Denna bok vänder sig främst till studerande på sjuksköterskeprogrammet men kan även användas under utbildning till andra yrken där ordinationer av läkemedel behöver omsättas i praktiken.
Träna läkemedelsberäkning har reviderats av Beata Molin, leg. farmaceut och barnmorska och Marie Therborn, leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom akutsjukvård och anestesi. Båda är lärare i läkemedelsberäkning och verksamma på Sophiahemmet Högskola.
Best.nr 47-11290-6 Tryck.nr 47-11290-6
Lakemedelsberakn_OMSL_elab.indd 1
Kunska
test ingår!
eLabb
Läkemedelsberäkning
Träna Läkemedelsberäkning
Detta är en reviderad och uppdaterad upplaga som innehåller repetition av matematiska grunder användbara inom läkemedelsberäkning, grundläggande begrepp, förslag på räknemodeller, genomgång av specifika lösningar vid olika typer av beräkningar och övningsuppgifter med facit. Till boken hör ett rikt digitalt stöd som presenterar räknemodellerna på ett pedagogiskt sätt. Det digitala stödet innehåller även övningsuppgifter och filmatisering av autentiska situationer där en sjuksköterska visar hur beräkningar och beredning av läkemedel sker i det kliniska arbetet.
Molin • Therborn • Andersson
Läkemedelsberäkning upplevs av många studenter som svårt, men myten att matematik handlar om talang stämmer inte. Alla studenter har de förutsättningar som krävs för att lära sig att räkna, men det är viktigt att hitta en strategi för uträkning som fungerar och att tro på sin förmåga.
Träna
ps
Beata Molin Marie Therborn Ingegerd Andersson
12/5/15 1:01 PM
Tr채na L채kemedelsber채kning Beata Molin Marie Therborn Ingegerd Andersson
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 1
12/5/15 12:52 PM
Innehåll Förord 6 Inledning 7 1. Matematiska grunder 9 Avrundning 9 Situationsanpassad avrundning 10
Rimlighetsbedömning och överslagsberäkning 11
2. Enheter och enhetsbyten 13 Enheter för massa 13 Enheter för volym 15
3. Begrepp 18 Verksam substans 18 Styrka 18 Mängd verksam substans per tablett, kapsel eller suppositorium 18 Mängd verksam substans per milliliter 18 Internationella enheter (E) 19 Millimol per milliliter 19 Procent % 19
Dos 19
4. Räknemodeller 20 Formel 20 Ordination/dos/styrka 20 Läkemedelsförbrukning per tidsenhet 21 Infusionshastighet per mängd verksam substans per tidsenhet 21 Spädning 22
Ekvation 22 Att lösa ekvationer 23 Att ställa upp en ekvation 24
3
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 3
12/5/15 12:52 PM
Innehåll
5. Konvertering av tid 27 6. Läkemedelsförbrukning per tidsenhet 31 7. Dos 35 Perorala läkemedel 35 Injektioner 40 Kombinationspreparat 45 Byte av beredningsform eller styrka 49
8. Styrka uttryckt i procent 56 9. Infusioner 63 Infusionshastighet 63 Milliliter per timme 63 Droppar per minut 65
Tidsåtgång 68 Timmar 68 Minuter 70
Mängd verksam substans per tidsenhet 74 Infusionshastigheten i mängd verksam substans per tidsenhet 76
10. Spädning 80 Torrsubstans 81 Lösning 84 Tvåstegslösning 90
11. Disponibel mängd gas 96 12. Blandade övningsuppgifter 99
4
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 4
12/5/15 12:52 PM
Innehåll
13. Facit till ö vningsuppgifter 107 1. Matematiska grunder 107 2. Enheter och enhetsbyten 107 5. Konvertering av tid 108 6. Läkemedelsförbrukning per tidsenhet 108 7. Dos 109 8. Styrka uttryckt i procent 110 9. Infusioner 110 10. Spädning 111 11. Disponibel mängd gas 112 12. Blandade övningsuppgifter 112
5
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 5
12/5/15 12:52 PM
Förord Denna bok innehåller de grunder i läkemedelsberäkning som är representativa för sjuksköterskans kliniska verksamhet. Boken vänder sig till studerande på sjuksköterskeprogrammet men kan även användas under utbildning till andra yrken där ordinationer av läkemedel behöver omsättas i praktiken. Boken innehåller repetition av matematiska grunder användbara inom läkemedelsberäkning, grundläggande begrepp, förslag på räknemodeller, genomgång av specifika lösningar vid olika typer av beräkningar och övningsuppgifter med facit. En omarbetning och revidering av boken har skett under 2014– 2015. Nytillkomna författare är Beata Molin, leg. farmaceut och barnmorska och Marie Therborn, leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi. Båda är lärare i läkemedelsberäkning och verksamma på Sophiahemmet Högskola. Läkemedelsberäkning upplevs av många studenter som svårt, men myten att matematik bara handlar om talang stämmer inte. Alla studenter har de förutsättningar som krävs för att lära sig att räkna, men det är viktigt att hitta en strategi för uträkning som fungerar och att tro på sin förmåga. Läkemedelsberäkning är ett färdighetsämne och avgörande för att behärska detta ämne är att öva mycket. Lycka till! Stockholm 2015 Ingegerd Andersson Beata Molin Marie Therborn
