Genrekoden läsa Genrekoden skriva Genrekoden tala Genrekoden elevwebb Genrekoden lärarwebb
Genrekoden_läsa_omslag.indd 1
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
Genrekoden består av följande delar:
läsa
Genrekoden läsa ger dig koden till att bli en ännu bättre läsare. Du får hjälp med lässtrategier både när det gäller skönlitteratur och sakprosatexter. Dessa strategier använder du sedan när du läser de olika exempeltexter som finns i boken och arbetar med de uppgifter som finns i anslutning till dem.
GENREKODEN
läsa
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
GENREKODEN
läsa
2015-06-17 10:44
Välkommen till
GENREKODEN
tala
– läsa ger dig koden till konsten att läsa. Du får lära dig att tillämpa olika strategier för att kunna läsa effektivare. GENREKODEN
Boken innehåller olika genrer av skönlitteratur och sakprosa. Du får arbeta med texterna och analysera dem med hjälp av textfrågor och genretypiska drag. Du lär dig bland annat att skaffa dig en överblick över texten, att läsa mellan raderna och att kritiskt granska en text. Olika tal- och skrivuppgifter utvecklar också de fem förmågorna i svenska som Lgr 11 betonar. En kortfattad översikt av litterära epoker stödjer dig i arbetet med de skönlitterära texterna. Dessutom finns en samling litterära termer som är bra att känna till. Förhoppningsvis kommer GENREKODEN – läsa att förbättra din läsförståelse och utveckla dig som läsare genom att ge dig många intressanta läsupplevelser som leder till roliga samtal och givande diskussioner. Lycka till! Författarna
Genrekoden_Läsa_150517.indd 3
2015-06-22 12:48
Innehållsförteckning rött – Genretypiska drag
Konsten att läsa
6
Vad läser Moa och Miro? De fem förmågorna Uppgifter och kunskapskrav Lässtrategier Bättre läsförståelse genom metakognition Lässtrategier – skönlitteratur Läsaren är halva boken Utveckla din läsförmåga vidare Enkät om strategier Lässtrategier – sakprosa Läsning av olika genrer Hur blir du en bra läsare av sakprosa? Arbete innan läsning Utveckla din läsförmåga vidare Faktatexter på internet Granska källor Vincent van Goghs öra – övning i källkritik Lotta ska skriva en faktauppsats Digital läsning Skolans basgenrer
7 8 10 12 12 14 15 17 18 19 19 19 20 20 22 23 24 26 32 33
Berättelser – personliga
34
Hur ser en text ut? Berättelser – personliga Brev ur Svenska kärleksbrev Personliga brev Min kompis har förändrats Blogg Fredag igen – och sommaren knackar visst på dörren
35
Genrekoden_Läsa_150517.indd 4
35 36 36 36 38 39 39
Blogg (privat) Detta med bilder Dagbok ur Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf Dagbok ur Anne Franks dagbok Självbiografi ur 13 dygn i rymden – efter 14 år på jorden ur Dödligt godis Krönika Låt pennan tala. Krönika Jag klarar inte Riobornas nakenfobi
39 41
Berättelser – fiktion
60
Om litterära genrer – skönlitteratur Läsupplevelser för alla! Berättelser – fiktion Saga/myt Prinsessen på ærten Saga Ra, den gyllene solguden Blandad fiktion ur Frankenstein ur Anklagad ur SMS från Soppero Kyssen ur Resan som började med ett slut Novell Det är fest! Brev långt bortifrån Ett halvt ark papper Knapparna Anekdot till lättjans försvar
61 61
43 43 43 45 49 49 53 56 56 57 58
61 62 62 62 64 66 66 69 72 76 80 83 84 85 89 91 96
2015-06-22 12:48
Lässtrategier – skönlitteratur Det som utmärker en berättelse eller en pjäs är att den i regel handlar om en eller flera personer som finns i en speciell miljö under en viss tid. Miljön är viktig för handlingen som kan utspela sig i en stad, på en badort eller i ett fjärran land.Vi får en uppfattning om personerna genom hur de beskrivs, vad de säger eller hur de agerar. Oftast innehåller berättelsen en konflikt som behöver lösas och det är just den konflikten som driver handlingen framåt. Slutet av berättelsen innebär i regel en lösning av konflikten. Här följer några frågor som du kan använda för att få grepp om en text. • Vad handlar texten om? • Vem/vilka är huvudpersoner? Hur ser de ut? Vilka egenskaper har de? Hur är förhållandet mellan dem? Hur agerar de?
• Var äger handlingen rum? • När utspelar sig handlingen? För 100 år sedan? I framtiden? Hur lång tid förflyter?
• Hur skriver författaren? Berättas historien i jag-form (Jag sov länge …) eller i tredje person (Han sov länge …)? Finns utförliga beskrivningar med mycket detaljer om hur allt ser ut? Är det mycket dialoger?
• Vad finns det för budskap i texten? Vad vill författaren med sin text? Roa, ge samhällskritik eller skapa spänning?
Fyra huvudstrategier Har du tänkt på hur du gör då läser en text? Det har visat sig att de som är goda läsare använder sig av fyra huvudstrategier. Du kan också bli en duktigare läsare genom att: • • • •
förutspå handlingen/ställa hypoteser ställa egna frågor om texten klargöra otydligheter, det vill säga reda ut sådant du inte förstår sammanfatta texten.
Det handlar alltså om att du bör vara mer aktiv då du läser en text genom att jobba med den på olika sätt. Då kommer du att förstå texten bättre och lättare tränga in i textens betydelse.
14
GENREKODEN
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 14
2015-06-22 12:48
Läsaren är halva boken När man läser skönlitteratur sker ett möte mellan texten och läsaren som är speciellt. Man brukar säga att läsaren är halva boken och med det menar man att det är du som läsare som bidrar med dina erfarenheter när du läser texten och tolkar den. Det är inte säkert att två personer som läser samma text uppfattar texten på samma sätt, utan de kan komma fram till olika tolkningar. Därför kan det vara intressant att diskutera det man läst för att jämföra sina åsikter om texten och på så sätt också öka sin förståelse av den. Man kan alltså läsa på två olika sätt. Det ena är för att uppleva och hitta något av betydelse i texten, det vill säga ta till sig innehållet. Det andra sättet är att ställa sig utanför texten för att kunna analysera, värdera och kritiskt granska texten ur olika perspektiv som att titta på till exempel berättarstruktur, språk eller författarens budskap. Vi ska nu försöka bena upp vad som händer när man läser en skönlitterär text. Man brukar tala om att läsning av en text innebär fyra olika faser som griper in i varandra under läsningens gång. I uppgifterna till texterna i Genrekoden – läsa kommer du att få fokusera på dessa fyra faser då du arbetar med att förstå en text. 1. Du läser på ytan Att börja läsa en skönlitterär text innebär också att först ta sig igenom en orienteringsfas, vilket betyder att du ska försöka få ett grepp om berättelsen. Om du har lite information i förväg om texten, en viss förförståelse, underlättar det att komma in i texten. Är det en saga, deckare eller dikt? Vilken värld handlar texten om? När du läser på ytan betyder det att du först och främst läser av orden som står på raderna och på så sätt får ett sammanhang i berättelsen. Givetvis är det då viktigt att du förstår vad orden betyder och du kan behöva ta reda på betydelsen av vissa ord för att förstå innehållet. Ett bra sätt att få ett grepp om innehållet är att göra en sammanfattning av vad du läst.
