ROBERT BRESSON ANTECKNINGAR OM CINEMATOGRAFIN Robert Bresson
anteckningar om cinematografin
Atrium
ROBERT BRESSON
ANTECKNINGAR OM CINEMATOGRAFIN
översättning Ingela Romare Lena Westerberg
Atrium
www.atriumforlag.se
Originalets titel: Notes sur le cinématographe © Éditions gallimard, Paris, 1975 Översättning © Ingela Romare, Lena Westerberg Omslagsfoto (Robert Bresson i Cannes 1957) © The Kobal Collection / Bob Hawkins Atrium Förlag, Umeå 2013 Tryckt hos Totem, Polen 2013 isbn 978-91-86095-38-3
I 1950-1958
Befria mig från de misstag och förfalskningar som hopat sig. Lära känna mina uttrycksmedel, försäkra mig om dem. ◊ Förmågan att väl använda mig av mina medel minskar när deras antal ökar. ◊ Behärska precisionen. Själv vara ett precisionsinstrument. ◊
7
Inte ha en verkställares själ. Finna, i varje tagning, ett nytt salt att foga till det jag redan föreställt mig. Omedelbart skapande (återskapande). ◊ Regissör eller director. Det handlar inte om att dirigera någon annan, utan om att dirigera sig själv. ◊ Inga skådespelare. (Ingen skådespelarregi.) Inga roller. (Inget instuderande av roller.) Ingen iscensättning. Utan användande av modeller, hämtade ur livet. vara (modeller) i stället för att föreställa (skådespelare).
8
modeller: Rörelse utifrån och in. (Skådespelare: rörelse inifrån och ut.) Det viktiga är inte vad de visar mig utan det de döljer för mig, och i synnerhet vad de inte anar finns inom dem. Mellan dem och mig: telepatiska utbyten, intuitivt skådande. ◊ (1925?) ljudfilmen öppnar sina portar för teatern, som ockuperar platsen och omger den med taggtråd. ◊ Två slags filmer: de som använder sig av teaterns medel (skådespelare, iscensättning, etc.) och
9
använder kameran för att reproducera; de som använder sig av cinematografins medel och använder kameran för att skapa. ◊ Den förskräckliga vanan vid teatern. ◊ cinematografin är en skrift med bilder i rörelse och ljud. ◊ En film kan inte vara ett skådespel, eftersom ett skådespel kräver närvaro av kött och blod. Den kan emellertid, som i fotograferad teater eller cinema, vara den fotografiska återgivningen av ett skådespel. Den fotografiska återgivningen av ett skådespel är jämförbar med den fotografiska återgivningen av en konstnärs målning
10
eller av en skulptur. Men den fotografiska återgivningen av Donatellos johannes döparen eller Vermeers kvinna med pärlhalsband har varken denna skulpturs eller denna målnings styrka, värde eller pris. Den skapar dem inte. Den skapar ingenting. ◊ cinema-filmerna är historiska dokument, som vi kan lägga i arkiven: hur spelade herr x och fröken y teater år 19… ◊ En skådespelare är i cinematografin som i ett främmande land. Han talar inte dess språk. ◊ Den avfotograferade teatern eller cinema vill att regissören eller the director ska få skådespelarna
11
att spela teater och fotograferar dem sedan när de spelar teater; därefter skall han lägga bilderna i ordning. Falsk teater som saknar det som utmärker teatern: de levande skådespelarnas fysiska närvaro, publikens direkta påverkan på skådespelarna. ◊ … utan att sakna naturlighet, saknar de natur. Chateaubriand. ◊ Natur: det som den dramatiska konsten undertrycker till förmån för en naturlighet som är inlärd och underhålls genom träning. ◊ Ingenting är falskare i en film än denna teaterns naturliga ton, som avbildar livet och kopierar instuderade känslor.
12
◊ Att finna det naturligare att en gest utförs eller en fras sägs på ett visst sätt och inte på ett annat är absurt, saknar mening inom cinematografin. ◊ Det finns inget möjligt förhållande mellan en skådespelare och ett träd. De tillhör två skilda världar. (Ett träd på teatern låtsas vara ett verkligt träd.) ◊ Respektera människans natur utan att vilja ha den mer påtaglig än den är. ◊ Inget äktenskap mellan teatern och cinematografin utan bägges undergång.
13
”Låt det bli synligt som utan dig kanske aldrig blivit sett.” Den franske filmskaparen Robert Bresson (1901-1999) har med sin kompromisslösa livsgärning inspirerat många – alltifrån Andrej Tarkovskij och Martin Scorsese till Michael Haneke och Aki Kaurismäki. I Anteckningar om cinematografin samlar Bresson ett långt livs intellektuella och känslomässiga erfarenheter – resultatet är en fascinerande tankebok om konst och estetik lika väl som en bok om film, och inte minst en stram skola för vår tids unga filmskapare. Anteckningar om cinematografin presenteras här i en reviderad nyöversättning av Ingela Romare och Lena Westerberg.
ISBN 978-91-86095-38-3
9 789186 095383