9789144077130 by Smakprov Media AB

Entreprenörskap är i sanning ett populärt ämne idag. Många talar om att denna aktivitet kan göra utvecklingen av vårt samhälle hållbar och garantera att vi får behålla vår välfärd. Men det finns en oerhörd mängd olika uppfattningar om vad ämnet innehåller och vad det innebär, och dessa uppfattningar och innebörder är inte alltid förenliga med varandra. Boken ger ett modernt perspektiv på det som är väsentligt att kunna om entreprenörskap. Bland annat diskuteras ämnets historia, vårt moderna entreprenöriella samhälle, lokal utveckling av närsamhällen, entreprenörskap i olika nationella kulturer samt kvinnor som entreprenörer. I boken diskuteras också den teoretiska utvecklingen på området såsom en smal och en bred syn på entreprenörskap, rationella och naturliga företagsstarter samt entreprenörskap i ekonomiska utrymmen och på sociala platser. I slutet av varje kapitel finns det ett antal tänkvärda frågor och uppgifter samt ett praktikfall, som är användbara vid självstudier eller vid undervisning i ämnet. Det finns också material tillgängligt online som stöd för detta ändamål.

| En bok om entreprenörskap

En bok om entreprenörskap

Björn Bjerke

Björn Bjerke är seniorprofessor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet. Han har författat en mängd läroböcker, däribland Förklara eller förstå entre prenörskap? och Affärsledarskap i fem kulturer.

En bok om entreprenörskap

Boken är främst tänkt som en lärobok vid universitet och högskola, på grundutbildnings- eller magisternivå.

Art.nr 35857

Björn Bjerke www.studentlitteratur.se

978-91-44-07713-0_01_cover.indd 1

2013-04-15 11.58

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35857 ISBN 978-91-44-07713-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: shutterstock.com/Jiggo_thekop Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-07713-0_01_book.indd 2

2013-04-15 14:01

Innehåll

Författarpresentation 9 Inledning

En bok om, för eller i entreprenörskap? 11

Varför denna bok? 11 Vad böcker i ämnet entreprenörskap kan handla om 11 Den entreprenöriella orienteringen hos denna bok 14 Företagsamhet, entreprenörskap, småföretagande och management 15 Företag av olika storlek 18 Entreprenörskap, innovation och självanställning 19 Entreprenörskap och management 23 Vad denna bok handlar om och vad den inte handlar om 24 Min konceptualisering av ”entreprenörskap” – en sammanfattning 25 Att vara engagerad utöver det vanliga 28 Uppläggningen av denna bok 30 Praktikfall I: Start CZ 32 K apitel 1

Entreprenörskapsämnets historia 35

Inledning 35 Den nationalekonomiska starten 35 Senare utveckling av ämnet entreprenörskap 39 Två syner på entreprenörskap i dag 42 Entreprenörskap och management – igen 45 Entreprenörskap som beteende eller vad? 46 Den bredare synen på entreprenörskap 47

978-91-44-07713-0_01_book.indd 3

2013-04-15 09:35

Innehåll

Kan man förena den smala och den breda synen på entreprenörskap? 52 Sammanfattning och avslutning 53 Praktikfall 1: Palm Pilot 53 K apitel 2

Vårt samhälle under 2000-talet 57

Inledning 57 Vårt moderna samhälle 57 Frihet som att vara oberoende – frihet som att ha potential 62 Det växande medborgarengagemanget 65 Användaren har också blivit sin egen producent 66 Ökande samhällsimperativ föreligger 67 Svårhanterliga samhällsfrågor 67 Envisa röster 69 Fördelningsproduktion och den sociala ekonomin 71 Den gröna revolutionen blir allt svårare att undvika. 71 Omställningsperioden 72 Sammanfattning och avslutning 73 Praktikfall 2: Microsoft 74 K apitel 3

Alla dessa prenörer 77

Inledning 77 Entreprenörskap i olika delar av samhället 77 Akademiskt entreprenörskap 90 Sammanfattning och avslutning 93 Praktikfall 3: Freeplay Energy 94 K apitel 4

Affärsentreprenörskap – den smala synen 97

Inledning 97 Entreprenöriella myter 97 Några affärsentreprenöriella skolor inom den smala synen på entreprenörskap 99 Makro- och mikroskolor 99 Entreprenöriella beskrivningsmodeller 100 Utbuds- och efterfrågeskolor 100

978-91-44-07713-0_01_book.indd 4

2013-04-15 09:35

Innehåll

Psykologi- och beteendeskolor 103 Entreprenörskap och hantering av tillfällen och möjligheter 110 Konsekvenser av att starta ett företag 113 Olika slag av nya affärer och affärsentreprenörer 114 Sammanfattning och avslutning 115 Praktikfall 4: 3M 116 K apitel 5

Affärsentreprenörskap – den breda synen 121

Inledning 121 Rationellt och naturligt företagande 121 Fyra affärsmakare 123 Entreprenörer som meningsmakare 124 Entreprenörer som språkmakare 129 Entreprenörer som kulturmakare 133 Entreprenörer som historiemakare 140 Sammanfattning och avslutning 142 Praktikfall 5: Hantverkarens Tillflykt 143 K apitel 6

Samhällsentreprenörskap 147

Inledning 147 Varför en tredje sektor? 147 Samhällsentreprenörer och medborgarentreprenörer 148 Medborgarföretagare och medborgarinnovatörer 153 Publika entreprenörer 158 Sammanfattning och avslutning 163 Praktikfall 6: Skate Malmö 163 K apitel 7

Entreprenörskap och lokal utveckling 165

Inledning 165 Lokala regeringar 165 Det förindustriella stadiet: en urban kärna 166 Det industriella stadiet: ett urbaniserat område 166 Det postindustriella stadiet 166 Det ökade intresset för lokala regeringar 168

978-91-44-07713-0_01_book.indd 5

2013-04-15 09:35

Innehåll

Den entreprenöriella staden 171 Mer om governance 178 Lokala regeringar och olika slag av entreprenörer 179 Sammanfattning och avslutning 188 Praktikfall 7: Utveckling av en kommun 188 K apitel 8

Uppkomst av entreprenöriella verksamheter 189

Inledning 189 Rationella och naturliga entreprenöriella starter 189 Starten av intraprenöriella verksamheter 197 Starten av samhällsentreprenöriella verksamheter 202 Nätverkande och entreprenörskap 204 En kommentar till kreativitet 214 Entreprenörskap och tillväxt 215 Sammanfattning och avslutning 217 Praktikfall 8: www.netflix.com 217 K apitel 9

Kvinnor som entreprenörer 221

Inledning 221 Några faktaförhållanden 221 Kvinnligt och manligt företagande – en social konstruktion? 222 Kvinnor som samhällsentreprenörer 225 Sammanfattning och avslutning 225 Praktikfall 9: Catherina Ronsten (2act Betydelsefulla Möten) 226 K apitel 10

Entreprenöriella verksamheter i olika nationella kulturer 231

Inledning 231 GEM och GEDI 231 Att förstå kultur 234 Amerikansk affärskultur 237 Arabisk affärskultur 243 Japansk affärskultur 249 Kinesisk affärskultur 255

978-91-44-07713-0_01_book.indd 6

2013-04-15 09:35

Innehåll

Skandinavisk affärskultur 262 Fem olika entreprenöriella typer förknippade med fem olika kulturer? 269 Sammanfattning och avslutning 269 Praktikfall 10: Tre kulturkrockar 270 K apitel 11

Några filosofiska och teoretiska djupdykningar 273

Inledning 273 Beteende och handling 273 Beteende 273 Handling 274 Förklara eller förstå 277 Utrymme och plats 283 Sammanfattning och avslutning 291 Praktikfall 11: Ur FN:s deklaration för mänskliga rättigheter (1948): 292

Referenser 295 Sakregister 329

978-91-44-07713-0_01_book.indd 7

2013-04-15 09:35

978-91-44-07713-0_01_book.indd 8

2013-04-15 09:35

Förfat tarpresentation

Björn Bjerke är utbildad i Lund och 1979 fick han där sin första professur, då i allmän företagsekonomi. Dessförinnan hade han tillbringat två år i Nigeria där han startade en handelshögskola – i sig en entreprenöriell gärning. Han lämnade Sverige igen 1984 och tillbringade 15 år som gäst professor på Nya Zealand, i mellanöstern samt i sydostasien. År 1999 kom han tillbaka till Sverige och utnämndes vid Stockholms universitet till landets tredje professor i entreprenörskap. Björn Bjerke har ägnat mer än trettio år åt entreprenörskap, i såväl teori som i praktik, och är idag seniorprofessor i ämnet vid Linnéuniversitetet. På Studentlitteratur finns, sedan tidigare, följande böcker utgivna av Björn Bjerke: (1972) Problemformulering och systemanalys (1977) Företagsekonomisk metodlära (tillsammans med Ingeman Arbnor) (1989) Att skapa nya affärer (1989) Några tankar inför företaget (1994) Företagsekonomisk metodlära (2:a uppl.) (tillsammans med Ingeman Arbnor) (1998) Affärsledarskap i fem olika kulturer (2005) Förklara eller förstå entreprenörskap? Därutöver har Björn Bjerke gett ut fyra böcker på andra svenska förlag samt ytterligare tio böcker på utländska förlag.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 9

2013-04-15 09:35

978-91-44-07713-0_01_book.indd 10

2013-04-15 09:35

inledning

En bok om, för eller i entreprenörskap?