Läsaren är halva boken säger man. Läsaren har med sig en massa erfarenheter och tankar när han eller hon läser en bok. Vilka bilder brukar du måla upp när du läser? Tänk på den senaste boken du läste.
I Textfrågor ställs frågor på innehållet där du hittar svaret direkt i texten. Frågor som: Vad …?, Vilka …?, När …?, Var …?, Hur …? ger dig svaret på frågor om handlingen, personernas karaktärer, miljön och tiden. När du diskuterar innehållet i en text är det viktigt att du kan hänvisa till eller citera det som faktiskt står i texten.
KONSTEN ATT LÄSA
Genrekoden_Läsa_150517.indd 15
15
2015-06-22 12:48
2. Du läser mellan raderna En författare skriver inte ut exakt allt utan lämnar till läsaren att dra egna slutsatser, det vill säga att tolka texten. Att läsa mellan raderna innebär att uppfatta den underliggande meningen i texten, vilket är det som inte sägs rakt ut men som ändå finns där och betyder något. Istället för att säga att någon är ledsen så skriver författaren att ”det rann en tår nedför kinden”. Då förstår läsaren vad det handlar om. Här använder du dina bakgrundskunskaper och egna erfarenheter. Du som läsare gör en tolkning av texten och blir på så sätt medskapare till texten, eller du utgör halva boken. När du läser mellan raderna finns inte svaren exakt i texten utan här gäller det att tänka vidare. I Läsa mellan raderna utmanar du tankeförmågan mer. Frågor som: Varför…? och Hur…? är vanliga.
3. Du förhåller dig till texten När du läser en text berörs du på olika sätt. Genom att låta orden framkalla inre bilder hos dig lever du dig in i historien som berättas. Dina sinnen aktiveras och du ser personer och miljöer, känner hur det luktar, smakar eller låter. Skildras en kall vinternatt upplever du kylan. När du läser upptäcker du att du kanske delar samma erfarenheter, får nya idéer, lär dig hantera ett problem eller får en stunds avkoppling från allt. På något sätt påverkas du kanske av texten. Vad betyder texten för dig och vad tycker du om texten mer spontant? Ändrar den ditt sätt att tänka? Här handlar det om din personliga uppfattning. Du ställer dig utanför texten och reflekterar kring det lästa och dess budskap. I Utanför texten hittar du den typen av frågor.
4. Du placerar in texten i ett sammanhang När du väl har fått en helhet av texten kan du jämföra den med andra texter du läst eller sätta in den i ett historiskt sammanhang. Är texten skriven på 1800-talet eller i nutid? Då har du användning för olika litterära epoker som du hittar på s. 111 och framåt. • Vilken epok tillhör författaren? • Var författaren påverkad av andra författare som skrev under samma tid? Vilka? • Har författaren hämtat inspiration från tidigare verk? • Vad utmärker texten? Vilket slags språk används? I Gå vidare ställer du dig också utanför texten för att jämföra och kritiskt granska den eller lära dig mer om andra författare och liknande verk.
16
GENREKODEN
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 16
2015-06-22 12:48
Utveckla din läsförmåga vidare Läslogg En god hjälp vid läsning är att kontinuerligt föra anteckningar över det lästa. Det gör det enklare att minnas viktiga händelser och bättre förstå olika personers agerande. Här följer ett exempel på hur du kan träna det. Arbeta tillsammans med en kamrat eller i en grupp. Ni väljer samma bok och läser första kapitlet/de första kapitlen. Under tiden för ni läslogg och löser följande uppgifter. 1. Skriv ner ett citat från kapitlet. Det kan vara något som känns viktigt för handlingen, bra för att beskriva en person eller är bra eftersom att det uttrycker något som du fäst dig vid. 2. Skriv ner tankar kring ditt citat, egna erfarenheter, synpunkter på hur och vad författaren skriver, något du inte förstår etc. Läs sedan upp era citat, redogör för varför ni valde dem och diskutera dem med varandra.
I läsloggen kan du sedan skriva ner tankar kring det du läser som du tycker är intressant eller sådant du inte riktigt förstår. Genom att kontinuerligt reflektera kring det du läser, och ibland också diskutera det med andra, kommer du att bli bättre på att förstå olika texter.
Man behöver inte alltid läsa en bok på det vanliga viset utan man kan också välja att lyssna på en ljudbok. Kan vara trevligt när man till exempel sitter på bussen. Har du lyssnat på en ljudbok någon gång?
KONSTEN ATT LÄSA
Genrekoden_Läsa_150517.indd 17
17
2015-06-22 12:48
Vincent van Goghs öra – övning i källkritik Du ska skriva ett arbete om Vincent van Gogh och hans konstnärskap. En omdiskuterad fråga är hans avskurna öra. Skars hela örat av och vem gjorde det? Här följer tre källor om vad som kan ha hänt. Din uppgift är att ta ställning till och värdera de olika källorna.Vad har de gemensamt och vad skiljer dem åt?
TEXTFRÅGOR
1. Vem skar av Vincent van Goghs öra? 2. Hur gick det till? 3. Vilka säger att det gick till på det sättet? 4. Vilken källa hänvisar konsthistorikerna till? 5. Var är texten publicerad? Är det en trovärdig källa?
Källa 1 Två tyska konsthistoriker tror sig ha hittat bevis för att den berömde konstnären Paul Gauguin skar örat av Vincent van Gogh. Hittills har historien annars varit att van Gogh skar av örat med en rakkniv under ett av sina nervsammanbrott. Enligt Hans Kaufmann och Rita Wildegan, som forskat i fallet van Gogh under tio år, råkade de båda hetlevrade konstnärerna i slagsmål när Gauguin ville lämna deras gemensamma studio i Frankrike. Efter stympningen enades de dock om att dölja sanningen om slagsmålet. ”Jag tiger som muren om det, och det ska du också”, skrev van Gogh i ett brev till Gauguin strax efter händelsen. Världens Historia 12/2009
Självporträtt av Vincent van Gogh.
