Den här boken handlar om hur man kan utveckla en förskola där delaktighet och kollegialt lärande i olika former är drivkrafter för en kontinuerlig vidareutveckling av verksamheten. Författarna tar med läsaren på en spännande resa där utgångspunkten har varit barnens nyfikenhet, fantasi och kreativitet – kombinerat med en strävan att utveckla och involvera all personal i ett kollegialt lärandesystem. Det handlar bland annat om gedigen pedagogisk dokumentation, ett projekterande arbetssätt och att ta in vetenskapliga texter i verksamheten som ett sätt att fortbilda och utveckla medarbetarna. Här beskrivs en förändringsprocess av ett verksamhetssystem på en förskola där kollaborativt lärande är i fokus. Det pedagogiska ledarskapet åskådliggörs med hjälp en lång rad konkreta exempel, både i aktiviteter med barngrupperna och genom personalens kontinuerliga fortbildning. Boken vänder sig till studenter och lärarutbildare på förskollärarutbildningen. Den är också intressant för förskolechefer och yrkesverksamma förskollärare som kan hämta inspiration från verksamheten på förskolan HallonEtt, där man konsekvent har satt lärandet i fokus.
Per Alnervik är förskollärare med erfarenhet av att ha varit förskolechef och rektor i tjugofem år. Under fyra år var han utvecklingsledare för förskoleverksamheten i en mindre kommun. Per har också arbetat som handledare och utbildare. Mellan 2003 och 2016 var han förskolechef på förskolan HallonEtt som beskrivs i boken.
Karin Alnervik & Per Alnervik
Karin Alnervik är förskollärare och lektor i pedagogik och har arbetat som förskollärare, skolhandläggare, projektledare, utbildare, föreläsare, pedagogisk handledare och forskare. Karin har tillsammans med Per drivit förskolan HallonEtt.
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Best.nr 47-12262-2 Tryck.nr 47-12262-2
9789147122622c1c.indd 1
Karin Alnervik & Per Alnervik
07/06/17 12:18 PM
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i fÜrskolan
Karin Alnervik & Per Alnervik
Liber
9789147122622b1-144c.indd 1
07/06/17 12:13 PM
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan ISBN 978-91-47-12262-2 © 2017 Författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Omslagsbild: Målning av barnen på förskolan HallonEtt som avskedsgåva till författarna när de slutade på förskolan. Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Lars Wallin Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2017
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
9789147122622b1-144c.indd 2
07/06/17 12:14 PM
Innehåll
Förord ................................................................................................................6 Inledning ........................................................................................................10
Kapitel 1: Verksamhet och verksamhetssystem .................................... 14 Engeströms modell ..........................................................................................16 HallonEtt som verksamhetssystem 2003 – som vi minns det ...........................................................................................17 Förändringsarbete byggt på utforskande .......................................................18
Kapitel 2: Ledarskap.............................................................................. 22 Vänlighetens atmosfär .....................................................................................23 Ledarskap utifrån ledarstilar och förhållningssätt ............................................27
Kapitel 3: Värdegrund och värdeord ..................................................... 30 Välkomnande ...................................................................................................34 Tillit ..................................................................................................................35 Delaktighet ......................................................................................................36 Glädje ..............................................................................................................37 Framtidstro ......................................................................................................38 Utforskande .....................................................................................................39
Kapitel 4: Från fungerande arbetslag till kollegialt lärande .................. 42 Arbeta ”bra” tillsammans ................................................................................44 Det kollegiala samtalet ...................................................................................46 Kollegialt lärande ............................................................................................49
Kapitel 5: Från kollegiala lärande-samtal till samtal om dokumentationer ................................................................................... 52 Något kort om miljöer och materials betydelse för utforskandet ...................55 Från ”tuvhoppande” till systematik i längre berättelser .................................57 Meningsskapande och systematiserat arbete .................................................60 Multidokumentation och transformativ bedömning .......................................61 Etik i dokumentationspraktiken .....................................................................63