Varför denna bok? Det finns många böcker utgivna i ämnet entreprenörskap och fler är på väg i en rasande fart. Entreprenörskap har blivit ett populärt ämne. I denna flodvåg av litteratur i ämnet kanske läsaren undrar vilken grund det finns för ytterligare en bok. Det finns många olika sätt att motivera detta: för det första är ämnet entreprenörskap numera så stort att där alltid finns kunskapsutrymme att fylla, och för det andra har ämnet utvecklats så fort att vad som redan skrivits snabbt blir, åtminstone delvis, föråldrat. Båda dessa generella anledningar har haft ett visst inflytande på mitt beslut att skriva denna bok. Det är dock två andra mera specifika omständigheter som ligger bakom denna bok, framför allt bakom dess innehåll och utformning. Båda har att göra med intrycket av de flesta böcker och annat som har skrivits i ämnet entreprenörskap: Mycket lite som skrivs i ämnet entreprenörskap klargör huruvida det handlar om entreprenörskap, för entreprenörskap eller i entreprenörskap. Mycket av vad som skrivs i ämnet entreprenörskap behandlar fler aspekter av ämnet än de rent entreprenöriella.

Vad böcker i ämnet entreprenörskap kan handla om Ämnet entreprenörskaps (akademiska) historia skildras mer omfattande i nästa kapitel, men redan här ska det belysas vad har varit viktigast då man diskuterat entreprenörskap ur teoretisk synvinkel under årens lopp. Ämnet är (akademiskt sett) ungefär trehundra år gammalt. Under de första två-

978-91-44-07713-0_01_book.indd 11

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

hundrafemtio åren (dvs. fram till ungefär mitten av det förra århundradet) var det endast nationalekonomer som ägnade sig åt att skriva om ämnet (Barreto 1989; Casson 1982; Hébert & Link 1982). Böcker (och andra s krifter) i ämnet entreprenörskap diskuterade då den roll och den funktion som entreprenörskap spelar i en ekonomi (det kan dock vara värt att notera att av alla nationalekonomer var det mycket få som var intresserade av fenomenet entreprenörskap). Man behandlade aspekter som t.ex. hur entreprenörskap påverkar tillväxt och förnyelse i en ekonomi, förekomsten och betydelsen av entreprenörskap i olika faser av ekonomiska cykler eller vilka typer av företag eller branscher som ledde den ekonomiska utvecklingen under olika historiska perioder. Man var dock aldrig intresserad av t.ex. vilka slags människor entreprenörer var rent fysiskt, mentalt eller kulturellt, inte heller av hur företag uppstår, ser ut eller utvecklas då de når framgång. Den vetenskapliga gren den person tillhör som behandlar ämnet entreprenörskap påverkar av naturliga skäl vilket fokus han eller hon har och vilka typer av teorier han eller hon bygger på och utvecklar (Landström & Löwegren 2009, s. 20). Det var dock alltså inte förrän i andra halvan av 1900-talet som andra kunskapare än nationalekonomer började intressera sig för ämnet entreprenörskap. Det blev då främst beteendevetare som psykologer, sociologer eller antropologer, vars synsätt efter hand förenades med de synsätt som olika slag av företagsekonomer hade, som ledde utvecklingen (Filion 1997; Grant 1998; Scott m.fl. 1998; Tornikoski 1999; Alberti 1999; Landström 2005; Bjerke 2005). Andra aspekter på entreprenörskap tillkom därmed i ämnet, t.ex. psykologiska profiler hos entreprenörer, deras beteendemönster, deras nätverksamhet, management och marknadsföring av nya företag och statligt stöd till entreprenörskap samt entreprenöriell utbildning. Under de senaste 5–10 åren har dessutom tillkommit bilder på entreprenörer med andra intressen än de rent ekonomiska, dvs. samhälls entreprenörer (Brinckerhoff 2000; Borzaga & Defourney 2001; Nicholls 2006; Wei-Skillern m.fl. 2007; Gawell m.fl. 2009; Ziegler 2009; Bjerke & Karlsson 2011) samt bl.a. entreprenörer med olika etnisk bakgrund (Light & Gold 2000; Ram m.fl. 2006), akademiskt entreprenörskap (Nordfors m.fl. 2003; Bengtsson 2006) och entreprenörskap i ett genusperspektiv (Ahl 2002; Holmquist & Sundin 2002; Campbell 2004; Carter & Bennett 2006). Den här boken är skriven av en företagsekonom, vilket läsaren bör hålla i minnet då han eller hon läser den. 12

978-91-44-07713-0_01_book.indd 12

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Samtidigt med en teoriutveckling av ämnet entreprenörskap har det pågått en metodutveckling av hur att genomföra studier av detta fenomen (Fayolle m.fl. 2005). Metodfrågan på vetenskaplig nivå i allmänhet är i sig äldre än samma fråga inom entreprenörskap, men av intresse för entreprenörskapsämnet (även om detta intresse visade sig senare i detta ämnes utveckling) ägde heta diskussioner om olika metoder, som forskning i allmänhet styrs av, rum inom historieforskningen på 1800-talet (Böhm-Bawerk, 1890–91). Enligt von Wright (1971) och Apel (1984) var den tyske historiefilosofen Johann Gustav Droysen (1808–84) en förgrundsfigur. I sitt verk Grundrisse der Historik (1858/1897) ställde han upp tre möjliga vetenskapliga ambitioner: att spekulera, att förklara och att förstå. Förklaringar syftar till objektiviteter, medan förståelse (liksom spekulationer) tillåter subjektiviteter. Man kan se Ludwig von Mises (1933/1981) som ett av de första bidragen till den subjektiva tanken inom entreprenörskapsforskningen. von Mises kallade sitt synsätt en praxeologi: vetenskapen om mänskliga avsiktliga handlingar (Buchanan 1982; Rizzo 1982). Skillnaderna mellan ”att förklara” och ”att förstå” är avgörande för att inse skillnaderna mellan kapitel 4 och 5 i denna bok, dvs. skillnaderna mellan vad som också kan kallas den smala respektive den breda synen på entreprenörskap, vilket hänger samman med motsatserna mellan den analytiska dominansen i det vetenskapliga tänkandet i USA – bl.a. inom entreprenörskapsforskningen med sina nationalekonomiska rötter – och vissa mer tolkande strömningar i Europa (jag för en mera filosofisk och teoretisk diskussion av skillnaderna mellan ”att förklara” och ”att förstå” i kapitel 11). Det hänger också samman med den tidigare nämnda övergången från att enbart nationalekonomer studerade entreprenörskap (nationalekonomer är i allmänhet mycket förklaringsinriktade) till att mer beteendeorienterade humanvetenskapliga ansatser utnyttjades vid studiet av detta ämne. En konsekvens av samma övergång är att en mängd kvalitativa forskningsansatser kommit fram inom entreprenörskap vid sidan av de tidigare helt dominerade kvantitativa forskningsansatserna (Stevenson & Harmeling 1990; MacMillan & Katz 1992; Choi 1993; Hill & Wright 2001; Neergaard & Ulhøi 2007). Med detta som bakgrund går vi över till de två tidigare nämnda uppfattningarna om, och erfarenheterna av, många befintliga böcker och andra skrifter i ämnet entreprenörskap och brister i precision i dessa, dvs. att de sällan anger huruvida de är ägnade åt om, för eller i entreprenörskap samt © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07713-0_01_book.indd 13

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

att de ofta går utöver förekommande uppfattningar om vad entreprenörskap egentligen handlar om och bör handla om.

Den entreprenöriella orienteringen hos denna bok Man kan ha tre alternativa orienteringar när man skriver en bok i ämnet entreprenörskap. Dessa orienteringar kan dock vara svåra att förena i en och samma bok: • Om entreprenörskap. Detta är en bok om vad man anser sig veta om

ämnet, riktat mot läsare som t.ex. vill skaffa sig kunskap om vad entreprenörskap består av som akademiskt ämne. En sådan bok kan t.ex. användas som en lärobok för studenter i ämnet på grundutbildningsnivå vid ett universitet eller en högskola som vill skaffa sig en överblick av vad ämnet handlar om och av vad forskarna tror sig veta om ämnet för närvarande. Samma typ av bok kan också rikta sig till personer som vill skaffa sig en allmänbildning av vad entreprenörskap innebär i ett modernt perspektiv, utan att se detta som en del av en formell utbildning. • För entreprenörskap. Detta är en bok som är skriven för personer som skulle vilja bli entreprenörer. Skillnaderna mellan vad man söker i kunskap om och för entreprenörskap är flera. Det finns skillnader mellan, i det första fallet, en sammanställning av vad man bör veta om ämnet efter att ha studerat det i alla väsentliga variationer och, i det senare fallet, en beskrivning av vad en person bör veta innan han eller hon träder in på entreprenörskapets bana. Vid en inläsning om entreprenörskap gäller det att ta del av, att forskningen inom entreprenörskap i dag säger att ämnet entreprenörskap handlar om personer som är aktiva nätverkare, om personer som i efterhand kan se ut som att de har följt en tydlig plan, att de har utnyttjat tillfällen och möjligheter omkring sig, samt att de är duktiga på marknadsföring i vid bemärkelse. Allt detta preciseras i något slag av teoretiska termer. Personer som avser att bli entreprenörer bör kanske snarare tänka efter om de har envishet, övertalningsförmåga och de rätta kontakterna utan att detta behöver sättas in i några teoretiska ramar. Att tänka för mycket kan t.o.m. vara ett hinder för att starta något nytt!