Källa 2 Målaren Vincent van Goghs (1853–1890) avskurna öra är en av konsthistoriens starkaste symboler. Den används för att illustrera det galna geniet eller skiljelinjen mellan friskhet och vansinne. […] Bakgrunden till myten om det avskurna örat är att van Gogh hade tjatat på sin franske målarkollega Paul Gauguin om att han skulle komma och hälsa på i den sydfranska och soldränkta staden Arles i Provence. Gauguin kom dit den 23 oktober 1888 och till en början gick allt bra. De båda kollegerna fick en del uträttat och utbytte många konstnärliga idéer och uppfattningar. I takt med att det lackade mot jul skärptes dock tonen mellan dem. De var oense i diverse konstnärliga frågor, och när Gauguin dagen före julafton 1888 förklarade att han avsåg att lämna Arles löpte van Gogh amok. Ett häftigt gräl utbröt – de stora mängderna absint gjorde knappast att de uttryckte sig särskilt väl – och möjligen även slagsmål.
24
GENREKODEN
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 24
2015-06-22 12:48
Exakt vad som hände är en smula oklart, och vi har bara van Goghs egen version att tillgå. Enligt honom lämnade han huset som de båda konstnärerna bodde i och gick till en bordell i närheten. Antingen i huset, på bordellen eller någonstans mellan dessa platser skar han sig i örat. Men han skar inte av det. Det rörde sig i själva verket bara om nedersta delen av vänster örsnibb. Den lade han sedan i ett kuvert som han gav till en flicka på bordellen och så bad han henne ta väl hand om det. Två tyska konsthistoriker lade nyligen fram teorin att det inte var van Gogh utan Gauguin som skar av van Goghs örsnibb. Gauguin var en duktig fäktare, och det stämmer att det i van Goghs brev finns många antydningar om att ”öronscenen” var mer invecklad än man i förstone skulle kunna tro. De båda träffades hur som helst aldrig igen och Gauguin uttalade sig aldrig på ett uttömmande sätt om händelsen.
TEXTFRÅGOR
1. Vad hände då konstnärerna blev osams? 2. Vilken version ger Vincent van Gogh själv om örat? 3. Hur mycket av örat skar Vincent van Gogh av? 4. Vad sägs om tyskarnas teori? 5. Vilken källa är texten hämtad från? Är det en trovärdig källa?
101 historiska myter av Åke Persson och Thomas Oldrup, Historiska Media, 2012 Källa 3 Konstnären Vincent van Gogh skar av sig örat efter en hetsig diskussion med konstnärskollegan Paul Gauguin i Arles i Frankrike. Men även en tredje konstnär, Émile Bernard, var med och påverkade dramats utgång. På Ordrupsgaards museum utanför Köpenhamn visas alla tre konstnärerna. Konstnärerna Émile Bernard,Vincent van Gogh och Paul Gauguin följdes åt genom sitt konstnärskap. Men de både inspirerade varandra och hade olika åsikter. En hetsig diskussion i Frankrike slutade med att van Gogh skar av sig örat och han och Gauguin träffades aldrig mer. – De hade olika syn på abstrakt och inre inspiration kontra att avbilda det du ser framför dig, säger curator DortheVansgaard Nielsen på Ordrupsgaards museum. 65 verk av de tre konstnärerna visas på utställningen.
TEXTFRÅGOR
1. Vem skar av örat? 2. Hur gick det till? 3. Vilken källa kommer texten från? Är det en trovärdig källa?
Publicerat fredag 7 februari kl 13:43, 2014 Sveriges Radio Malmöhus P4
GRANSKA KÄLLORNA GENOM ATT BESVARA FÖLJANDE FRÅGOR:
1. Vilka tre olika källor har du tagit del av?
5. Skars hela örat av enligt de olika källorna?
2. Vilka fakta är desamma i artiklarna?
6. Vilken källa tycker du verkar mest trovärdig?
3. Vilka orsaker till avlägsnandet av örat anges i källorna?
7. Vad gör man då olika åsikter förs fram i källor som verkar seriösa?
4. Vem skar av örat?
KONSTEN ATT LÄSA
Genrekoden_Läsa_150517.indd 25
25
2015-06-22 12:48
Min kompis har förändrats I många tidningar och på internet finns det frågespalter. Till en sådan kan du skriva om du vill ha råd från någon som du inte känner. På så sätt kan du få ett nytt sätt att se på det du frågat om.
Hej KP! Jag har ett problem med min kompis. Hon och jag var alltid med varandra förut. Hon blev glad när hon såg mig, vi träffades ofta och vi hade jätteroligt tillsammans.Vi träffas fortfarande ibland efter skolan. Det som är jobbigt är att ena dagen verkar hon vilja vara med mig jättemycket, men nästa dag är hon med en annan och jag verkar knappt finnas för henne. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag vet aldrig hur hon kommer att vara nästa dag. Snälla KP, jag behöver ett svar! Svarja
ARBETA MED TEXTEN
Textfrågor 1. Vilket problem beskriver tjejen i texten? 2. Vilket svar får hon? 3. Vilka genretypiska drag för brev kan du hitta i texten? Läsa mellan raderna 1. Vad menar Annica med att det är bra träning i att vara självständig när man inte får vara med sin kompis? 2. Vad betyder det att de två är i olika faser just nu? Utanför texten 1. Vad tycker du om kompisens sätt? Är det okej att behandla någon så här? 2. Hur viktigt är det att ha en bästis? Kan man ha flera bästisar? Motivera. 3. Vad tycker du om svaret? Hur skulle du ha svarat?
38
GENREKODEN
Annica svarar: Det kan kännas väldigt jobbigt när ens bästa kompis börjar vara med andra. Samtidigt är det en träning i att bli mer självständig. Tänk på att man fortfarande kan vara bästa kompisar fastän man inte är varandras enda kompisar. Ni befinner er i olika faser just nu. Din bästis vill även vara med andra kompisar medan du fortfarande vill ha det som förut. Behandlar hon dig verkligen som luft vissa dagar, eller är det bara så du känner? Du kan prova att ta upp problemet med din kompis. Försök att inte vara sur eller arg, det brukar man sällan tjäna på. Berätta vad du känner och fråga om hon tycker att det stämmer. Du kan också välja att låtsas som ingenting och samtidigt försöka hitta någon annan kompis att vara med ibland. På så sätt hamnar du inte i underläge och blir den som väntar hela tiden. Det är bra att ha fler kompisar, det kommer du säkert snart att märka. Om ni verkligen är bra kompisar så kommer ni att acceptera att man inte måste vara tillsammans hela tiden. Bra vänskap kräver att man ger varandra frihet, men ändå behåller både minnen och hemligheter.