3
9789147122622b1-144c.indd 3
07/06/17 12:14 PM
Kapitel 6: Förändring mot kollegialt lärande ........................................ 66 Skapa kollegiala mötesplatser och fokusera frågor ........................................67 Organisera för kollegiala mötesplatser ...........................................................69 Utveckling som horisontell rörelse .................................................................70 Det pedagogiska mötet och dess organisation ..............................................70 Arbetslagens reflektionstid som kollegial mötesplats .....................................71 Ateljéristarollen – en annan typ av kollegialt lärande......................................73 Ansvarsgrupperna blir en kollegial mötesplats ...............................................74 Projektgruppen ...............................................................................................75 Organisationsgruppen .....................................................................................75 Dokumentationsgruppen.................................................................................76 Hallondagar – en kollegial mötesplats med fortbildning ...............................76 Samarbetslag som kollegial mötesplats ..........................................................78 Samarbetslag och skuggning ..........................................................................79 Avslutande tankar om kollegialt lärande .........................................................80
Kapitel 7: Familjer och föräldraskap i det postmoderna samhället ............................................................................................... 82 Samråd och samverkansformer .......................................................................85 God introduktion innebär att informera och att bli informerad .....................86 God introduktion innebär också att börja skapa samverkansformer .............87 Fortlöpande nära samtal – och information på distans ...................................88 Utvecklingssamtal – enskilt och i grupp ..........................................................88 Delaktighet i utvärderingen av verksamheten.................................................90 Familjernas delaktighet i projekten .................................................................91
Kapitel 8: Nätverkens betydelse – att öppna upp och finnas i många sammanhang .................................................................. 92 Nätverk med förskolor i vår stad .....................................................................94 Nationella nätverk............................................................................................96 Lek och lekvärldar på HallonEtt .....................................................................103 Lekvärldar – ett forskningsprojekt som vidgade förskollärarnas repertoar av att vara tillsammans med barnen .....................105 Hållbar framtid – i ett stort nationellt nätverk ..............................................107 Övningsförskolor ...........................................................................................107 Extern utvärdering .........................................................................................108 Potentiella förändringsverktyg ......................................................................108
4 •
INNEHÅLL
9789147122622b1-144c.indd 4
07/06/17 12:14 PM
Kapitel 9: Pedagogiska året ............................................................... 110 Vad är ett pedagogiskt år? ............................................................................112
Kapitel 10: Forskning, beprövad erfarenhet och intellektuella samtal............................................................................. 116 Beprövad erfarenhet .....................................................................................119 Förskolan som en intellektuell arbetsplats ....................................................120 Litteraturläsning .............................................................................................121 Estetik, lärprocesser och estetiskt lärande .......................................... 125
Kapitel 11: Hålla i trådar och ett expanderat verksamhetssystem ..... 130 Från barngruppsarbetande förskollärare till föreläsande och handledande förskollärare ............................................................................132 Från förskolebarn till världsmedborgare ......................................................132 Estetiken har utvecklat tanken om lärandets process ..................................133 Vetenskapande vanor ...................................................................................135 Med sikte mot kollaborativt ansvarsfullt lärande mellan barn, kollegor och vårdnadshavare.........................................................................135 Prolog ............................................................................................................137 Referenser ......................................................................................................138
INNEHÅLL
9789147122622b1-144c.indd 5
•5
07/06/17 12:14 PM