978-91-44-07713-0_01_book.indd 14

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

• I entreprenörskap. Detta är en bok för personer som redan är inne på

entreprenörskapets bana, som har problem och/eller avser att bli bättre. Vad de behöver är helt beroende på den situation de befinner sig i. Det kan t ex vara en bättre plan, lämpliga bankkontakter eller kontakt med personer som kan ingå i deras team för att komplettera de färdigheter som krävs för att deras affärsverksamhet ska lyckas bättre och gå framåt.

Denna bok är tänkt att vara en bok om entreprenörskap, och den bygger på författarens samlade teoretiska och praktiska erfarenheter av ämnet under mer än trettio år. Den andra ”kritiken” yttrar sig i att böcker i entreprenörskap ofta handlar om mer än entreprenörskap. Denna kritik kommer att vidareutvecklas i detta kapitel, innan en konceptualisering av vad entreprenörskap kan vara sammanfattas. Slutligen följer en översikt av hur boken är upplagd i fortsättningen.

Företagsamhet, entreprenörskap, småföretagande och management Böcker som uppger sig handla om entreprenörskap gör inte alltid den åtskillnad mellan företagsamhet, entreprenörskap och småföretagande som hade varit önskvärd. Som läsaren strax ska se förknippas entreprenörskap ofta med att vara företagsam, vilket små (och även stora) företag inte alltid är (även om de kanske en gång har varit det). Om man sätter likhetstecken mellan företagsamhet och entreprenörskap samt mellan entreprenörskap och starter av små företag finns det risk att man drabbas av vad Wood (2005) kallar för den malplacerade konkretiseringens felaktiga slutsatser, dvs. att blanda samman ett begrepp med något yttrande av samma begrepp (Lindgren 2009, s. 216). Alla företag som är små behöver inte vara entreprenöriella, och även stora företag kan vara entreprenöriella. Entreprenörskap i redan etablerade företag (små som stora) kallar man för intraprenörskap. All företagsamhet är inte heller entreprenöriell: endast viss företagsamhet är det (se vidare i detta kapitel). Detta kan framställas som i figur I.1, vilken bygger på Bridge m.fl. (2009, s. 1).

978-91-44-07713-0_01_book.indd 15

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Företagsamhet

Entreprenörskap

Småföretagande

Figur I.1 Företagsamhet, entreprenörskap och småföretagande.

Företagsamhet används i en rad olika sammanhang med en rad olika betydelser. Det finns en smal syn på företagsamhet i den begränsade innebörden entreprenörskap som specifikt berör företag och det finns en bredare syn som kan ha en mera allmänmänsklig betydelse (se vidare i kapitel 2, 4 och 5). Anledningen till att man ofta sätter likhetstecken mellan företagsamhet och entreprenörskap och mellan entreprenörskap och småföretagande är att ”företagsamhet” låter som ”företagande”, att företagande praktiskt taget alltid startar i liten skala och att, trots att ämnet entreprenörskap i sin popularitet har tillåtits omfatta alltmer, den nämnda smala synen fortfarande är helt dominerande. Med denna syn anses att entreprenörskap framför allt har flera positiva ekonomiska konsekvenser som t.ex. fler jobb och ekonomisk utveckling, samt att det är relativt tydligt att fler jobb skapas av små företag. Man bör göra skillnader mellan företagsamhet, entreprenörskap och småföretagande: företag är inte alltid företagsamma, och företagsledare är inte alltid ledande! Några uppfattningar om företagsamhet (Bridge m.fl. 2009, s. 143–146): • Företagsamhet är ett relativt begrepp. • Företagsamhet är en bra sak.

• Företagsamhet är nödvändig för samhällets utveckling.

• Företagsamhet har starka politiska och samhälleliga konsekvenser.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 16

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Företagsamhet är ett relativt begrepp. Vissa samhällen anses vara mera företagsamma (åtminstone i den smala affärsmässiga meningen) under vissa perioder jämfört med andra perioder. De samhällen som finns i Sydostasien (de s.k. tigerekonomierna) tas ofta fram som exempel på detta. De ansågs under de senaste trettio åren (åtminstone innan kommunismens sammanbrott) vara mer företagsamma än de samhällen som fanns i det s.k. östblocket. Huruvida västvärlden kan anses vara företagsam eller inte beror på vad man jämför med (entreprenörskap i olika kulturer diskuteras vidare i kapitel 10). Individer kan bedömas som företagsamma eller inte i en bredare, inte bara ekonomisk, mening, vilket också indikerar något slags relativ bedömning. I praktiken jämför man då en individ med en annan individ eller med något slag av ”standardnivå” på en företagsam individ, även om denna standard kan förändras över tiden och mellan olika platser och tillfällen. Emellertid är inte alla individer företagsamma, inte ens i företagsamma samhällen, även om samhället som helhet kan anses vara företagsamt. Å andra sidan, ju fler människor som är företagsamma i ett samhälle, desto företagsammare kan man säga att samhället är som helhet. Kort sagt finns det inga objektiva riktmärken för vad som utgör en hög, låg eller normal företagsam nivå. Företagsamhet är en bra sak. Mer företagsamhet föredras normalt framför mindre företagsamhet. Antagandet är bl.a. att en mer företagsam person påverkar sin omgivning t.ex. genom att skapa fler nyttigheter, jobb, nöje, välfärd och/eller medborgarskap än en mindre företagsam person. Detta gäller såväl på nationell som på lokal nivå i ett samhälle. Varför det är så är inte alltid klart, men det tycks vara förknippat med synen att företagsamhet leder till högre livskvalitet eller till en bättre förmåga till att styra sin egen framtid. Företagsamma människor och företagsamma samhällen har blivit synonyma med framgångsrika människor och framgångsrika samhällen. Att man förknippar ett framgångsrikt samhälle med företagsamhet kan ha sina baksidor. Det kan t.ex. betyda att man tror att ett framgångsrikt samhälle står eller faller med entreprenörskap. Sambanden i samhället är dock aldrig så endimensionella. Företagsamhet är nödvändig för samhällets utveckling. Företagsamhet kan leda till mer lycka eller en bättre situation, men de medel eller den process genom vilka detta sker är sällan särskilt klar. Det är något enklare att endast diskutera företagsamhet i ren affärsmening. Det tycks vara utrett att detta © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07713-0_01_book.indd 17

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

leder till fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Huruvida detta leder till mer lycka är dock en annan fråga, som ligger bortom denna bok att besvara. Mindre utrett (eller kanske mer komplicerat) är det för konsekvenser av företagsamhet i allmänhet och av entreprenörskap i en mer samhällelig (inte bara ekonomisk) mening. Det torde inte finnas några negativa konsekvenser av en större företagsamhet. Det skulle möjligen vara att en överdriven betoning på detta skulle kunna nonchalera grundläggande samhällsproblem som jämlikhet, rättvisa och moral. Företagsamhet har starka politiska och samhälleliga konsekvenser. Termen företagsamhet tillämpas och används som sagts vad gäller aspekter med en bredare kulturell orientering såväl som att beskriva det sätt på vilket enskilda individer kan handla. Låt mig just här bara hålla mig till det förra. Att i den här boken diskutera politiska och samhälleliga konsekvenser av individuell företagsamhet i någon detalj skulle leda för långt. Inom Europa har under en stor del av 1900-talet styrelseskicken i de centrala och östra delarna varit kommunistiska. Ekonomierna i dessa länder var centralplanerade till skillnad från de marknadsekonomier som fanns i resten av Europa. De senare, tillsammans med många andra länder (t.ex. USA) betecknades ofta som länder med ”fri företagsamhet”; på så sätt fick ”företagsamhet” en politisk innebörd. Sådana referenser hos företagsamhet ger föreställningar om frihet, liberalism, marknadsdominans och fria individuella val, vilket har många politiska och samhälleliga associationer.

Företag av olika storlek Europakommissionen myntade det numera vida använda begreppet ”små och medelstora företag” (SME) och definierade detta 1996 genom att klassi ficera organisationer på följande sätt: Mikroföretag

0–9 anställda

Små företag

10–49 anställda

Medelstora företag

50–249 anställda

Stora företag

250 anställda eller fler

978-91-44-07713-0_01_book.indd 18

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Man angav också högsta gränser vad gäller storlek av omsättning och budget volym för att tala om ett företag som ett SME. I andra delar av världen kan klassificeringen se annorlunda ut. I USA t.ex. krävs att man har minst 500 anställda för att kallas ett stort företag. Många bedömare menar dock att småföretagande inte bara styrs av siffror, utan också av mera kvalitativa förhållanden, som t.ex. de följande tre kriterierna: 1 Marknadsinflytande. I ekonomiska termer har ett litet företag en liten del av marknaden. Det är därför inte stort nog för att påverka priserna eller de nationella kvantiteterna hos de varor och/eller tjänster man tillhanda håller. Många framgångsrika företag, som är små vad gäller antalet anställda, opererar dock inom ett marknadssegment där man påverkar både de priser och de kvantiteter som erbjuds, åtminstone lokalt. 2 Oberoende. Det lilla företaget är oberoende i den meningen att det inte utgör en del av ett större företag, att dess ägare och chefer är formellt oberoende av kontroll utifrån, och att de kan fatta sina egna beslut. 3 Personligt inflytande. Det lilla företaget leds på ett personligt sätt och inte genom förmedling av ett större företag i en formell ledarstruktur. Personen i ledningen i det lilla företaget (ofta ägaren) är inblandad i alla möjliga aspekter av sitt företag.

Små företag är intressanta, om inte annat på grund av att de flesta företag är små i de flesta samhällen. Denna bok handlar dock inte om små företag i sig, utan om entreprenörskap (såvida inte de förra samtidigt också är entreprenöriella).