ORD OCH UTTRYCK
SKRIV
Se till att du förstår vad följande ord och uttryck betyder. Försök hitta synonymer till orden. Använd ordbok!
Skriv kompisens brev till en frågespalt.
1. befinna sig i en fas 2. behandla som luft 3. hamna i underläge 4. acceptera
PRÖVA ANDRA GENRER
1. Skriv en dialog. De som pratar är Svarja och hennes kompis. Svarja försöker följa de råd hon får i brevet. 2. Skriv ett recept för hur man ska vara som bra kompis.
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 38
2015-06-22 12:49
Blogg JOHANNA NILSSON
Johanna Nilsson är född 1973, kommer från Uppsala och är författare. Hon skriver vuxenböcker men också barn- och ungdomsromaner. En av hennes senaste böcker är Gilla hata horan.
Fredag igen – och sommaren knackar visst på dörren Knäpptyst hus. Maken jobbar. Styvbarnen drog i morse för sin mamma-vecka. Jag skulle bli snurrig i huvudet om jag hade det som de, men de är vana, har ju haft det så länge, och de har ju hela tiden varandra de där två (Piff och Puff kallade jag dem förut, men nu börjar de bli för stora för det). Jag sitter i köket. Skrev uppe i mitt arbetsrum i morse, men ibland behöver jag miljöombyte. Jag flyttar mig från skrivbord till fåtölj till säng till köksbord, till soffan i vardagsrummet och sedan upp till mitt skrivbord igen. Jag – rastlös? Nej nej.Vem kan väl tro det? Bredvid mig ligger ett manus som ska redigeras. Jag har lite brådis då förläggaren för mina ungdomsromaner bör ha manus ett par veckor innan hon går på semester, för att hinna fatta beslut innan vi säger bye bye. Alltså bör jag lämna manus senast i mitten av juni. Men det ska väl gå. Jag har massor med nya romanidéer inne i huvudet också – bultande, pockande, alla med olika språk och ton i sig, och ibland rätt så irriterande (eftersom jag har så lite av handlingen klar för mig, eftersom jag inte har bestämt mig för vem som ska heta vad, eftersom jag inte har ansikten för alla – jag söker ansikten på stan, i fotografier, i tidningsartiklar, när jag tittar på teve, på reklamaffischer … överallt. Namn söker jag bland dödsannonser och på kyrkogårdar, eller stjäl namn av personer som det skrivs om i olika artiklar. Det händer också att jag snor journalisternas namn. I hopp om att få till lite rappa journalistdialoger, och kanske blir bättre med ens på att göra research …). Ja, och så väntar jag på svar från ett förlag. Bör komma nästa vecka. Och jag ser en rykande färsk bok av mig ute i handeln nu (Amanda Linds bok. Dvs min). Och så en nästan lika färskt rykande. (Johanna Nilssons bok. Dvs bara Johanna Nilssons. Amanda Lind har inte med den att göra!)
GENRETYPISKA DRAG
Blogg (privat) • Syftet är berätta om det personligt upplevda vardagslivet. • Bloggen är en slags dagbok på nätet. • Bloggen har ett namn. • Varje publicerat inlägg får en rubrik och ett datum. • Språket är personligt, och ibland blandas formellt och informellt språk. • Bloggen har ofta bilder.
BERÄTTELSER
Genrekoden_Läsa_150517.indd 39
–
PERSONLIGA
39
2015-06-22 12:49
Såg idag människor i en strid ström ute på stan, passera varandra, för att kanske aldrig mer ses. Troligtvis aldrig mer ses. Så märkligt, med alla dessa själar – och så få av dem man känner! Jag undrar hur många människor som samlar på facebookvänner. Som blir besatta av tanken på att slå rekord. Som inte hinner umgås med ”vanliga människor” eftersom de är uppkopplade dygnet runt på Facebook. Jag är ingen moståndare till ny teknik. Det går liksom inte att hejda teknikens framfart, så vi får snällt ta till vara dess möjligheter på bästa möjliga sätt. Och förhoppningsvis slippa missbruka den. Även om en och annan alltid fastnar. Nu ska jag njuta av min ensam-fredag. För jag behöver verkligen ensam-ensamhet emellanåt. Ska gå igenom några sidor till bara, innan jag har gjort mitt för dagen. Och ja – jag plockade liljekonvalj i skogen idag! De luktar så ljuvligt! 2010-05-28 @ 20:18:21
ARBETA MED TEXTEN
Textfrågor 1. Var sitter Johanna nu? 2. Vad ska hon göra med sitt manus? 3. Hur hittar hon namn till sina karaktärer? 4. Vilken reflektion gjorde hon på stan idag? 5. Vilka genretypiska drag för blogg kan du hitta i texten? Läsa mellan raderna 1. Vad betyder det att ”sommaren knackar på dörren”? 2. Hur vet man att Johanna är ensam hemma?
40
GENREKODEN
3. Vad innebär det att kalla två personer för Piff och Puff?
ORD OCH UTTRYCK
4. Hur vet man att Johanna är rastlös?
Se till att du förstår vad följande ord och uttryck betyder. Försök hitta synonymer till orden.
5. Vad tycker hon om Facebook?
1. redigera
6. Vad menar hon med resonemanget om Amanda Lind? (behöver du hjälp med detta – googla!)
2. manus
Utanför texten Hur tror du att det är att arbeta som författare?
3. förläggare 4. pocka 5. rapp GÅ VIDARE
Vem är Johanna Nilsson? Presentera hennes författarskap. Vilka teman skriver hon om? Vilken målgrupp vänder hon sig till? Vilka böcker har hon skrivit?
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 40
2015-06-22 12:49
ens krokodilerna och ormarna hade lärt sig att hugga och bitas. Men efter ett tag glömde djuren sitt fredliga sätt och började angripa varandra. Män, kvinnor och barn började också gräla och såra varandra; de glömde bort Ra, den gyllene guden, och slutade dyrka honom. Då blev Ra ledsen. ”Varför måste ni gräla och slåss?” frågade han. ”Varför kan ni inte vara vänner och leva tillsammans i frid och ro?” Men människorna brydde sig inte om Ra, den gyllene guden, och ingen svarade honom. Ra tänkte och tänkte. ”Jag vill inte leva i den här världen längre”, sa han. Och han steg högre och högre upp på himlen där en båt låg och väntade på honom. Han gick ombord och seglade bort över himlen. När han kom till jordens ände seglade han ner i underjorden. Då blev det för första gången mörkt på jorden. Men Ra ville inte att människorna skulle bli rädda. Han tänkte och tänkte, och så skapade han månen, så att ett mjukt, silverglänsande sken skulle trösta människorna när natten kom. Sedan den dagen far Ra varje dag i sin båt över den blå himlen och lyser på jorden. På kvällen sjunker han ner i underjorden, och där väntar den grymma, jättestora ormen Apep på honom. Varje kväll ringlar sig Apep runt Ra och hans båt och försöker svälja dem. Det blir alltid en lång kamp, men Ra är alltid starkast.Varje morgon kommer han ofelbart tillbaka som en gyllene skiva som lyser och strålar på himlen i öster. Och så börjar en ny dag.