Förord Den här boken handlar om en förskola som vi under några år har fått leda och där vi tillsammans har skapat ett kollegialt lärandesystem. När vi nu avslutat vårt arbete som förskolechefer har vi valt att sammanfatta våra erfarenheter och tankar om ledarskap för kollegialt lärande i förskolans verksamhet. Vi har under många år intresserat oss för verksamhetsutveckling i förskolan och vi har haft olika funktioner som ledare . När vi tog över förskolan HallonEtt 2003 hade vi därför många idéer och tankar om hur vi ville arbeta tillsammans med medarbetarna på förskolan. Per är förskollärare och har arbetat under större delen av sitt liv som förskolechef eller rektor, men har också erfarenhet av att vara utvecklingsledare för flera förskolor i en mindre kommun. Karin är förskollärare som också har erfarenheter av arbete som skolhandläggare på Kommunförbundet i Jönköping, projektledare, pedagogisk handledare, utbildare och föreläsare. 2013 disputerade Karin och har sedan senare delen av doktorandtiden arbetat på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Som pedagogisk handledare har Karin en lång historia med förskolan HallonEtt. Tillsammans med de förskollärare som arbetade där 1993 påbörjades spännande pedagogiska samtal om lärande, människosyn och om kunskapsbegreppet. Samtidigt började vi vår resa mot att försöka förstå pedagogisk dokumentation som ett verktyg för verksamhetsutveckling. När vi sedan tog över förskolan 2003 visste vi att det fanns engagerade förskollärare som med allvar och seriositet ville utforska det pedagogiska arbetet tillsammans med oss. Det har varit många trådar att hålla i under åren. Det har inte bara inneburit att arbeta som ledare; vi har också ansvarat för en form av fortbildningsverksamhet. Mellan 500–1000 pedagoger har varje år velat komma och besöka förskolan, vilket inneburit att vi öppnat upp förskolan och delat vår förskoleverksamhet med många kollegor. Delandet av våra erfarenheter har skett genom studiebesök, föreläsningar och handledning. Detta delande har varit en viktig fortbildning – vi har tvingats formulera oss och
6
9789147122622b1-144c.indd 6
07/06/17 12:14 PM
har fått fundera över om vi ”lever som vi lär”. På detta sätt har andra kunnat ”syna oss i sömmarna”, samtidigt som vi är medvetna om att vi har kunnat välja att prata om vår verksamhet utifrån den version vi velat ge. Boken är ytterligare en version av vår berättelse som pedagogiska ledare i denna förskoleverksamhet. HallonEtt består av tre förskolor, sammanlagt tio förskolegrupper. På enheten arbetar en barnskötare och resten är förskollärare. Det finns två ateljéristor med olika kunskapsområden och utbildningar, och de arbetar i projektform tillsammans med pedagogerna i femveckorsperioder. Städningen sköts av en städfirma. Sedan finns det en kock, och så vi som har skrivit boken – Per som förskolechef och Karin som pedagogista11, men som huvudsakligen arbetat på högskolan som lärarutbildare och forskare. Johansberg i mars 2017 Karin och Per Alnervik
1 Namnet pedagogista har hämtats från förskoleverksamheten i Reggio Emilia och kan härledas till pedagogiskt ledarskap.
FÖRORD
9789147122622b1-144c.indd 7
•7
07/06/17 12:14 PM
Förord av Cristina Robertson – farmor till ett förskolebarn Boken fokuserar på hur ett lärandesystem på en förskola skapats och utvecklats. Därför kommer inte arbetet med barnen vara i fokus. Arbetet handlar om att utveckla ett systematiskt lärandesystem för förskolepersonal på djupet och att det i sin tur ska resultera i en fin och lärorik verksamhet för barnen. För att ge en inblick i ett projekt som är ett resultat av vårt system bad vi en farmor som funderat mycket över kunskap och lärande att skriva en del av förordet. Hon utgår från ett treårigt projekt som hennes barnbarn Stella varit en del av. Att ta hjälp av det fantasieggande regalskeppet Vasa och tillsammans med barnen vandra i 1600-talets livsvärld är ett pedagogiskt genidrag. Svårt att överträffa, men väl värt att låta sig inspireras av. Och utmärkt kunskapskälla för alla, som har ambitioner att skapa optimala förutsättningar för barns framgångsrika lärande, såväl i förskolan som i andra delar av skolsystemet. Som farmor till Stella, nu 6 år gammal, har jag haft den fantastiska möjligheten att följa hela projektet. Som exempelvis att samla toapappersrullar inför det unisona skapandet av det ståtliga regalskeppet, åse progressionen av originella och historiskt inspirerade konstverk, lyssna till allvarligt berättade historier om bland annat kungens död i dimman, ta del av vett och etikett inför de kungliga måltiderna med barn i full 1600-talsutstyrsel eller lyssna till tolkningar av fattiga barns liv och lekar från förr i tiden. En sann fröjd var även att uppleva barngruppens enorma glädje, när deras gemensamma dröm om att tillsammans besöka Vasamuseet i Stockholm kunde förverkligas. Sålunda formade pedagogerna, för mitt barnbarn Stella och alla hennes kamrater, en exklusiv grund för att de skulle kunna jämföra sin egen livssituation med hur barns liv kunde gestalta sig i en annan tid. Dessa välutbildade pedagoger har med sin mycket speciella kompetens, kunnat erbjuda barnen möjligheter att lyfta blicken, vidga perspektivet, få en glimt av lärandets spännande dragningskraft och upptäcka det mänskliga kunnandets många hisnande dimensioner. Men främst har dessa pedagoger bidragit till att hos barnen skapa en stark tro på sina egna möjligheter och att framgångsrikt kunna utveckla sina olika individuella förmågor.