Entreprenörskap, innovation och självanställning Hur hänger begreppet entreprenörskap samman med begreppen innovation och självanställning? Som i fallet företagsamhet, entreprenörskap och små företagande ses ofta dessa tre begrepp som relativt likvärdiga. Likvärdigheten mellan entreprenörskap och innovation kan spåras tillbaka till den definition av entreprenörskap som föreslogs av Schumpeter (1934, s. 74), som definierade entreprenörer som individer som tar fram nya kombinationer i samhällets ekonomiska värdekedja, vilket är ett sätt att se på innovationer. Schumpeter © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07713-0_01_book.indd 19

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

urskilde fyra roller i innovationsprocessen: uppfinnaren, som uppfinner en ny idé; entreprenören, som kommersialiserar denna nya idé; kapitalisten, som tillhandahåller de finansiella resurserna till entreprenören (och tar på sig den ekonomiska risken i innovationsprojektet); och managern, som tar hand om de dagliga rutinfrågorna i det företag, som realiserar innovationen. Dessa roller spelas vanligtvis av olika individer (Kenney 1986). Entreprenörskapslitteraturen ser i den smala varianten av begreppet en viss variation av det entreprenöriella, vilka dock i samtliga fall åtminstone underförstått har en ekonomiskt positiv konnotation. Om entreprenörer definieras som de personer som är påhittiga och kreativa i att hitta på sätt som utökar deras egna tillgångar, makt och prestige (Baumol 1990), kan man vänta sig att deras aktiviteter inte alltid kommer att ge något större produktivt bidrag till samhället som helhet (Murphy m.fl. 1991). Det finns också andra orsaker till att många entreprenörer inte direkt bidrar till en ökning av nationalprodukten i ekonomiska termer: viss typ av entreprenörskap, av samhällsentreprenöriell typ, karakteriseras t.ex. mer korrekt som en icke-vinstsökande verksamhet (Benz 2006). Större oberoende och självuppfyllande är oftare nämnda som viktiga drivkrafter till att bli självanställd (EOS Gallup 2004). Empiriska studier visar att (den genomsnittliga) starten i självanställning dock har en negativ effekt på en persons monetära inkomst (Hamilton 2000; Parker 2004). Att vara en entreprenör kan vara förtjänstfullt utöver att bara vara självanställd därför att det kan medföra icke-monetära förtjänster, såsom större själv ständighet, bredare användning av sina egna färdigheter samt möjligheten att genomföra sina egna idéer, dvs. mer frihet (Sen 1999). Dessa vittgående effekter av entreprenörskap syns i olika syften bakom den bredare uppfattningen av entreprenörskap, dvs. allt från sysselsättningstillväxt, lägre arbetslöshet, flexibilitet i ekonomin samt innovationsgraden i ekonomin till individuell utveckling, emancipation av kvinnor och integrering av invandrare i det nya samhället. Det finns mängder av definitioner av entreprenörskap (Hébert & Link 1989; Thurik & Van Dijk 1998). Det finns sannerligen inget enda svar på frågan vad fenomenet entreprenörskap ”egentligen” är eller vad det handlar om ”mer exakt”. Snarare än att söka efter någon essentiell ”verkligt sann” definition av entreprenörskap, föredrar man ofta att studera olika former och funktioner av entreprenörskap. Om man sammanför alla affärsorienterade 20

978-91-44-07713-0_01_book.indd 20

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

entreprenöriella definitioner, visar de i grova drag på två relativt distinkta (men delvis överlappande) fenomen (jämför Davidsson 2004). Det första av dessa är fenomenet att vissa människor, i stället för att arbeta för någon annan i ett anställningskontrakt, bryter sig ut på egen hand och blir självanställda. Detta innebär ofta en viss grad av innovation vid uppstarten (åtminstone för entreprenörens egen del) och kräver förmodligen ofta en viss grad av innovationsförmåga för att kunna överleva. Innovation behöver dock inte vara väsentlig i detta sammanhang. Det finns många exempel på självanställning, t.ex. när en juridiskt utbildad person startar en advokatfirma, när en läkare deltar i upprättandet av en vårdcentral eller när någon öppnar handel eller en restaurang, som inte har några större innovativa inslag. Det andra fenomenet innebär en tydligare förnyelse och utveckling av ett samhälle, marknad, ekonomi eller organisation baserat på att aktörer på mikronivå tar initiativet och har uthålligheten att få saker och ting att hända på ett nytt sätt. Här betyder ”entreprenörskap” skapandet av nya fristående ekonomiska aktiviteter och organisationer (”oberoende entreprenörskap”) såväl som transformeringen av de ekonomiska verksamheter som redan finns (”intraprenörskap”). Konceptualiseringen av entreprenörskap i denna bok är mer fokuserad på det andra fenomenet. En del självanställda är innovativa, men de flesta är inte det, och det är innovativt företagande som står i centrum för framställningen. I avsikt att få en begränsning av diskussionen skulle man kunna se entreprenörskapet som en förändring av en marknad (i det affärsentreprenöriella fallet) eller ett nytt samhälleligt arrangemang på något sätt (i det samhällsentreprenöriella fallet). Förändringen på marknaden eller det nya samhälleliga arrangemanget innebär vanligtvis ett nytt slags värde för användare (förhoppningsvis högre) eller nya sätt att tillhandahålla eller leverera existerande värden. Detta betyder att en del andra varianter av att vara sin egen (såsom icke-innovativ självanställning) samt delar av innovationsfenomenet kan exkluderas, även om allt entreprenörskap kan innehålla aspekter på att agera innovativt, åtminstone periodvis. Se figur I.2, som bygger på Stam och Nooteboom (2011, s. 424). Till exempel utesluts här, i innehållet i begreppet entreprenörskap, aktiviteter såsom vissa förändringar i kontrakt (t.ex. från anställd till själv anställd) samt interna, administrativa eller organisatoriska förändringar som över huvud taget inte påverkar marknaden eller samhället i övrigt. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07713-0_01_book.indd 21

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Innovation

Entreprenörskap Självanställning

Figur I.2 Entreprenörskap, innovation och självanställning.

Även rena överväganden av nya idéer eller helt misslyckade försök som inte heller påverkar marknaden eller samhället i övrigt har uteslutits. I begreppet entreprenörskap inkluderas sålunda inte alla nyheter och all kreativitet inom alla mänskliga beteendeområden. Slutligen bör man betänka att mycket av entreprenörskap äger rum på deltid, dvs. många kombinerar detta med att vara anställd någon annanstans och sysselsatt på annat sätt. Detta komplicerar figuren något. Man kan formulera fyra nödvändiga villkor för entreprenörskap: • Entreprenörskap är inte bara ett resultat av att entreprenöriella tillfällen

och möjligheter (omgivningsförändringar: teknologiska, politiska/ regulatoriska, samhälleliga/demografiska) har uppstått, vilket är en vanlig uppfattning om entreprenörskap (Shane 2003; se vidare om detta i kapitel 2), utan kan också vara ett resultat av förekomsten av entreprenöriella ambitioner som inte styrs av att entreprenöriella tillfällen och möjligheter har uppstått, utan av en persons vilja att agera innovativt och åstadkomma någonting nytt för sin egen och för andras situation i sig. • Det finns skillnader mellan människor i deras vilja och förmåga att uppfatta och agera på ett tillfälle och en möjlighet och i deras entreprenöriella orientering utan att ett tillfälle eller en möjlighet uppstått. • Organiserandet av en entreprenöriell verksamhet (kan vara som reaktion på att ett entreprenöriellt tillfälle eller en entreprenöriell möjlighet föreligger i samhället men kan också vara en konsekvens av en persons entreprenöriella intressen utan att ett tillfälle eller en möjlighet föreligger) kan ske antingen genom att skapa ett nytt affärsföretag eller att förnya ett gammalt, eller att utveckla någon annan form av samhällelig verksamhet. 22

978-91-44-07713-0_01_book.indd 22

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

• Entreprenörer innebär innovation, en kombination av resurser (i

begränsad ekonomisk mening eller en vidare mening) i en ny form som inte är en perfekt imitation av vad som redan finns, och som användare i samhället (kan vara t.ex. konsumenter, klienter eller medborgare) ser som en förändring eller en förnyelse.

Dessa förutsättningar torde vara nödvändiga för entreprenörskap. Samtidigt är entreprenörskapet oerhört situationsspecifikt, vilket kommer att behandlas närmare i denna bok.

Entreprenörskap och management Man gör dock inte alltid åtskillnad mellan företagsamhet, entreprenörskap och småföretag samt mellan självanställning, entreprenörskap och innovation. Man kan också anse att det föreligger skillnader mellan entreprenörskap och management. Alla gör dock inte denna skillnad. Många författare anser, framför allt i den smala synen på entreprenörskap, att entreprenörskap är ett slags management. Den breda synen på entreprenörskap omfattar å andra sidan att management och entreprenörskap bygger på olika logiker och tänkande. Jag ser entreprenörskap som skilt från management, där det senare har fokus på att bättre styra befintliga resurser och nå en högre kontroll, medan det förra syns i bilder som består av kreativitet, önskan, lekfullhet och passion för att aktualisera vad som ännu inte är men som skulle kunna vara. Hjorth 2009, s. 207; min översättning

Management kan ses främst som ett yrke, ett yrke där det gäller att hantera en mer eller mindre given situation (jämför släktskapen mellan orden ”management” och ”manual”, dvs. någonting som har med händerna att göra = hantera). För att klara av detta behövs tekniska färdigheter i vid mening (att kunna läsa ett organisationsdiagram, göra en budget, hantera ett bokslut osv.). Som manager relaterar man sig till det företag där man är anställd eller en organisation där man arbetar. Huruvida man lyckas eller inte, bedöms av denne uppdragsgivare. Entreprenörskap är mer av en attityd, en livs © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07713-0_01_book.indd 23

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

inställning, att vara intresserad att komma fram med någonting nytt. För att klara av detta behövs mentala färdigheter i första hand. Man relaterar sig då till användaren av det man hittar på, och huruvida man lyckas eller inte bedöms av denne. Vi återkommer till likheter och skillnader mellan management och entreprenörskap längre fram.