ORD OCH UTTRYCK
Se till att du förstår vad följande ord betyder. Försök hitta synonymer till orden. Använd ordbok! 1. gyllene 2. välva 3. valv 4. spira 5. ofelbart PRÖVA ANDRA GENRER
ARBETA MED TEXTEN
Läsa mellan raderna
Textfrågor
1. Varför väljer Ra att återvända till underjorden?
Leta reda på en eller flera bilder som visar på kampen mellan det goda och det onda. Analysera bilden eller bilderna. Hur ser det ”goda” respektive det ”onda” ut?
2. Varför kommer han sedan tillbaka varje dag?
GÅ VIDARE
1. Hur börjar myten? 2. Vem är Apep? 3. Beskriv Ra. 4. Vilka gudar skapar Ra?
Utanför texten
5. Hur skapade Ra människor och djur?
1. Hur beskrivs kampen mellan det onda och det goda? Vem segrar i regel? Varför är det så?
6. Vad händer när djur och människor glömmer bort Ra? Vad gör Ra då? 7. Vilka genretypiska drag för saga finns också i myten?
2. Vilka andra skapelsemyter känner du till?
1. Jämför den egyptiska myten med grekiska eller nordiska skapelsemyter. Vilka likheter och skillnader finns? 2. Jämför myten om Ra med någon av världsreligionernas skapelseberättelser. 3. Sök myter om solgudar och dyrkan av solen i andra kulturer.
BERÄTTELSER
Genrekoden_Läsa_150517.indd 65
–
FIKTION
65
2015-06-22 12:49
Blandad fiktion MARY WOLLSTONECRAFT SHELLEY
Mary Wollstonecraft Shelley (1797–1851) var en brittisk författarinna. Hon var gift med poeten Percy Bysshe Shelley och är mest känd för romanen Frankenstein. Den skrev hon när hon bara var 20 år gammal och den räknas som en av de första science fiction-romanerna.
ur Frankenstein När jag hade varit i Ingolstadt i två år började jag allt mer intressera mig för människokroppens uppbyggnad. Människokroppen var ett mirakel, tyckte jag. Mängder av små, små delar som hängde ihop och arbetade tillsammans på de mest finurliga sätt. Men det stora miraklet, det som var större än allt annat, det var livet självt.Vad var liv? Hur uppstod det? Och hur släcktes det sedan ut? Sådana var mina frågor, och de kom tillbaka om och om igen och gav mig ingen ro. För att förstå livets gåta måste jag först lära mig förstå döden, tänkte jag. Så kom det sig att jag tillbringade dagar och nätter på kyrkogården, bland gravar och benhus. Men jag var inte rädd. Mörkret på kyrkogården skrämde mig inte, och de döda var ju bara vanliga människor som levt en gång. Men så kom den svåraste frågan av dem alla, men också den farligaste. Var det möjligt att skapa liv? Skulle man kunna bygga en människa av alla de där små delarna och sedan ge den liv? Jag vågade inte tro det. Men jag tänkte att det ändå kunde vara möjligt. Jag skulle försöka. Det blev ett svårt och mödosamt arbete. Jag samlade allt som behövdes: muskler, senor, ådror, hudbitar, benbitar … Alla platser där jag kunde hitta mänskliga delar sökte jag upp. När jag hade samlat tillräckligt med material började jag sätta hop delarna. Men då upptäckte jag att det inte var så lätt att sätta ihop så små delar till en helhet. Därför blev kroppen som jag byggde större än jag någonsin hade kunnat ana. Det blev en jättes kropp. Jag arbetade och arbetade. Ingenting annat intresserade mig än varelsen som jag höll på att bygga. Nästan aldrig lämnade jag mitt vindsrum som mer och mer började likna ett laboratorium. Jag blev mager och blek. Hösten kom med klar och kylig luft och löven föll till marken. Men jag märkte det inte. Jag märkte ingenting av det som fanns omkring mig. Jag bara arbetade.
66
GENREKODEN
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 66
2015-06-22 12:49
Det blev vår och sommar. Lindarna blommade och doftade utanför mitt rum. Men jag stängde fönstret och hängde upp svarta gardiner för att slippa solens varma strålar och ljudet från barn som badade i Donau. Så kom hösten åter till Ingolstadt, och en dyster novembernatt var jag äntligen färdig med mitt arbete. Förväntansfull lade jag fram de instrument jag behövde. Jag kopplade samman, kalibrerade och justerade. Klockan var ett på natten. Regnet slog hårt mot taket och stearinljusens lågor fladdrade. Den jättelika kroppen låg på ett högt bord mitt i rummet, alldeles stilla och livlös. Med darrande hand lyfte jag ett av instrumenten och lät en elektrisk stöt passera genom den livlösa kroppen. Det gick som en rysning genom varelsen, och ögonen började sakta öppna sig. Så drog han ett djupt andetag, hans händer grep om bordets kanter, och långsamt, långsamt satte han sig upp. Då var det som om jag såg honom för första gången. Jag hade arbetat så hårt och så länge, och till slut var jag så trött att jag inte såg vad jag skapade. Men nu såg jag! Varelsen framför mig var täckt av gråaktig hud som liknade gammalt skrynkligt papper. Det såg ut som om huden var för liten, för muskler och senor lyste igenom.
Så här såg den brittiske skådespelaren Boris Karloff ut i rollen som monstret år 1935. Tycker du att han ser obehaglig ut? Motivera. Hur skulle monstret se ut om man gjorde film av boken i dag?
BERÄTTELSER
Genrekoden_Läsa_150517.indd 67
–
FIKTION
67
2015-06-22 12:49
Hans armar och ben var långa och knotiga, hans händer och fötter alldeles för stora och hans fingrar och tår liknade klor. Han hade långt, stripigt hår, bleka läppar och gula, lysande ögon, och huvudet var format på ett märkligt sätt med en sned och kantig underkäke. När jag såg honom var det som om jag ville skrika, men jag fick inte ur mig ett ljud.Varelsen framför mig var ingen vanlig människa. Jag hade skapat ett monster! Vettskrämd stod jag tryckt mot väggen och såg hur varelsen långsamt och stelt ställde sig upp och tittade på mig med sina gula ögon. Han öppnade käkarna, och ett dovt, omänskligt ljud kom ut ur hans breda mun. Det var som om han försökte le mot mig, men det gjorde bara att hans ansikte förvreds till en fasansfull grimas. Han tog ett osäkert steg framåt och sträckte ut sin jättestora kloliknande hand mot mig. Då flydde jag. Ner för trappan, över gården, ut på gatan.