8 •
FÖRORD
9789147122622b1-144c.indd 8
07/06/17 12:14 PM
Genom Vasaprojektet har barnen sett en mening med sitt lärande. Känslan av att kunna klara av saker, att få vara viktiga tillsammans med andra och att förstå hur saker och ting hänger ihop stimulerar barnens inre nyfikenhet och livslånga lust att lära. Stort tack till alla er som har bidragit och som fortsatt bidrar till av skapa dessa unika och hållbara kompetenser hos barnen på HallonEtt! Cristina Robertson, farmor till Stella och fil.dr i pedagogik
FÖRORD
9789147122622b1-144c.indd 9
•9
07/06/17 12:14 PM
Inledning Leda, om att leva liv tillsammans Förskolan är en plats där vi lever delar av våra liv, inte något i väntan på något annat liv sedan. Något märkvärdigare liv än det liv vi har finns inte, oavsett ålder. Därför måste vi vara omsorgsfulla, humoristiska och varma. Vi behöver hjälpas åt att fundera över hur livet tillsammans på våra förskolor ska levas. Det är en plats där vi påverkas och påverkar varandra. Detta levande liv måste vi våga samtala kring, förhandla om och skapa möjliga strukturer för att verka i, på våra olika sätt. Därför behövs alla de röster som vill värna om en kreativ, livfull och skapande förskola, vilket innebär människor som vill engagera sig, vill ta ansvar och vågar prova att gå nya vägar. Men det måste också finnas människor som kan säga nej och som konstruktivt kan argumentera för sitt nej – människor som vågar visa tillit, som är trygga med att de vet att de inte är perfekta men duger, och som visar tolerans i svårlösta situationer. Strävan innebär inte att vi ska bli någon form av övermänniskor; strävan är att barn har rätt att möta vuxna som vågar granska sig själva, som törs möta människor utan att alltid ha säkra svar och som vågar vara tillsammans med barnen på barns villkor. Ledarskap uppfattas på olika sätt och mängder av litteratur har presenterats i ämnet. Törnsén och Ärlestig (2014b) har översatt Yukls (2012, s. 5) definition av ledarskap: […] ledarskap är en process, i vilken en eller flera personer avsiktligt påverkar andra, i syfte att leda, strukturera och underlätta aktiviteter och relationer i en grupp eller en organisation. (s. 18)
Ledarskapet innebär därmed inte något fastställt och klart, inte heller att det enbart handlar om förskolechef utan om att alla medarbetare påverkar avsiktligt (och oavsiktligt, författarens kommentar), både barn och varandra (a.a). Ledare påverkas av förväntningar och detta styr normer och handlingar (Leo, 2014). Leo, som forskat på rektorer och förskolechefers professionella normer för pedagogiskt ledarskap, menar att det är viktigt att ledare tillsammans med kollegor diskuterar vad de som ledare ”vill och kan göra som pedagogiska ledare […] och sedan fundera över hur de kan göra och varför” (s. 64), för att på detta sätt tänka igenom olika handlingsalternativ (a.a). Men det är inte bara skolledare som behöver diskutera sitt
10
9789147122622b1-144c.indd 10
07/06/17 12:14 PM
ledarskap. Betydelsen av ledarskapets handlingsalternativ på olika nivåer behöver också diskuteras, synliggöras och exemplifieras i en organisation. Detta gäller också i arbetet med att förändra verksamheten. I boken vill vi lyfta fram förskollärares och förskolechefers gemensamma ansvar för hela förskolans utveckling. Som förskolechef genom att försöka skapa förutsättningar för att förskolepersonalen verkligen ska kunna påverka och ta ansvar för hela förskolans verksamhetsutveckling, och som förskollärare vara villig att ta del av kollegornas arbete och bidra till verksamhetsutveckling på hela förskolan. Som förskolechef har det varit viktigt att vara en del av det pedagogiska arbetet och projekten tillsammans med förskollärarna och att inte bara skapa förutsättningar för deras arbete. Delaktigheten i förskollärarnas arbete som förskolechef ger en bild av en helhet som är viktig att ha för att kunna driva pedagogiska processer som bygger på kollegialt lärande. Utifrån denna helhetssyn kan goda idéer spridas mellan arbetslag och kompetenser som finns i verksamheten och som kan bidra till utveckling. Men det är också viktigt som förskolechef att ha idéer om hur kollegialt lärande kan skapas. Förskollärarna ges möjlighet att spegla sitt eget ledarskap i barngruppen genom att möta