Vad denna bok handlar om och vad den inte handlar om Denna bok handlar om, respektive handlar inte om, följande: • Man kan tala om att t.ex. management och marknadsföring kan utföras

på ett mer entreprenöriellt sätt. Entreprenöriell marknadsföring är exempelvis ett etablerat begrepp (Bjerke & Hultman 2002). Men ingetdera behöver vara nödvändigt för att ett företag ska växa (det kan dock vara det för att ett företag ska överleva). Det är då förmodligen tillräckligt i de flesta fall att man har funnit en lyckad formel och ett framgångsrikt sätt att arbeta och genomför detta genom såväl management som marknadsföring i större skala på det sätt man redan gör för att växa. Jag förnekar inte att det finns någonting som man kan kalla såväl entreprenöriell management, entreprenöriell marknadsföring eller entreprenöriell finansiering, men dessa behandlas knappast alls i denna bok eftersom detta skulle föra alltför långt. • Detta betyder också att tillväxtfrågor inte behandlas särskilt i denna bok. Tillväxt har normalt mer att göra med management och marknadsföring i sig än med entreprenörskap. • Inte heller strategifrågor behandlas i någon större utsträckning. Entreprenörer är sällan strategiskt tänkande, i den mening som ämnet normalt behandlas i den företagsekonomiska litteraturen. • Entreprenörer finns av en rad olika slag och antalet slag och specialtyper tycks bara växa (t.ex. e-entreprenörer, studententreprenörer, teknologi entreprenörer eller barfotaentreprenörer). Dessa ”specialtyper” behandlas i mycket ringa omfattning med två undantag: samhällsentreprenörer (en starkt växande kategori) i kapitel 6 samt kvinnliga entreprenörer (som berör halva mänskligheten) i kapitel 9.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 24

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

• Entreprenörer uppträder också i en rad olika sammanhang. För att ge en

belysning av detta analyseras entreprenörer i olika ”nationella” kulturer i kapitel 10. • Denna bok handlar om entreprenörskap, vilket inte är lika med företagsamhet, småföretag, självanställning eller innovation, även om det finns kopplingar mellan entreprenörskap och alla dessa begrepp. • Regional utveckling är ett mycket aktuellt ämne. Detta ämne handlar dock om mycket mer än entreprenörskap, t.ex. nationalekonomi, politik, geografi och historia. Dock torde en mer lokal utveckling av en plats vara mycket beroende av entreprenörskap av olika slag, varför detta diskuteras i kapitel 7. • Trots att kreativitet är intimt förknippad med entreprenörskap, framför allt i den breda synen, kommer inte kreativitet i sig att behandlas särskilt. Den intresserade läsaren hänvisas till speciallitteratur i ämnet. • På samma sätt hänger innovationer nära samman med ett företagsamt företagande, dvs. entreprenörskap, men som nämnts behandlas inte heller detta ämne specifikt eller i någon större omfattning. Även här hänvisas den intresserade läsaren till speciallitteratur i ämnet. • Boken handlar praktiskt taget uteslutande om själva begynnelsen av företag och verksamheter som inte fanns tidigare. Däremot behandlas inte och jag upphör intressera sig för dessa då de är etablerade (då de oftast också slutar att vara entreprenöriella). Jag behandlar dock översiktligt entreprenörskap i befintliga företag, dvs. intraprenörskap, i kapitel 8. • Jag har samlat mera djuplodande filosofiska och teoretiska diskussioner i ett eget kapitel i slutet av boken (kapitel 11), som den som är speciellt intresserad kan ta del av. • I slutet av varje kapitel finns ett antal ”Tänk” och ett praktikfall, som kan vara till nytta vid självstudier eller vid undervisning i ämnet.

Min konceptualisering av ”entreprenörskap” – en sammanfattning Det krävs att man är företagsam framför allt då situationen är (Bridge m.fl. 2009, s. 58):

978-91-44-07713-0_01_book.indd 25

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

• icke rutinartad

• något komplicerad • målinriktad

då målet är: • krävande, men möjligt att nå

samt då uppgiften: • angrips på ett äventyrligt sätt

• angrips på ett beslutsamt och dynamiskt sätt • uppfyller uppsatta mål (eller nästan).

Man sätter ofta företagsamhet = entreprenörskap, men så behöver inte vara fallet. Det finns många som varnar för att entreprenörskap har tillåtits att betyda nästan vad som helst och att begreppet därmed har utvattnats (t.ex. Jones & Spicer 2009). För att begränsa ett fenomen som lätt kan svälla över alla gränser kan man därför konceptualisera entreprenörskap till sådan företagsamhet som leder till resultat som har något slag av nyhetsvärde, åtminstone i något avseende, och som används av någon som inte (bara) är entreprenören själv. Man kan kalla denne person för användaren (bl.a. entreprenören själv!). Huruvida företagsamma resultat som kommer fram utanför lagens gränser eller som eventuellt tvingas fram av en diktator kan kallas entreprenöriella eller inte, behandlas inte här. I avsikt att lämna några dörrar öppna och inte stänga alla, kan man välja att hellre tala om konceptualiseringar (av latinet concipere = sammanfatta) än om definitioner (av latinet definire = sätta gränser på). De flesta amerikanska definitioner av ”entreprenörskap” tenderar att begränsa det till vissa beteenden och till visst tänkande. Några exempel: Entreprenörskap är den process där individer tar vara på och utnyttjar tillfällen och möjligheter utan hänsyn till de resurser som de förfogar över för närvarande. Det väsentliga hos entreprenöriellt beteende är att identifiera tillfällen och möjligheter och förverkliga användbara idéer. De uppgifter som krävs av detta beteende kan genomföras av antingen en individ eller en grupp och kräver vanligtvis kreativitet, drivkraft och viljan att ta risker. Barringer & Ireland 2006, s. 5; min översättning

978-91-44-07713-0_01_book.indd 26

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Entreprenörskap, som affärsområde, söker identifiera hur tillfällen och möjligheter för att skapa någonting nytt uppstår och upptäcks eller skapas av specifika individer, som då använder olika medel för att exploatera och utveckla dem och därmed generera en rad effekter. Baron & Shane2008, s. 5; min översättning

En entreprenör är den som skapar en ny affär i riskfyllda och osäkra situationer i avsikt att åstadkomma vinst och tillväxt genom att utnyttja till fällen och möjligheter och sätta samman de nödvändiga resurserna för att kapitalisera på dessa tillfällen och möjligheter. Scarborough m.fl. 2009, s. 21; min översättning

Entreprenörskap är den inställning eller det sätt att tänka som fokuserar sig på tillfällen och möjligheter och som är innovativt och tillväxtorienterat. Entreprenörskap är också en uppsättning beteenden. Entreprenörer ser tillfällen och möjligheter, sätter samman de nödvändiga resurserna för att handla som resultat av dessa tillfällen och möjligheter och samt driver tillfället och möjligheten till ett förverkligande. Allen 2010, s. 3; min översättning

Några sådana begränsningar av entreprenörer till separata karaktärsdrag, beteenden eller handlingar görs dock inte här. Entreprenörer behöver inte, för att lyckas, ha ett specifikt allmängiltigt beteende, och de flesta forskare i ämnet har för länge sedan gett upp tron på att hitta en specifik allmängiltig uppsättning av karaktärsdrag förknippade med entreprenörer. Inte heller behöver entreprenörer vara tillväxtorienterade, vilket är vanligt i den amerikanska synen (se ovan). Det är t.o.m. så att de flesta affärsföretag som startar inte växer – eller ens är intresserade av att växa – utöver en viss nivå (Davidsson 1989; Wiklund 1998). För samhällsföretag gäller t.o.m. att de ofta gör bäst nytta om de är lokalt förankrade och inte blir för stora (Nicholls 2006, s. 226).