ARBETA MED TEXTEN
Utanför texten
TALA
Textfrågor
1. Vilken moralisk fråga tas upp i texten?
Ordna en talk show där både Frankenstein och monstret är med. Låt dem förklara hur de ser på sina liv.
1. Vilket var det stora miraklet? 2. Vilken var den stora frågan som Frankenstein ställde? 3. Varför blev kroppen ”en jättes kropp”?
2. Vilka är dagens frågeställningar kring detta ämne? Vilken åsikt har du?
4. Hur såg varelsen ut?
3. Det finns drag av både upplysning och romantik i denna text. Beskriv. (Tips: läs på s. 114–115.)
5. Vilka genretypiska drag för berättelser kan du hitta i texten? (se s. 61)
ORD OCH UTTRYCK
Läsa mellan raderna 1. I vilket land befinner sig Frankenstein?
Se till att du förstår vad följande ord betyder. Försök hitta synonymer till orden. Använd ordbok! 1. mirakel
2. Vilken syn på människor har Frankenstein?
2. finurlig
3. Vilket yrke kan Frankenstein ha?
4. laboratorium
4. När får Frankenstein liv i monstret? Hur är vädret? Varför tror du författaren väljer denna inramning?
3. mödosam
PRÖVA ANDRA GENRER
Frankenstein skriver ett brev till sin fästmö och berättar vad som hänt. Skriv brevet. GÅ VIDARE
Mary Shelley skrev under den epok som kallas romantiken. Läs om den på s. 115. Finn mer information om Mary Shelley eller någon annan författare under romantiken och presentera för klassen.
5. kalibrera 6. justera 7. varelse 8. grimas
68
GENREKODEN
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 68
2015-06-22 12:49
00
1900 ▼
ROMANTIKEN Under romantiken betonade man känslor och människans inre liv.
Det kommer alltid motreaktioner, och reaktionen mot tron på förnuftet blev en längtan till naturen och till människans inre känslor och själ. Nu var det inte längre viktigt att följa regler när man skrev, utan nu skulle man istället skapa det ursprungliga, det äkta och det genuina.
Under romantiken skrevs det också skräcknoveller och skräckförfattaren framför alla var Edgar Allan Poe (1809–49). Han skrev om ondska, ångest och om människor som är olyckliga och som håller på att bli tokiga. I novellen Huset Ushers undergång träffar huvudpersonen sin syster. En syster som han veckan innan begravt i källaren. Poe skapade också den första detektivromanen, Morden på Rue Morgue. Två kvinnor har blivit mördade i ett rum som är låst från insidan och med ordentligt stängda fönster. Romantiken nådde även Sverige.
Man brukar säga att romantiken är skaldernas tid och en av de stora diktarna i svensk litteratur är Esaias Tegnér (1782–1846). Han skrev i det kända verket Fritiofs saga om kärleken mellan Fritiof och Ingeborg. Motivet lånade han från en gammal isländsk saga. Johan Olof Wallin (1779–1838) var både präst och poet. Han utformade en ny psalmbok. Psalmboken, som kom ut 1819, innehöll 500 psalmer och 300 av dessa var nyskrivna, bearbetade eller översatta av Wallin. Andra svenska romantiska diktare är Erik Johan Stagnelius (1793–1823) och Erik Gustaf Geijer (1783–1847).
Werthers kärlek är obesvarad.
Den tyske romantikern Johann Wolfgang von Goethe (1749–1832) skrev Den unge Werthers lidande som handlar om Werther som är kär i Lotte. Men kärleken är obesvarad och Werther väljer därför att ta sitt liv.
Man kan säga att Carl Jonas Love Almqvist (1793– 1866) började sin författarbana som romantiker men att han övergick till att skriva alltmer realistiska berättelser. Han är mest känd för romanen Det går an, som handlar om den unga Sara som inte vill gifta sig utan bara leva ihop – som särbo. Boken blev en stor skandal och Almqvist blev avskedad från sitt arbete som rektor. Han fick problem med att försörja sig men fick till sist arbete på Aftonbladet.
Goethes mest kända verk är skådespelet Faust. Faust säljer sin själ till djävulen för att få uppleva livets goda. När han dör ska han tillhöra djävulen men han räddas från helvetet av den unga Gretchens kärlek. 1817 var året då Mary Shelleys (1797–1851) berömda bok Frankenstein kom ut. Boken berättar om hur doktor Frankenstein framställer ett monster som på grund av sitt hemska utseende inte tas emot av någon. Monstret vill hämnas sin skapare.
Mary Shelley
BERÄTTELSER
Genrekoden_Läsa_150517.indd 115
–
FIKTION
115
2015-06-22 12:49
1850 ▼
REALISM/NATURALISM
Verkligheten kom in i litteraturen. Det hemska och det obehagliga skulle tydligt visas i texterna.
Verklighetsskildringarna började bli allt mer realistiska, det vill säga författarna förskönade inte sina berättelser utan skrev som det faktiskt var. För författare under realismen var tanken att man skulle skriva som om man fotograferade av verkligheten som den var. Fransmannen Honoré de Balzac (1799–1850) skrev romanen Pappa Goriot som handlar om en far och hans giriga döttrar i dåtidens Paris. Författare till romanen Oliver Twist är engelsmannen Charles Dickens (1812–1870). Oliver är ett fattigt barnhemsbarn som hamnar i många olika situationer men berättelsen slutar till sist lyckligt.
1847 kom Jane Eyre av Charlotte Brontë (1816–1855). Boken handlar om guvernanten Jane Eyre och hennes arbetsgivare. De blir förälskade men det visar sig att mannen redan är gift. Fjodor Dostojevskij (1821–1881) var en rysk författare. När han var 27 år gammal blev han anklagad för samhällsomstörtande verksamhet och straffet var avrättning. Då han stod inför exekutionspatrullen blev han och hans medfångar plötsligt benådade. Han är känd för bland annat romanen Brott och straff som handlar om en ung man som mördar en pantlånerska och hennes syster. Fransmannen Jules Verne (1828–1905) är författare till den berömda boken Jorden runt på 80 dagar. På grund av vadslagning måste huvudpersonen ge sig ut och försöka runda jorden på 80 dagar.
Ångfartyg var ett av sätten att resa i Jorden runt på 80 dagar.