6
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 6
12/5/15 12:52 PM
Inledning De räkneuppgifter som ofta förekommer i samband med läkemedelshantering är beräkning av hur många tabletter eller hur många milliliter lösning som ska ges till patienten. Sjuksköterskan behöver även kunna göra beräkningar på infusionshastighet, spädningar och verksam substans per tidsenhet. Ibland beräknas hur länge läkemedlet i förpackningen eller disponibel mängd syrgas kommer att räcka. Säker läkemedelshantering regleras i Socialstyrelsens författningssamling. Enligt författningen ska en läkemedelsordination vara skriftlig och innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen ska anges som tabletter alternativt andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. I originalhandlingen ska klart framgå vilka läkemedel som är aktuella. Ett läkemedel får även ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen ska anges. En ordination kan även ske enligt generella direktiv. I de generella direktiven anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Sjuksköterskan ansvarar för iordningställande och administrering av läkemedlet. Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen. Sjuksköterskan som administrerar ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt.
7
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 7
12/5/15 12:52 PM
Inledning
Iordningställande av ett läkemedel kan innebära uppdelning av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska. Det kan vara upplösning av torrsubstans och tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska. Här ingår flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient. Ett iordningställt läkemedel ska på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Sprutor märks med patientens namn, födelsedatum och läkemedel. Infusioner och tillredda injektioner märks också med tidpunkt för iordningsställandet. Gör dig förtrogen med läkemedlen genom att läsa i FASS om effekter, dosering, biverkningar etc. för att minska risken att begå misstag i samband med läkemedelshantering och för att kunna ge patienten korrekt information om läkemedlen. Läs texten på läkemedelsförpackningen omsorgsfullt. Där finns t.ex. information om hur mycket verksam substans som finns i varje tablett, kapsel, suppositorium eller i varje milliliter lösning. Förpackningen anger också antal tabletter, kapslar etc. som finns i förpackningen. Överlämnandet av patientmedicin bör normalt ske av sjuksköterska som signerar i originalhandlingen varje given dos. Sjuksköterskan får då också tillfälle att ge patienten information om läkemedlet. När det gäller tider för överlämnandet är det viktigt att läkemedlet fördelas så jämnt som möjligt över dygnet samt att tiderna finns angivna i originalhandlingen. För utförligare information, se aktuella författningar i Författningshandboken (Liber, senaste upplagan).
8
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 8
12/5/15 12:52 PM
1. Matematiska grunder Avrundning I samband med läkemedelsberäkning kan situationer uppstå då man behöver avrunda. Vid avrundning förkortas det ursprungliga talet till ett tal med färre antal (eller inga) decimaler, men som är så nära det ursprungliga talet som möjligt. Enklast är att alltid använda sig av avrundningsregler. Beroende på vilket antal decimaler som man vill avrunda till, börjar man med att titta på vilken siffra som ska avrundas (avrundningssiffra) och sedan på siffran närmast till höger (bestämmande siffra). Ska ett tal avrundas till två decimaler blir avrundningssiffran den andra decimalen och bestämmande siffran den tredje decimalen. Avrundningsreglerna som gäller är att om den bestämmande siffran är 0, 1, 2, 3 eller 4 avrundar man nedåt. Det betyder att avrundningssiffran inte ändras. Om den bestämmande siffran är 5, 6, 7, 8 eller 9 avrundar man uppåt, vilket innebär att avrundningssiffrans värde ska ökas med 1.