978-91-44-07713-0_01_book.indd 27

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Att vara engagerad utöver det vanliga Allmänt sett bör entreprenörer, framför allt samhällsentreprenörer, ses med ”handlande” ögon, inte med ”beteende”-ögon (Skillnaderna mellan beteende och handling behandlas teoretiskt i kapitel 11). Det kan vara användbart att diskutera entreprenörer med hjälp av två metaforer: 1 Entreprenörer ”inte bara är”, och de ”agerar som om”. 2 Entreprenörer är engagerade med fler kroppsdelar än sina hjärnor. Att vara företagsam innebär i grunden ”att inte bara vara”, till exempel inte bara vara anställd, inte bara vara företagare eller att inte bara vara medborgare. Man måste dessutom, inom eller utanför en sådan anställning eller annan position i samhället för att vara värd att kallas företagsam som entreprenör, komma fram med nya verksamheter eller hitta på nya metoder för att tillfredsställa användares önskningar eller behov. Dessa önskningar eller behov kan i sin tur vara gamla eller nya. Detta talar för att man kan vara företagsam endast då och då samt endast periodvis, vilket i sin tur talar för att många entreprenöriella verksamheter drivs på deltid. Man kan dessutom se det så att vara företagsam innebär att inte begränsas i sitt handlande av de resurser som finns (eller förväntas komma) utan agera så intressant för andra (bl.a. användare) att man genererar nya resurser (”resurser” bör dock här ses vidare än de traditionella produktionsfaktorerna jord, arbete och finansiellt kapital – framför allt inte enbart pengar – och inkludera t.ex. frivilliga insatser, tid, glädje, vilja och sammanhållning). Detta är detsamma som den skillnad som en del gör mellan management-beteende (administrativt och byråkratiskt beteende) och entreprenöriellt agerande. Det förra innebär att verka inom de resurser man har och tror sig få, det senare innebär att agera så att också nya resurser skapas eller som om ytterligare resurser redan finns. Att agera ”som om” betyder dock inte bara att agera som om man redan har de resurser som behövs för att agera. Det kan ibland också ses som: • att agera ”som om” man kan bättre förutsäga framtiden än andra

• att, innan man ens kommit in på vägen till framgång, agera ”som om”

man redan befinner sig där.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 28

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

(Gartner m.fl. 1992) uttrycker det så att entreprenörskap alltid har att göra med någonting som är på gång, aldrig med någonting som är färdigt. En annan användbar metafor för att diskutera entreprenörer av olika slag är att de, för att vara framgångsrika, bör vara engagerade med fyra olika kroppsdelar, nämligen (man kan kalla det ”de fyra V”): • hjärna (att Veta) • hjärta (att Vilja) • mage (att Våga)

• lemmar (att Vandra = att agera).

Samtliga dessa delar måste vara med. Om någon av dem saknas, kommer inte entreprenörskapet att fungera särskilt väl. Om man inte ”vet”, blir det ett famlande i blindo. Om man inte ”vill” blir det till en handling mot sig själv. Om man inte ”vågar” genomför man knappast något konstruktivt. Den fjärde delen, nödvändigheten i att ”vandra”, betyder att man måste göra någonting, dvs. agera. Detta är ytterligare ett exempel på nödvändigheten att handla, och inte bara bete sig, som en entreprenöriellt företagsam person. Dessa två metaforer ska inte ses som någon formel för hur man i allmänhet bäst ska bete sig för att lyckas som entreprenör. Metaforerna ska ses som exempel på ett speciellt sätt att arbeta med bilder, vad Max Weber kallar idealtyper. Han kallar dem också rena typer. Ett berömt exempel på idealtyper hos honom är att skilja mellan traditionellt ledarskap, karismatiskt ledarskap och byråkratiskt ledarskap. Weber menar att man sällan finner dessa rena former i praktiken, men att det finns kombinationer och deformerade varianter av alla tre (Weber 1975). Weber betonar att idealtyper är ett slags utopiska föreställningar som betonar vissa drag i verkligheten och gör denna mera förståelig. Han säger vidare att de inte ska ses som genomsnitt eller avbilder av verkligheten. De bör ses, hävdar han, inte som mål, utan som medel i forskningsprocessen (Ljungbo 2010, s. 411).

978-91-44-07713-0_01_book.indd 29

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Uppläggningen av denna bok Denna bok består i fortsättningen av elva kapitel: • I kapitel 1 redogörs för ämnets teoretiska historia.

• I kapitel 2 presenteras en version av vårt moderna samhälle, ett samhälle

som har konsekvenser för omfattning och inriktning av entreprenörskap i dag. • I kapitel 3 visas på mångfalden av det entreprenöriella fenomenet med betoning på de typer som behandlas i fortsättningen. • I kapitel 4 presenteras den s.k. smala synen på vad affärsentreprenörskap är. • I kapitel 5 presenteras den s.k. breda synen på vad affärsentreprenörskap är. • I kapitel 6 behandlas samhällsentreprenörskap. • I kapitel 7 visas på sambandet mellan entreprenörskap och lokal utveckling. • I kapitel 8 redogörs något närmare för uppkomsten av entreprenöriella verksamheter. • I kapitel 9 särbehandlas kvinnor som entreprenörer. • I kapitel 10 analyseras entreprenörer i olika nationella kulturer. • I kapitel 11 har några filosofiska och teoretiska grunder, som boken bygger på, samlats. Sist följer referenser och ett sakregister. Bokens fortsatta uppläggning kan ses som i figur I.3 på nästa sida. Till boken finns även en lärarhandledning som innehåller författarens synpunkter och kommentarer till bokens olika ”tänk” och till praktikfallen. Den vänder sig i första hand till lärare som använder boken i sin undervisning, men kan även vara en hjälp vid självstudier. Lärarhandledningen finns tillgänglig på www.studentlitteratur.se/35857.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 30

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Kap. 1 Entreprenörskapsämnets historia Kap. 2 Vårt samhälle under 2000-talet Kap. 3 Alla dessa prenörer

Kap. 4 Affärsentreprenörskap – den smala synen

Kap. 5 Affärsentreprenörskap – den breda synen

Kap. 6 Samhällsentreprenörer Kap. 7 Entreprenörskap och lokal utveckling Kap. 8 Uppkomst av entreprenöriella verksamheter Kap. 9 Kvinnor som entreprenörer Kap. 10 Entreprenöriella verksamheter i olika nationella kulturer Kap. 11 Några filosofiska och teoretiska djupdykningar Figur I.3 Uppläggningen av denna bok.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 31

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

TÄNK I.1

Vilka väsentliga skillnader upplever du mellan om, för och i entreprenörskap? Ge exempel på kunskap som kan finnas med en av de tre orienteringarna, men som kanske inte finns i de andra två.

TÄNK I.2

Om du skulle vilja starta ett företag, vilken kunskap skulle du enligt din åsikt behöva för att göra det?

TÄNK I.3

Vilka kunskapsbrister tror du ofta föreligger hos dem som misslyckas att starta ett företag framgångsrikt?

TÄNK I.4

Ge exempel på när en människa ”inte bara är”, när han eller hon ”agerar som om”, och när en entreprenör kan sägas vara engagerad med hela kroppen, inte bara med hjärnan.

Prak tikfall I: Start CZ

Karin Genton-L’Epée befann sig mellan två chefsjobb när hon fick kunskap om en ny och intressant affärsmöjlighet i Prag, huvudstaden i Tjeckien. Hon hade flyttat dit från Paris, tilltalad av ett jobb i en rekryteringsannons som fanns i Startagenten, vilket var Prags franchise på Start Holland, en agentur som sökte chefer. Karin var fransk medborgare och talade engelska flytande, ägde en hygglig kunskap i tyska samt grundläggande kunskaper i tjeckiska. Hon var 40 år gammal och ensamstående och hade en bakgrund i både grosshandel och detaljhandel samt viss erfarenhet av att vara chef. Innan hon kom till Prag, hade hon arbetat som konsult inom internationell distribution och marknadsföring i Paris och New York. I Prag arbetade Karin först hos en italiensk cateringfirma och därefter som en av cheferna i Macadam, ett detaljhandelsföretag inom klädbranschen, där hon inte hade några problem med att hantera tjeckiska anställda. Karins administrativa assistent, Barbara, fungerade som tolk och kontorschef. Även om Karin hjälpte till att öppna tre nya filialer, var hon inte överens med den strategiska inriktningen hos detaljhandelsföretaget och sa upp sig. Ny affärsidé: En vän till Karin, Frans, hade en idé om att öppna en agentur som erbjöd deltidsarbeten till arbetare. Han hade klienter som var intresserade i deltidanställda arbetare, men hade inte lyckats finna dem genom Start 32

978-91-44-07713-0_01_book.indd 32

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

agenten. Frans menade att det bästa sättet var att etablera en separat agentur som specialiserade sig på deltidsanställningskontrakt. Han hade dock varken tillräckligt med pengar eller tid för att sätta i gång en ny affärsverksamhet. Frans såg framför sig en service som skulle kunna ”hjälpa både de företag som hade finansiella svårigheter och som ville avskeda arbetare samt dem som önskade anställa dem” genom att skifta arbetare mellan företag styrt av de behov som fanns. ”De företag som ligger lågt och de som ligger högt i att vilja anställa folk sammanfaller inte”, var hans observation. Frans såg framför sig en marknad för en service som kunde matcha övertaliga arbetare i ett företag med efterfrågan på arbetare hos ett annat företag. Även om hon inte visste någonting om deltidsanställningar var Karin imponerad av Frans idé. Hon började samla information om den tjeckiska arbetsmarknaden och därefter kontaktade hon och Frans Start Holland. Företaget gav dem ett finansiellt bidrag för att ta fram en affärsplan. Två månader efter det att Karin hade satt samman planen, godkände Start ett förslag att öppna kontor i var och en av Tjeckiens sju regioner samt siktade på 15 till 19 sådana kontor inom tre år. Karin satte en deadline för att öppna det första kontoret i Kladno, en industristad nära Prag. Att lägga grunden: Karin anställde Barbara, 20, sin assistent på Macadam, samt Angela, 22, för att sätta upp huvudkontoret i centrala Prag. De båda deltidsanställda talade flytande engelska och tjeckiska. Under tiden anställdes Martin S., 26, av Frans som finansiell chef. Martin var tjeck, men hade växt upp i Kanada. Han hade arbetat under ett år som kostnadsanalytiker hos Philip Morris och sedan fungerat under tre månader som assisterande finanschef för Train Air Conditioning. Karin förväntade sig att Martin skulle etablera regler för procedurer inom finansiering och bokföring, ta en ledande roll i att förbereda anställningskontrakt samt att handleda Barbara och Angela i deras dagliga kontorsadministration. Karin anställde Richard K., 25, för att ta hand om Start CZ:s kontor i Kladno. Richard hade försökt starta en rekryteringsagentur i Prag med tre vänner, men hade sålt sin del efter att han inte hade kommit överens med de andra vad gällde design av programvara samt kontorsadministration. Richard förstod sysselsättningsvillkoren i Tjeckien och ville utforma sin egen verksamhet, men hade ingen erfarenhet av juridiska kontrakt. Han tänkte sig att Karin och Martin skulle ta hand om den delen.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 33

2013-04-15 09:35

Inledning: En bok om, för eller i entreprenörskap?