andra kollegor i arbete. Detta innebär en förskollärare som öppnar upp för att bli granskad men som också ges möjlighet att kontinuerligt utveckla det egna tänkandet och handlandet kring det pedagogiska arbetet med barnen Men det innebär också för förskolläraren att bidra med och ta ansvar för att kollegors arbete utvecklas. En bärande tanke blir därför att förändringsarbete och verksamhetsutveckling inte är något som vi som förskolechefer kan tänka ut själva. Förskollärarna finns där bland barnen och de känner till sin vardag och kan därför bidra med all den erfarenhet som finns av det vardagliga arbetet i en förskolegrupp. Samtidigt kan denna erfarenhet också bidra till att det blir svårt att se vad som kan förändras, eftersom vissa uppgifter eller aktiviteter uppfattas som så självklara att de som utför dem inte ser någon förändringspotential. Då blir det förskolechefens uppgift att på olika sätt diskutera, motivera och leda arbetet så att medarbetarna börjar prova att göra på nya sätt. Men det kan också innebära att vi som förskolechefer även behöver göra på nya och annorlunda sätt. Vi har drivits av en vilja att tillsammans finna kollegiala former som skapar verksamhetsutveckling genom att organisera och skapa verktyg som ger möjligheter att expandera vårt gemensamma lärande i verksamheten. Byggandet av en delaktighetens kultur har varit viktigt, men något som vi inte alltid lyckats med. Ibland har vi sprungit före för att vi trott att vi hade en bra idé som inte behövde kommuniceras – vi har velat förändra människor och använt vår makt på ett sätt som får oss att skamset titta i marken.
INLEDNING
9789147122622b1-144c.indd 11
• 11
07/06/17 12:14 PM
Men mest har vi varit en del av en helhet i en verksamhet där vi tillsammans drivit ett expanderat lärande (Engeström 1987). Idag lyfts det individuella fram mer i samhället, liksom i förskolan, vilket innebär både för- och nackdelar. Lönesättning är individuell, planeringstid/förtroendetid är också individuell samtidigt som förskollärare arbetar i arbetslag. Strukturer skapas som inte alltid är överensstämmande när det gäller att skapa motivation och lust till att genomföra ett gemensamt förändringsarbete. Det skapas intressekonflikter. Syftet med boken är att beskriva ett förändringsarbete på en förskola som bygger på ett ledarskap där det kollegiala lärandet är satt i centrum och där strukturer som uppstår syftar till att skapa incitament för att gemensamt driva en verksamhetsutveckling. Det har funnits en stark verksamhetsidé om hur verksamheten ska gestaltas och på det sättet har ledarskapet varit tydligt. Parallellt anser vi att omsorgen om individen som människa är central. Detta innebär att förhålla sig som ledare till värdet av att ”vara människa” och inte värdet av att vara den ”den presterande människan”. Balansen mellan det som kollektivet driver och omsorgen om människan i verksamheten är inte enkel och krockar emellanåt. Häri ligger det vaksamma och varsamma i ledarskapet, att kunna driva förändringsarbete och samtidigt förhålla sig lyssnande till människans blivande och människans varande. Detta förhållningssätt kan också förstås med hjälp av begreppet relationell pedagogik (Aspelin & Persson 2011). Begreppet innebär kortfattat att människor lär sig, utvecklas och växer i relationer. När författarna beskriver begreppet relation anser de att detta förutsätter ”existensen av två icke identiska parter” (s. 76). Det handlar om vad vi är tillsammans, inte bara om vad vi gör tillsammans. Aspelin och Persson menar att kan vi relatera till en ”människa som hon faktiskt är” (s. 77); i en ”dubbelsidig relation” kan det innebära att vi kan förverkligas som människor. Vi har velat skapa och vara i en relation med människors vara och människors blivande i den verksamhet vi arbetat i som ledare. Styrkan i vårt gemensamma arbetssätt och allt nätverksarbetande har resulterat i att vi var och en har blivit bättre tillsammans och på detta sätt skapat en förskola som intresserat många. Ensamma hade vi inte kommit långt. De olika kapitlen i boken kommer på olika sätt att beskriva processer och delar av verksamheten som kommit att medverka till att verksamheten har förändrats och expanderat till det verksamhetssystem som förskolan utgör idag.