Avrunda nedåt!
4 3 2 1 0
9 8 7 6 5
Avrunda uppåt!
Obs! Avrundning bör göras bara en gång och alltid sist. Avrundar man tidigare i uträkningen kan de relativa felen i värsta fall adderas.
9
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 9
12/5/15 12:52 PM
1. Matematiska grunder
EXE M PE L 1
Avrunda talet 58,823 till en decimal. Eftersom du ska avrunda till en decimal är den siffra som ska avrundas den första decimalen 8 och bestämmande siffran är den andra decimalen 2. Enligt avrundningsreglerna om den bestämmande siffran är 0–4 avrundar man nedåt, alltså: 58, 823 ≈ 58,8 Tecknet ≈ läses ”är ungefär lika med”. EXE M PE L 2
Avrunda talet 5,916667 till två decimaler. Den tredje decimalen (bestämmande siffran) är 6. Därför avrundar du den andra decimalen (avrundningssiffran) uppåt. Ettan blir en tvåa. 5,916667 ≈ 5,92
Situationsanpassad avrundning Om avrundningen rör sig om exempelvis droppar per minut eller milliliter per timme är den praktiska skillnaden inte stor om patienten får 54 droppar per minut eller 55 droppar per minut. Antal milliliter per timme och antal droppar per minut anges enklast i heltal. Vid t.ex. injektioner till vuxna patienter avrundar man till en decimal (beroende på volym) men däremot om små doser av ett läkemedel ska administreras är skillnaderna betydligt större, t.ex. vid dosering till barn, då två decimaler anges. Om avrundningen behöver situationsanpassas, kontrollera alltid med ordinerade läkare om frågetecken kring dos och avrundning uppstår.
10
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 10
12/5/15 12:52 PM
ISBN 978-91-47-11290-6 © 2016 Ingegerd Andersson, Beata Molin, Marie Therborn och Liber AB Karin Sjögren Marklund och Margareta Widegren F ör läggar e : Kristina Iritz Hedberg omslag och g rafisk for m : Ellen Demérus r e daktör e r :
Femte upplagan 2016 1 r e pro: t ryc k :
Integra Software Services, Indien Interak, Polen, 2016
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm. tel 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se
Lakemedelsberakn_INL_elabb.indd 2
12/5/15 12:52 PM
Denna bok vänder sig främst till studerande på sjuksköterskeprogrammet men kan även användas under utbildning till andra yrken där ordinationer av läkemedel behöver omsättas i praktiken.
Träna läkemedelsberäkning har reviderats av Beata Molin, leg. farmaceut och barnmorska och Marie Therborn, leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom akutsjukvård och anestesi. Båda är lärare i läkemedelsberäkning och verksamma på Sophiahemmet Högskola.
Best.nr 47-11290-6 Tryck.nr 47-11290-6
Lakemedelsberakn_OMSL_elab.indd 1
Kunska
test ingår!
eLabb
Läkemedelsberäkning
Träna Läkemedelsberäkning
Detta är en reviderad och uppdaterad upplaga som innehåller repetition av matematiska grunder användbara inom läkemedelsberäkning, grundläggande begrepp, förslag på räknemodeller, genomgång av specifika lösningar vid olika typer av beräkningar och övningsuppgifter med facit. Till boken hör ett rikt digitalt stöd som presenterar räknemodellerna på ett pedagogiskt sätt. Det digitala stödet innehåller även övningsuppgifter och filmatisering av autentiska situationer där en sjuksköterska visar hur beräkningar och beredning av läkemedel sker i det kliniska arbetet.
Molin • Therborn • Andersson
Läkemedelsberäkning upplevs av många studenter som svårt, men myten att matematik handlar om talang stämmer inte. Alla studenter har de förutsättningar som krävs för att lära sig att räkna, men det är viktigt att hitta en strategi för uträkning som fungerar och att tro på sin förmåga.
Träna
ps
Beata Molin Marie Therborn Ingegerd Andersson
12/5/15 1:01 PM