Även om de tjeckiska arbetslagarna inte beaktade deltidssysselsättning som sådan, hade den tjeckiska riksdagen nyligen utvidgat definitionen av ”arbetsgivare” byggd på skattetekniska grunder. Genom att göra detta, erkände regeringen rätten att anställa arbetskraft för att arbeta för en tredje part, vilket var allmän praxis hos byggnadsentreprenader. Inte desto mindre betraktade tjeckiska arbetare, vilka var vana vid garanterade positioner med väldefinierade arbetsbeskrivningar, en deltidsanställning som ett främmande begrepp. För deras del var tjeckiska chefer vana vid att följa väletablerade normer och att arbeta inom de byråkratiska system som de var familjära med. Karin visste att kontrakt med klientföretag och anställda måste vara noggrant formulerade för att fungera inom gällande lagstiftning, en utmaning som komplicerades av tvingande ersättning vid eventuell sjukdom och pensionering. ”Vem som helst kan sätta upp ett kontor för att placera individuella anställda och matcha några få människor med några få företag och tjäna pengar på det”, sa Karin. ”De små kan göra det, men vi vill expandera. Kladno kommer att utgöra vår mall. Vi kan inte sätta samman alla kontrakt från grunden. Vi behöver ett system”. Deadline närmar sig: Då hennes eget påtagna deadline för att få i gång kontoret i Kladno närmade sig, såg Karin flera svårigheter. Hon var den enda som tycktes känna ett behov av klara och precisa dokument. Barbara och Angela gjorde vad de var tillsagda att göra, men förstod inte vad som borde göras i övrigt. Martin försökte förstå redovisningssystemet, men delegerade mycket lite. Det tycktes finnas en del frågor kring öppnandet av kontoret i Kladno. FRÅGA

978-91-44-07713-0_01_book.indd 34

Hur mycket av entreprenörskap ser du i Start CZ?

2013-04-15 09:35

Kapitel 3

Alla dessa prenörer

Inledning Det är inte svårt att förstå att entreprenörer finns överallt – och de behövs överallt. Detta kapitel börjar med att betrakta entreprenörer i samhället, där det senare delas in i tre sektorer: affärssektorn, den offentliga sektorn och medborgarsektorn. Detta kapitel avslutas med en titt på en typ av entreprenörskap som utgör en koppling mellan två av dessa tre samhällsdelar, en typ som kan vara intressant för stora delar av läsekretsen: vad som brukar kallas akademiskt entreprenörskap.

Entreprenörskap i olika delar av samhället De flesta entreprenörskapsforskare i dag vill, liksom författaren till denna bok, inte begränsa entreprenörskap till vissa personlighetsdrag eller specifika (till exempel ekonomiska) beteenden. Den breda synen på entreprenörskap hävdar dessutom att entreprenörer finns i hela samhället och inte enbart i dess ekonomi. Johannisson (2005, s. 27) uttrycker det så att ”företagsamhet är något som hör allt mänskligt liv till” samt att ”marknaden är en alltför liten arena för entreprenörskapet, endast hela den mänskliga tillvaron är stor nog” (s. 39). Man kan urskilja tre sektorer i samhället (figur 3.1): • Den offentliga sektorn • Affärssektorn

• Medborgarsektorn (eller ”den tredje sektorn”).

978-91-44-07713-0_01_book.indd 77

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer

Den offentliga sektorn

Affärssektorn

E(o)

E(a)

Medborgarsektorn E(m)

Figur 3.1 De tre sektorerna i ett samhälle.

Vidare är det så, att endast en del av dessa tre sektorer utgörs av entreprenörer, dvs. personer som ”inte bara är” och ”agerar som om”, personer som med andra ord lite mera framsynt än de flesta tillfredsställer efterfrågan eller behov hos andra människor i nya affärer eller nya verksamheter, utöver att ”bara” vara anställd i den offentliga sektorn, ”bara” driva ett affärsföretag eller ”bara” vara medborgare. Dessa utgörs av de streckade delmängderna i sektorerna i figur 3.1. Man kan förknippa de tre ovanstående typerna av entreprenörer med tre olika platser, där de agerar (jämför Bjerke 2010): • På institutioner i den offentliga sektorn • På marknader i affärssektorn

• På privata eller publika platser i medborgarsektorn.

Med denna syn får man tre slag av entreprenörer i ett samhälle: • Den offentliga sektorns entreprenörer = Anställda i olika institutioner

i den offentliga sektorn, som agerar ”som om” för det allmänna bästa, utöver att ”bara vara” anställda där.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 78

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer

• Affärsentreprenörer = Företagsamma personer, som är ekonomiskt

drivna och som fokuserar sig på efterfrågan på olika marknader och försöker tillfredsställa denna genom nya varor och tjänster. • Medborgarentreprenörer = Företagsamma personer, som är idédrivna och som riktar sig mot samhällsbehov genom nya verksamheter. Detta kan ske på privata platser (till exempel i skyddade verkstäder eller i åldringarnas hem) eller på publika platser (till exempel på stadsbibliotek eller på internet). Denna breda klassificering är i linje med den kallelse som görs av Steyaert och Katz (2004), vilka (i) säger att entreprenörskap äger rum på många olika platser och olika situationer; (ii) hävdar att dessa platser och situationer är politiska i en vidare mening; och (iii) konstaterar att entreprenörskap är en fråga om vardagliga aktiviteter snarare är ett resultat av handlingar utförda av en elitgrupp. Man kan också uttrycka det som Berglund och Johansson (2008, s. 2) gör: att se att entreprenörskap faktiskt tar sig uttryck på en mångfald olika platser, och inte bara lokalisera det till s.k. inkubatorer eller teknikbyar. Och att se att människor, genom sitt entreprenörskap, skapar en mångfald av värden för samhället och inte bara de ekonomiska som så lätt kommer i fokus.

Jämför dessa uttalanden med det som tidigare nämnts, vad gäller skillnaderna mellan den smala och den breda synen på entreprenörskap. Det är viktigt att inse att figur 3.1 avser att åskådligöra att inte allt vad som sker i samhället är entreprenöriellt. Det pågår många andra aktiviteter i de traditionella samhällssektorerna (förmodligen de flesta) som inte är entre prenöriella. Annorlunda uttryckt kan man självklart bara vara medborgare, bara vara anställd i den offentliga sektorn och/eller bara vara företagare utan att agera ”som om”. Dessutom uttrycks det alltså så att entreprenöriella a ktiviteter äger rum på platser där många icke-entreprenöriella a ktiviteter också äger rum. Institutioner hänger ihop med den offentliga sektorn, marknader hänger ihop med affärssektorn, och privata och publika platser hänger ihop med vad man ibland kallar den tredje sektorn (som kan kallas medborgarsektorn).

978-91-44-07713-0_01_book.indd 79

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer

Om man ”betonar” entreprenörerna i figur 3.1, får man figur 3.2. Jag ser alla entreprenörer i den offentliga sektorn samt alla entreprenörer inom medborgarsektorn, men endast vissa affärsentreprenörer, som samhälls entreprenörer (en beteckning som passar t.ex. tyska eller svenska språk) eller sociala entreprenörer (en beteckning som passar t.ex. engelska eller franska språk), det vill säga de grå fälten i figur 3.2. Samhällsentreprenörer kan ses som alla entreprenörer som inte enbart har egen vinst som mål, utan (också) drivs av någon samhällsidé. Det finns alla möjliga slags kopplingar i och mellan och de olika delarna i figur 3.2, till exempel: • Från eller till entreprenörer inom den offentliga sektorn samt övriga delar

av samma sektor. Det kan gälla personer som går från ”att bara vara” anställd i denna sektor till att ta fram nya sätt att utföra dessa uppgifter eller som efter att ha gjort detta ”går tillbaka” till att ”bara” administrera dem som en del av sin anställning (dessa kopplingar markeras med 1 i figur 3.2). • Från eller till entreprenörer inom affärssektorn till samhällsentreprenörer i samma sektor. Det kan gälla affärsentreprenörer som förändrar sitt entreprenöriella företag åt ett mer samhällsorienterat håll eller samhällsentreprenörer inom affärssektorn, som efter att ha tagit fram nya samhällsorienterade verksamheter inom affärssektorn övergår till att driva dem mera kommersiellt, men fortfarande entreprenöriellt (dessa kopplingar markeras med 2 i figur 3.2). • Från eller till entreprenörer inom affärssektorn och övriga icke-entreprenöriella delar av samma sektor. Det kan gälla en affärsentreprenör som övergår från den entreprenöriella fasen till en mera administrativ fas av sitt företag (3a, ut ur den icke-gråmarkerade delen av triangeln) eller en samhällsorienterad företagare som går mellan samma två faser (3b, ut ur den gråmarkerade triangeln). I båda fallen gäller det att upphöra att vara entreprenöriell och bara bli företagare. Man kan också i båda fallen tänka sig att gå andra hållet, det vill säga att gå från att vara vanlig företagare till att bli en affärsentreprenöriell eller samhällsentreprenöriell sådan (3a eller 3b, motsatta vägen).