Illustration ur Oliver Twist
I Amerika togs slavfrågan upp av Harriet Beecher Stowe (1811–1896). Hon skrev USA:s mest uppmärksammade roman under 1800-talet, Onkel Toms stuga. I boken får man läsa om slaven Tom som säljs av sin ägare och får lämna fru och barn. Karaktärerna i boken är antingen goda eller onda, och boken fick stor genomslagskraft för sin kritik mot hur man hanterade slavar.
116
GENREKODEN
Naturalistiska författare ville gå ett steg längre än man gjort under realismen. Deras mål var att syna verkligheten genom ett mikroskåp. Med andra ord skrev man nu om sådant som var fult, illaluktande och frånstötande. Den mest kände naturalistiske författaren är fransmannen Émile Zola (1840–1902) och han engagerade sig bland annat för arbetarnas omänskliga villkor. I Den stora gruvstrejken skildras en kamp på liv och död för gruvarbetare.
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 116
2015-06-22 12:49
1890
1900
▼
▼
NITTIOTALISM OCH SEKELSLUT Även i Norden tog man avstånd från romantikens verklighetsflykt och vill skildra verkligheten som man gjorde i Frankrike.
Den danske litteraturhistorikern George Brandes (1842– 1927) ville att författarna skulle engagera sig i kampen för ett bättre samhälle, för frihet och jämlikhet. Den norske dramatikern Henrik Ibsen (1828–1906) var den som mest strikt följde Brandes uppmaning. Han har bland annat skrivit Ett dockhem som handlar om Nora, en osjälvständig kvinna som i slutet av pjäsen lämnar både man och barn. Att en kvinna kunde lämna sina barn ansågs på den tiden som mycket upprörande.
Nu hyllades hembygden och det vackra.
Nu kom en reaktion mot det realistiska beskrivandet. Författare under denna tid hyllade sin hembygd och lyfte fram det som var vackert. Selma Lagerlöf (1858–1941) var en av författarna som skrev under denna tid och1892 utkom Gösta Berlings saga. Berättelsen utspelar sig i Värmland och Gösta Berling är en demonisk präst.
En av de främsta svenska författarna under 1880-talet var Victoria Benedictsson (1850–1888). Hon debuterade under pseudonymen Ernst Ahlgren. Hennes genombrottsroman var Pengar, och den handlar om en 16-årig flicka, Selma, som gifter sig med en mycket äldre man. Romanen beskriver hur Selma blir mannens leksak. 1879 kom Röda rummet av August Strindberg (1849– 1912). Detta är en viktig bok eftersom man talar om ett nytt sätt att använda svenska språket. Han tog in svordomar och dialog.
Selma Lagerlöf
Andra kända svenska författare från denna period är Gustaf Fröding (1860–1911), Verner von Heidenstam (1859–1940) och Erik Axel Karlfeldt (1864–1931).
August Strindberg
Boken handlar om Arvid Falk och han kritiserar dåtidens samhälle på olika sätt. Strindberg skrev också lyrik och dramatik, och hans dramer spelas fortfarande runtom i världen. Strindberg är en av Sveriges största författare och internationellt känd.
Mot sekelslutet innehöll texterna fler negativa tankar.
Hjalmar Söderberg (1869–1941) var en författare som skrev vid sekelslutet. Han såg människan som någon utan fri vilja och med begränsad möjlighet att själv bestämma över sitt liv. I romanen Doktor Glas skrev han om en läkare som mördar en kvinnas äkta man.
BERÄTTELSER
Genrekoden_Läsa_150517.indd 117
–
FIKTION
117
2015-06-22 12:49
Nyhetsartikel Järv kan ha siktats vid flygplatsen När Carl-Olof Lindström var ute fick han syn på ett litet ovanligt djur. Han är bombsäker på vad det var. – Det var en järv. Helt fascinerande, säger Carl-Olof Lindström. ÖREBRO. På fredagen var CarlOlof Lindström ute och åkte i närheten av Örebro flygplats. Då fick han syn på något som sprang över fältet. – Det kan inte ha varit en räv. Den hade en väldigt yvig svans. Det är ganska ovanligt att man ser en järv i våra trakter, säger Carl-Olof Lindström. Carl-Olof Lindström har sett järvar på tv. Han säger att de springer på ett speciellt sätt och därför är han säker på att det var en järv han såg. – Han sprang fort. Jag åkte närmare och närmare och till slut var jag bara 10–15 meter från järven.
Sedan 2007 har det kommit årliga rapporter om järvar i Örebro län till länsstyrelsen. Järven finns annars främst i Västernorrland och Gävleborgs län. – De är skogsdjur som har spridit sig längre söderut, säger Johanna Månsson Wikland. Totalt finns cirka 680 järvar i Sverige, enligt länsstyrelsen. Carl-Olof Lindström tycker det var spännande att komma så nära djuret. – Den halkade när den sprang på en isfläck. Och ibland stannade den för att titta på något spår, säger han. Beatrice Emmerik,Nerikes Allehanda
ARBETA MED TEXTEN
Utanför texten
3. få en skymt av
Textfrågor
1. I Sverige pratar man mycket om vargbeståndet. Vad brukar komma upp i debatten?
4. främst
1. Hur kan Carl-Olof Lindström vara säker på att han såg en järv? 2. Hur nära kom han järven? 3. Vilken typ av djur är järven? 4. Hur många järvar finns det i Sverige? 5. Vilka genretypiska drag för nyhetsartikel kan du hitta i texten? Läsa mellan raderna Är järven ett vanligt eller ovanligt djur i Sverige?
124
Den korsade min väg och sprang sedan vidare in i skogen, säger han. Carl-Olof Lindström tog kontakt med en lantbrukare, som kontaktade länsstyrelsen. Under fredagen sökte två personer från länsstyrelsen efter djuret. – Vi har skickat ut våra inventerare på detta, säger Johanna Månsson Wikland, vilthandläggare på länsstyrelsen. Människor kan lite då och då få en skymt av järv i länet. Enligt Johanna Månsson Wikland är det inget konstigt. – Vi har några observationer varje år. Vi försöker dokumentera varje tips, säger hon.
GENREKODEN
2. Hur viktigt är det att hålla reda på hur många djur det finns av varje slag? ORD OCH UTTRYCK
SKRIV
Välj ett djur och skriv sedan en beskrivning. Titta på på s. 153 i Genrekoden–läsa för att få en förebild. Läs sedan upp och jämför din text med din kamrats.
