detta?

I samhällsvetenskapliga beskrivningar av mönster av relationer, till exempel i sociogram eller organisationsplaner, brukar man dra streck för att visa på olika relationer. Men för att analysera vad som händer i relationer räcker det inte med att rita dessa streck utan vi måste närmare undersöka hur relationerna ser ut. I den här

17

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

boken kommer vi att utgå från att det är fem element som måste till för att relationer ska bildas och utvecklas.1 Dessa fem element återfinns i alla typer av relationer oberoende av vad man sysslar med; om det handlar om arbete eller lek, kärlek eller vänskap, politik eller affärer. Det är fråga om praktiska arrangemang som gör relationen möjlig, men vars utformning påverkar själva innehållet i relationen. De utgör olika aspekter av hur människor i en relation förhåller sig till varandra; vad de vet om varandra och förväntar sig av varandra och vilken inställning de har till de andra och hur beroende de är av vad som pågår.

För att relationer ska kunna förverkligas krävs för det första att man har en uppfattning om vilka som är med och vilka som inte är med. På något sätt måste tillhörigheten till relationen klargöras.

För det andra krävs att man har en något sånär gemensam uppfattning om var och när man ska träffas, vad man ska göra och vilka förväntningar man har på varandra, vilken inriktning relationen ska ha och vad den handlar om.

För det tredje krävs att det är någon som tar initiativ till att träffas och föreslår vad man ska göra, eventuellt någon som har makt att göra detta.

1 Denna uppräkning och detta urskiljande av fem organisationselement finns latent i en hel del organisationsteorier, men har nästan aldrig tillämpats konsekvent och fullt ut.

Man kan dock finna några motsvarigheter i litteraturen. Det viktigaste exemplet är kanske Ellinor Ostroms undersökning av och teori om organisering av framgångsrika projekt för att vårda och bevara naturresurser. Men Ostrom kallar det inte organisation utan förutsättningar för kollektivt handlande. Titeln på hennes bok från 1990 är Governing the Commons. The Evolution of Institutions for Collective Action. När Ostrom sammanfattar förutsättningar för sådana här projekt att lyckas urskiljer hon ett antal ”design principles”.

De fem första av dess principer överensstämmer med de fem organisationselement som vi urskilt. I Ostroms tappning är de: ”clear boundaries & memberships, congruent rules, collective choice arenas, monitoring, graduated sanctions” (Ostrom 1990:90). Och dessa principer kan uppfyllas i olika utsträckning.

En annan i stort sett motsvarande indelning görs av Arthur Stinchcombe i boken Information and Organizations när han diskuterar en ”extended definition of hierarchy”. Här tar han upp: ”labor contracts, the exercised right to measure and reward performances, standard operating procedures, decision-making and dispute resolving meetings” (Stinchcombe 1990:199).

18

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

För det fjärde krävs, för att relationen ska kunna fortsätta, att de som ingår i relationen har en koll på vad de andra gör. Synligheten vad gäller det som händer i relationen möjliggör för dem som ingår att bedöma om de ska fortsätta som förut eller förändra något eller kanske till och med avsluta relationen.

För det femte beror relationers utveckling på vilka konsekvenser de som ingår i relationen drar av vad de ser och upplever, och hur de som är med påverkar varandra med belöningar eller bestraffningar av olika slag för att kunna styra relationen dit de skulle vilja eller om de överger relationen.

De tre första elementen handlar om hur relationen ser ut och vad man gör. De två övriga elementen handlar om dynamiska aspekter av relationen och anger villkor för hur den kan utvecklas; hur de som ingår i relationen uppfattar att deras förväntningar infrias och vad de kan göra för att försöka förändra relationen.

Varje sådant element kan utformas på olika sätt. I nästa kapitel kommer vi att beskriva sådana skillnader som olika sociala former. I första hand kommer vi då att ta upp tre former: institution, organisation och nätverk. Här ska vi först diskutera betydelsen av varje element och motivera vilken funktion de har.