978-91-44-07713-0_01_book.indd 80

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer Offentliga sektorn

Affärssektorn

(A)

E(o)

E(a)

(3a)

(1) (B)

(2) (3b)

(E) (F)

E(m) (4)

Medborgarsektorn Figur 3.2 Entreprenörer i olika sektorer i ett samhälle.

• Från eller till medborgarentreprenörer (alltså samhällsentreprenörer

inom medborgarsektorn) till övriga delar av medborgarsektorn. Det kan gälla en person som drivit en medborgarentreprenöriell verksamhet som ett projekt och som övergår till ”att bara vara” medborgare eller en medborgare som börjar agera mer än vad som är vanligt som medborgare och startar en medborgarentreprenöriell verksamhet (som medborgare) (Dessa kopplingar markeras med 4 i figur 3.2). • Det finns flera möjliga kopplingar mellan de olika sektorerna. Några exempel (som också markerats i figur 3.2) är: • (A) Från marknad till institution: Ett konsultföretag, som hjälper en kommun med dess platsmarknadsföring. • (B) Från institution till marknad: En kommun, som privatiserar sin avfallshantering. • (C) Från marknad till privat eller publik plats: Ett företag, som tillämpar Corporate Social Responsibility på ett mer påtagligt sätt. • (D) Från privat eller publik plats till marknad: En organisation, som mestadels består av frivilliga, som hjälper kvinnor att starta företag.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 81

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer

• (E) Från institution till privat eller publik plats: Tre anställda i en

kommun, som startar en fotbollsklubb bland tonåringar.

• (F) Från privat eller publik plats till institution: Två medborgarentre-

prenörer, som driver ett seminarium som handlar om vad de sysslar med, där deltagarna är medlemmar i en lokalt dominerande politisk grupp. • Slutligen finnas det flera olika möjligheter till samverkan mellan de tre sektorerna (entreprenöriella eller inte) (Det finns inga sådana kopplingar markerade i figur 3.2). En modell som liknar figurerna 3.1 och 3.2 har föreslagits av Augustinsson och Brisvall (2009) (figur 3.3). Innehållen i de olika sektorerna, som de framställs av Augustinsson och Brisvall, är följande: • Det nya näringslivet: Det är entreprenörer som driver företag och uttalat

använder sig av företagandet för att förändra världen. De startar företag med en social, humanitär eller ekologisk idé som grund. De utmanar det traditionella företagandets avsaknad av samhälleliga och ekologiska hänsyn. • Den nya offentliga sektorn: Det är samhällsentreprenörer och samhälls företagare som på nya sätt försöker lösa problem inom olika samhällsområden. De utmanar trögheten och för in nytänkande i den traditionella offentliga sektorn. • Den nya ideella sektorn: Det är förnyarna inom den ideella sektorn som använder sig av företagens metoder och logiker för att öka sin effektivitet och samhällsnytta. De utmanar makteliten i Folkrörelsesverige, med allt vad det innebär från den kooperativa rörelsen till folkrörelser och föreningar, att bli mer entreprenöriella och självgående. • Hybriderna: Det är personer som tar fram nya blandningar av logik, metoder och spår från alla tre sektorerna i sitt arbete med att tjäna pengar och rädda världen. Låt oss se på ytterligare en bild, liknande den i figur 3.3, som presenteras av Nicholls (2006). Den ses i figur 3.4.

978-91-44-07713-0_01_book.indd 82

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer

Nya näringslivet

Traditionella näringslivet

Nya ideella sektorn

Hybriderna

Traditionella offentliga sektorn

Nya offentliga sektorn

Traditionella ideella sektorn

Figur 3.3 Entreprenöriella sektorer i samhället i dag.

Staten

Marknad

Samhällsentreprenörskap

Det civila samhället

Figur 3.4 Samhällets tre delar. Källa: Nicholls 2006, s. 229.

En klar skillnad mellan figur 3.1 och 3.2 samt 3.3 eller 3.4 är att i figur 3.1 och 3.2 ses de olika typerna av entreprenörer i samhället som skilda från varandra, medan de ”nya” typerna av entreprenörerna i figur 3.3 och 3.4 överbryggar samhällets traditionella sektorer. Åtminstone två skäl talar för att figur 3.1 och 3.2 ger en bättre bild:

978-91-44-07713-0_01_book.indd 83

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer

1 Även om samhällsentreprenörskap i allmänhet kan förekomma i vilken samhällssektor som helst och även om det inte är ovanligt att samhällsentreprenörer överbryggar samhällets olika delar, kan de samhälls entreprenörer som agerar inom medborgarsektorn sägas vara speciella. Dessutom, vilket läsaren också kommer att se, finns det i vårt land en stor mängd medborgarentreprenörer som inte driver företag i någon form eller anställer sig i den offentliga sektorn, utan som agerar som entreprenörer på olika publika platser för att bygga medborgerlighet och mer innanförskap, vad som kan kallas publika entreprenörer. Man får lätt det intrycket att de forskare som betonar att samhällsentreprenörer alltid överbryggar samhällets olika sektorer endast ser på de samhällsentreprenörer, som faktiskt gör så. Denna typ av överbryggning är också mycket vanlig i anglosaxiska länder, vilket bl.a. beror på att man där inte har en sådan utbredd offentlig sektorn som vi har i vårt land. Men många samhällsentreprenörer (dvs. de samhällsentreprenörer som här kallas medborgarentreprenörer) går inte in i andra sektorer, utan agerar ”utöver att bara vara” och ”som om” samtidigt som de endast förblir medborgare, dvs. de blir inte affärsföretagare eller offentligt anställda. Att hos alla samhällsentreprenörer betona planerings- och organisationsförmåga, kunskaper inom management och marknadsföring samt effektivitet och ekonomiska effekter bortser från medborgarentreprenörers mera politiska och ideologiska funktion (Parkinson & Howorth 2008). Man kan hävda att alldeles för mycket av affärsföretagandets synsätt förs över till samhällsföretagande på ett orättfärdigt sätt, med den smala synen på entreprenörskap. Detta avväpnar medborgarsektorns möjligheter att på ett ”eget” sätt komma fram till mer eller mindre innovativa lösningar och förslag och vidmakthålla distansen till affärsföretagare och till samhället i övrigt (Cho 2006). 2 Affärsentreprenörskap och samhällsentreprenörskap av medborgartyp bygger ofta på åtminstone delvis olika logiker, vilka inte kan kombineras på något enkelt eller rätlinjigt sätt. Som redan nämnts ett antal gånger krävs det i alla situationer där man agerar entreprenöriellt:

978-91-44-07713-0_01_book.indd 84

2013-04-15 09:36

3 Alla dessa prenörer

1 Att ”inte bara vara”, det vill säga, att till exempel inte bara vara anställd inom den offentliga sektorn, företagare eller medborgare, utan därutöver komma fram till nya lösningar för att tillfredsställa efterfrågan eller behov (oberoende av om man gör det inom samma sektor man redan befinner sig eller gör det i en annan sektor). En annan aspekt på detta är att entreprenörer aldrig kan tillsättas eller utnämnas, utan de måste agera av egen fri vilja. 2 ”Att agera som om” (Gartner m.fl. 1992), det vill säga, att inte vara begränsad av existerande eller förutsägbara resurser (vilket förmodligen skulle leda till att man kommer att fungera som man gjort tidigare), utan tänka och agera på ett nytt (entreprenöriellt) sätt i stället för som tidigare (förvaltande och administrativt), att visa sig så intressant att man genererar nya resurser (resurser då oftast sedda i vid mening, inte bara finansiella sådana) tillsammans med andra människor. Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att entreprenörskap aldrig handlar om det som redan är etablerat, utan alltid om något som är ”på gång” (Gartner m.fl. 1992). Det är relevant i detta sammanhang att besinna ”att öka kopplingarna mellan entreprenörskap och samhället ger oss en chans att se mångfalden av entreprenörskap i alla dess samhälleliga, kulturella, ekologiska och artistiska möjligheter” (Steyaert & Katz 2004, s. 193; min översättning). Det finns dock begränsningar i att tillämpa de rön man gjort inom forskning på affärsentreprenörer på, till exempel, medborgarentreprenörer (den typ av samhällsentreprenörer som alltså agerar i en ”egen” samhällssektor): • Även om affärsentreprenörer såväl som medborgarentreprenörer är bra

på att nätverka, ser man ofta att medborgarentreprenörer har nätverks kopplingar på ett mycket bredare fält (Dennis 2000; Blundel & Smith 2001; BarNir & Smith 2002). • Medborgarentreprenörer använder sina nätverk inte bara för att få tillgång till resurser eller för att förstärka sin verksamhet, vilket är det primära för affärsentreprenörer, utan också för att utöka sitt inflytande och för att skapa nya samhällsvärden (Nicholls 2006, s. 225). • Medborgarentreprenörer opererar i ett mera diversifierat och dynamiskt strategiskt landskap än vad traditionella affärsentreprenörer gör © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07713-0_01_book.indd 85

2013-04-15 09:36

| En bok om entreprenörskap

En bok om entreprenörskap

Björn Bjerke

En bok om entreprenörskap

Boken är främst tänkt som en lärobok vid universitet och högskola, på grundutbildnings- eller magisternivå.

Art.nr 35857

Björn Bjerke www.studentlitteratur.se

978-91-44-07713-0_01_cover.indd 1

2013-04-15 11.58