Se till att du förstår vad följande ord och uttryck betyder. Försök hitta synonymer till orden. Använd ordbok. 1. yvig 2. korsa någons väg
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 124
2015-06-22 12:49
Utredande text Med tummen mot tilliten Att lifta är ovanligt numera – men lika lätt som det alltid har varit. Tänk på trafiksäkerheten och stoppa hörlurarna i fickan, är två goda råd från en erfaren liftare. Liftarhistoria Liftandet har haft sin storhetstid. I USA blev hitchhiking ett sätt att resa redan när bilismen växte fram i början av förra seklet. Under andra världskriget uppmanade den amerikanska regeringen till liftande; det ansågs opatriotiskt att slösa bensin genom att åka ensam i en bil. Efter kriget växte även äventyrsliftandet fram som en massrörelse bland ungdomen även i Europa. Utvecklingen var parallell med turismen och liftandet blev på 1950-, 60- och 70-talen de ungas alternativa sätt att gratis upptäcka världen och möta varandra. Varför försvann liftarna? Flera processer hakar i varandra: individualismen har gjort oss mindre benägna att söka kollektiva lösningar, privatbilismens utbredning har gjort att allt fler har egen bil och teknikutvecklingen har gjort att bilarna blivit en förlängning av hemmet, med musik, telefon, klimatanläggning och skärmar för filmvisning i baksätet – personligt inredda rum dit inte vem som helst ges tillträde. Till detta kommer rädslan. Trots att antalet våldsbrott minskar i Sverige finns det enligt SCB en alltmer utbredd oro för att utsättas för våld på gator och torg – och vägar. Den oron finns antagligen både hos dem som är ute och kör sin bil och hos dem som väljer buss och tåg i stället för liftande. Personliga erfarenheter På det hela taget är det människor av alla sorter som stannar och plockar upp liftare: rika och fattiga, barnfamiljer och tanter, säljare med lagret i baksätet och unga killar som vill stajla med en ny bil. Vad de har gemensamt är att de vill prata, så hörlurarna är bäst att ha kvar i fickan. Alla som stannar har en berättelse och deras nyfikenhet är också stor:Varför i hela friden liftar du? Svaret blir att det är för pengarnas skull, och framför allt för miljön förstås, och för att världen blir bättre om vi litar på varandra. Och framför allt för de där samtalen som vecklar upp sig medan vägen sträcker sig mot Närkesslätten.
GENRETYPISKA DRAG
Utredande text • Syftet är att utreda en fråga genom att redogöra för olika aspekter. • Texten innehåller faktainformation. • Utredande text innehåller en inledning, avhandling och avslutning. • För- och nackdelar diskuteras ofta i en utredande uppsats. • Man kan hänvisa till olika källor. • I avslutningen drar man en slutsats av det som kommit fram i utredningen. • Språket är formellt t.ex. man använder ordet vila istället för softa, vän istället för kompis, ogilla istället för dissa. • Ett specialiserat ordval används, t.ex. privatbilism, destination. • Bindeord är vanliga t.ex. men, för att, dessutom. • Nominaliseringar är vanliga (man gör substantiv av flera ord) t.ex. äventyrsliftande, utbredning. • Mellanrubriker används för att göra texten mer lättläst. • Bilder, diagram eller illustrationer förekommer ibland.
SAKPROSA
Genrekoden_Läsa_150517.indd 143
143
2015-06-22 12:50
Texten är en bearbetad version av Katarina Bjärvalls artikel i Klimatmagasinet Effekt 1/2014.
ARBETA MED TEXTEN
Textfrågor
5. Vilka genretypiska drag för utredande text kan du hitta?
1. Vilka av följande påståenden är rätt respektive fel enligt texten?
Läsa mellan raderna
a. Amerikanska regeringen uppmuntrade till liftande i början av förra seklet.
1. Finns det anledning att vara rädd för att lifta enligt artikelförfattaren?
b. Liftandet blev en massrörelse före första världskriget.
2. Vilka vinster finns det med att lifta enligt artikeln?
7. benägen
c. Liftandet har minskat.
3. Vad menas med rubriken ”Med tummen mot tilliten”?
9. utbredning
d. De bilförare som stannar vill gärna prata. e. Det är farligt att lifta vid en påfart. f. Det är bra att ha en skylt när man liftar. g. Tacka ja till en lift som innebär en omväg för föraren. 2. Vilka skäl ges till att liftandet har minskat? 3. Vilka bilförare tar upp liftare? 4. Vilka olika råd får en liftare i artikeln?
144
Liftarråd Och hur vågar du? Jag tänker mycket på säkerhet – trafiksäkerhet. Stå inte där det är stoppförbud, och om du blir tvungen att göra det se till att sikten är god. Ha en reflexväst om det är mörkt. Be artigt att få stiga ur om någon kör farligt. Andra aspekter av säkerhet lämnar man förslagsvis därhän – den som är rädd för människor ska välja annat färdsätt. Och hur gör man? Man börjar vid en påfart där bilarna kör långsamt och ska åt rätt håll. Någon skylt med min destination har jag aldrig nu för tiden – men det kan ändå rekommenderas, om inte annat så för att visa att man är just liftare och inte en bilist som fått motorstopp, vilket folk tror då och då. Jag tackar sällan nej till en lift, även en kort tur kan ta mig förbi en påfart där nästa skjuts kan komma rullande. Däremot tackar jag oftast nej om en förare erbjuder sig att köra en omväg för min skull; det är inte meningen att en liftare ska kosta föraren något.
GENREKODEN
1. sekel 2. opatriotisk 3. massrörelse 4. parallell 5. process 6. individualism 8. kollektiv 10. stajla
Utanför texten
11. aspekt
1. Varför skulle du kunna tänka dig/inte kunna tänka dig att lifta?
12. därhän
2. Varför tycker du att man ska ta upp/inte ta upp liftare? 3. Vilka alternativ till att lifta finns det på nätet idag? ORD OCH UTTRYCK
Se till att du förstår vad följande ord och uttryck betyder. Försök hitta synonymer till orden. Använd ordbok!
13. destination PRÖVA ANDRA GENRER
Håll ett argumenterande tal där du tar ställning för eller emot att lifta. Ta fasta på tre bra argument som du underbygger med fakta.
Läsa
Genrekoden_Läsa_150517.indd 144
2015-06-22 12:50
GENREKODEN
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
GENREKODEN
l채sa Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
l채sa
2015-06-17 10:44
Genrekoden läsa Genrekoden skriva Genrekoden tala Genrekoden elevwebb Genrekoden lärarwebb
Genrekoden_läsa_omslag.indd 1
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
Genrekoden består av följande delar:
läsa
Genrekoden läsa ger dig koden till att bli en ännu bättre läsare. Du får hjälp med lässtrategier både när det gäller skönlitteratur och sakprosatexter. Dessa strategier använder du sedan när du läser de olika exempeltexter som finns i boken och arbetar med de uppgifter som finns i anslutning till dem.
GENREKODEN
läsa
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
GENREKODEN
läsa
2015-06-17 10:44