12 •
INLEDNING
9789147122622b1-144c.indd 12
07/06/17 12:14 PM
Bokens kapitel I det första kapitlet kommer vi att beskriva hur vi tänker om ett verksamhetssystem, byggt på Yrjö Engeströms tankar. Genom detta vill vi skapa en form av ram som vi sedan i kommande kapitel i boken förhåller oss till. I det andra kapitlet vill vi problematisera ledarnas betydelse för en förskolas atmosfär och pedagogiska utveckling. Grunden till den atmosfär som utvecklats på förskolan bygger på de värden/värdeord och arbetet kring dessa som presenteras i kapitel tre. Då bokens fokus handlar om kollegialt lärande på en förskola kommer vi i kapitel fyra beskriva tanken om hur vi gått från att se på ett arbetslag som det team som tar ansvar och utvecklar sitt arbete i den egna arbetsgruppen, till att driva utvecklingen mot en tanke och ett handlade kring det utvidgade arbetslaget. Pedagogisk dokumentation har varit och är motorn i att utvidga arbetslagen mot ett kontinuerligt förändringsarbete, och detta beskrivs i kapitel 5. I kapitel 6 tar vi upp olika former för det utvidgade arbetslaget som organiserats genom åren. I en av Engeströms verksamhetssystems noder står det arbetsgemenskaper – här kommer vi att presentera andra ”verksamhetssystem” som vi påverkas av. I kapitel 7 kommer samarbete med vårdnadshavarna att beskrivas som ett sådant verksamhetssystem och i kapitel 8 kommer de olika nätverk vi valt att samarbeta med att presenteras och vad det inneburit för lärande att ingå i dessa. I kapitel 9 kommer vårt pedagogiska år att kort presenteras. Arbetet med vetenskap och beprövad erfarenhet kommer att tas upp i kapitel 10, vilket resulterat i intellektuella samtal. Och slutligen i kapitel 11 kommer vi att sammanfatta hur verksamhetssystemet expanderat till en förskola som organiserats för ett lärandesystem med syfte att utforska livet tillsammans, vuxna och barn.
INLEDNING
9789147122622b1-144c.indd 13
• 13
07/06/17 12:14 PM
Kapitel 1:
Verksamhet och verksamhetssystem Inledningsvis kommer tankarna kring vad ett verksamhetssystem (Engeström 1987) kan innebära att beskrivas. All verksamhet förändras mer eller mindre, men vi vill berätta om hur expansivt lärande kan bli en del av verksamheten. Med hjälp av texter från Engeströms teorier och forskning kommer vi här inledningsvis beskriva vad ett verksamhetssystem och expansivt lärande innebär. Därefter kommer det verksamhetssystem som vi varit ansvariga för att gestaltas som vi uppfattade att det såg ut under början av 2000-talet.
9789147122622b1-144c.indd 14
07/06/17 12:14 PM
Den här boken handlar om hur man kan utveckla en förskola där delaktighet och kollegialt lärande i olika former är drivkrafter för en kontinuerlig vidareutveckling av verksamheten. Författarna tar med läsaren på en spännande resa där utgångspunkten har varit barnens nyfikenhet, fantasi och kreativitet – kombinerat med en strävan att utveckla och involvera all personal i ett kollegialt lärandesystem. Det handlar bland annat om gedigen pedagogisk dokumentation, ett projekterande arbetssätt och att ta in vetenskapliga texter i verksamheten som ett sätt att fortbilda och utveckla medarbetarna. Här beskrivs en förändringsprocess av ett verksamhetssystem på en förskola där kollaborativt lärande är i fokus. Det pedagogiska ledarskapet åskådliggörs med hjälp en lång rad konkreta exempel, både i aktiviteter med barngrupperna och genom personalens kontinuerliga fortbildning. Boken vänder sig till studenter och lärarutbildare på förskollärarutbildningen. Den är också intressant för förskolechefer och yrkesverksamma förskollärare som kan hämta inspiration från verksamheten på förskolan HallonEtt, där man konsekvent har satt lärandet i fokus.
Per Alnervik är förskollärare med erfarenhet av att ha varit förskolechef och rektor i tjugofem år. Under fyra år var han utvecklingsledare för förskoleverksamheten i en mindre kommun. Per har också arbetat som handledare och utbildare. Mellan 2003 och 2016 var han förskolechef på förskolan HallonEtt som beskrivs i boken.
Karin Alnervik & Per Alnervik
Karin Alnervik är förskollärare och lektor i pedagogik och har arbetat som förskollärare, skolhandläggare, projektledare, utbildare, föreläsare, pedagogisk handledare och forskare. Karin har tillsammans med Per drivit förskolan HallonEtt.
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Best.nr 47-12262-2 Tryck.nr 47-12262-2
9789147122622c1c.indd 1
Karin Alnervik & Per Alnervik
07/06/17 12:18 PM