Tillhörighet

För att kunna påbörja en relation måste de som skulle kunna vara intresserade på något sätt signalera detta intresse. Och för att relationen ska kunna etableras och fortsätta måste de visa några tecken på en sorts tillhörighet som gör att de hör ihop och samtidigt något som skiljer dem från andra; att det finns ett särskilt band mellan dem. Om man ska kunna träffas igen är det nödvändigt att det finns en uppfattning om vilka som ska uppmanas att komma, vilka som ska kallas eller inbjudas till matchen, middagen eller mötet eller vad det kan handla om.

Vilka individer som deltar i och omfattas av en relation är av stor betydelse för hur interaktionen går till, hur deltagarna kan 19

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

uttrycka sig och vad de kan göra. En avgränsning ger bland annat möjlighet till en starkare känsla av tillhörighet. En viktig förutsättning för så kallade interaktionsritualer är att det finns tydliga gränser gentemot dem som inte är med (Collins 2004:48-49).

Ett annat i samhällsvetenskapen bekant exempel på hur olika avgränsningar av relationen påverkar själva interaktionen är Erving Goffmans (1959) beskrivningar av skillnaden mellan ”frontstage” och ”backstage”; om man pratar med sina arbetskamrater i sitt jobb på ett varuhus i fikarummet eller om man pratar med dem ute i affären när kunder är närvarande.

Det är dock knappast nödvändigt att alla som ingår i en relation alltid vet precis vilka andra som är med. Egentligen kan det vara missvisande att tala om en relation. Oftast tänker man sig att en relation gäller två individer, men när vi här talar om relationer kan de omfatta betydligt fler än två personer. Man kan säga att relationer hänger ihop med varandra och bildar mönster och att ett sådant relationsmönster ändå kan ses som relativt avgränsat från ett annat mönster av relationer. En avgränsning av en relation är inte heller absolut; det kan finnas olika typer av avgränsningar som blir aktuella i olika situationer eller skeden av relationen.

Förväntningar

De som ingår i en relation måste utveckla en gemensam uppfattning om olika förutsättningar för relationen. Det kan handla om var och när man ska träffas, vad man ska göra och på vilket sätt eller vem som ska göra vad. Det kan också handla om gemensamma mål och motiv för att göra det man gör. För att vilja komma tillbaka vill man gärna veta vad man kommer tillbaka till.

Gemensamma uppfattningar förenklar interaktionen när man träffas, särskilt i en längre relation. Och det är en av anledningarna till att man vill träffa samma person(er) igen: man behöver inte börja om från början varje gång. Det handlar om hur man ska kommunicera med varandra, hur man ska förstå varandras 20

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

avsikter och handlingar. Det gäller de förväntningar som de inblandade har på varandra. Hur vet man vad den eller de andra verkligen förväntar sig av mig och hur kan jag uttrycka mina förväntningar? I samhällsvetenskapen finns ett stort antal begrepp för att beteckna sådana förväntningar, till exempel regler, normer, kultur eller scripts (se vidare kapitel 2).

Initiativ och makt

För det tredje handlar det om vem som tar initiativet. Är det någon som är pådrivande, som föreslår var och när man ska träffas och vilka former en relation ska ha? Man kan också tänka sig att det finns någon tredje part, som inte ingår i relationen, som tar ett initiativ som skapar möjligheter för att en relation ska upprepas.

En grund för att interaktion upprepas med samma individ(er) är ett beroende mellan dem som ingår i relationen. De behöver varandra mer än de behöver andra för vissa speciella ändamål. Och med tiden kan de bli mer beroende av varandra. I många relationer kan dock någon eller några vara mer beroende av de andra än tvärtom, men en förutsättning för alla relationer är ändå att alla parter på något sätt är beroende av varandra. Beroende hänger samman med makt (Emerson 1962, Engelstad 2006, Elias 1978).

Den som är mer beroende har mindre makt. Och i många relationer finns en inneboende maktrelation; att någon eller några har mer makt att ta initiativ. Men eftersom alla ändå är åtminstone delvis beroende av varandra är det sällan någon helt saknar makt eller möjligheter att ta initiativ. Man kan tänka sig relationer som helt bygger på tvång och ett stort maktövertag från den ena partens sida till relationer som helt och hållet är jämställda eller symmetriska.

21

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

Synlighet

Det fjärde elementet handlar om hur man ska kunna veta att de förväntningar man har om vad de andra som ingår i relationen ska göra uppfylls. Om en utgångspunkt för en relation är vissa gemensamma förväntningar, blir det också en förutsättning för att relationen ska kunna fortsätta att dessa förväntningar uppfylls av parterna/individerna och att de gör åtminstone ungefär det man förväntar sig av varandra. Därför finns det i alla relationer olika former av kontroll (jfr Hechter 1987, Burt 2005:88, Collins 2004:23, Azarian 2010). I direkt interaktion mellan ett fåtal personer sker denna kontroll mer eller mindre medvetet hela tiden.

Man märker ganska snart om den/de andra avviker från vad man förväntar sig och man funderar på det; ”Nu måste väl han eller hon säga det eller göra så”. Det finns alltid ett moment av övervakning eller registrering av vad de andra gör när man träffas (öga mot öga). Man jämför med sina förväntningar och man kan bli överraskad (det blir över förväntan) eller man blir besviken (det var inte vad jag hade förväntat mig).

I mer komplexa och långvariga mönster av relationer med många individer inblandade handlar inte dessa förväntningar bara om vad som sker när man träffas och är tillsammans eller gör något tillsammans, utan man kan också ha förväntningar på vad den/de andra gör vid andra tillfällen. För att relationen ska fungera kan det behövas information om vad de andra gör även när man inte kan observera varandra direkt.

Konsekvenser

Det femte element gäller hur förhållandet mellan förväntningar och vad som händer i relationen ska hanteras. På vilket sätt framförs ett budskap om att man ser en diskrepans mellan förväntningar och beteende? Det kan också gälla att man i relationen försöker visa i vilken grad någon uppfyllt förväntningar; man 22

K A PITEL 1. R EL AT IONER MELL A N M Ä NNISKOR

kan ge belöningar för eller sätta betyg på olika prestationer som i olika grad stämmer överens med det man förväntar sig. Om det handlar om att förväntningar inte uppfylls, kan man i stället på olika sätt framföra varningar eller till och med bestraffa den/de som inte lever upp till det som förväntas. Om man har kontroll över någon resurs som de(n) andra är beroende av, har man möjlighet att hålla inne med tillgången till denna resurs. I förlängningen finns möjligheten att relationen med den eller de individer som gör andra besvikna avbryts och upphör. För den skull behöver dock inte hela mönstret av relationer upplösas.

23

Samhället mellan oss

Om vänskap, kärlek, relationer och organisationer • Hur skapas relationer och hur kan de upprätthållas?

• Hur vet man att det är en relation och vilka som ingår i den?

• Hur kan personliga relationer jämföras med relationer i organisationer och i nätverk?

Den här boken knyter samman de mer närliggande, personliga relationerna mellan människor med sociologi och organisationsteori på ett nytt sätt. Begreppet relation förknippas av de flesta framför allt med kärlek och vänskap, och boken tar avstamp i en stor intervjuundersökning av vänskapsrelationer som jämförs med tidigare forskning om kärleksrelationer.

Men det finns andra relationer än kärlek och vänskap, till exempel mellan arbetskamrater, mellan chef och anställd, mellan lärare och elev eller mellan läkare och patient. Man kan säga att alla typer av organisationer är konstruerade av relationer av olika slag. Det vi kallar samhället finns i själva verket mellan oss: i våra relationer.

Boken bidrar till utvecklandet av en relationell sociologi som är intressant för den breda samhällsforskningen. Den lämpar sig för studenter på grundläggande kurser inom sociologi, socialt arbete och organisationsteori.

Göran Ahrne är professor emeritus vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet och också verksam vid Score (Stockholm centre for organizational research). Han har publicerat ett stort antal böcker och artiklar om olika aspekter av samhällsteori och organisationsteori.

Best.nr 47-11502-0

Tryck.nr 47-11502-0-00